Handlingsplan romsk inkludering. I Gävle kommun

Transkript

1 Handlingsplan rmsk inkludering I Gävle kmmun

2 Innehållsförteckning BAKGRUND...3 HANDLINGSPLANENS SYFTE...4 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER...5 MR-STANDARD OCH ANSVARSDIMENSIONER...5 MR-PRINCIPER...6 NATIONELLA MINORITETSRÄTTIGHETER...7 METOD FÖR FRAMTAGANDE AV HANDLINGSPLANEN...8 UPPDRAGET...8 GENOMFÖRANDE...8 MÅLSÄTTNINGAR FÖR ARBETET MED ROMSK INKLUDERING...10 MÅLGRUPPER...10 ROMSKT DELTAGANDE...10 MÅL OCH AKTIVITETER...10 RISKER...13 RISK...13 RISK MANAGEMENT...13 ANSVARIG...13 STYRNING OCH LEDNING...14 UPPFÖLJNING

3 Bakgrund Rmer har btt i Sverige sedan 1500-talet. Från ch med år 2000 är rmerna erkända sm en av Sveriges fem natinella minriteter. Det är redan här viktigt att understryka att gruppen rmer inte är hmgen utan består av flera lika grupper, religiner ch ckså lika språkvarieteter inm rmani chib. Gemensamt för alla rmer är dck att deras histria ch nutid i Sverige präglats ch frtsätter att präglas av utsatthet ch diskriminering 1. I februari 2012 presenterade den dåvarande regeringen en samrdnad ch långsiktig strategi för rmsk inkludering under periden , med det övergripande målet att den rm sm fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet sm den sm är icke-rm. Det övergripande målet bör vara att den rm sm fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet sm den sm är icke-rm. De då 20-åriga rmernas rättigheter bör tas tillvara inm rdinarie strukturer ch verksamhetsmråden i lika hög grad sm rättigheterna för tjugåringarna i den övriga beflkningen. 2 En central del av strategin utgjrdes av fem så kallade piltkmmuner 3. Deras uppdrag var att identifiera metder ch arbetssätt att arbeta med rmsk inkludering inm kmmunen. Piltkmmunernas uppdrag avslutades Regeringen beslutade då att bevilja medel till ytterligare fem kmmuner sm fick namnet utvecklingskmmuner för att under en treårsperid utveckla ch förstärka arbetet med rmsk inkludering. Gävle är en av dessa fem utvecklingskmmuner 4. 1 Minritet.se, Sametingets webbplats m de natinella minriteterna ch m den nya minritetsspråkrefrmen sm trädde i kraft 1 januari 2010, 2 Regeringens skrivelse 2011/12:56, En samrdnad ch långsiktig strategi för rmsk inkludering , tillgänglig via s De fem piltkmmunerna var; Malmö, Helsingbrg, Linköping, Luleå ch Götebrg. 4 De fem utvecklingskmmunerna är Haninge, Stckhlm, Gävle, Brås ch Uppsala. 3

