Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsforums Mandatgrupp
|
|
- Rut Åkesson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Datum: Rev: Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsfrums Mandatgrupp Deltagare: Eva-Marie Marklund Christel Gustafssn Jakim Hlback Gabriella Uhrdin Mikael Sleman Åsa Möller Helena Ervenius Per Jhanssn Per Fröling Ulrik Strömberg Mattias Svanld Patrik Sandgren Per Hagehammar Mats Devert Mikael Philipssn Jimmy Andreasssn Maria Aust Peter Bryne Ac-Net Jrdbruksverket Länsstyrelsen Dalarna Länsstyrelsen Värmland Länsstyrelsen Östergötland PTS Reginsförbundet Kalmar Tillväxtverket Västerås stad HSSL BBF BBF Härryda kmmun Skanva/SSAB IP-Only IP-Only PTS / Bredbandsutredningen N4M Bredbandsfrum, PTS, Bx 5398, Stckhlm. Telefn: Webbplats: E-pst: bredbandsfrum@pts.se
2 Tidplan Anteckningar skickas ut senast Kmplettetring av anteckningar senast: Förslag på uppgifter sm en bredbandskrdinatr ska ha senast: Förslag på tentativa förslag sm kan lyftas i slutrapprt senast: Utkast till gruppen på slutrapprt skickas ut senast: Nästa möte: Öppnande av mötet Eva-Marie Marklund öppnade möte med att förklara syftet med dagen. Därefter gjrdes en presentatinsrunda. Marknadsaktörernas syn på samverkan ch förslag på förbättringar Skanvas syn Skanva finns i 290 kmmuner, estimerar utbyggnatin till villr i år (2014). Samarbetet med kmmunerna är det sm möjliggör utbyggnad. En gemensam infrmatinsinsats höjer anslutningsgraden ch möjliggör därmed utbyggnad på fler platser. Det krävs en miniminivå av anslutningar för att en utbyggnad ska påbörjas. Kmmuner bör ställa upp på ett samverkansavtal där viktiga förutsättningar sätts på pränt ch en överenskmmelse fattas. Den kmmunala varseblivningen av bredbandsfrågan har varit påtagligt mindre än den reginala. Det är bra m kmmunen har en bredbandssamrdnare, men det sm är ett abslut krav är förenkling vad gäller grävtillstånd ch samförläggning. Dålig kunskap m alternativa förläggningsmetder. Ibland kan det vara svårt att få tillstånd för spårfräsning, det finns en traditinell inställning på kmmuner med starka gatuchefer. Bredbandsfrum 2/14
3 Plitiskt kan en kmmun vara med på banan, men det tar tid längre ner i tjänstemannarganisatinen. Trts att vi (Skanva) får tillstånd för spårfräsning kan t ex andra prblem föreligga så sm allt för hårda krav på återställning. En utbyggnad kanske ändå kmmer till stånd men med andra schaktmetder, vilket blir ineffektivt. Viktigt med samplanering med kmmunerna, gemensam infrmatinsinsats ger mervärde. Exempel på en prblematisk situatin där samarbetet med kmmunen inte fungerar: Skanva har markavtal med Kmmun X Betalar Y kr per invånare ch år Avtalet beskriver förutsättningar för förläggning, grävtillstånd etc Skanva nekas sedan grävtillstånd, kmmunen kräver samförläggning med kmmunala stadsnätet. Stadsnätet nekar samförläggning. Går det till så här så låter man lkal knkurrens negativt påverka utbyggnaden. Skanvas inställning till Byalag Vad gäller den stödfinansierade utbyggnaden behövs enhetlighet, tydlighet, ch enkelhet i tlkning av regelverk såväl på riks, reginal ch lkal nivå Tydliga ensade krav på rbusthet, ställer krav på central rganisatin med riktlinjer Reginalt ch kmmunalt engagemang Finns gda exempel på kmmuner sm ställt krav på att byalag ansluter sig till ett centralt nät. Gärna en central Byanätsrganisatin enligt Bredbandsfrums förslag. Neutral ch inte kpplad till kmmersiella intressen Stödjande rll Viktigt att kmmersiella, reginal, kmmunala aktörer är invlverade eftersm vi har mycket att lära av varandra. Vilka exempel finns på kmmuner där ni har fungerande samverkansfrum? Vara ch Nynäshamn, Lahlm Kmmentar: I Östergötlands län finns ett prjekt på gång sm ska ensa kmmunernas villkr för grävtillstånd ch kstnader för detta. Bredbandsfrum 3/14
4 Ip-Onlys syn Blaget uppdelat i två affärsmråden Enterprise slutins tar hand m stamnät, hanterar större affärer sm myndigheter landsting, datahallar. Affärsmråde stadsnät, verksamhet i 13 kmmuner, varav 11 är strskaliga satsningar. IP-nly skriver samverkansavtal med kmmuner ch förbinder sig att bidra till att nå kmmunens bredbandsmål. Målet för Ip-Onlys kncepts är att överföra kunskap ch fungerande lösningar från en kmmun till annan. Ledrd: Lkal affärsutveckling Reginal kunskapsöverföring Natinell samrdning Kmmun, regin LST, samt SKL, behöver vara invlverade ch engagerade Knceptet kräver lkal förankring ch ett flexibelt affärskncept. Knceptet smart fiberstad går ut på att förlägga bredbandsinfrastruktur med ett helhetstänk i kmmunen, ch sm tar hela kmmunens nutida ch framtida behv i åtanke. Kppla infrastrukturen till den ffentliga tjänsteanvändningen. När man skiftar fkus från teknik ch börjar prata t ex M2M, välfärdstjänster, allt sm kan kapa kmmunens framtida kstnader eller driva tillväxt, blir det mycket enklare att få med kmmunen på banan. Härryda stadsnät Var tidigare sämst i Strgötebrg m a p fiber. Ip-nly förvärvade kmmunens förvaltningsnät för ett år sedan, ch skrev ett samverkansavtal. Nu är en strsatsning initierad Ingredienser för framgång: Gda villkr för marktillträde, förläggningsmetder ch återställning En bredbandssamrdnare sm håller ihp helheten Helhetperspektiv. Utbyggnadsplanen behandlar både tätrt ch landsbygd, samt är tidsatt. Plitiskt engagemang till 100 % Bredbandsfrum 4/14
