Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016"

Transkript

1 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter

2 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för arkitekturen ch arkitekten Långsiktiga mål: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för arkitekturen ch arkitekten 1. För alla sm engagerar sig i samhällsbyggandet är Sveriges Arkitekter den mest trvärdiga kunskapskällan ch den givna samtalspartnern. Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för arkitekturen ch arkitekten 2. Plitiken ch näringslivet ska förbättra förutsättningarna för arkitekturen ch villkren för arkitekten. Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för arkitekturen ch arkitekten 3. Alla sm engagerar sig i samhällsbyggandet förstår hur arkitektur kan skapa värden ch nytta för individen ch för samhället i strt. Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för arkitekturen ch arkitekten 4. Arkitektens arbete ch kmpetens värderas högt av beställare, arbetsgivare ch branschen i strt ch våra medlemmar värderar sitt medlemskap högt.

3 3 Om Sveriges Arkitekter Sveriges Arkitekter är fack- ch branschrganisatinen för alla Sveriges arkitekter ch arkitektstudenter. En rganisatin sm arbetar på uppdrag av sina medlemmar för att skapa bästa möjliga villkr för arkitekternas yrkesutövning. Sveriges Arkitekter har till uppdrag att företräda sina medlemmars intressen. Sveriges Arkitekters utgångspunkt är att arbetet med att främja arkitekturens utveckling bygger på att bästa möjliga villkr skapas för arkitekternas yrkesutövning. Sveriges Arkitekter erbjuder medlemmarna en bred service, intressebevakning ch verkar pininsbildande. Arkitekt används sm ett samlande namn för byggnadsarkitekter, landskapsarkitekter, planeringsarkitekter ch inredningsarkitekter. Enligt Sveriges Arkitekters principprgram ska rganisatinen arbeta för: att åstadkmma gda betingelser för arkitekters yrkesutövning ch gda förutsättningar för arkitekturens utveckling att mtverka diskriminering ch arbeta för jämställdhet ch integratin i medlemmarnas utbildningar ch yrkesliv att hävda den samhälleliga betydelsen av kvalificerat arkitektarbete genm att främja arkitekturens samhällsbetydelse ch verka för ett hållbart samhällsbyggande genm engagemang ch pininsbildning skapa förutsättningar för en bättre värdering av arkitektarbetet att arkitektrllerna stärks genm större delaktighet ch ett tydligare ansvar i plan-, bygg- ch förvaltningsprcessen. Sveriges Arkitekter ska aktivt arbeta med en strategisk utveckling ch breddning av arkitekters yrkesrller ch tydliggöra arkitektkmpetensernas värde ch användbarhet att hävda arkitekters breda yrkesrller för att öka arkitekturens betydelse i samhälls- ch kulturlivet att bästa möjliga förutsättningar skapas, såväl gällande grundutbildning sm efterutbildning ch frskning, för inhämtning, underhåll ch utveckling av arkitekters kunskaper att bredda ch fördjupa kunskapen m arkitektur ch dess betydelse i samhället att uppmärksamma exempel på gd arkitektur

4 4 VERKSAMHETSPROGRAM Utgångspunkt Sveriges Arkitekter är en relativt liten rganisatin, både sett till andra Sacförbund ch till andra bransch- ch intresserganisatiner i vår mvärld. Även m förbundet är litet ch därmed har begränsade resurser så är det en styrka att vi samlar de flesta arkitekter ch att vi därmed har en given rll i många sammanhang sm ingen annan rganisatin kan ta. Arkitektens status är ckså frtsatt hög ch allmänheten har förtrende för kåren. En av våra främsta styrkr är att det sm är bra för arkitekten ckså är bra för samhället i strt vårt egenintresse sammanfaller fta med ett samhällsintresse. Allt Sveriges Arkitekter gör ska ha en medlemsnytta direkt eller indirekt. En str del av våra resurser går åt till det individuella stödet till medlemmarna antingen du är anställd privat eller ffentligt eller m du är praktiserande arkitekt med egen verksamhet i liten eller str skala. Detta stöd till individer ch företag är mycket viktigt ch pririterat. Men för att vi sm kår ska få större inflytande ch för att arkitekturen ch de värden den kan tillföra ska få större betydelse i samhället är det viktigt att Sveriges Arkitekter blir bättre på att påverka de större strukturerna. Vår dagliga verksamhet En str del av förbundets verksamhet består av ett viktigt ch mer kntinuerligt ch förvaltande arbete. Exempelvis kmmer vi att svara på uppskattningsvis frågr per år från medlemmar m allt från löner ch avtal till upphandlingar ch lkalhyresfrågr. Vi kmmer att ge ut 11 nummer av medlemstidningen Arkitekten per år ch arrangera cirka 100 kurser, utbildningar, seminarier ch andra aktiviteter. Vi kmmer ckså dela ut arkitekturpriser, arrangera arkitekturgalr ch vara närvarande på lika mässr ch andra frum. Vi kmmer ckså medverka i uppskattningsvis 20 arkitekturtävlingar per år ch ha räkneliga möten med plitiker, branschföreträdare ch andra beslutsfattare. ArkitektStudenterna arrangerar styrelsemöten, årsmöten ch wrkshps mellan sklrna förutm ett eget påverkansarbete. Sveriges Arkitekters 15 lkalföreningar arrangerar utåtriktade aktiviteter, studieresr, årsmöten ch nätverksträffar. Våra fyra akademier arrangerar mötesplatser ch seminarium ch diskuterar prfessinsfrågr. Våra tre nämnder träffas regelbundet för att ta beslut m inkmna ärenden ch vårt utsktt för utbildning ch frskning förbereder beslut till styrelsen ch arrangerar egna mötesplatser. Vår arbetsgrupp ARKiS, Arkitektur i sklan, bedriver ett kunskaps- ch nätverksarbete kring den byggda miljöns, arkitekturens ch det ffentliga rummets betydelse.

