Bredbandsstrategi för Dalarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bredbandsstrategi för Dalarna"

Transkript

1 Bredbandsstrategi för Dalarna Dnr 341-xxxx-2013 Jakim Hlback Versinshistrik Utkast (JH) Rapprt krr ch i ny mall (AO)

2 Förrd Denna strategi har tagits fram i samverkan mellan Länsstyrelsen, Regin Dalarna, representanter för dalarnas kmmuner ch Företagarna. I arbete med strategin har representanter för de viktigaste aktörerna inm mrådet deltagit aktivt eller intervjuats för att kunna presentera en strategi sm är aktuell ch relevant för Dalarna. I den styrgrupp sm drivit arbetet har deltagit representanter för Länsstyrelsen, Regin Dalarna, Dalarnas kmmuner ch Företagarna. Enligt regleringsbrevet för 2012 ska Länsstyrelsen verka för att målen i regeringens bredbandsstrategi för Sverige nås. Det handlar bland annat m att minst 90 prcent av alla hushåll ch företag bör ha tillgång till bredband m minst 100 Mbit/s år 2020 ch År 2015 bör andelen hushåll ch företag med tillgång till denna hastighet vara 40 prcent. Vidare anger Länsstyrelseinstruktinen att Länsstyrelsen ska arbeta med infrastruktur, landsbygdsutvecklingsåtgärder, stöd till anläggning av kanalisatin samt att följa, främja ch stödja bredbandsutvecklingen i länet på lika sätt. Tillgång till ch användning av Internet ch bredband anges sm avgörande förutsättningar för tillväxt ch knkurrenskraft. Utgångspunkten för regeringens IT-plitik är att IT-infrastruktur ch elektrniska kmmunikatinstjänster i första hand ska tillhandahållas av marknaden. Tillgången till infrastruktur ch till lika tjänster sm levereras via bredband är dck större i tätbebyggda mråden medan beflkning ch arbetsställen i mer glest bebyggda mråden har färre valmöjligheter. Utbyggnaden har i de flesta kmmunerna skett i frm av etablerandet av lika ADSL-tjänster sm utnyttjar det befintliga kpparnätet för fast telefni. Denna utbyggnad kan betraktas sm den första generatinen av bredbandsutbyggnad. Under senare år har frågan m xdsl 1 -lösningarnas långsiktighet allt mer uppmärksammats på såväl EU-nivå sm natinellt. Förr eller senare kmmer medlemsländerna att behöva ersätta kpparnäten med en ny fiberinfrastruktur (NGA, next generatin access ). Detta beräknas visserligen vara kstsamt men ckså viktigt sm en av många förutsättningar för näringslivsutveckling ch utveckling av digitala, samhällsnyttiga tjänster. Fiberutbyggnad är ett av de fyra strategiska mrådena i regeringens digitala agenda för Sverige, IT i människans tjänst. Utmaningen idag är att åstadkmma en av Sveriges bästa fiberinfrastrukturer i Dalarna ch därmed ge bästa möjliga förutsättningar för att företag ch bende i länet att leva ch utvecklas. För detta krävs en bredbandsstrategi. 1 xdsl är ett samlingsbegrepp för lika bredbandstekniker med det gemensamt att de utnyttjar det klassiska telenätet ch dataöverföring över dessa kppartrådar. ADSL är ett äldre exempel på en sådan teknik. Idag uppgraderas många telestatiner till det mdernare VDSL. 1

3 Innehåll Bredbandsstrategi för Dalarna...0 Förrd...1 Varför bredbandsstrategi?...4 Bredbandläget i Dalarna...4 Kmmunalt bredbandsindex...6 En målsättning är att bredbandsindex varje år ligger över riksgenmsnittet...6 Nyttan med bredband...6 Digital agenda...6 Tillväxt ch företagande...7 Attraktinskraft för bende...8 Internet ch svenskarna Exempel på nyttan av bredband...9 Värde- ch hinderanalys för lika aktörer Stadsnät Telia Skanva Tjänsteleverantörer Fastighetsägare Kmmuner Byaföreningar ch Landsbygdsprgrammet Var driver utbyggnaden? Histriskt ch idag Om 1-2 år Marknadens utbyggnad Pågående utbyggnad av fiber till byar Bredbandsfrum Dalarna Bredbandsstrategin en del av det reginala utvecklingsarbetet Tätrter, smårter ch glesbygd Vad kstar utbyggnaden Öppet nät Kmmunikatinsperatörer Finansiering Landsbygdsprgrammet Ett frum för dialg kring detta ch andra bredbandsfrågr kan vara Bredbandsfrum Dalarna där kmmunerna kan resnera m en angelägenhetslista ch lämna synpunkter på föreslagna principer Kanalisatinsstöd... 21

4 Reginala tillväxtmedel (1:1) EU:s strukturfnder Kmmunala medel PTS medfinansiering samt rbusta nät ROT-avdrag Anslutning av servicepunkter Regleringsfnder Hrisntella kriterier Miljö Övriga hrisntella kriterier Bredbandsfrum Dalarna - reginal samrdningsgrupp för bredband ch Den digitala agendan Pririteringsrdning för ev. särskilda insatser