5 Resultat: Med en lkal förankring (Ip-Only på plats lkalt) blir ckså anslutningsgraden högre. Ett intensivt infrmatins- ch försäljningsarbete i samarbete med kmmunen har gjrt att Ip-Only har 60-70% anslutningsgrad vid byggnatin. I kmmunikatinen fkuserar IP-nly på framtida tjänster: Miljö/energi, M2m Vård ch msrg Trafik ch infrastruktur Kultur ch evenemang Ökad tillgänglighet av e-tjänster WiFI Möjligheter för småföretagare Scialtjänst ch hemtjänst erbjuds vara tjänsteleverantörer Efterfrågan ökas genm att lkalt anpassa innehållet i nätet, funktiner ch tjänster skräddarsydda efter den specifika kmmunens behv. F: Hur fungerar knceptet med upphandling? S: Man måste se planeringen ch samverkan sm separat från utbyggnad av fibernät. Inga transaktiner sker i det första steget. F: Vad skulle detta ksta att skala upp till alla kmmuner? Lkal förankring i 290 kmmuner kan inte vara billigt? S: De sm tar ansvar för den lkala kntakten är samtidigt fältsäljare. Många har ckså ansvar för fler kmmuner ch större mråden. Men investeringen betalar igen sig direkt i ch med den höga anslutningsgraden, alltså finns inga skalprblem. F: Kan man driva marknadskrafterna längre ut i ch med denna metd? S: I vissa kmmuner driver vi nästan hela vägen ut i med vårt kncept, vi bygger ut på landsbygden med kmmersiella medel ch mtiv. Dck ser det så erhört ut på lika ställen i landet så det går inte att svara generellt. Däremt kan vi säga att det på flera håll i landet delas ut bidrag trts att marknadskrafterna själva skulle klara det. Bredbandsfrum 5/14
6 Net4Mbilitys syn N4M har nu ett mbilt bredbandsnät sm täcker hela landet, men det behövs nu mer kapacitet särskilt ute på landsbygden nya master kmmer byggas. Detta innebär 1500 nya bygglv, med allt mellan 1-3 år för tillståndsgivning. Detta gör att utbyggnaden tar tid. N4M har försökt initiera samarbete med kmmuner - genm länsstyrelserna. Företaget har börjat i Nrrland ch gått neråt landet, nu senast i Dalarna. I dialgen med länen ch kmmunerna har N4M framhållit vad företaget faktiskt bidrar med: bredbandstäckning på landsbygden. För N4M är sambandet tydligt: tar fibersatsningar längre tid, tar det ckså längre tid för det mbila att kmma ut. 4g är till skillnad från 3g ett datanät, kräver 20% fiber. Av 6000 master behöver minst 1200 fiberförbindelser för att kunna leverera kapacitet. Mbilmaster kan vara en katalysatr för att nå längre med fibern. F: Kan man från N4M få en översikt av hur era behöv kmmer se ut framöver, t ex länsvis? S: Vid byggnatin går N4M ut till alla nätägare (i närheten där de planerar byggnatin) ch frågar m det kmmer gå att ansluta till någt befintligt nät. Det vre önskvärt att rdna en översikt med krdinater även länsvis. N4M skulle hellre föra samtal med reginala sammanslutningar än kmmuner. Ofta finns denna möjlighet inte. Det mbila bredbandet är erhört jämlikt i Sverige. Statistiken (sm mäter överföringshastighet) i Sverige ser bara bra ut eftersm några platser sm är exceptinellt bra, inte för att nätet har en jämn nivå. På vissa platser i landet är alla våra master fiberanslutna, på andra håll är det radilänk sm gäller. I senare fall kan en anledning vara att det är möjligt att samarbeta med kmmunerna. Byalag N4M bedömer att det inte går att ge hela ansvaret för planering ch rganisatin till små lkala aktörer. Företaget kan inte teckna avtal m t ex mbilmaster med alla byanätsföreningar, utan behöver kunna prata med en större aktör. Det spelar ingen rll vem sm äger eller hur rganisatinen ser ut, men det behövs någn typ av stadsnät att prata med. Bredbandsfrum 6/14
7 Gruppdiskussin I Framgångsfaktrer för bättre samverkan Infrastruktur ch IT är inte samma sak, bredband är en samhällsinfrastruktur. Bredbandssamrdnare bör därför var placerad på samhällsplanering, eller rätt ställe, inte IT-avdelningen. Riva murar mellan kmmuner, man måste hjälpas åt över kmmungränser. Finns gda exempel sm behöver spridas. Inm kmmun behöver ckså samarbete pririteras. Skapa hål i marken - grupper på kmmunerna. Det gäller att invlvera alla sm har någt att göra med gräveri, exempelvis fiberaktörer, fjärrvärmenätsägare, elblag, gatuchefer, plan- ch bygglvsansvariga. Bredbandssamrdnarens lika rller behöver beaktas, ska hen vara en der, en tänkare (strateg), eller mix? Bredbandssamrdnare måste även ansvara för mbil utbyggnad, inte bara den fasta infrastrukture. Kanalisatinssamrdnare ett annat spår, en funktin sm har ansvar för el, tele, fiber, larmnät. Plitiska engagemanget viktigt, hur åstadkmmer man det? Sättet att prata, tjänster förstår plitiker, men infrastruktur kanske man inte är intresserad av. Index, rankingar, saker sm ger plitiskt tryck underifrån eller i jämförelse med grannkmmun. Gruppdiskussin II - Län vs reginer - Hur fungerar ansvarsfördelningen idag? - Vilka resurser finns var? - Vilka åtgärder behöver vidtas? - Hur skulle uppdraget kunna bli tydligare? - Vilken utveckling är önskvärd? Grupp 1: 1. Det ser lika ut, inte alltid rganisatin sm är nyckeln eller mtgången, utan engagemang ch plitisk förankring samt att alla berörda aktörer är med på banan. a. Kmmuners rll mycket viktigt Bredbandsfrum 7/14