5 5 Arbetssätt Vill vi göra skillnad måste vi vara fler sm säger samma sak. Sveriges Arkitekter är en relativt liten rganisatin med begränsade resurser. Därför är det betydelsefullt med strategiska samarbeten med andra rganisatiner ch persner utanför förbundet. Det viktigaste är vad sm sägs inte att avsändaren alltid är förbundet. För att få en starkare röst behöver även förbundets kansli ch förtrendevalda arbeta för att engagera fler av rganisatinens medlemmar ch målgrupper utanför rganisatinen. Tillsammans ska vi skapa en starkare Vi-känsla ch uppmuntra fler medlemmar att vara talespersner ch höras i den ffentliga debatten. Att fler persner, både medlemmar ch andra, kan vara bärare av vårt budskap ger större effekt. En större del av kansliets verksamhet ska ske i samarbete med lkalföreningarna. Allt vi gör ska ckså kmmuniceras på ett bra sätt. Kmmunikatinen ut till vår mvärld, till våra målgrupper ch till våra egna medlemmar är pririterat. En kmmunikatinsstrategi ska frmuleras. Vi ska ckså se över hur Sveriges Arkitekter ska rganisera sig för att på bästa sätt uppnå våra långsiktiga mål. Exempelvis hur våra akademier ch ArkitektStudenterna kan samverka med våra lkalföreningar. Vi ska visa på bredden i arkitektyrket ch belysa likheterna av arkitekturen. Målgrupper Våra primära målgrupper identifierar vi sm beslutsfattare, ffentliga ch privata beställare ch allmänhet. All verksamhet sm initieras ch genmförs har syftet att leda till nytta för förbundets medlemmar. När beslutsfattare ser på arkitekturen bredare än estetik, när beställare kan härleda arkitekttjänster i tidiga skeden till ökade värden ch när allmänhetens efterfrågan på bra arkitektur ökar så förbättrar vi förutsättningarna för arkitekturen ch arkitekterna betydligt.

6 6 Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för arkitekturen ch arkitekten 1. För alla sm engagerar sig i samhällsbyggandet är Sveriges Arkitekter den mest trvärdiga kunskapskällan ch den givna samtalspartnern. Sveriges Arkitekter är idag en seriös, trvärdig ch ambitiös rganisatin. Vi har blivit viktigare ch allt synligare i samhällsdebatten men för många, både inm vår bransch, hs plitiker ch bland allmänhet är vi frtfarande en mindre känd aktör. Sveriges Arkitekter ska vara den aktör sm andra persner hänvisar till för aktuell kunskap. Sverige Arkitekter ska ckså agera ch göra skillnad sm branschrganisatin. En viktig grundbult för möjligheten att uppfattas sm en trvärdig kunskapskälla är att prducera egna utredningar, faktasammanställningar ch ta fram relevant statistik, men även att främja arkitekturfrskningen ch stärka kpplingen mellan frskning ch praktik. Sveriges Arkitekter ska agera ch ta ställning i aktuella sakplitiska frågr, t.ex bstadsbyggandet, sklarkitektur eller stadsutveckling. Vår webbplats ska vara en central, välkänd ch aktuell sida för alla sm har ett intresse ch vill veta mer m arkitektur. Att synas inm media, både traditinella ch nya, är ett sätt att nå ut ch påverka våra målgrupper ch göra skillnad. De frågr sm syns ch de persner sm uttalar sig blir fta centrala även för andra. Sveriges Arkitekters utåtriktade verksamhet ska intensifieras, bland annat genm regelbundna seminarieserier sm ska webbsändas, nätverksträffar ch andra aktiviteter. Det finns strt ptential i att göra det tillsammans med lkalföreningarna ch andra rganisatiner i större utsträckning. För att stärka Sveriges Arkitekters psitin sm den givna samtalsparten ch den mest trvärdiga kunskapskällan för alla sm engagerar sig i samhällsbyggandet ska Sveriges Arkitekter under verksamhetsperiden: Utifrån egenprducerade utredningar ch faktasammanställningar driva pinins bildning ch lbbying Knyta ett nätverk med frskare ch institutiner till vår rganisatin ch frtsätta vara en katalysatr för arkitekturfrskningen Leda arbetet med att frmulera en strategisk frskningsagenda för innvatin inm Livsmiljö för hållbar stadsutveckling Utveckla vår digitala närvar Skapa aktiviteter ch mötesplatser sm intresserar fler av våra medlemmar ch våra målgrupper, i samarbete med lkalföreningarna Utveckla en långsiktig kmmunikatinsstrategi