5 Varför bredbandsstrategi? Utvecklingen i samhället går mt allt mer kapacitetskrävande elektrniska tjänster vilket ställer krav på en väl utbyggd IT-infrastruktur sm medger höga överföringshastigheter ch sm når alla mråden där beflkning ch företag finns. Regeringens pekar i sin bredbandsstrategi på bredbandets betydelse för tillväxt ch knkurrenskraft, liksm för att möta utmaningar sm klimatförändring ch åldrande beflkning i ett glest bebyggt land. Dalarna bör ha ett bredband i världsklass ch därmed följa regeringens höga målsättning att bli världens mest framgångsrika digitala samhälle. För detta krävs att bredband uppfattas sm lika viktigt sm övrig infrastruktur. Regeringen har slagit fast att 90 prcent av Sveriges hushåll ch företag ska ha tillgång till bredband m minst 100 Mbit/s år De tekniker sm i dagsläget bedöms kunna tillgdse kravet på 100 Mbit/s är fiber-lan, kaxialkabelnät ch möjligen vidareutveckling av mbilt bredband (LTE advanced). Samtliga dessa accesstekniker använder fiber sm bärare i transprt- ch spridningsnäta. Idag är fibernäten väl utbyggda mellan de flesta rterna i Dalarna eftersm telestatinerna typiskt sett är fiberförsedda. Kpparnäten dminerar sedan från telestatinerna ch ut till hushållen. Det är här sm utmaningen i dagens fiberutbyggnad till stra delar ligger: att ersätta det finmaskiga kpparnätet med ett nytt, framtidssäkert fibernät. Bredbandsstrategin underlättar även realisering av andra IT-plitiska målsättningar, t ex förbättrad samhällsservice. Det kan handla m E-hälsa ch vård i hemmet sm kan bidra till ökad livskvalitet ch effektivt resursutnyttjande. Målet med den långsiktiga strategin är att skapa en gemensam målbild för bredbandsutbyggnaden, identifiera viktiga aktörer för utbyggnaden, identifiera hinder för ch stimulera utbyggnad, ligga till grund för handlingsplaner ch utbyggnadsåtgärder. Bredbandläget i Dalarna Mellan år 2002 ch 2007 pågick en mfattande bredbandsutbyggnad i länet. Målsättningen var att ge tillgång till bredband för bende ch företagare utanför tätrterna. Detta realiserades i huvudsak genm att telestatinerna ADSL-utrustades ch försågs med fiberanslutning eller i några fall radilänk. Länets invånare kunde sedan skaffa bredbandsanslutningar via ADSL. I Dalarna hade ca 99 prcent 2 av beflkningen denna möjlighet redan år Detta förbättrade tillgången till bredbandstjänster i de delar av länet där marknaden tidigare inte byggt ut på helt kmmersiell grund, företrädesvis i mer glesbebyggda mråden. Arbetet med utbyggnaden genmfördes i ett nära samarbete mellan Länsstyrelsen, dåvarande Dalarnas kmmunförbund ch länets kmmuner. Efter 2006 minskade aktivitetsnivån kring bredbandsfrågan. Dalarna är numera välförsett med xdsl ch trådlöst bredband (3-4G) i de mråden där de flesta hushåll ch företag finns. Enligt PTS kartläggning 2011 saknar 28 hushåll ch 3 företag helt tillgång till bredband i länet började Länsstyrelsen hantera kanalisatinsstöd ch mt slutet av 2010 startade de första fiberutbyggnadsprjekten delfinansierade med stöd ur Landsbygdsprgrammet. Under 2 PTS-ER-2008:5, s

6 2011 ökade intresset för fiberutbyggnad markant ch behvet av en bredbandsstrategi aktualiserades. I länets glesbebyggda mråden är lkala accessnät i frm av fiber sällsynta. Därmed är ckså tillgången till höga överföringshastigheter på 50 Mbit/s eller mer begränsad. Det är stra skillnader mellan stad ch landsbygd men ckså mellan lika kmmuner när det gäller hushållens ch arbetsställenas tillgång till bredband hade drygt 29 prcent av beflkningen ch knappt 19 prcent av arbetsställena har tillgång till bredband m minst 50 Mbit/s. Marknadsaktörerna bygger kntinuerligt ut fibernät men då främst i tätrtsmråden. Den årliga utbyggnadstakten är 2,5 % vilket måste öka till 9 % för att klara de natinella målen. Det mtsvarar en ökning med 60 % på 7 år. För mer detaljerad kmmunvis infrmatin m bredbandsläget, infrmatin m arbetsställen ch teknik hänvisas till rapprten Nulägeskartläggning bredband i Dalarna maj För en rbusta ch effektiva nät i Dalarna krävs gda förbindelser med mvärlden. Förbindelserna mt Stckhlm via Gävle är tillfredsställande liksm förbindelserna nrrut från Orsa till Bllnäs. Ett sätt att öka rbustheten i näten skulle t ex vara att förbinda länet med Nrge, Värmland ch framför allt den elektrniska mtrvägen mellan Stckhlm ch Osl. Hade dessa förbindelser varit utbyggda hade sannlikt den kraftiga förbindelsen av Facebks servrar gått genm Dalarna. Utöver detta bör det eftersträvas att utbyggnaden till tätrter sker redundant, d v s att rten är ansluten från fler än ett håll för att undvika avbrtt ch öka rbustheten i näten. En målsättning per år är att utbyggnadstakten är minst till 9% av bende ch företag. 3 Rapprten går att finna på Länsstyrelsens hemsida 5

