Se separat deltagarlista. Julia Grönholm

Transkript

1 Malmö stad Stadskntret 1 (6) Minnesanteckningar Mötesdatum 26 nvember 2017 Plats ch tid Scandic Triangeln, Malmö kl Se separat deltagarlista. Närvarande Närvarande tjänstepersner Cecilia Bengtssn, Taina Crnhamn, Julia Grönhlm Vid prtkllet Julia Grönhlm Inledning Cecilia Bengtssn hälsar deltagarna välkmna ch inleder mötet tillsammans med illustratören Gabriella Agnér, sm tagit fram bilder sm illustrerar hur arbetet med det finska förvaltningsmrådet har utvecklats (se bilaga). Mötesdeltagarna mbeds kmmentera ch kmplettera bilderna under dagen. Därefter kmmer de att revideras ch användas till att skapa en tidslinje. 1 En tillbakablick Minritetslagstiftningen trädde i kraft 1999 ch stärktes 2010 Malmö finska förening väckte frågan m Malmö stads anslutning till det finska förvaltningsmrådet men fick avslag av kmmunen Föreningen tg upp ärendet igen, frågan utreddes ch plitikerna gav psitivt besked Staten beviljade Malmö stads ansökan ch Malmö stad blev en del av det finska förvaltningsmrådet den 1 februari De första strsamråden hölls i mars ch september Med utgångspunkt i lagen bildades fyra mindre samrådsgrupper med fkus på kultur, äldremsrg, förskla ch kmmunikatin Förskleavdelningen Spinneriet ch den ambulerande pedaggen km till tack vare en aktiv föräldragrupp Malmö stad fick en finskspråkig hemsida sm tgs fram av en prjektanställd kmmunikatör Samrådsgrupperna för kultur ch äldremsrg träffades för att diskutera det kmmande arbetet Kmmunen använde inte hela statsbidraget, men fick föra över en del av medlen till nästkmmande år minnestanteckningar samrådsmöte dcx 2016 Två strsamråd arrangerades, en i mars ch en i september Inm äldremsrgen gjrdes en behvskartläggning Arbetet på kulturfrnten km igång Kmmunen anställde en prjektsekreterare med fkus på äldremsrg Frmerna för samrådet diskuterades mycket

2 2 (6) Vid årets slut hade kmmunen åter en del bidragsmedel kvar, men överföringen gdkändes inte av Länsstyrelsen i Stckhlm 2017 I år kmmer statsbidraget att användas i sin helhet 100-årsjubileet har uppmärksammats på lika sätt, kmmunen har bland annat arrangerat många kulturaktiviteter Året avslutas med gala i Rådhuset sm planerats tillsammans med en särskild samrådsgrupp Framtiden Arbetet med finskt förvaltningsmråde kmmer frtsätta, det är en kntinuerlig prcess Mycket har hänt under de senaste åren, vi är på väg åt rätt håll Nästa strsamråd arrangeras på våren 2018 Deltagarnas kmmentarer Malmö ligger bra till jämfört med andra förvaltningskmmuner, mycket tack vare den sverigefinska gruppens aktivitet Fråga: Vad händer m det plitiska ledarskapet förändras, hur påverkar detta minritetsarbetet? Många plitiker känner inte till lagstiftningen. Kmmunen har, i enlighet med lagen, en skyldighet att öka såväl tjänstepersners sm minritetsgruppers kunskaper m de natinella minriteterna. Även plitikerna ska infrmeras. 2 Ny sverigefinsk ungdmsförening i Malmö Anna Lind ch Julia Silveri, representanter för den nyligen bildade ungdmsföreningen MORO Malmös Sverigefinska Ungdmar, berättar m föreningens verksamhet. Föreningen grundades i ktber ch har för tillfället ca 36 medlemmar Syftet är att arrangera trevliga aktiviteter för unga finländare, sverigefinnar ch finsksinnade men även att främja minritetskulturen i Malmö Föreningen hppas kunna samarbeta med andra sverigefinska föreningar i reginen men fkuserar först på att rekrytera fler medlemmar Ingen åldersgräns för medlemskap, men för att föreningen ska vara berättigad till stöd från Sverigefinska ungdmsförbundet får medelåldern inte bli för hög Föreningen har en egen sida på Facebk: MORO Malmön Rutsinsumalaiset Nuret 3 Diskussin m framtiden Deltagarna diskuterar behv, önskemål ch framtidsvisiner i grupper. Skla ch förskla Lankarulla (förskleavdelningen med finsk inriktning) ch mdersmålsstödet sm erbjuds av den ambulerande pedaggen fungerar bra Det finns dck mycket jbb kvar avseende sklan Önskemål m en fritids- ch/eller sklklass där åtminstne en del av undervisningen bedrivs på finska