8 b. Planeringsansvaret ligger på lika nivåer, behövs samarbete på strategisk genmförande/ praktisk nivå. c. Strategier blir ingenting m man inte har ett ramverk för genmförande, levandegöra strategin. 2. Kmmunal, reginal, strukturfnd, LBP, privata medel. Samarbete privat/ ffentligt blir alltmer värdefullt ch måste beaktas. 3. Byar ch kmmuner behöver stöd ch hjälp. Strategisk nivå via t ex bredbandsstrateg. Samrdnare ch strateg är inte samma sak. Två funktiner behövs. a. Diskutera nytta ch funktin istället för att bara prata m den fysiska infrastrukturen. Gemensam förståelse för behv kan vara en katalysatr för mer engagemang. b. Bidrag får inte vara det primära incitamentet, det ska vara nytta ch behv sm styr, inte bara att det finns pengar att söka. 4. Plitiken kan ge tydligare uppdrag a. Kppla till tidplan b. Kppla till ett tydligt genmföraransvar. Grupp 2 1. Fungerar lika, ch det är inte heller entydigt att det blir bättre m det är regin eller län sm har ansvaret. Dalarna lyftes upp sm ett gtt exempel. 2. Om LST själva hanterar så är risken att det blir paragrafrytteri, intresserad av att inte få anmärkningar snarare än att bygga. Om reginerna tar det så kan de priritera brt frågan, satsa på annat. 3. Tydligare uppdrag skulle inte nödvändigtvis hjälpa, se Västerås sm exempel där länsstyrelsen trts tydligt uppdrag ch ansvar fått se en våg av aktiviteter rganiserade av kmmunerna sm upplever att bredbandsarbetet går för långsamt. 4. Någn srts krdinatr skulle behövas, sm kmplement till handläggare. Bredbandskrdinatr, någn sm ska jbba tillsammans med kmmunerna strategiskt ch hinner vara ute på fältet. 5. När man hamnar hs lkala plitiker så finns det ett kunskapsglapp, frtfarande finns många beslutsfattare sm inte tycker bredband är viktigt. 6. Det måste finnas en flexibilitet, ch flexibiliteten frdrar samsyn hs aktörerna. Eftersm regelverken ändå sätter ribban ch det kan bli fram ch tillbaka från kmmissinen, då gäller det att vi har ett bra samarbete, för att kunna hantera svängningarna. Bredbandsfrum 8/14
9 Grupp 3 1. Prjektkntr med länsstyrelse ch regin, fkus på driva frågr, istället för psitinering. 2. Reginala bredbandsstrategier bör beaktas. Prblematiskt att vi inte får ställa reginala urvalskriterier. Natinell basnivå sm sen kan preciseras reginalt i större utsträckning än idag. 3. Tydligare direktiv från regeringen, vad man vill ha från reginer. T ex att man ska ha en reginal DA istället för dagens signatärskap. 4. Det kan behövas en reginal planeringsnivå, sm bättre tar tillvara på lkala planeringsdkument. Det bör finnas en överensstämmelse mellan lkala ch reginal strategier, där förstnämnd tillåts inspirera ch prägla sistnämnda (ch inte enbart tvärtm). Sammanfattning Peka med hela handen m vilken förväntningen är på länen ch reginerna Oavsett frm så behövs prjektkntrsfunktin / kansli Påverka genm att prata funktin ch nytta, gärna med räkneexempel Är kmpetensen m bredbandet jämnt fördelad? (Bredbandsutredningens förslag) Maria Aust, utredningssekreterare i Bredbandsutredningen, berättar m resultat från utredningen. Viktiga slutsatser från utredningen: Bredbandsstrategier är viktiga Lkala ch reginala bredbandsstrategier utgör en viktig del i förverkligandet av regeringens bredbandsstrategi Bredbandsguiden bör kunna utgöra ett underlag vid framtagande av bredbandsstrategier En rganisatin för att stimulera kmmunernas engagemang för digitalisering ch utbyggnad av bredbandsinfrastruktur behövs. Regeringen bör sluta en överenskmmelse m SKL:s rll i förhållande till rganisatinen Bredbandsfrum 9/14
10 En rganisatin behöver arbeta på tre nivåer, den natinella, den reginala, den kmmunala. Viktigt at samverkan går på alla ledder: Bredbandsfrum, PTS, SKL viktiga natinella nivåer Reginala nivån är främst tillsättande av bredbandskrdinatrer med lite större mandat än tidigare förslag Kmmuner bör ha kmmunala bredbandssamrdnare, någn med helhetsperspektiv i kmmunen. Bredbandsfrums mandat utökas ch ska fungera sm stöd för lkal ch reginal nivå. Kntinuerligt erfarenhetsutbyte ch kmmunikatin Kmpetensutveckling Uppdatera ch sprida kunskap m Bredbandsguiden Sprida gda exempel m bredbandsutbyggnad Vara till gänglig för frågr från krdinatrer Regelbunden kntakt med natinella myndigheter Årligen samla in ch vidarerapprtera till regeringen. PTS ska ansvara för samrdning ch samverkan mellan natinella myndigheter, t ex Bverket ch Lantmäteriet, PTS ska ansvara för kmpetensstöd till den reginala nivån avseende bredbandsstöd Reginala bredbandskrdinatrer ska ligga hs den sm har det reginala utvecklingsansvaret, Slutbetänkande kmpletterar delbetänkande med reginala bredbandsstrategier, kmmunala bredbandsstrategier, regelbunden kntakt med kmmuner, samrdna ch krdinera reginer ch LST, kntinuerlig kntakt med PTS & BBF. Även förslag på att tillskjuta ytterligare 17½ mkr per år för denna rganisatin. Bredbandsfrum 10/14