7 7 Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för arkitekturen ch arkitekten 2. Plitiken ch näringslivet ska förbättra förutsättningarna för arkitekturen ch villkren för arkitekten Bra arkitektur kräver mer än bra arkitekter. Arkitekturens förutsättningar består av allt från hur den ffentliga upphandlingen tillämpas ch hur avtal frmuleras till hur lagar ch regler ser ut till beställarens kmpetens. Det är viktigt att Sveriges Arkitekter knsekvent arbetar med att identifiera ch förbättra dessa förutsättningar. För ett bra slutresultat krävs inte minst en bra privat eller ffentlig beställare. Genm strategiska samarbeten med andra rganisatiner vill vi fkusera på beställarens rll. Incitamenten hs beställaren att investera långsiktigt, med gd kvalitet ch med eftertanke ska identifieras ch förstärkas ch samverkan mellan beställare ch arkitekt förbättras. Plitiska beslut, lagar ch regler får knsekvenser för arkitekturens förutsättningar. Det gäller inte bara LOU eller PBL utan även inm plitikmråden sm till synes ligger långt från arkitektur, till exempel skattebeslut, beslut kring kmmunens rll i planeringen eller förändringar inm tjänstesektrn. Sverige har begränsade incitament ch ett svagt regelverk för att säkerställa arkitektnisk kvalitet. Exempelvis behöver kmmunernas rll ch psitin förstärkas ch kmmunerna måste ha mandat att ställa krav. Sveriges Arkitekter har under den senaste verksamhetsperiden arbetat mer fkuserat med plitisk påverkan. Det arbetet vill vi frtsätta för att genmdriva en förflyttning av begreppet arkitektur bland beslutsfattare - från en marginaliserad kulturplitisk fråga till ett värdeskapande verktyg för en psitiv samhällsutveckling. Även här har vårt arbete med arkitekturfrskningen str betydelse. Den enskilt viktigaste plitiska frågan under denna verksamhetsperid är den arkitekturplitiska utredningen Gestaltad livsmiljö sm vi kmmer följa nga ch bidra till. Även utvecklingen av Lagen m ffentlig upphandling är central liksm översynen av ArkDes framtid. För att plitiken ch näringslivet ska förbättra förutsättningarna för arkitekturen ska Sveriges Arkitekter under verksamhetsperiden: Bevaka ch påverka lagar, regler ch plitiska beslut Underhålla befintliga ch skapa nya plitiska kntakter natinellt ch lkalt Stärka kmmunens rll för att säkerställa den arkitektniska kvaliteten Initiera strategiska samarbeten med rganisatiner sm ansluter beställare för en branschöverskridande förståelse för en bra prcess. Identifiera kritiska framgångsfaktrer för arkitekturen Följa ch påverka den arkitekturplitiska utredningen ch översynen av ArkDes framtid