4 Handlingsplanens syfte Gävle kmmuns handlingsplan för rmsk inkludering har sm syfte att skapa en tydlig väg ch riktning framåt för arbetet med rmsk inkludering. Handlingsplanen sm sträcker sig över periden 2017 till 2020 tar sin utgångspunkt i ett antal knkreta mål sm ska uppnås genm lika aktiviteter sm bedömts sm relevanta för att uppfylla varje mål. Vidare presenteras ett antal indikatrer sm kan användas i uppföljningen av kmmunens arbete med rmsk inkludering. Handlingsplanen är framtagen i samverkan med företrädare för den rmska minriteten i Gävle, ch har i linje med deras önskemål ett särskilt fkus på rmska barns ch ungdmars rättigheter ch behv. Handlingsplanen tar sin utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna. Anledningen till detta är tvådelad. För det första är rättighetsperspektivet en uttalad grund för regeringens strategi för rmsk integrering. För det andra, visar tidigare erfarenheter 5 att ett arbete av den här karaktären har bättre förutsättningar att vara stringent, hållbart ch långsiktigt effektivt m fkus ligger på målgruppens tillgång till sina mänskliga rättigheter. I annat fall riskerar arbetet att bli krtsiktigt, prjektbaserat ch därmed inte hållbart. Arbetet med rmsk delaktighet ch handlingsplanens utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna speglar väl de pririteringar sm framförs i regeringens strategi för rmsk inkludering. Hela genmförandet av strategin bör präglas av rmskt deltagande ch rmskt inflytande med inriktning på förstärkt genmförande ch kntinuerlig uppföljning av rmers tillgång till de mänskliga rättigheterna på lkal reginal ch natinell nivå 6. 5 Emerga Research and Cnsulting, Rmsk inkludering Piltkmmuners arbete med rmsk inkludering , Följefrskning av de fem piltkmmunerna inm ramen för strategin för rmsk inkludering, tillgänglig via: 6 Regeringens skrivelse 2011/12:56, En samrdnad ch långsiktig strategi för rmsk inkludering , tillgänglig via s

5 Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter (MR) har två grundläggande utgångspunkter mänskliga rättigheter sm standard (juridik) ch sm principer (etik). Dessa utgör tillsammans grunden sm ett rättighetsbaserat arbete kan utvecklas från. MR-standard ch ansvarsdimensiner Det juridiska ramverket för mänskliga rättigheter består av ett antal internatinella knventiner sm ftast har utvecklats med utgångspunkt i FN:s allmänna förklaring m de mänskliga rättigheterna. I dessa knventiner frmuleras ett antal rättigheter sm alla persner har rätt till bara på grund av att de är människr. Syftet med att utveckla dessa internatinella människrättsknventiner har varit att skapa en gemensam uppförandestandard för stater ch individer. Varje stat ska kunna garantera samtliga mänskliga rättigheter för sina invånare genm att dessa standarder (de lika rättigheterna) msätts i lag ch institutiner i respektive land. I Sverige har vi traditinellt sett anslutit ss till internatinella knventiner utan att göra några ändringar i den befintliga lagstiftningen eftersm den redan anses kunna garantera rättigheterna i de lika knventinerna (nrmharmni). Detta har fått till följd att mänskliga rättigheter är relativt synliga i de flesta svenska lagar ch i lika myndighetsuppdrag. Men även m svenska lagar ch regler saknar uttryckliga referenser till mänskliga rättigheter är Sverige frtfarande skyldig att följa de internatinella knventiner sm landet ratificerat. Den ffentliga verksamheten har alltid ansvar för att mänskliga rättigheter upprätthålls i landet. Varje mänsklig rättighet mtsvaras av ett ansvar/en skyldighet sm delas av det ffentliga (skyldighetsbärarna). Detta ansvar har fem dimensiner. Nedan följer en krt beskrivning av dessa fem ansvarsdimensiner: Respektera skyldighetsbärarna måste kunna garantera att de själva inte bryter mt någns mänskliga rättigheter, vare sig detta sker genm enskilda anställda eller är sanktinerat uppifrån. Skydda skyldighetsbärarna måste kunna garantera att persner ch/eller grupper får sina mänskliga rättigheter skyddade från övergrepp ch inskränkningar från andra individer eller grupper (förutm myndighetsutövarna själva). Uppfylla skyldighetsbärarna måste utveckla eller upprätthålla ett system sm kan uppfylla lika mänskliga rättigheter. Alla persner ska t.ex. ha lika möjlighet att åtnjuta rätten till bästa möjliga hälsa vilket innebär att vi behöver ett häls- ch sjukvårdssystemet vara tillgängligt för alla. Samma sak gäller rätten till utbildning ch behvet av ett utbildnings-/sklsystem. Granska skyldighetsbärarna måste veta ch därför kntrllera att de själva ch andra aktörer respekterar, skyddar ch uppfyller de mänskliga rättigheterna. 5