11 Gruppdiskussin III - Bredbandsutredningens förslag Kan utredningens förslag fungera? 1. Bedömning av utredingens förslag kan mdellen fungera? 2. Kmpletteringar för att lösa balansen i kmpetensen behövs det någt mer? 3. Vilken rll ska tillskrivas bredbandskrdinatrer? Grupp 1 - Mdellen kan fungera, det är särskilt bra med statlig samrdning av de natinella aktörerna - Reginsförbunden ch länen behöver ckså samverka - Det finns en naturlig kppling mellan reginer ch kmmuner - Den föreslagna mdellen är i viss utsträckning fyrkantig ch bygger på ett traditinellt tänkande. - Det finns mfattande balanser i systemet både vertikalt ch hrisntellt med Sverige 290 kmmuner. - Länssamverkan bredband fungerar för stöddiskussiner men bör kmpletteras med ett frum för reginal utveckling. - Den pririterade uppgiften för bredbandskrdinatrer är att få kmmunerna med på banan. Grupp 2 Delad krdinatrrll kräver samsyn hs kmmunerna Bredbandsfrum har rllen sm avrapprtering ch stödfkus, snarare än strategiskt. LSB skulle kunna knytas hårdare till Bredbandsfrum, det skulle behövas tydligare samarbete. Idag upplevs att det sker visst dubbelarbete gentemt det arbetsgrupper. LD21, LSB, PTS/BBF pratar alla med SJV utan att krdinera sinsemellan Jrdbruksverkets regler tar mycket energi vilket kan kmma rättas till genm PTS expertfunktin. Det krävs ett trvärdigt, partiskt remissfrum för att svara på frågr angående Jrdbruksverkets regeltlkningar. Förslaget till samrdningsmdell i utredningen leder inte nödvändigtvis till större tydlighet. Det finns en massa aktörer idag ch de behåller alla sitt uppdrag ch får i vissa fall utökat mandat i mdellen. Bredbandsfrum 11/14
12 Avsaknad av tydliga direktiv, instruktiner till alla lika aktörer innebär ckså prblem. SKLs rll är viktig för att skapa legitimitet gentemt kmmunerna. Kmmunerna brde ta en större rll ch söka bredbandsstöd inm Landsbygdsprgrammet Tidigare har vi pratat m att det behövs en gemensam utbildning för bredbandskrdinatrer. Bra tanke att ge krdinatrer en gemensam kunskapsgrund. Hur mäter man effektivitet på bredbandskrdinatr? - Viktigt att inte mäta för mycket effektmål, sm tar tid att kunna mäta. Initialt mäta antal möten, kntakter et c. - Bredbandsfrum index, PTS kmmunenkät kan vara bra sm mäter bl a engagemang. - Lärdmen från Dalarna är att det har tagit tid innan strukturen km på plats. - Det skulle behöva listas vad en bredbandskrdinatr bör göra. Grupp 3 Mdellen kräver en bra synkrnisering. Mellan t ex SKL ch RK. Förslaget har rätt i att en ny rganisatin måste arbeta inm den befintliga strukturen, viktiga att hitta rätt samarbetsfrmer 21 länsstyrelser är för många. Kluster m 8-10 reginer behövs, ex via NUTS2 reginerna (8 st) Handskakning mellan regering, regin, LST är viktigt Strt ansvar för den sm får krdinatrrllen att driva på ch skapa relatiner. Samtidigt sm ledningen behöver driva på ch se till att krdinatr får den rll ch den plats sm behövs. Se över rllen för kmmunalförbund i mdellen. Handskakning mellan Regeringen ch SKL att bredbandssamrdnare ska få den plats de behöver. Behövs det någt mer? (för att lösa balans i kmpetens) Tydligare direktiv, arbetsbeskrivning, för krdinatrerna Vilken rll ska tillskrivas krdinatrer? Missinerande m bredband Kntinuitet i kntakt med marknadsaktörer Bredbandsfrum 12/14
13 Finns eventuellt vinst med en gränsöverskridande sammanhållning, samma funktin ansvar för fler län. T ex att en krdinatr ansvarar för större reginer än ett län. Behöver ha någn typ av rll gentemt byanäten, men kntakter bör främst gå via kmmuner. Tvistlösning t ex. Vilka frum behövs? LSB fyller sin funktin, de hanterar i första hand stöd. Även i denna mdell är det viktigt att krdinera handläggare sm arbetar med bredbandsstöd. Det behövs en utbildningsfunktin ch ett frum för uttlkning av stödregler. De reginala bredbandskrdinatrerna hör inte naturligt hemma där dck. Erfarenhetsutbyte mellan länen kan rganiseras på lika sätt. Ursprungligen rganiserade länen själva sina möten. Nu är inriktningen vanifrån, utbildningen har ett infrmatinssyfte uppifrån ch ned. Då lämnar ckså länen ifrån sig sitt ansvar. Båda typer av inriktningar ger lika resultat i frm av engagemang. LSB får inte mycket utrymme i utredningen, utan man säger att man ska bygga vidare på den befintliga strukturen. Här skulle man kunna förändra strukturen, LSB får inte samma funktin m Bredbandsfrum får utökat mandat. Lkala bredbandskrdinatrer behöver sitt eget frum, sm man själva äger. Det är centralt att beskriva vilken typ av mandat en krdinatr behöver för att faktiskt kunna tycka till i de lika prcesserna. Kmmande möten 21 augusti ändrat till den 20 augusti Bredbandsfrum 13/14
14 Bredbandsfrum 14/14
KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor
KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.