8 8 Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för arkitekturen ch arkitekten 3. Alla sm engagerar sig i samhällsbyggandet förstår hur arkitekturen skapar värden ch nytta för individen ch för samhället i strt Vi vet att arkitektur skapar värden, ch vi berättar gärna m det för andra. Utmaningen ligger i att ckså få våra målgrupper att förstå hur ch varför. Vi måste på lika sätt, i lika fra ch för lika målgrupper berätta histrien m hur arkitektur skapar värden ch nytta ch m hur arkitektur kan användas sm ett verktyg. Vi vill till slut landa i en kultur där arkitekturen tas sm någt självklart. Vi ska ta fram hårda fakta, frmulera slående berättelser ch hitta välkända ch engagerande exempel för att kmmunicera med våra målgrupper i lika frum m hur arkitektur skapar värden ch nytta. Ett minst lika viktigt kmplement till de frum vi själva skapar, exempelvis egna seminarier ch Arkitekturgalan, är att ta plats ch medverka på andras, såväl i Sverige sm utmlands ch på internet. Ett exempel kan vara att stödja Sveriges värdskap för den nrdiska paviljngen på Venedigbiennalen Sveriges Arkitekter har en rll i att bereda plats för svensk arkitektur ch våra medlemmar utmlands, men även att utländska arkitekter verksamma i Sverige blir medlemmar i Sveriges Arkitekter. Internatinaliseringen ställer krav på ss att arbeta för lika villkr ch en gd knkurrens. Tävlingar ch upphandlingar är viktiga instrument för att bestämma villkren för arkitekterna ch för att visa på de värden sm arkitekturen kan skapa. Det är viktigt att Sveriges Arkitekter påverkar dessa prcesser från upphandlingslagar till beställarkmpetens ch praxis. Det är av betydelse att en mångfald av arkitekter får möjligheter att delta i upphandlingar ch tävlingar samt att fler prcesser leds av kvalitativa målsättningar istället för lägsta pris. Sveriges Arkitekter ska ckså frtsätta utveckla tävlingsverksamheten ch våra tjänster till byggherrar ch kmmuner. Att arkitekten kan kmmunicera med allmänheten är viktigt, men även att allmänhetens förståelse för arkitekturen ökar. En central del i ett sådant långsiktigt arbete är att arbeta med arkitektur sm lärämne i grundsklan. Barn- ch ungdmars lärmiljöer ska vara både stimulerande ch pedaggiska. Vi vill förenkla kntakten mellan knsumenten, beställaren ch våra medlemmars tjänster genm Anlita Arkitekt, ett verktyg för att finna arkitekter. För att våra målgrupper ska förstå hur arkitektur kan skapa värden ch nytta i samhället ska Sveriges Arkitekter: Ta fram fakta, frmulera berättelser ch hitta engagerande exempel på hur arkitekturen skapar värden Bereda plats för svensk arkitektur ch våra medlemmar på internatinella arenr, i samarbete med Utrikesdepartementet ch andra rganisatiner Utveckla Arkitekturgalan ch se över vår närvar på andra frum inm branschen Utveckla urvalsprcesser till tävlingar ch upphandlingar samt verka för en större bredd av lika tävlings- ch upphandlingsfrmer Ta fram rekmmenderade prcesser för parallella uppdrag ch markanvisningstävlingar samt ge adekvat stöd till beställare vid upphandling av arkitekter Arbeta för att arkitektur utvecklas sm lärämne i sklan Utveckla ch marknadsföra knceptet Anlita Arkitekt

9 9 Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för arkitekturen ch arkitekten 4. Arkitektens arbete ch kmpetens värderas högt av beställare, arbetsgivare ch branschen i strt ch våra medlemmar värderar sitt medlemskap högt Hur ser framtidens arkitekt ut? Omvärlden förändras hela tiden ch arkitekten måste förändras med den för att vara knkurrenskraftig. I framtiden kmmer andra krav än i dag ställas på arkitekten ch arkitekten kmmer antagligen att arbeta inm fler fält. Arkitekternas utbildningar kmmer vara mer varierade, med lika examina ch nya kmbinatiner av kmpetenser ch det kmmer bli svårare att definiera en arkitekts utbildning. Det är en utveckling sm Sveriges Arkitekter måste bejaka ch förstå. Det är bra att arkitekter finns på lika platser ch funktiner i samhället ch det är bra att arkitekter skapar sig bredare kmpetens ch erfarenheter. Vi ser ckså att traditinella arkitektuppgifter även utförs av andra prfessiner ch att samverkan med andra kmpetenser ch yrken blir allt vanligare. Vi måste därför inleda ett samlat arbete m framtidens arkitekt där vi ser över våra sätt att definiera arkitekters kmpetens ch sträva mt en mer inkluderande hållning inm förbundet. Arbetets slutsatser kan få knsekvenser för hur förbundet hanterar yrkestitlar men ckså för vem sm kan vara medlem i Sveriges Arkitekter. I detta arbete är det viktigt att undersöka vad vår mvärld förväntar sig av framtidens arkitekt ch hur de bedömer arkitektens erfarenheter ch kmpetenser. Arkitektutbildningarna lägger grunden för framtidens arkitekt. Vi ska frtsätta bevaka ch utveckla utbildningarnas kvalitet ch vi ska särskilt fkusera på studenternas studiesciala miljö ch på rekryteringen till ch mångfalden på arkitektutbildningarna. Det är ckså viktigt att det utbildas fler inredningsarkitekter. Den frtlöpande vidareutbildningen är viktig för arkitektens knkurrenskraft ch det är viktigt att vi kntinuerligt ser över vårt samlade utbud av kmpetensutveckling i frm av längre ch krtare kurser, bilda lika nätverk för erfarenhetsutbyte ch stöttning ch utveckla arbetet med mentrskap. I detta är givetvis arbetet med framtidens arkitekt i fkus ch vi ska samarbeta med våra nrdiska systerrganisatiner. Kmmunens rll i samhällsbyggandet är viktig. Arkitektkmpetensen i kmmunerna är ett mråde sm kräver särskilt fkus. Genm samarbete med framförallt Sveriges Kmmuner ch Landsting, SKL, vill vi utreda hur det ser ut i lika delar av landet ch föreslå förändringar för att säkerställa kmpetensen. Att arbeta med lkal arkitekturplitik, sm allt fler kmmuner väljer att göra, är ett sätt. Sveriges Arkitekter sm branschrganisatin ska frtsätta utvecklas. Inm ramen för ArkitektService vill vi ge våra medlemmar lättillgänglig branschfakta, attraktiva försäkringar ch andra verktyg men vi vill även ge ett ökat kmpetensstöd för att starta ch driva företag ch utveckla företagens affärsmdell. Precis sm det är viktigt att förstå hur framtidens arkitekt ser ut är det viktigt att ha kll på hur arkitektföretagets affär utvecklas i framtiden. För att stärka arkitekten ch medlemsnyttan ska Sveriges Arkitekter: Frtsätta utveckla den fackliga verksamheten Inleda ett samlat arbete under rubriken Framtidens arkitekt Utveckla rganisatinen ch se över förutsättningarna för medlemskap ch titlar Frtsätta att stärka arkitekterna genm att utveckla utbudet av kmpetensutveckling Bevaka ch utveckla arkitektutbildningarnas kvalitet, den studiesciala miljön samt verka för ökad mångfald på utbildningarna Verka för att det utbildas fler inredningsarkitekter Stärka arkitektkmpetens i kmmunerna tillsammans med SKL Frtsätta utveckla kncept ch tjänster kring Sveriges Arkitekter sm branschrganisatin Utveckla rganisatinens arbete kring genus- ch mångfaldsfrågr