3 3 (6) Särskilt de familjer vars barn går på Lankarulla är intresserade av detta, viktigt att barnens språkkunskaper upprätthålls Kan kmmunen/sklan arrangera skjuts till finskalektinerna? Om lektinerna är under/efter skltid brde detta kunna rdnas då lektinerna inte alltid kan hållas på den egna sklan Fler undervisningstimmar behövs, det räcker inte med en timme i veckan. Dessutm varierar längden på timmen i lika sklr från 40 till 80 minuter. Eurpeiska rådets rekmmendatin är tre timmar i veckan För tillfället kan barn inte få undervisning i två mdersmål, skulle man kunna göra ett undantag när det gäller minritetsspråk? Kultur Psitivt att så många kulturinstitutiner velat arrangera prgram med finsk inriktning, aktiviteterna har dck inte alltid varit så intressanta Bra m institutinerna kunde ta större hänsyn till gruppens önskemål ch planera sina aktiviteter utifrån dessa Viktigt med mdern finsk kultur ch nya finska filmer, inte enbart äldre prduktiner Önskemål m en klubb, marttakerh, där de äldre kan lära ut för de yngre hur man t.ex. stickar sckr, samt musiklekskla ch aktiviteter sm passar persner i alla åldrar Gemensamma lkaler för sverigefinnar efterfrågas Kmmunikatin Kmmunikatinen måste fungera bättre, inte enbart via hemsida ch sciala medier men även med hjälp av brevutskick m.m. Malmö finska förening kan bidra till att sprida infrmatin men de måste först få infrmatinen själva Viktigt att det går att ch skriva ut relevant infrmatin sm pdf Hur når vi ut till nyinflyttade malmöbr med finsk anknytning? Kan man ha infrmatin m natinella minriteter i välkmstfldern sm skickas ut till nyinflyttade? Språkrevitalisering Viktigt att bevara ch revitalisera det finska språket Även vuxna persner sm vill lära sig finska eller stärka sina kunskaper ska kunna göra detta, t.ex. med hjälp av språkcaféer Studenterna önskar få finska-svenska-kurser, istället för engelska-svenska Äldremsrg Lankarulla är en bra förebild, kan samma sak göras avseende äldremsrg? En tvåspråkig avdelning behövs Samråd Viktigt att infrmera m datum ch dagrdning i gd tid, det har inte fungerat så bra infrmatin m nästa samråd bör skickas ut snarast Svårt att hitta bra tid, de äldre kan inte kmma på kvällen, de sm arbetar kan inte kmma dagtid kan man använda webbsändningar så att fler kan delta eller arrangera samrådet på en lördag eller söndag? Mer dialg ch mindre enkelriktad infrmatin från kmmunen

4 4 (6) Viktigt att det finns tillräckligt mycket tid för diskussiner kan man sänka ambitinsnivån någt ch endast ha ett fåtal punkter på dagrdningen? Kmmunservice på finska Visin: Finskans ställning i kmmunen ska vara självklar, allting ska fungera på både finska ch svenska Kmmunen bör ansvara för arbetet med finskt förvaltningsmråde så att enskilda individer inte behöver göra så mycket 4 Tjänsten Cecilia Bengtssn infrmerar krt m tjänsten. Tjänsten nämns för första gången i kmmunens utredning Malmö stads möjligheter för anslutning till finskt förvaltningsmråde 2013 ch har därefter diskuterats årligen Prcessen har tagit tid på grund av mrganiseringar då kmmunen inte fått vakanspröva eller tillsätta många nya tjänster I utredningen föreslås en tjänst på 50% sm på sikt skulle minskas ner Tjänsten kan antingen finansieras med statsbidrag eller ingå i kmmunens rdinarie verksamhet Om tjänsten betraktas sm en merkstnad kan den finansieras med statsbidrag Om tjänsten ska bekstas av Malmö stad krävs en utredning m.m. Enligt Länsstyrelsen i Stckhlm får statsbidraget inte användas i sin helhet till en samrdnartjänst I Malmö skulle detta dck inte bli fallet då vi får ca 2 miljner/år, men ju större kstnaden blir, dest mindre blir budgeten för övriga aktiviteter Andra förvaltningskmmuner har löst frågan på lika sätt I Nrrköping har en samrdnare arbetat kmmunövergripande med att utveckla finskt förvaltningsmråde sedan tillsattes en prjektledare inm äldremsrg, numera är tjänsten permanent (50/50%) Kmmunen har överhuvudtaget inte arbetat med förskle- eller barn- ch ungdmsfrågr I Stckhlm arbetar tjänstepersnen 100% med strategisk utveckling I Örebr arbetar tjänstepersnen främst med verksamhetsuppföljning I Skövde hanterar tjänstepersnen webbplatsen samt handlägger ärenden ch ansökningar från den sverigefinska gruppen I Sigtuna övergick tjänsten från en merkstnad till kmmunens rdinarie verksamhet (100%, arbetar med samtliga natinella minriteter) Uppdraget blir svårt m vi inte är överens m vad tjänsten ska innehålla. Tydliga begränsningar behövs för att förväntningarna inte ska bli för breda ch önskemålen möjliga att uppnå. Efter genmgången diskuteras frågan i grupperna. Egenskaper, arbetsuppgifter ch tankar skrivs ner på lappar, sm arrangeras i kluster enligt följande: Kvalifikatiner (persnliga egenskaper ch kmpetenser), Arbetsuppgifter (aktiviteter i tjänsten), Omvärldsbevakning, En väg in (kan svara på frågr), samt Kulturaktiviteter. Omvärldsbevakning läggs in under arbetsuppgifter ch kulturfrågr bör hanteras i samrådsgruppen för kultur. Behvet av en väg in kmmer i strt sett lösas av