Läs merYttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020
Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara
Läs merVerksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s
Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...
Läs merProjektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson
PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad
Läs merSAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER
SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida
Läs merSveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016
Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för
Läs merKommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd
Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer
Läs merStyrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande
Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden
Läs merChecklista förändringsledning best practice Mongara AB
Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen
Läs merMandatgruppen. Möte I Stockholm,
Mandatgruppen Möte I Stockholm, 2014 04 02 Mötesagenda 1. Öppnande av mötet / Välkomna! + Gruppfotografering 2. Bordet runt (Presentation) 3. Näringsdepartementets intresse för Bredbandsforums Mandatgrupp
Läs merAnge din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.
Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:
Läs merBredbandspolicy för Skurups kommun
Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners
Läs merKALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A
KALLELSE 1(1) 2015-10-09 Parlamentariska nämnden extra sammanträde Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Reginens hus, sal A Ärenden Val av prtklljusterare Fastställande av dagrdning Anmälan av prtkll
Läs merÖverenskommelse om kommunernas krisberedskap
1 (16) Överenskmmelse m kmmunernas krisberedskap 2019-2022 2 (16) Innehållsförteckning 1. Överenskmmelse... 3 2. Utgångspunkter... 4 3. Villkr för användning av ersättningen... 5 4. Ersättning... 6 5.
Läs merWorkshop kulturstrategi för Nacka
Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av
Läs merSVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016
Sveriges Arkitekter Sveriges Arkitekter stämma 2014 Föredragningspunkt 4 VERKSAMHETSPROGRAM 2015-2016 SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016 Sveriges Arkitekters stämma anger genm detta verksamhetsprgram
Läs merMinnesanteckningar Möte I med Byanätsgruppen
Datum: 2012-09-27 LRF, Stckhlm Krrigerad slutversin Namn: Patrik Sandgren Patrik.sandgren@pts.se Minnesanteckningar Möte I med Byanätsgruppen Namn Organisatin Åsa Odell Björn Galant Camilla Nyrs Ulrik
Läs merFolkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet
Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att
Läs mer.. ;~ REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Gnosjöregionens Näringslivsråd Gislaveds Näringsliv AB 2014-03 2016-02 Nytt
Referens Mikael Gustafssn.... ~,.. ;~ REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Beteckning R18713 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut:
Läs merGÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21
GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt
Läs merÅrssammanställning för 2013 av MSB:s tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd ch beredskap PM 1 (9) Tillsynsenheten Frida Billström Charltte Larsgården Magnus Olfssn Hans Pettersn Jenny Selrt Elenr Strm Årssammanställning för 2013 av MSB:s
Läs merRiktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29
Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen
Läs merProjekt #svenskrodd2020 barn och ungdom
Svenska Rddförbundet Prjekt #svenskrdd2020 barn ch ungdm Mål med prjektet ch för svensk rdd Det arbete sm görs i prjektet syftar till att skapa en gemensam färdriktning där resan frtsätter långt efter
Läs merBredbandsstrategi för Dalarna
Bredbandsstrategi för Dalarna Dnr 341-xxxx-2013 Jakim Hlback Versinshistrik 130124 Utkast (JH) 130208 Rapprt krr ch i ny mall (AO) Förrd Denna strategi har tagits fram i samverkan mellan Länsstyrelsen,
Läs merSammanställning av diskussionskarusellen
Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga
Läs merMetodhandbok. för arbete med unga och lokalt ledd utveckling på landsbygden
Metdhandbk för arbete med unga ch lkalt ledd utveckling på landsbygden INNEHÅLL U LAND Ung på landsbygden Varför unga i lkal utveckling på landsbygden? Paraplyprjektens upplägg Ungdmscachens rll Unga ambassadörer
Läs merGranskning av praktiska exempel en interaktiv övning
Elektrnisk förvaltning sm idé, praktik ch Granskning av praktiska exempel en interaktiv övning IT ch management, åk 1 Agenda Inresetillstånd Verksamt Min pensin Kmmuner Karin Axelssn & Anders Perssn IEI/LiU
Läs merAktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015
Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-05-18] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv
Läs merFörslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek
Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för
Läs merA!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt
Referens Karalina Brg A!& ~~ 2014-08-22 Beteckning R8214 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: Ar ch månad för prjektavslut: Status: Förstudie