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016 Sveriges Arkitekter Sveriges Arkitekter stämma 2014 Föredragningspunkt 4 VERKSAMHETSPROGRAM 2015-2016 SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016 Sveriges Arkitekters stämma anger genm detta verksamhetsprgram

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Referens Britt Wennerström, 036-102013 ~~ 0706-384158 "~' Beteckning R19013 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Ispiragera-Kreativa uttrycksmöjligheter för ett inkludrande samhälle Prjektägare:

Läs mer

SVENSKA FALLSKÄRMSFÖRBUNDET VERKSAMHETSPLAN 2015-2016

SVENSKA FALLSKÄRMSFÖRBUNDET VERKSAMHETSPLAN 2015-2016 SVENSKA FALLSKÄRMSFÖRBUNDET VERKSAMHETSPLAN 2015-2016 Ft: David Bengtssn SVENSKA FALLSKÄRMSFÖRBUNDETS VERKSAMHETSPLAN INLEDNING I denna verksamhetsplan beskrivs målen för 2016. Vidare ges uppdrag ch inriktningar

Läs mer

Lokal arbetsplan Trevnaden

Lokal arbetsplan Trevnaden Lkal arbetsplan Trevnaden Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Det kulturella systemet och kulturpolitikens utveckling. Karlstad 20 januari 2014

Det kulturella systemet och kulturpolitikens utveckling. Karlstad 20 januari 2014 Det kulturella systemet ch kulturplitikens utveckling Karlstad 20 januari 2014 Det kulturella systemet Plitiskt system Kultur/värdesystem PRODUKTION DISTRIBUTION KONSUMTION t.ex. t.ex. t.ex. Författare/Förlag

Läs mer

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A KALLELSE 1(1) 2015-10-09 Parlamentariska nämnden extra sammanträde Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Reginens hus, sal A Ärenden Val av prtklljusterare Fastställande av dagrdning Anmälan av prtkll

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination)

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination) Kvalitetsprgram ÖN Wrkshp - Kvalitetsprgram ÖN Sammanställning av praktiska övningar Byggandet på Ön kmmer trligen att bli ett av de största byggprjekten i Umeås histria. Byggbranschen i Umeå, via Nätverket

Läs mer

Folkhälsoplan för 2015

Folkhälsoplan för 2015 Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-08-28] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun 2015-01 2015-12 Nytt

9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun 2015-01 2015-12 Nytt Referens Em il Hesse Beteckning fb/!j 9~, R 12214 /}r l pr~; / Antal sidr 1 (3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: Status: Future