5 5 (6) kmmunens kmmande Kntaktcenter, dit man kan vända sig vid frågr kring kmmunens verksamhet. Därmed kvarstår tre kluster: kvalifikatiner, arbetsuppgifter ch kntaktcenter. Dessa diskuteras åter i grupperna. Kvalifikatiner Högskleutbildning inm t.ex. samhälle eller kultur behövs Tvåspråkig, gärna finsk/sverigefinsk/finlandssvensk bakgrund Kan ta initiativ då detta är en rll man måste vara med ch frma själv Förmåga att knyta kntakter internt ch externt med föreningar mm. Ska ha skinn på näsan Kan planera ch följa upp prjekt Bra på att kmmunicera Arbetsuppgifter Uppföljning, utvärdering, redvisning, budget Löpande infrmera gruppen m verksamheten Vara en spindel i nätet, nätverka med lkala föreningar ch förvaltningar samt med ansvariga i andra kmmuner Anrdna infrmatinsträffar ch utbildningar för kmmunanställda ch minritetsgrupper (behöver inte nödvändigtvis hålla i dessa själv) Kmmunikatin uppdatera malm.se Samla in ch sprida infrmatin m relevanta frågr både internt ch externt Hålla kll på rekryteringar när bör kmmunen rekrytera finskspråkig persnal? Omvärldsbevakning på lkal, reginal, natinell ch eurpeisk nivå vad händer i andra förvaltningskmmuner? Vilka evenemang arrangeras? Aktivt delta i krdinatrnätverket Kntaktcenter Bra m finskspråkig persnal finns tillgänglig Viktigt med kunskap m finskt förvaltningsmråde ch kmmunens aktiviteter Samarbete med krdinatrn, kan KC avlasta krdinatrn på någt sätt? Titel, anställningsprcent ch anställningsfrm Ska tjänsten heta prjektledare, samrdnare eller någt annat? Utvecklingssekreterare är en befintlig titel där ärendeberedning ingår, därmed vre det bättre med annan titel. Deltagarna anser att innehållet i tjänsten är viktigare än titeln. Kstnaden för tjänsten föreslås tas från statsbidraget under de första åren. Efter det bör tjänsten övergå till kmmunens rdinarie verksamhet. Kan ett upplägg där 50% av tiden läggs på den sverigefinska minriteten ch 50% på övriga natinella minriteter vara en bra lösning? Deltagarna ställer sig psitiva till detta. Övriga kmmentarer från deltagarna Rllen är utmanande, därför viktigt att anställa rätt persn Man måste klara av att göra fel Finskt förvaltningsmråde är en verksamhet sm utvecklas kntinuerligt, det kan inte bli perfekt varje gång Även staten håller på att utvecklas ch hitta frmer för arbetet Viktigt att kmmunens tjänstemän får stöd i sitt arbete

6 6 (6) Diskussinen avslutas med infrmatin m vakansprövningen. Tf. stadsdirektör hinner eventuellt inte gdkänna prövningen innan jul. Kmmunen har dck anställt en vikarierande utvecklingssekreterare sm kan driva arbetet under första halvåret Vikarierande utvecklingssekreterare Sanna Jälevik har anställts sm vikarierande utvecklingssekreterare med inriktning på natinella minriteter. Sanna tillträder sin sexmånaderstjänst i början av Övrigt Frågan m hur staten följer upp kmmunernas arbete med det finska förvaltningsmrådet lyfts upp av en deltagare. Det finns en r över att uppföljningen är tillräckligt ch att tjänstepersner inte får tillräckligt mycket stöd från Länsstyrelsen i Stckhlm. Cecilia Bengtssn svarar att Malmö stad lyfte fram detta i sitt remissvar gällande översynen av minritetslagstiftningen. Länsstyrelsen är fta vag i sina riktlinjer, men det kan ber på att det inte finns några tydliga svar, då kmmunerna ch de sverigefinska grupperna runt m i landet har lika sammansättningar, behv ch förutsättningar. Avslutningsvis föreslår Cecilia att kmmunen kunde arrangera särskilda tematräffar under 2018, exempelvis m hur man söker bidrag till lika kultur- ch fritidsaktiviteter, eller hur en kmmun ch dess beslutsprcesser fungerar. Deltagarna anser att detta är en gd idé.