6 6 Främja skyldighetsbärarna har ansvar för att ständigt öka kunskapen m ch förståelsen för de mänskliga rättigheterna. MR-principer De mänskliga rättighetsprinciperna kan ses sm etiska principer sm allt arbete måste utgå från för att vara rättighetsbaserat. I arbetet med att respektera, skydda, uppfylla, granska ch/eller främja måste ffentlig sektr därför utgå dessa principer. De är: Icke-diskriminering Alla människr har lika kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, religin, etnicitet, sexuell läggning ch funktinsnedsättningar. Vi har ckså lika eknmiska förutsättningar, hälsläge, språk, tillgång till arbetsmarknaden ch utbildningsnivå. Men alla har precis samma rätt att kunna åtnjuta sina mänskliga rättigheter utan någn slags diskriminering. För att kunna garantera alla invånares mänskliga måste lika insatser därför planeras, genmföras ch utvärderas så att de inte direkt eller indirekt ökar diskrimineringen genm att t.ex. bara infrmera m service ch stöd på svenska. Jämlikhet/jämställdhet Alla människr har samma rätt att åtnjuta sina mänskliga rättigheter. För att kunna göra detta kan lika rättighetsbärare behöva lika srters skydd, stöd ch service från det ffentliga. Detta arbete bör alltså ge jämlika möjligheter för alla att åtnjuta sina mänskliga rättigheter. Därför måste lika satsningar ch dagligt arbete fungera så att lika individer ch grupper får det stöd ch den service de behöver för att mtverka existerande jämlikhet ch skapa lika möjligheter för alla att åtnjuta sina rättigheter. Delaktighet Alla människr har rätt till deltagande i beslut sm särskilt rör dem. Frmer ch kvaliteten för delaktigheten kan se lika ut. Tumregeln är att ju mer ett beslut påverkar en människas liv, dest viktigare är det att hen tas med i beslutsfattandet. Därför måste det ffentliga kunna garantera att de människr vars liv påverkas av dess pririteringar ch beslut är delaktiga i förarbete, genmförande ch utvärdering av sådana beslut. Inkludering Inkludering innebär inte bara att rättighetsbärarna själva deltar. Det betnar ckså hur viktigt det är att de sm planerar, samlar in data eller utfrmar samhällsservice använder ett inkluderande angreppssätt i sitt arbete. För att detta ska fungera måste det ffentliga vara praktivt. Det blir centralt att veta vilka sm brde ta del av det stöd ch den service sm finns så att ingen grupp är utelämnad, utestängd eller brtglömd. Olika grupper kan behöva riktat stöd ch service för att ha möjlighet att åtnjuta sina rättigheter. Men för att en insats ska vara inkluderande måste vi vid planering ch genmförande ckså tänka på att varje grupp, t.ex. ungdmar i sin tur kan ha funktinsnedsättningar, lika gd språkförståelse, lika sexuell läggning sv. En satsning på gruppen ungdmar kan därför inte bara rikta sig till svensktalande heter-ungdmar utan funktinsnedsättning.