7 Kmmunalt bredbandsindex Bredbandsfrum har på regeringens uppdrag tagit fram ett kmmunalt bredbandsindex. Det är ett mått på hur långt kmmunerna kmmit med att uppnå de natinella bredbandsmålen. Indexet fkuserar på tre mråden kmmunens engagemang, knkurrens i nätet ch faktisk utbyggnad av höghastighetsbredband. I Dalarna får kmmunerna relativt höga betyg på knkurrensfrågrna, lägre betyg på faktisk utbyggnad ch varierande betyg avseende kmmunens engagemang. Genm att stimulera framtagande av kmmunala bredbandsstrategier kmmer engagemangs- ch i viss mån knkurrensindikatrerna att öka. Att förbättra engagemanget i länet ligger helt i linje med vår bredbandsstrategi Utbyggnad Knkurrens Engagemang 2 0 Maximalt bredbandsindex är 25. Rikssnittet är 9,1 ch snittet i Dalarna är 7,7. Dalarna ligger över rikssnittet gällande engagemang. En målsättning är att bredbandsindex varje år ligger över riksgenmsnittet Nyttan med bredband Digital agenda I EU-kmmissinens strategi för Eurpa år 2020 ingår Digital agenda för Eurpa. Syftet med den digitala agendan är att lägga fast en handlingsplan för att maximera infrmatinsch kmmunikatinsteknlgins sciala ch eknmiska ptential i Eurpa. Internatinellt har Eurpa sackat efter flera industriländer inm bland annat innvatinsutveckling, Internetanvändning ch tillgång till bredband med hög överföringshastighet. EUkmmissinen påvisar flera hinder mt ett effektivt utnyttjande av infrmatinsteknlgin. 6

8 Ett kapacitetsstarkt bredband är en förutsättning, men dck inte tillräckligt för att nå den fulla ptentialen av de digitala teknikerna. Andra viktiga mråden att arbeta med är att: radera hinder för näringslivet ch undvika fragmenterade marknader,,stärka säkerheten ch tilliten så att digitala tjänster kan användas utan risk för intrång ch med skydd mt persnuppgifter samt att främja den digitala kmpetensen ch öka datranvändningen bland beflkningen. Den svenska regeringen har, på initiativ av IT- ch reginminister Anna-Karin Hatt, beslutat att en digital agenda även tas fram för Sverige. Syftet är att Sverige ska bli världens mest framgångsrika digitala eknmi. Länsstyrelsen ansvarar för IT-infrastrukturdelen ch Regin Dalarna för övriga delar. Det är dck viktigt att pängtera att arbetet med den digitala agendan sker i samverkan mellan det ffentliga Dalarna, näringslivet ch slutanvändarna. Den digitala agendan innehåller utöver utbyggnad av IT-infrastruktur även framtagandet av tjänster sm skapar nytta, kunskapsspridning m IT samt hur den nya tekniken ska göras tillgäng för alla avsett handikapp, språk, ålder etc. Tillväxt ch företagande Prduktivitetsökningen inm IT-sektrn i Eurpa uppskattas årligen till 20 prcent. Under åren 1995 till 2004 std IT-sektrn för 40 prcent av den samlade tillväxten i Eurpa ch denna sektr är helt berende av högklassig IT-infrastruktur. Behvet av IT-infrastruktur är dck inte begränsat till IT-sektrn utan är idag en förutsättning för så gtt sm allt företagande ch gynnar tillväxten inm hela näringslivet där även de allra minsta företagen ingår i ett glbalt sammanhang. Företagen förlitar sig allt mer på IT-baserade lösningar ch dessa ligger allt mer utanför företagens egna lkaler, t ex hs en servicepartner eller i så kallade mlntjänster. För att svenska företag ska kunna dra nytta av den här effektiviseringsptentialen ställs stra krav på driftsäkerhet i näten samt på kntinuerlig utbyggnad. Exempel på företagens användningsmråden är: Marknadsföring Kmmunikatin med kunder ch leverantörer Omvärldsbevakning Design ch prjektering Löpande drift ch prduktinsstyrning Administratin. Svenskt näringsliv undersöker årligen företagarnas uppfattning m bland annat tillgången till IT- ch telenät i respektive kmmun. I diagrammet nedan framgår tydligt att: 7