Läs merMobil närvård Västra Götaland Lathund. Delrapport 2 kortfattad sammanfattning av följeutvärderingens resultat och rekommendationer
Mbil närvård Västra Götaland 2017-10-11 Lathund Delrapprt 2 krtfattad sammanfattning av följeutvärderingens resultat ch rekmmendatiner 2 Inledning Detta dkument syftar till att på ett enkelt ch lättläst
Läs merÖverenskommelse om kommunernas krisberedskap
MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 14 Vårt ärendenr: 18/03101 2018-10-12 Kmmunstyrelserna Överenskmmelse m kmmunernas krisberedskap 2019-2022 Ärendenr: 18/03101 Förbundsstyrelsens beslut Styrelsen för Sveriges
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2013-10-11
fisala r;; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2013-10-11 27 (41) 245 Dnr 2013/152 Svar på mtin m att bekämpa ungdmsbrttsligheten genm tidiga ch tydliga insatser mt unga sm begår
Läs merDen nationella cancerstrategin och standardiserade vårdförlopp. 1 SOU 2016:2, sid. 121
ÅRD I RÄTT TID Facebk: facebk.cm/kristdemkraterna Instagram: @kristdemkraterna, @buschebba Twitter: @kdriks, @BuschEbba Webbplats: www.kristdemkraterna.se E-pst: inf@kristdemkraterna.se Inledning Den svenska
Läs merRiktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn
Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning
Läs merKravspecifikation / Uppdragsbeskrivning
Kravspecifikatin / Uppdragsbeskrivning Prjektledare / Utvecklare Knsulttjänst för prjektledning ch kmpetensförstärkning i Sametingets IT Utvecklingsprjekt Bakgrund Sametinget bedriver några starkt utvecklingsinriktade
Läs merSamråd om översynen av EU:s handikappstrategi
Samråd m översynen av EU:s handikappstrategi 2010 2020 Omkring 80 miljner människr i EU har en funktinsnedsättning. De stöter fta på hinder sm gör att de inte kan leva sm andra. EU vill få brt hindren
Läs merAtt ta emot internationella gäster på Vilda
Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande
Läs merFörstudie XBRL Finansiell information
N001 (7) 1 (13) IT-standardiseringsrådet 2014-02-18 Patrick Lindén, +46 8 555 521 56 patrick.linden@sis.se Förstudie XBRL Finansiell infrmatin IT-standardiseringsrådet - ärende N001 XBRL Finansiell infrmatin
Läs merFritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015
Fritidshemmets uppdrag ch utmaningar ALP bservatörsutbildning 10 september 2015 Samtala två ch två- Vad tänker du på när du tänker på fritidshem? Innehållet vi skall ta ss an är Fritidshemmets styrdkument
Läs merSvenska Röda Korsets yttrande över Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4)
Stckhlm, 13 maj 2019 Ku2018/02102/DISK Till: Arbetsmarknadsdepartementet a.remissvar@regeringskansliet.se Svenska Röda Krsets yttrande över Förslag till en natinell institutin för mänskliga rättigheter
Läs merAktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015
Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-08-28] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv
Läs merRapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen
Rapprt delprjektgrupp HR i genmförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsrefrmen HR gruppen HR gruppen deltagare har bestått av de fyra persnalcheferna för landstingets västra, centrala, östra länsdelar
Läs merMÅNGKULTURELL DIALOG AVRAPPORTERING VÅREN 2010
MÅNGKULTURELL DIALOG AVRAPPORTERING VÅREN 2010 Under våren 2010 har Centrum för samtidsanalys frtsatt bedriva verksamhet på uppdrag av Nacka kmmun ch Nacka församling inm följande fkusmråden: 1. Ökad dialg
Läs merDigital strategi för Ödeshögs kommunala skola
Digital strategi för Ödeshögs kmmunala skla 2017-2019 Inledning Någnting har hänt då det gäller svensk skla ch IT. Från att tidigare ha diskuterat frågr m datrer ch appar talar nu plitiker, debattörer
Läs merSAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013
Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling
Läs merAktivitetsplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2013
Aktivitetsplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2013 [Reviderad 2013-05-27] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv verka för en
Läs merDiarienummer 003-2012-2073
1(14) ANKOM Datum 2013 01 02 Diarienummer 003-2012-2073 2013-01- O 3... TILLVÄXT VERKET- 1ft! 31/1 Dnr ;? fl!; fr REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPING r / b Att: Britt Wennerström Bx 255 55114 Jönköping II 1/ tf
Läs merAnsökningsunderlag - LCA* för anläggning av fiberkabel
Ansökningsunderlag - LCA* för anläggning av fiberkabel 1 Internal *LCA = Livscykelanalys Bakgrund Skanva erbjuder Sveriges största öppna tele- ch datakmmunikatinsnät. Vårt fiber- ch kpparnät täcker hela
Läs merNordiskt Forum Malmö 2014
Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm
Läs merREGLAB INRIKTNINGSDOKUMENT
REGLAB 2019-2022 181010 INRIKTNINGSDOKUMENT 1. INLEDNING Reglab är ett frum för kunskaps- ch kmpetensutveckling inm reginal utveckling, sm sedan 2010 drivs gemensamt av Sveriges reginer, Vinnva, Tillväxtverket
Läs merUtlysning: Vindval om planering för en hållbar storskalig utbyggnad av vindkraft
1 (5) Utlysning: Vindval m planering för en hållbar strskalig utbyggnad av vindkraft Nu finns medel att söka på planeringsmrådet inm Vindval, etapp IV. Ttalt mfattar utlysningen cirka 15 miljner krnr.