7 Transparens Det är viktigt att det finns klara ch förutsägbara beslutsvägar. Det vill säga att det ska vara möjligt för en rättighetsbärare att veta när, hur ch varför beslut m lika insatser sm påverkar dem fattas så att de kan delta i eller göra inspel i arbetet. För att denna möjlighet ska finnas måste planer, infrmatin ch beslutsdatum ch underlag vara tillgängliga för alla på ett enkelt sätt. Ansvarighet Transparens är en viktig förutsättning för att ansvar ska kunna utkrävas. För att någn ska kunna ha rättigheter måste det ckså vara tydligt vem sm bär ansvar för hur besluten har fattats ch msatts i praktiken exempelvis. Om en individs eller grupps möjlighet att åtnjuta en mänsklig rättighet kränks på grund av att avsaknad av riktade insatser är det viktigt att det är tydligt vem eller vilka sm bär ansvaret för besluten ch genmförandet ch inte minst effekterna av besluten ifråga. Detta gäller ckså i fall där mer än en verksamhet sm är inblandad. Risken är annars str att ansvaret för individen/gruppens rättigheter "faller mellan stlarna" t.ex. mellan kmmuner ch landsting ansvar, eller mellan skla ch scialtjänst. Det måste ckså vara klart vart en ska vända sig med kritik eller överklagan av beslut eller behandling. Natinella minritetsrättigheter Förutm att ansvara för Sveriges upprätthållande av de mänskliga rättigheterna har svenska myndigheter ett särskilt ansvar för att respektera, skydda, genmföra, granska ch främja de rättigheter sm Sveriges fem natinella minriteter 7 har. Det så kallade grundskyddet sm alla natinella minriteter har, innebär bland annat att: Förvaltningsmyndigheter ska infrmera de natinella minriteterna på lämpligt sätt m deras rättigheter när det behövs; Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda ch främja de natinella minritetsspråken ch ska även främja de natinella minriteternas möjligheter att behålla ch utveckla sin kultur i Sverige; Barns utveckling av en kulturell identitet ch användning av det egna minritetsspråket ska främjas särskilt; Förvaltningsmyndigheter ska ge de natinella minriteterna möjlighet till inflytande i frågr sm berör dem ch så långt det är möjligt samråda med representanter för minriteterna i sådana frågr. 7 Det finns fem erkända natinella minriteter i Sverige judar, rmer, samer, sverigefinnar ch trnedalingar. 7

8 Metd för framtagande av handlingsplanen Uppdraget Emerga Research and Cnsulting fick i uppdrag av Gävle kmmun att tillsammans med styrgruppen, rmska representanter ch ansvarig tjänstepersn för rmsk inkludering ta fram en handlingsplan för kmmunens arbete med rmsk inkludering under de kmmande tre åren. Genmförande Arbetet med att ta fram Gävle kmmuns handlingsplan för rmsk inkludering har skett genm följande tre steg: 1) Skrivbrdsstudie av tillgänglig dkumentatin: Gävles ansökan sm utvecklingskmmun till regeringskansliet, Årsrapprt från 2016, samt Behvsinventering genmförd under hösten ) Datainsamling i lika frmer för att samla in synpunkter från lika aktörer. Semistrukturella telefnintervjuer genmförda med medlemmar i styrgruppen 8. Syftet med intervjuerna var att skapa en förförståelse för var styrgruppsledamöterna befinner sig i arbetet med rmsk inkludering inm respektive förvaltning, vilka förväntningar sm fanns på handlingsplanen ch tankar ch idéer m vad sm bör ingå. En fkusgrupp genmförd med rmska representanter. Wrkshp baserat på en förenklad frm av en så kallad verksamhetslgik 9 med styrgruppen. 8 Sju intervjuer har genmförts med styrgruppens ledamöter. Två ledamöter hade inte möjlighet att delta. 9 Verksamhetslgik är en metd sm används både i planering, uppföljning ch utvärderingsfas. Den synliggör antaganden sm verksamheter är byggda på ch möjliggör bedömning av huruvida en verksamhet har förutsättningar att leda till förväntade effekter. Detta görs genm att kppla aktiviteter ch de prestatiner sm dessa leder till, till de tänkta effekterna ch på så vis synliggöra vilka antaganden sm verksamheten bygger på ch m dessa är realistiska givet de resurser sm finns till hand. I samband med detta arbete kan ckså framgångsfaktrer ch vilka risker sm är inbyggda i verksamheten. I den förenklade verksamhetslgik sm användes i samband med wrkshpen i Gävle var fkus placerat på att identifiera effekter på krt ch lång sikt ch vilka aktiviteter sm bedöms sm mest verkningsfulla för att uppnå effekterna. Framgångsfaktrerna ch riskerna kan antingen visualiseras i verksamhetslgiken eller finnas med sm ett medskick till verksamheten på annat sätt. På så vis kan verksamhetslgik användas i planering för att genmföra så effektiva ch träffsäkra insatser sm möjligt utifrån det syfte uppdraget bygger på. Verksamhetslgik kan användas på lika teretiska nivåer, men är mycket effektiv sm en praktisk metd. Det vill säga, verksamhetslgik är någt sm görs fysiskt, med pennr, papper ch genm samtal. 8