9 det finns en mycket stark krrelatin mellan fiberutbyggnad i kmmunen ch företagens nöjdhet med IT- ch Tele-nät. utbyggnaden av ADSL 2004 höjde nöjdheten markant nöjdheten sjunker kraftigt ch kraftigast i de kmmuner sm inte har ett utbyggt fibernät. Detta berr främst på att behvet växer snabbare än IT-infrastrukturen. Diagrammet visar på en skala 1-5 hur nöjda företagare är med tillgången till tele ch IT-nät. Kurvan i mitten visar snittet i Dalarna sm m det vre en enda kmmun skulle ligga på 189:e plats (av 291) i Sverige. Den övre kurvan visar snittet av de fem kmmuner i Dalarna sm har mest utbyggnad (125:e plats) ch den undre kurvan visar de fem kmmuner sm har minst utbyggnad (250:e plats). Attraktinskraft för bende Dalarna är vackert, ett attraktivt besöksmål ch erbjuder flera benden för persner med höga krav på livskvalitet, närhet till natur, friluftsmråden, öppna landskap ch vattendrag. Kmbinerar vi dessa värden med med mdern kmmunikatinsteknik sm möjliggör arbete från en bstad i Dalarna hela eller delar av året, finns gda möjligheter att attrahera hemvändare ch andra att bsätta sig i Dalarna. De gegrafiska mråden sm erbjuder bredband av hög kapacitet är givetvis även attraktivare för näringslivet. Ett attraktivt Dalarna kräver bredband till alla. Hushållens användning av digitala tjänster för nytta ch nöje ökar snabbt. Allt fler sköter sina affärer, söker tjänster ch service via sin datr samt använder massmedierna (sciala medier, film, tv, radi, tidningar med mera) via Internet. E-hälsa ch sjukvården utvecklar frtlöpande nya tjänster. Utbud ch kvalitet utvecklas snabbt ch därmed ckså kapacitetsbehvet. Internet ch svenskarna 2012 I den årliga statistiska undersökningen m svenskarnas internetvanr finns en del intressanta iakttagelser ch trender. 8

10 Svenskar mellan 12 ch 45 är de mest aktiva på internet ch de lägger allt mer tid. I denna grupp har spridningen stannat av, men det är allt fler, allt yngre svenskar sm är aktiva på internet ch ett exempel på detta är att hälften av treåringarna regelbundet använder internet. Användandet ökar även någt bland äldre. De flesta surfar via bärbara datrer ch användandet av surfplattr har fördubblats på ett årch användandet av mbilt internet har nästan fyrdubblats de senaste två åren. I åldern år har 96% tillgång till en bärbar datr ch det är denna grupp sm använder flest uppkpplingar via statinära datrer, bärbara datrer, mbil uppkppling eller via en TV ch en spelknsl. Idag är det 1,2 miljner svenskar sm inte använder internet. Majriteten av dessa är inte intresserade ch en fjärdedel tycker att det är för krångligt eller har synprblem. Detta är en utmaning i arbetet med att uppnå digital delaktighet. Det sm leder försäljningstppen på internet är appar till mbiler ch surfplattr samt musik. Ju lägre inkmst svensken har dest ftare besöker den ett bankkntr (dvs sköter inte bankärenden via internet). Den vanligaste aktiviteten på internet är att skriva ch läsa e-pst följt av att söka nyheter ch besöka sciala medier. Exempel på nyttan av bredband Det finns många exempel på nyttan med bredband ch dessa frågr kmmer att belysas grundligare i andra delar av den digitala agendan men här kmmer några exempel. Glesbygd När landsbygdsflk, myndigheter, kmmuner ch andra intresserade (ca persner) i Dalarna möttes på Snöå Bruk i juni i år var temat hur landsbygden ska hållas levande. Många viktiga aspekter tgs upp, ch en viktig faktr sm återkm var infrastruktur. Det fastslgs att transprter ch bredband är avgörande för landsbygdens utveckling ch överlevnad. Inm Dalarnas Reginala serviceprgram ses hur viktig frågan är, ur flera lika synvinklar, så sm: Psten förändrar servicen i glesbygd ch styr över allt mera till Internet, samtidigt sm man drar ner på lantbrevbärartjänsterna (betala räkningar, företag kan göra brevutskick m m ) Bankerna slutar med kntanthantering eller lägger ner lkala bankkntr. Hänvisar till Internet Internethandeln ökar ch är betydelsefull för glesbygden, där många har långt till butikerna Lkala leverantörer av varr ch tjänster hänvisas till Internet i framtiden för att hålla kll på aktuella upphandlingar ch för att lämna anbud Många har små enmans- eller fåmansföretag sm bygger på att det finns fungerande bredband. Leksands kmmun med företag på en beflkning på drygt är ett bra exempel. Merparten av företagen är enmans- eller fåmansföretag. Många har flyttat in från strstadsmrådena ch startat eget eller jbbar på distans. Avgörande att det finns bra bredband Allt mera infrmatin läggs ut på Internet, av myndigheter ch företag. Om glesbygden inte har tillräckligt bra bredband står vi utanför samhällsinfrmatinen. Ytterst är det en demkratifråga. 9