Läs mer

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden HSN 2010-10-19 p 11 1 (2) Häls- ch sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-09-30 HSN 1006-0574 Handläggare: Henrik Almkvist Yttrande över Strategi för knkurrenskraft inm högpririterade vårdmråden

Läs mer

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt Referens Karalina Brg A!& ~~ 2014-08-22 Beteckning R8214 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: Ar ch månad för prjektavslut: Status: Förstudie

Läs mer

Styrelseprotokoll Grimslövs folkhögskola Gfhsk 4/11

Styrelseprotokoll Grimslövs folkhögskola Gfhsk 4/11 JUSTERAT 2011-09-27 Styrelseprtkll Grimslövs flkhögskla Gfhsk 4/11 Tid: 27 sep 2011 klckan 13.00 Plats: Samtalsrummet på Grimslövs flkhögskla Närvarande ledamöter: Göran Giselssn (m) rdf RsMarie Jönssn

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015 Fritidshemmets uppdrag ch utmaningar ALP bservatörsutbildning 10 september 2015 Samtala två ch två- Vad tänker du på när du tänker på fritidshem? Innehållet vi skall ta ss an är Fritidshemmets styrdkument

Läs mer

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt

Läs mer

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg Lkalt LP- arbete: från nrm till levande verktyg LPstöd2016 Februari 2015 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Grunderna för lärplanen Grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 2014

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center Patientsäkerhetsberättelse 2013 Stckhlm Spine Center Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET 3 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

Digitala verktyg i musik

Digitala verktyg i musik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Digitala verktyg i musik I Lgr 11, del 2.2 m kunskaper står det att sklan ska ansvara för att varje elev efter genmgången grundskla kan använda mdern teknik

Läs mer

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Makten över maten - Ett flkbildningsmaterial från Latinamerikagrupperna LEKTINSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Här presenteras ett lektinsupplägg sm på fem lektiner sm ger bakgrund, inspiratin ch kunskap m hur

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

Orienterbarhet upplevelser öppenhet utsikt försoning - trygghet

Orienterbarhet upplevelser öppenhet utsikt försoning - trygghet Utfärdat av: Ann Magnussn AM Public Dkumentnamn: Knstprgram för RPR Vadstena Prdukt/Prjekt/Verksamhet Versin: 1 1/9 KONSTPROGRAM Rättspsykiatriska reginkliniken i Vadstena Landstinget Östergötland Orienterbarhet

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Företagsinkubatorn ÅTC Växthuset (I kraft t.o.m. 2012)

Företagsinkubatorn ÅTC Växthuset (I kraft t.o.m. 2012) Företagsinkubatrn ÅTC Växthuset (I kraft t..m. 2012) Verksamhetens utfrmning Inkubatrn är ett verktyg, en prcess för att utveckla idéer. Företagsinkubatrn på Åland kallas Växthuset. Utgångspunkten är alltid

Läs mer

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom Svenska Rddförbundet Prjekt #svenskrdd2020 barn ch ungdm Mål med prjektet ch för svensk rdd Det arbete sm görs i prjektet syftar till att skapa en gemensam färdriktning där resan frtsätter långt efter

Läs mer

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Statens museer för världskultur 2015-12-21 Dnr 467/2015 DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Plan för digitalisering av Världskulturmuseernas samlingar Södra vägen 54 Bx 5306, 402 27 Götebrg Telefn: 010-456 11

Läs mer

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014 Rävekärrssklan Grundsklan F-6 Fågelbergsgatan 2-4 43133 Mölndal Tel: 031 674350 Rävekärrssklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2013/2014 Utbildningen ska utfrmas i överensstämmelse med

Läs mer

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) 2015-09-05 Västra Bagarmssens försklr Bx 51 17 121 17 Jhanneshv Telefn 08-50815000 stckhlm.se Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag 2011-11-24 Trafikförsörjningsprgram för Skåne 2012 Förslag 2 Innehåll Förrd...3 1 Förutsättningar ch ramverk...4 1.1 Ny lag 1/1 2012...4 1.2 Planering ch beslut inm kllektivtrafiken i Skåne...4 1.3 Utvecklad

Läs mer

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Bredbandspolicy för Skurups kommun Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners

Läs mer

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning Kravspecifikatin / Uppdragsbeskrivning Prjektledare / Utvecklare Knsulttjänst för prjektledning ch kmpetensförstärkning i Sametingets IT Utvecklingsprjekt Bakgrund Sametinget bedriver några starkt utvecklingsinriktade

Läs mer

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen Rapprt delprjektgrupp HR i genmförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsrefrmen HR gruppen HR gruppen deltagare har bestått av de fyra persnalcheferna för landstingets västra, centrala, östra länsdelar

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

Instruktioner för etiska nämnden, invalsnämnden, tävlingsnämnden, valberedningen och akademier