9 3) Analys av skrivbrdsstudie ch datainsamling, ch utifrån detta skriva fram förslag på handlingsplan. Steg 1 ch 2 har fungerat sm underlag för steg 3 ch kmmer inte att presenteras i sin helhet i denna handlingsplan. En sammanfattning av intervjuerna med styrgruppen ch fkusgruppen med rmska representanter har lämnats in till ansvarig tjänstepersn. Sammanfattningsvis kan sägas att skrivbrdsstudien ch datainsamlingen genmgående är samstämmiga vad gäller de önskemål ch behv sm finns inm den rmska minriteten. Detta avspeglas i sin tur väl i samtalen ch diskussinen sm fördes under wrkshpen med styrgruppen för rmsk inkludering. Ett grundläggande ch ckså avgörande prblem är att den rmska minriteten inte känner sig trygg att visa sin rmska identitet, varken i det ffentliga rummet eller i direkt kntakt med kmmunen. Denna trygghet bttnar bland annat i rädslan att bli utsatt för diskriminering på grund av sin identitet. Samtliga lyfter fram behvet av persnal med rmskt språk- ch kulturkmpetens i sklan, förbättrad kmmunikatin mellan skla ch hem, ökat stöd till rmska föräldrar i fråga m läxhjälp. Inm ramen för utbildningsmrådet lyfts ckså behvet av förbättrad mdersmålsundervisning fram. Tillgängliggörandet av rmsk kultur är ckså någt sm lyfts fram i det arbetet. Några sätt att göra detta är att skylta på rmani chib där det är möjligt, genmföra fler kulturaktiviteter med rmsk kppling samt arbeta med infrmatinshöjande insatser m rmsk histria till både majritetssamhället ch till rmerna själva. Utöver det sm nämnts van framkm ckså behvet av en rmsk förening samt aktiviteter för rmska kvinnr. 9

10 Målsättningar för arbetet med rmsk inkludering Målgrupper Den primära målgruppen för handlingsplanen är de av Gävles kmmuninvånare sm identifierar sig sm tillhörande den rmska minriteten. I denna grupp ligger fkus för insatserna främst på barn ch ungdmar. Därutöver ska rmska tjejer ch kvinnr ges extra stöd för att stärka deras deltagande i föreningsliv. Några av insatserna, inte minst de kunskapshöjande aktiviteterna, kmmer att rikta sig såväl till den rmska minriteten sm till representanter för majritetssamhället ch dess institutiner. På detta sätt kmmer även kmmunala verksamheter ch dess anställda att utgöra målgrupp för handlingsplanens insatser. Rmskt deltagande Den rmska förankringen har varit en nyckelfaktr vid utfrmningen av arbetet med handlingsplanen ch ska därför genmsyra såväl framtagande ch implementering sm revidering ch uppföljning. Lagen m natinella minriteter ch minritetsspråk (2009:724) lyfter särskilt fram vikten av samråd mellan minriteten ch myndigheter. Detta innebär att kmmunala förvaltningsmyndigheter måste ge de natinella minriteterna möjlighet till inflytande i frågr sm berör dem samt så långt det är möjligt samråda med representanter för minriteterna i sådana frågr. Samverkan En central del i arbetet är samverkan. Samverkan ska ske mellan kmmunen ch rmska föreningar i Gävle för att stärka kntakten mellan det ffentliga ch det rmska civilsamhället. Samverkan ska ckså ske mellan kmmunen ch Arbetsförmedlingen för att stärka rmers ställning på arbetsmarknaden. Därutöver ska kmmunen även samverka med andra relevanta myndigheter. Mål ch aktiviteter Nedan presenteras de mål ch tillhörande aktiviteter sm identifierades under den wrkshp sm genmfördes tillsammans med styrgruppen den 3 april 2017 samt under fkusgruppen tillsammans med de rmska representanterna den 2 april. Därefter har vissa justeringar genmförts i samband med möten med både rmska representanter ch 10