11 Tillgänglighet Äldre ch funktinsnedsatta drabbas hårdast av alla försämringar i glesbygden. Allt flera i båda grupperna använder Internet ch kan på så sätt uträtta ärenden, förmedla ch få infrmatin m m sm de annars inte har tillgång till. En tjänsteman på Länsstyrelsen säger: Jag har 10 års erfarenhet av att arbeta tillsammans med döva, ch kan intyga att de dels är flitigare Internet-användare än övriga beflkningen, dels att Internet inneburit en revlutin för döva, sm tidigare stått utanför stra delar av kmmunikatinen i samhället. Internet ger enrma möjligheter till visuell infrmatin ch flera myndigheter har inf på teckenspråk. Public service-media förmedlar nyhets- ch samhällsprgram (Uppdrag Granskning t ex) på teckenspråk via webben. Det är en demkratifråga. Våld i nära relatiner Kvinnjurer ch regeringens prjekt för Kvinnfrid m fl har sidr med infrmatin m våld, kntaktuppgifter för att få hjälp, infrmatin m rättigheter. Den infrmatinen kan tyvärr vara livsavgörande för en del kvinnr ch deras barn. Infrmatinen finns i flera fall på språk sm talas av stra invandrargrupper ch där så kallat hedersvåld utgör en str fara för vissa kvinnrs liv. Många av de kvinnrna lever gegrafiskt begränsade liv, med små möjligheter att uppsöka jurer, träffar ch stödgrupper. För dem kan tillgång till Internet vara avgörande. Flera hemsidr med infrmatin m våld mt kvinnr ch barn, har en akutfunktin sm gör att besökaren snabbt kan gå ifrån sidan m förövaren kmmer i närheten. Det är en fråga m persnlig säkerhet att Internet fungerar ch inte hänger sig i en sådan situatin. Värde- ch hinderanalys för lika aktörer De viktigaste aktörerna för att få till stånd en utbyggnad i Dalarna har fått beskriva dagens bredbandssituatin ch vad sm skulle stimulera en utbyggnad av bredband i Dalarna De sm bygger ut fiberbaserat bredband till slutkund i Dalarna är i första hand stadsnäten ch Telia Skanva. De viktigaste förutsättningarna för utbyggnad är att det finns kunder sm vill ansluta sig till nätet ch att vinsten inm överskådlig tid överstiger kstnaden ch att de administrativa hindren är överkmliga. Kunderna är fastighetsägare sm kategriseras sm flerbstadsägare, ägare till företagsfastigheter, villaägare ch ägare av ffentliga fastigheter. För att kunder ska ansluta sig krävs att de uppfattar att den ttala kstnaden för anslutning är lägre än nuvarande kstnad eller att merkstnaden kan mtiveras genm fler ch bättre tjänster. De administrativa hindren för utbyggnad kan gälla t ex marktillträde, samrdning av entreprenader ch återställning av asfaltsytr. Kmmunerna ch övriga ffentliga Dalarna kan underlätta utbyggnad genm att eknmiskt stimulera utbyggnad där detta inte kan ske på rent kmmersiell grund samt att minska de administrativa hindren. Stadsnät Stadsnätens rll sm halvt kmmersiella ch halvt ffentliga vilket ställer särskilda krav på ägarstyrning ch knkurrensneutralitet. Ägarstyrningen avgör m stadsnätet bygger ut i mindre lönsamma mråden för att upprättahålla en gd samhällsservice. Knkurrensneutralitet är viktig så att inte stadsnäten ger sina egna tjänster bättre villkr eller exklusivitet vilket utgör ett hinder för kmmersiella aktörer att etablera sig 10

12 I Dalarna finns stadsnät etablerade i 13 av länets 15 kmmuner. I Älvdalen håller ett stadsnät på att etableras. Stadsnäten står för den klart dminerande delen av fiberbaserat bredband till privatpersner ch företag ch är således mycket viktiga för att nå Dalarnas bredbandsmål. Stadsnäten ägs sm regel (åtminstne delvis) av kmmunerna ch har mer eller mindre uttalade uppdrag att fungera sm samhällsservice vid sidan av det rent kmmersiella. De flesta stadsnäten drivs av energiblag men flera drivs i kmmunal förvaltningsfrm. Fördelen med att driva stadsnät i energiblag är att de har en större persnalstyrka ch eknmiska förutsättningar ch fördelen med att driva stadsnät i förvaltningsfrm är att det är tydligare uttalat att näten drivs sm en del av den kmmunala servicen ch bör kmma hela kmmunen till del ch inte enbart där affären går med vinst. Stadsnäten uppfattar följande styrkr (vissa variatiner mellan rent kmmersiella aktörer ch kmmunala stadsnät): Bra infrastruktur utbyggd i de rter sm har etablerade stadsnät Lkalt inflytande ch gd dialg med kmmuner Bra reginalt samarbete ch möjligheter till samverkan med andra ledningsägare (t.ex. fjärrvärme, el) Ledningskllenb är ett bra hjälpmedel vid prjektering Följande svagheter har identifierats av stadsnäten: Otillräcklig eknmisk stimulans i glesbygd ch i rter där utbyggnad ej kan ske på rent kmmersiell grund Bristande samverkan mellan kmmunala förvaltningar ch blag t.ex. vad gäller tillträde till mark ch återställning av asfalt I vissa kmmuner upplever stadsnäten att alla frågr avseende utbyggnad hänskjuts till stadsnäten där de önskar tydligare plitiska ställningstaganden Ryckighet från myndigheter avseende stimulansbidrag för utbyggnad Svårt att nå fram med infrmatin m bredband till slutkunder Ineffektivt utnyttjande av befintlig infrastruktur (t.ex. kanalisatin) Villaägare uppfattar det sm dyrt att ansluta sig till bredbandsnät Passiva kmmunikatinsperatörer Telia Skanva Telia Skanva har ett väl utbyggt stmnät i Dalarna där 151 av 205 av telestatinerna i länet är fibrerade. Telestatinerna i länet förser 99% medbrgarna med ADSL. Detta nät är en str tillgång vid utbyggnad av ett mer finmaskigt fibernät ch bör, där så är möjligt ch lämpligt, nyttjas när ffentliga bidrag används för att fibrera rter. Skanvaansluter ett antal flerbstadshus i länet men har en mer tillbakahållen rll vad gäller fibrering av övriga fastigheter. Detta berende på att Skanva har svårt att få eknmi i affärer i rter där det finns ett etablerat stadsnät. Följande hinder har identifierats av Skanva: Kmmunala ageranden sm mtverkar knkurrens, utbud ch bredbandsutbyggnad. Det uppfattas sm m stadsnäten har fördelar 11