Läs merSvar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)
Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för
Läs merKOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,
KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande
Läs merbehöver avtalen vara extra robusta, tydliga och långsiktiga.
Med denna sammanställning vill jag visa hur säker ch trygg framtiden blir för föreningarna ch dess medlemmar m avtalsförslagen sm gdkänts av SäBy ch SäKm blir verklighet. Med tanke på SäKms eknmi sm överlever
Läs merUndersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun
Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...
Läs merAnteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014.
Anteckningar ifrån Dialg för ett lärande Väsby 18 nvember 2014. Grupp: Organisatin ch styrning Målstyrning med hjälp av systematiskt kvalitetsarbete Mål Hur? - Stimulera systematiskt kvalitetsarbete -
Läs merSvenska Klätterförbundets stadgar 1 Kap 1 Ändamål Svenska Klätterförbundet (SKF) har till uppgift att främja, utveckla, samordna och i övrigt
Svenska Klätterförbundets stadgar 1 Kap 1 Ändamål Svenska Klätterförbundet (SKF) har till uppgift att främja, utveckla, samrdna ch i övrigt administrera klättring ch högfjällsprt i Sverige. Strategisk
Läs merRegional samverkanskurs 2014
L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde
Läs merAktörsgemensam CBRNEstrategi
samhällsskydd ch beredskap 1 (12) Aktörsgemensam CBRNEstrategi Årsrapprt 2016 2017 samhällsskydd ch beredskap 2 (12) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Mål...
Läs merÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010
ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010 SAMORDNINGSFÖRBUNDET MÖLNDAL PARTILLE HÄRRYDA LERUM ALINGSÅS Finansiell samrdning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Sida 1 av 13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Läs mer"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN
Referens Britt Wennerström, 036-102013 ~~ 0706-384158 "~' Beteckning R19013 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Ispiragera-Kreativa uttrycksmöjligheter för ett inkludrande samhälle Prjektägare:
Läs merYH och internationalisering
YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering
Läs mer4.5. Sammanställning Psykiatriråd nummer 4
4.5. Sammanställning Psykiatriråd nummer 4 Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna a - e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,
Läs merACD Accelerated Competitive Dialogue
1(6) ACD Accelerated Cmpetitive Dialgue Bertil Danared Accelerated Cmpetitive Dialgue ( ACD ) är en wrkhpbaserad ch interaktiv upphandlingsfrm, där utvalda anbudsgivare bjuds in att på ett strukturerat
Läs merMötesanteckningar första mötet med Bredbandsforums Mandatgrupp
Datum: 2013-04-02 Mötesanteckningar första mötet med Bredbandsforums Mandatgrupp Deltagare Eva-Marie Marklund (Ordförande) Linda Nordh Ulrik Strömberg Helena Ingvarsson* Joakim Holback Gabriella Uhrdin
Läs merAvsiktsförklaring och riktlinjer
Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...
Läs merLägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad
Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen
Läs mer1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna
SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning
Läs mertf'& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Finansieringslots Jönköpings län Science Park Jönköpings län 20 15-01 2016-12 Nytt 100 000 kr
Referens Mikael Gustafssn tf'& ~, /jt( 6/!1 tr ;Jt-1. 20141027 Beteckning R12514 Antal sidr 1 (3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut:
Läs merNya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård
Nya vårdfrmer för patienter med allvarliga självskadebeteenden ch allra störst behv av heldygnsvård Dkumentatin från natinell ledningsknferens den 7:e maj 2014 Uppföljningsknferens planerad till 14 ktber
Läs merVård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025
Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8
Läs merAnsökan till Samspelet om finansiering i insats
2016-12-01 1(8) Ansökan till Samspelet m finansiering i insats TRIS- Tidig Rehabilitering i Samverkan Bakgrund Stegen har varit ett väl fungerande prjekt under flera år där samverkan mellan parterna har
Läs merÅtgärdslistor från Skånskt Bostadsforum 2014-11-28 Konkreta förslag på åtgärder för att lösa problemen: 1. Hur kan PBL bli ett effektivt verktyg?
Åtgärdslistr från Skånskt Bstadsfrum 2014-11-28 Knkreta förslag på åtgärder för att lösa prblemen: 1. Hur kan PBL bli ett effektivt verktyg? Större möjlighet till delat huvudmannaskap i detaljplan Använd
Läs merKomplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier
Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen
Läs merNäringslivspolitiskt program
Näringslivsplitiskt prgram 2017-05-08 2 (10) INNEHÅLL 1. INLEDNING. 3 2. FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 2.1 Fakta 4 2.2 Platsens attraktin 4 2.3 Förhållningssätt.. 5 3. ÖVERGRIPANDE MÅL 6 3.1 Näringslivsklimat...
Läs merTrafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag
2011-11-24 Trafikförsörjningsprgram för Skåne 2012 Förslag 2 Innehåll Förrd...3 1 Förutsättningar ch ramverk...4 1.1 Ny lag 1/1 2012...4 1.2 Planering ch beslut inm kllektivtrafiken i Skåne...4 1.3 Utvecklad
Läs merSlutrapport Uppdragsutbildning ITM
Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets
Läs merTurismutbildning 2.0
Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets
Läs merIntegration och mångfald _
Integratin ch mångfald _ Lärdmar från Växtkraft Mål 3 i Stckhlms län Oktber 2006 Tmas Stavbm Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 1.1 NY PROGRAMPERIOD 2007-2013 3 2. Integratinsplitikens inriktning 4 2.1
Läs merVad är kompetens och vad är rätt kompetens?
Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det
Läs merKommunstyrelsens Ledningsutskott 2013-11-13 11 (22) BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106
LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprtkll Kmmunstyrelsens Ledningsutsktt 2013-11-13 11 (22) 177 BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106 För att kunna möta framtida kmmunikatinsutmaningar,
Läs merInnehållsförteckning. 2. Inledning
Innehållsförteckning 1. Framtidsvisin för Näringsliv/Besöksnäring Kiruna är en destinatin ch kmmun i världsklass. Genm ett kundrienterat värdskap, innvativt företagarklimat, gränslös samverkan ch trygg
Läs merAtt bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna
Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen
Läs merYttrande över Utredningen om genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet (SOU 2014:19)
Staben Föredragande Magnus Hjrt Biträdande stabschef 072-713 21 03 magnus.hjrt@uhr.se YTTRANDE Diarienummer 1.2.3-3182-2013 Datum 2014-08-22 Pstadress Bx 45093 104 30 Stckhlm Besöksadress Wallingatan 2
Läs merInformation från socialkontorets ledningsgrupp
PROTOKOLL LEDNINGSTRÄFF 2015-10-20 Närvarande: Berit Nrén, Christina Kvarnström, Erika Hanssn, Fredrik Nilssn, Inger Engström, Lena Sjölin, Peder Hanssn, Sture Veräjä, Åsa Israelssn, Eva Åkerlund Infrmatin
Läs merÖversyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm.
BOLLEBYGD Mycket liten kmmun i Västra Götaland, i närheten av Brås. 8,2 tusen inv., varav,3 tusen 65+ (6,2 %), därav 337 80+ (4, %). Andelen äldre ch äldre-äldre är ungefär sm genmsnittet för landet. Andelen
Läs merDIGITALISERINGSPLAN 2016-2025
Statens museer för världskultur 2015-12-21 Dnr 467/2015 DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Plan för digitalisering av Världskulturmuseernas samlingar Södra vägen 54 Bx 5306, 402 27 Götebrg Telefn: 010-456 11
Läs merKris & beredskapsarbete i Östhammar Strategienheten/Säkerhet & Beredskap
Kris & beredskapsarbete i Östhammar 2017 Strategienheten/Säkerhet & Beredskap Histriskt beredskapsarbete Nuläge Dagens kris ch beredskapsarbete utgår från lagar ch förrdningar Principer råder kring samverkan
Läs merPlan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull
2015-09-17 Plan för reginal arbetsfördelning inm cancervården - för patientens skull Arbetsgång för reginal arbetsfördelning Arbetsfördelning (nivåstrukturering) ska säkra att åtgärder sm kräver särskild
Läs merRemissvar från Linköpings universitet avseende betänkandet Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning -världens möjlighet (SOU 2019:13)
2019-06-24 REMISSVAR Dnr LiU-2019-01406 Miljö-ch energidepartementets diarienummer M2019/00661/S Remissvar från Linköpings universitet avseende betänkandet Agenda 2030 ch Sverige: Världens utmaning -världens
Läs merIT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04).
Rektrs beslut Rektr 2011-01-31 MDH1.5-1066/10 Handläggare Tmmy Stridh IT-strategi Beslut Rektr beslutar att fastställa bifgad IT-strategi. IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF
Läs merArbetsordning/Uppdragshandling för
Arbetsrdning/Uppdragshandling för Plitiskt samråd för vårdsamverkan mellan kmmun ch sjukvård i Götebrgsmrådet - ett rgan för samverkan mellan Västra Götalandsreginen ch Götebrgs Stad, Mölndals stad, Härryda
Läs mer13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO
13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna
Läs merRAPPORT 2018:21. Bygga upp och förvalta en webbplats med information för utländska byggherrar och byggföretag
RAPPORT 2018:21 Bygga upp ch förvalta en webbplats med infrmatin för utländska byggherrar ch byggföretag Bygga upp ch förvalta en webbplats med infrmatin för utländska byggherrar ch byggföretag Titel:
Läs mer~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12.
Referens Emil Hesse ~'A ~~ Beteckning R 25313 1(4) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: status: Ett reginalt näri.ngslivsinrikta
Läs merDet kulturella systemet och kulturpolitikens utveckling. Karlstad 20 januari 2014
Det kulturella systemet ch kulturplitikens utveckling Karlstad 20 januari 2014 Det kulturella systemet Plitiskt system Kultur/värdesystem PRODUKTION DISTRIBUTION KONSUMTION t.ex. t.ex. t.ex. Författare/Förlag
Läs merEBITS 2008-11-20 Energibranschens Informations- & IT-säkerhetsgrupp
2008-11-20 Energibranschens Infrmatins- & IT-säkerhetsgrupp Samtrafik i gemensam utrustning Syfte EBITS har sett ett behv av ett klargörande dkument när frågan m samtrafik i egen ptfiber blivit allt vanligare.
Läs merSollentuna kommun. Samverkan mellan kommun och landsting vid in- och utskrivning inom den slutna hälso- och sjukvården
www.pwc.cm/se Revisinsrapprt Sllentuna kmmun Lars Högberg Certifierad kmmunal revisr 2014-10-01 Samverkan mellan kmmun ch landsting vid in- ch utskrivning inm den slutna häls- ch sjukvården Uppföljning
Läs merGemensam upphandling Slutrapport. Hannele Johansson Energikontor Sydost AB
Gemensam upphandling Slutrapprt Hannele Jhanssn Energikntr Sydst AB Sammanfattning I mars 2006 startade prjektet Gemensam upphandling på uppdrag av Reginförbundet i Kalmar län. Syftet med prjektet var
Läs mer