Instruktioner för etiska nämnden, invalsnämnden, tävlingsnämnden, valberedningen och akademier Sveriges Arkitekter Sveriges Arkitekters stämma 2014 Föredragningspunkt 6 INSTRUKTIONER FÖR NÄMNDER, VALBEREDNING OCH AKADEMIER Instruktioner för etiska nämnden, invalsnämnden, tävlingsnämnden, valberedningen

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016 1 (7) Likabehandlingsplan/plan mt kränkande behandling Bäckseda skla läsåret 2015/2016 Dkumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Bäckseda sklas persnal Gäller för: Bäckseda skla Giltig fr..m.: 2015-08-18

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Strategi för Campus Helsingborg, Lunds universitet 2012-2014, inklusive tidigare fattade beslut

Strategi för Campus Helsingborg, Lunds universitet 2012-2014, inklusive tidigare fattade beslut Dnr HBG 2011/334 1 BESLUT 2011-11-30 Campus Helsingbrgs Styrelse Strategi för Campus Helsingbrg, Lunds universitet 2012-2014, inklusive tidigare fattade beslut Lunds universitetsstyrelses beslut m Campus

Läs mer

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden

Läs mer

Välkommen till Unga Kvinnors Värn

Välkommen till Unga Kvinnors Värn Välkmmen till Unga Kvinnrs Värn Skyddat bende, persnal dygnet runt (HVB) Skyddat bende i träningslägenhet Kvalificerad kntaktpersn Stödgruppverksamhet NIKE Terapiverksamhet Kunskapsspridning Det var första

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den

Läs mer

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014)

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Ny diskrimineringslag Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) Lagens syfte (1 ) Lagens tillämpningsmråde (2 ) Den nya diskrimineringslagen, sm trädde i kraft den 1 januari

Läs mer

UTVECKLINGSSTADIUM 3: TEKNIKSKOLAN

UTVECKLINGSSTADIUM 3: TEKNIKSKOLAN UTVECKLINGSSTADIUM 3: TEKNIKSKOLAN Teknikinlärning ch fysisk aktivitet Tekniksklan riktar sig till verksamhet för barn i cirka 7-12 års ålder, sm genm målrelaterade lekar ch övningar vidareutvecklar grunderna

Läs mer

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län -bken Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007 Dris Thrnlund, prjektledare Länsstyrelsen i Nrrbttens län Titel: JA -bken, Länsstyrelsens rapprtserie 12/2007 Författare: Dris Thrnlund, Länsstyrelsen i Nrrbttens

Läs mer

Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsforums Mandatgrupp

Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsforums Mandatgrupp Datum: 2013-06-16 Rev: 2014-06-25 Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsfrums Mandatgrupp Deltagare: Eva-Marie Marklund Christel Gustafssn Jakim Hlback Gabriella Uhrdin Mikael Sleman Åsa Möller Helena

Läs mer

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm.

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm. BOLLEBYGD Mycket liten kmmun i Västra Götaland, i närheten av Brås. 8,2 tusen inv., varav,3 tusen 65+ (6,2 %), därav 337 80+ (4, %). Andelen äldre ch äldre-äldre är ungefär sm genmsnittet för landet. Andelen

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 30.09.2013 INNEHÅLL BAKGRUND... 2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGAR... 3 Syfte... 3 Visin... 3 Övergripande mål... 3 Utvecklingsmråden... 3 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN...

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04).

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04). Rektrs beslut Rektr 2011-01-31 MDH1.5-1066/10 Handläggare Tmmy Stridh IT-strategi Beslut Rektr beslutar att fastställa bifgad IT-strategi. IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF

Läs mer

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor Internatinalisering inm fyrkantens gymnasiesklr Ett gymnasiearbete av Lina Anderssn ch Lina Hedberg Gymnasiearbete Bden 2016 Handledare: Åsa Lundgren Sammanfattning Den här undersökningen handlar m internatinalisering

Läs mer

Biblioteksplan. för Lycksele Kommun

Biblioteksplan. för Lycksele Kommun Bibliteksplan för Lycksele Kmmun Bibliteksplanen skall ligga till grund för bibliteksverksamheten i kmmunen under åren 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning... 3 Framtidens V8... 3 Lyckseles visin Vägvisare...