13 Osmidiga villkr för ch rättigheter till att få bygga ny bredbandsinfrastruktur samt smidig avtalsprcessen avseende marktillträde (för att kunna etablera bredbandsinfrastruktur) Tjänsteleverantörer Natinella tjänsteleverantörer vill kunna göra natinella kampanjer ch se ett enhetligt kundunderlag. De ser därför gärna att den idag ganska spretiga uppsättningen villkr från länets lika infrastrukturägare harmniseras så långt sm möjligt. Fördelarna med detta skulle vara att tjänsteleverantörerna möter liknande avtalsstrukturer kan göra sina beräkningar baserat på den ttala vlymen i Dalarna vilket ger en större marknad. får bättre lönsamhet ch mindre risker Fler tjänsteleverantörer stimulerar viljan att ansluta sig till ett bredbandsnät vilket gynnar utbyggnaden Fastighetsägare I de mråden där det finns ett utbyggt fibernät uttrycker Flerbstadshusägare ch ägare till företagsfastigheter en psitiv bild av möjligheterna att ansluta sig. Däremt finns en str frustratin bland företagare i övriga rter där bristen på höghastighetsbredbands uppfattas sm ett hinder för att kunna bedriva en fullt ut effektiv verksamhet. Det finns exempel där företag övervägde att flytta sin verksamhet när de upptäckt att den etableringsplats de valt saknade fiberbaserat bredband. När det gäller villaägare kan hindren beskrivas sm tredelade. I de flesta mråden krävs att ungefär hälften av villaägarna ansluter sig för att en utbyggnad ska bli aktuell. Orsaken till det är det är svårt att få eknmi i dessa anslutningar m för få ansluts. Det andra hindret är att det saknas fiber fram till rten ch att kstnaden att få dit fibern är svår att räkna hem även m flertalet villaägare är intresserade. Det tredje hindret är anslutningskstnaden sm ibland anses vara för hög vilket berr på att en fiberanslutning av en fastighet betalas fullt ut vid anslutningen till skillnad från ADSL eller mbilt bredband där anslutningskstnaden tas ut i frm av bindningstider ch förhöjda månadsavgifter. För att minska hindren för anslutning krävs: nya finansieringsmdeller sm tydliggör hur minskade månadskstnader kmpenserar investeringen ökade stöd för utbyggnad bättre infrmatin m nyttan med höghastighetsbredband Kmmuner Kmmunerna har flera rller i bredbandsutbyggnaden ch är därför den viktigaste fkusgruppen i bredbandsstrategin. Pst- ch telestyrelsen (PTS) har i samarbete med Knkurrensverket (KKV) ch Sveriges Kmmuner ch Landsting (SKL) tagit fram ett antal gemensamma principer för kmmunala insatser på bredbandsmrådet. Dessa principer är i allt väsentligt tillämpliga för Dalarnas förutsättningar. 12