11 styrgruppen. 10 Mål 1 Rmska elevers rätt till utbildning är säkerställd. Aktiviteter Anställa en brbyggare inm utbildningsförvaltningen. (Utbildning Gävle i samverkan med kmmunledningskntret) Skapa en hållbar arbets- ch stödstruktur för brbyggaren. (Utbildning Gävle samt kntaktpersn från Scialtjänst Gävle) Etablera föräldragrupper, med fkus på den rmska minriteten. Kan även vara arena för infrmatin kring aktiviteter ch lika frmer av stöd från förvaltningarna. (Scialtjänst Gävle) Arbeta för att utbildningsförvaltningen (lärare, rektrer, ch övrig persnal) utvecklar relatinen till de rmska barnens föräldrar. (Utbildning Gävle) Säkerställa att rmska elever har möjlighet att få den mdersmålsundervisning sm de har rätt till genm utbildningsförvaltningen. (Utbildning Gävle) Indikatrer Antal tillfällen sm föräldragruppen med fkus på den rmska minriteten träffats. Antal mdersmålslärare på rmani chib, inklusive lika språkvarieteter. Elever från den rmska minriteten upplever sin sklsituatin sm trygg ch stimulerande. Mål 2 Kunskap m mänskliga rättigheter både bland rmska minriteten ch majritetssamhället har ökat. Aktiviteter Föreläsningar ch samtal av ch med rmer kring mänskliga rättigheter ch natinella minritetslagstiftningen riktat till den rmska minriteten. (Kmmunledningskntret) Föreläsningar ch samtal av ch med rmer kring mänskliga rättigheter ch natinella minritetslagstiftningen riktat till kmmunala tjänstepersner i Gävle kmmun. (Kmmunledningskntret) 10 Öppet dialgmöte med kmmunens rmer den 4 juni 2017 ch styrgruppsmöten den 15 maj ch den 19 juni

12 Indikatrer Mål 3 Rmska grupperna upplever att de ha fått större kunskap m sina rättigheter. Kmmunala tjänstepersner har fått ökad kunskap m mänskliga rättigheter ch det ansvar de har för rmers mänskliga rättigheter i sina rller sm skyldighetsbärare. Antal deltagare på föreläsningar. Rmers rätt till bästa möjliga hälsa är säkerställd. Aktiviteter Infrmatin m de frmer av sciala stöd sm finns i Gävle görs tillgänglig för den rmska minriteten bland annat genm översättning till rmani chib ch tillgängliga infrmatinsmöten. (Scialtjänst Gävle ch Omvårdnad Gävle) Berörda förvaltningar ch blag ch deras verksamheter anpassar mötestider ch skapar mer infrmella mötesplatser. (Respektive förvaltning ch blag) Etablera långsiktig samverkan mellan rmska hälsinspiratörer ch kmmunen för att bland annat synliggöra psykisk hälsa. (Kmmunledningskntret) Indikatrer Mål 4 Den rmska minriteten upplever att förvaltningarna ch det stöd ch hjälp sm de erbjuder är tillgängligt. Rmer i Gävle känner sig trygga med att vara öppna med sin rmska identitet. Aktiviteter Kmmunalt stöd för att stärka ch synliggöra den rmska kulturen. (Kultur & Fritid Gävle) Kunskapshöjande insatser med ch m den rmska natinella minriteten bland kmmunala tjänstepersner. (Kmmunledningskntret) Säkerställ att de rmska föreningen/de rmska föreningarna har fått erbjudande m utbildning i föreningskunskap. (Kultur & Fritid Gävle) Kmmunen, dess förvaltningar ch blag börjar skylta på rmani chib där möjlighet finns. (Respektive förvaltning ch blag) Den rmska flaggan är hissad på strategiska ch centrala platser i kmmunen i samband med rmernas natinaldag den 8 april. (Kmmunledningskntret) Kmmunala tjänstepersner arbetar långsiktigt med de lkala rmska grupperna för att skapa förtrende ch tillit. (Respektive förvaltning ch blag) 12