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Kap 2 skollagen, elevhälsa

Kap 2 skollagen, elevhälsa II'DI... SALA ~ KOMMUN Bilaga 1 till KHR111116prt Kap 2 skllagen, elevhälsa Elevhälsans mfattning För eleverna i förskleklassen, grundsklan, grundsärsklan, samesklan, specialsklan, gymnasiesklan ch gymnasiesärsklan

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull 2015-09-17 Plan för reginal arbetsfördelning inm cancervården - för patientens skull Arbetsgång för reginal arbetsfördelning Arbetsfördelning (nivåstrukturering) ska säkra att åtgärder sm kräver särskild

Läs mer

~'& 9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. industrin. skärteknikcentrum. Förstudie

~'& 9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. industrin. skärteknikcentrum. Förstudie Referens O la Olssn ~'& Beteckning l/tl6/ll }1/ ;v; f 9~, R13114 ~ Antal sidr 1 (3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Så vänder vi trenden - fler ungdmar till industrin Prjektägare: skärteknikcentrum

Läs mer

4.6. Sammanställning Psykiatriråd nummer: 5

4.6. Sammanställning Psykiatriråd nummer: 5 .6. Sammanställning Psykiatriråd nummer: 5 Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna a - e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,

Läs mer

Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Dalarnas Arkitekturråd 2016-03-07 1 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Detta

Läs mer

Plan för specialundervisningen

Plan för specialundervisningen Plan för specialundervisningen Lvisa, Lappträsk ch Mörskm Uppdaterad augusti 2008 PLAN FÖR SPECIALUNDERVISNINGEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDERNA FÖR HUR SPECIALUNDERVISNINGEN ORDNAS... 2 1.1 Stadganden

Läs mer

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning Knsekvensanalys Miljöknsekvensbeskrivning Översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun antagen 17 december 2012 Ft: Charltte Hedlund 1 Sammanfattning Knsekvensanalys (miljöknsekvensbeskrivning) Denna knsekvensanalys

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2014 års löneenkät

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2014 års löneenkät Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects Lönestatistik Från 2014 års löneenkät 2 Löneenkät 2014 Innehåll Inledning 4 Ingångslöner 5 Privat sektor 6 Kommunal sektor 11 Statlig sektor 13 Chefer

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig Tillgänglighet för ss, tillgängligt för dig Vilka är UA? Riksförbundet Unga Allergiker är en rganisatin för unga ch av unga sm finns till för att upplysa ch påverka, men framförallt för att inspirera,

Läs mer

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Lkalsamrdning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10- 13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell bedömning...

Läs mer

4.2. Psykiatriråd nummer: 1

4.2. Psykiatriråd nummer: 1 4.2. Psykiatriråd nummer: Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna a - e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder, kön, befattning

Läs mer

Alvar Bogren; SOI och upphandlingens framtid http://www.soi.se/2010/12/21/alvar-bogren-soi-och-upphandlingens-framtid/

Alvar Bogren; SOI och upphandlingens framtid http://www.soi.se/2010/12/21/alvar-bogren-soi-och-upphandlingens-framtid/ Alvar Bogren; SOI och upphandlingens framtid http://www.soi.se/2010/12/21/alvar-bogren-soi-och-upphandlingens-framtid/ Trots att Alvar Bogren ofta föredrar att arbeta i bakgrunden så har han under många

Läs mer

Privattandläkarna. Verksamhetsplan 2014

Privattandläkarna. Verksamhetsplan 2014 1 Innehåll Vision, affärside och värderingar... 3 Inledning... 4 Verksamhet 2014... 5 Politik & påverkan... 5 Medlemsvård och medlemsrekrytering... 8 Tjänsteutbud och samarbetsavtal... 8 Lokal verksamhet...9

Läs mer

Regional kulturpolitik - Halland. Karlstad 4 mars 2013

Regional kulturpolitik - Halland. Karlstad 4 mars 2013 Reginal kulturplitik - Halland Karlstad 4 mars 2013 Halland - den kulturplitiska grunden Genm att förstärka kulturens kraft i Halland ökar ckså attraktinskraften i bende ch stadsmiljöer. Människrs kreativitet

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014.

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014. Anteckningar ifrån Dialg för ett lärande Väsby 18 nvember 2014. Grupp: Organisatin ch styrning Målstyrning med hjälp av systematiskt kvalitetsarbete Mål Hur? - Stimulera systematiskt kvalitetsarbete -

Läs mer

Granskning av praktiska exempel en interaktiv övning

Granskning av praktiska exempel en interaktiv övning Elektrnisk förvaltning sm idé, praktik ch Granskning av praktiska exempel en interaktiv övning IT ch management, åk 1 Agenda Inresetillstånd Verksamt Min pensin Kmmuner Karin Axelssn & Anders Perssn IEI/LiU

Läs mer

Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT

Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT Verksamhetsplan Del 1 Inriktning 2011-2014 Den här verksamhetsplanen är vårt interna styrdkument för denna mandatperid. Inledningsvis

Läs mer

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31 Manus till presentatinen Vaccinatin mt HPV Versin 2015-03-31 Bild 1. Vaccinatin mt HPV Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Flickr födda 1999 eller senare

Läs mer

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Att ta emot internationella gäster på Vilda Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande

Läs mer