14 Allmänt Kmmuner bör verka för gd knkurrens på alla mråden ch eftersträva en gd dialg med det privata näringslivet rörande knkurrensfrågr. Kmmuner bör undvika mnplisering av infrastrukturen vilket leder till begränsat tjänsteutbud. Vid tecknande av avtal ch i muntliga överenskmmelser ska kmmuner ge privata ch ffentliga aktörer samma villkr, m det inte finns särskilda skäl för lika villkr. Kmmunen sm markägare Kmmuner bör ha en plicy sm klargör villkr för tillträde till kmmunal mark för bredbandsutbyggnad ch annan infrastrukturutbyggnad. Kmmunen bör beakta värdet av såväl fungerande elektrniska kmmunikatiner ch knkurrens på bredbandsmarknaden sm övriga allmänna samhällsintressen när den tar fram en sådan plicy. Kmmuner bör hantera alla aktörers önskemål utan skäligt dröjsmål ch utan att ställa upp vidkmmande villkr för tillträdet. Kmmuner bör teckna markavtal på skäliga ch icke diskriminerande villkr när det är lämpligt att upplåta kmmunens mark för bredbandsutbyggnad. Kmmuner bör aktivt verka för att samrdning av grävarbeten ch att samförläggning av ledning sker. Kmmunen sm ägare av bredbandsnät Kmmunala aktörer bör träda in endast när det inte finns kmmersiella förutsättningar. Kmmunal verksamhet på bredbandsmrådet ska drivas utan vinstsyfte, utan underprissättning ch med transparent redvisning av kstnader. När kmmunala aktörer ges tillträde till den egna infrastrukturen ska det ske på skäliga ch icke diskriminerade villkr. I de fall kmmunala stadsnät själva agerar på kapacitets- eller tjänstebaseradc nivå bör kmmunen regelbundet mpröva m rådande behv skulle kunna tillgdses genm privatfinansierade aktörer. Kmmunen bör verka för att kmmunala bstadsblag beaktar behvet av knkurrens ch valfrihet för slutkunder. Om kmmunen är ägare av ett stadsnät bör kmmunen vara aktiva i styrningen ch genm ägardirektiv ch blagsrdning iaktta samhällsansvar ch t ex balansera avkastningskrav mt utbyggnad i mindre lönsamma mråden Kmmunen sm samhällsbyggare Kmmuner kan påskynda utbyggnaden av bredband genm att besluta m att ansluta samtliga egna fastigheter ch verksamheter till höghastighetsbredband. Ett berömvärt exempel på detta är att Landstinget krävde anslutning till alla sina verksamheter (ch inte bara de mest lättillgängliga) för att leverantören ska få leverera kapacitet. Sm direkt följd av detta byggs nu ett nät till Landstinget, kmmunen, företag ch hushåll i Särna ch flera andra platser i länet. 13

15 Kmmunen bör utse en bredbandssamrdnare, eller mtsvarande, bl a med uppdrag att tillgdse samhällets behv av bredband ch vara kmmunens kntaktpersn i bredbandsfrågr. Kmmuner ska enligt Plan- ch bygg- lagen i översikts- ch detaljplanearbetet beakta behven av bredbandsutbyggnad i kmmunen. Kmmunen har möjlighet att medfinansiera utbyggnad av bredband i mråden där utbyggnad inte kan ske på kmmersiell grund Kmmunen bör ha tagit ställning i bredbandsfrågrna genm upprättande av en bredbandsstrategi ch därmed skapat beredskap för nuvarande ch framtida förutsättningar (stödmedel, villkr etc) Kmmunen kan uppmana ch hjälpa byaföreningar att engagera sig i utbyggnaden Kmmunen kan bidra med infrmatin m bredband 14

16 Byaföreningar ch Landsbygdsprgrammet Utbytet av insatser via Landsbygdsprgrammet har hittills varit begränsat vad gäller antal ansökningar ch kstnadseffektiviteten i dessa ansökningar. Orsaken till detta har varit att de alltför ensidigt har inriktat sig mt fiberföreningar i byar sm har stra utmaningar. Finansiella utmaningar Det har varit svårt att få prisvärda fferter från entreprenörer vilket har lett till rimligt höga prjektkstnader. Orsaken till detta är den stra natinella efterfrågan på gräventreprenörer ch att de pririterar större ch säkrare kunder (sm elblag, stadsnät ch Telia). Otydligheter i ägandeskapet för de anlagda näten Prblem med likviditeten sm berr på att fiberföreningen får ersättning i eftersktt ch till vissa delar efter gdkänd slutredvisning. Att riskera att stå med skulder på miljnbelpp är givetvis hämmande Administrativa utmaningar Behv av att bilda eknmiska föreningar ch annan administratin har hämmat intresset av att lämna in ansökan Gränsdragningsprblem för vilka sm ska få vara med i föreningen ch hur man ska hantera fastighetsägare sm tillkmmer efter utbyggnaden Bristfälliga kunskaper m LOU ch i vissa fall prjektering av fibernät Ryckig hantering av myndigheternas regelverk för bidrag Trts att intresset för bredband är strt i länet har vanstående hinder lett till att mycket arbete har lagts ner i byaföreningar ch på Länsstyrelsen med ett begränsat utfall. Var driver utbyggnaden? Histriskt ch idag Utbyggnaden av fiberbaserat bredband har skett kntinuerligt i de tätrter sm nås av stadsnät samt där det finns större industrier med förmåga att finansiera en större investering. På övriga rter har bredbandsutbyggnaden skett stötvis då större satsningar med EU-medel har överbryggat de finansiella hindren. År 1997 fibrerade kmmunhuvudrterna i Dalarna ch ISDN byggdes ut samtidigt sm kapaciteten i telefnnätet förstärktes. Mellan år 2002 ch 2007 pågick en mfattande bredbandsutbyggnad i länet sm ledde till att ca 99 prcent 4 av beflkningen fick tillgång till ADSL. Omfattande statliga ch EU-bidrag ledde till förbättrad tillgång till bredbandstjänster i de delar av länet där marknaden tidigare inte byggt ut på helt kmmersiell grund, företrädesvis i mer glesbebyggda mråden. Idag följs mönstret ch utbyggnad sker i huvudsak i större rter ch i dagsläget har de allra flesta större flerbstadsbestånd fibrerats. I glesbygd sker utbyggnaden huvudsakligen genm byaföreningar ch stadsnät genm stöd från EU. Exempelvis har en str utbyggnad skett i Älvdalen, Orsa, Mra, Rättvik, Leksand ch Gagnef med hjälp av medel från Tillväxtverket ch i Hedemra ch Falun med stöd från Länsstyrelsen. Medlen hs Tillväxtverket är nu slut i väntan på nästa prgramperid ch det ligger ansökningar från flera kmmuner hs Länsstyrelsen. Den nuvarande utbyggnaden är dck långt ifrån tillräcklig för att nå Dalarnas mål. 4 PTS-ER-2008:5, s