13 Indikatrer Rmska föreningar har en långsiktigt hållbar verksamhet. Centrala delar av kmmunal infrmatin finns översatt till rmani chib. Rmer upplever att de successivt vågar vara öppna med sin rmska identitet. Mål 5 Den rmska minritetens rätt till delaktighet är säkerställd. Aktiviteter Rmskt deltagande i alla styrgruppens möten är säkerställt. (Kmmunledningskntret) En arbetsgrupp med rmskt deltagande sm ansvarar för den perativa verksamheten är etablerad. (Kmmunledningskntret) Indikatrer Den rmska minriteten i Gävle upplever att deras synpunkter ch idéer tas m hand ch implementeras i kmmunen. Risker I samband med wrkshpen identifierades ett antal riskfaktrer sm är viktiga att ta i beaktande i arbetet med handlingsplanen ch sm uppdateras kntinuerligt under det frtsatta arbetet. Riskerna bör ckså kmpletteras med strategier för att minska sannlikheten för att de inträder. RISK RISK MANAGEMENT ANSVARIG Arbetet med handlingsplanen invlverar bara en del av den rmska gruppen. Rmska brbyggaren lämnas ensam i sin rll. Säkerställ att kntakter även tagits med andra rmska grupper i kmmunen (t.ex. svenska rmer, finska rmer, resande). Skapa en stödrganisatin kring brbyggaren. Säkerställ att det sker kntinuerliga uppföljningssamtal med brbyggaren. Kmmunledningskntret Utbildning Gävle 13

14 Engagerade rmer blir utbrända eftersm de förväntas deltaga på en rad lika aktiviteter ch grupper. Arbetet hamnar i prjektfällan ch blir därmed inte hållbart över tid. Kmmunen lvar för mycket sm den sedan inte kan leva upp till. Kmmunen arbetar för att stimulera ett brett ch hållbart deltagande av rmska representanter. Kmmunen bör tillsammans med rmska representanter identifiera de största fallgrparna för detta ch sedan arbeta förebyggande. Dialgen mellan den rmska minriteten ch kmmunen måste präglas av transparens där rmska representanter ckså vet vem på kmmunen sm är ansvarig för lika delar i handlingsplanen. Kmmunledningskntret Kmmunledningskntret Kmmunledningskntret Styrning ch ledning Gävle kmmun har etablerat en styrgrupp sm ska leda ch styra arbetet med rmsk inkludering. I styrgruppen ska berörda förvaltningar vara representerade med centralt placerade persner så att arbetet kan vara strategiskt ch ha ett brett genmslag inm respektive förvaltning. Styrgruppen bör ckså arbeta i samråd med de rmska grupperna. En gång m året möts en utvidgad styrgrupp. Där deltar förutm medlemmarna i styrgruppen även rdförandena för kmmunstyrelsen, utbildningsnämnden, kultur- ch fritidsnämnden, scialnämnden, mvårdnadsnämnden ch kmmunalrådet för det största ppsitinspartiet. Uppföljning Styrgruppen är ansvarig för att följa upp arbetet med handlingsplanen utifrån indikatrerna van. Givet att indikatrerna är av både kvalitativ ch kvantitativ karaktär bör styrgruppen arbeta med lika uppföljningsverktyg samt säkerställa att representanter för de rmska grupperna kntinuerligt finns med i uppföljningens utfrmande. De kvantitativa indikatrerna följs upp årligen medan de kvalitativa indikatrerna följs upp, till exempel genm fkusgrupper i slutet av handlingsplansperiden. 14