17 Om 1-2 år En trend sm har påbörjats ch förväntas växa till att bli den allra viktigaste faktrn för utbyggnad är att större företag vill kppla ihp sina verksamheter ch då gärna i kvalitetssäkrade VPN-nätd. Detta sker mest effektivt via fiber ch kräver högre grad av samrdning mellan infrastrukturägarna eftersm företagen inte är intresserade av att investera i aktiv utrustningen mellan ändpunkterna ch inte heller kan finansiera svartfibereutbyggnad längre sträckr. I Dalarna finns flera Stadsnät sm agerar på lkal ch reginal nivå men sm endast i undantagsfall har samrdnade slutkundserbjudanden på kapacitetsnivå. I flera stadsnät är det kmmunikatinsperatören sm äger den aktiva utrustningen ch är alltså den enda sm kan tillhandahålla kapacitetstjänster. Hur dessa affärer ska hanteras ch vem sm ansvarar för vad är inte alltid inskrivna i avtalen med kmmunikatinsperatören vilket kan vara ett hinder för att tillgdse företagens behv. I takt med att fibernäten blir allt mer finmaskigt ch kstnaderna för VPN-tjänster går ner, kmmer fler mindre företag att nyttja tjänsterna ch ytterligare driva utbyggnaden. Marknadens utbyggnad Vid sidan m den utbyggnad sm skett med statligt bredbandsstöd pågår ckså en utbyggnad ch uppgradering av befintliga nät på ren kmmersiell grund. I Sverige är utgångspunkten att elektrniska kmmunikatinsnät ch bredband i första hand ska tillhandahållas av marknaden. Två statliga utredningar har gjrt bedömningen att det i de flesta tätrter i landet kan ske utbyggnad av bredbandsnät på kmmersiell grund, men att detta inte sker i mråden utanför tätrterna. En mfattande utbyggnad av 3G ch 4G sker i Dalarna av såväl Telia sm andra teleperatörer Telia Skanva bygger kntinuerligt ut fibernätet i hela Sverige ch har en uttalad ambitin att göra mfattande investeringar i fiberinfrastruktur till hushåll ch företag. Utbyggnaden kmmer dck att ske i begränsad del i Dalarna. I flera kmmuner sker en kntinuerlig utbyggnad av stadsnät i kmmunal eller privat regi ch andra aktörer bygger ut lkala fibernät, främst i större tätrter. Sm utgångspunkt för var marknaden förväntas kunna bygga används de slutsatser sm två statliga utredningar, Bredband 2013 (SOU 2008:40) ch Effektivare signaler (SOU 2008:72) kmmit fram till, nämligen att det är endast i tätrterna sm utbyggnad kmmer att ske på marknadsmässig grund: Det är sannlikt att någn marknadsdriven uppgradering eller nyanläggning av trådbunden infrastruktur sker i någn större utsträckning i eftersatta mråden utanför tätrter, inklusive smårter, fram till ch med Pågående utbyggnad av fiber till byar I Älvdalen, Orsa, Mra, Rättvik, Leksand ch Gagnef pågår utbyggnad av fiber till byar med hjälp av medel från Tillväxtverket. I Falun, Hedemra ch Säter har utbyggnad skett i frm av byaprjekt med medel från Landsbygdsprgrammet 5 SOU 2008:40 16

18 Bredbandsfrum Dalarna Tidigare har en gemensam bredbandsstrategi saknats i Dalarna liksm ett gemensamt frum för dialg kring strategiska frågr avseende utbyggnad av fiberbaserat bredband. Under 2013 är dck ambitinen att bilda ett sådant frum för att hjälpa till med ch påverka innehållet i ch genmförandet av handlingsplanen kpplad till strategin. Bredbandsstrategin en del av det reginala utvecklingsarbetet Det pågår ett arbete med att ta fram ett nytt reginalt utvecklingsprgram för Dalarna. I det reginala utvecklingsprgrammet tydliggörs de viktigaste utmaningarna ch målsättningarna för planerings- ch utvecklingsinsatser. I det reginala utvecklingsarbetet ges den samlade bilden av alla aktörers viljeinriktning. Genmförandet är således berende av insatser från kmmuner, myndigheter, näringsliv, rganisatiner, företag, enskilda medbrgare, högsklan. Regin Dalarnas rll är att verka sm krdinatr, inspiratör ch samlande kraft i den reginala utvecklingen, dels att vara aktör i vissa av genmförandeprcesserna. Tätrter, smårter ch glesbygd I denna strategi används begreppen tätrt, smårt ch glesbygd för att beskriva beflkningsstrukturen i länet. Länets invånare br alltså antingen i en tätrt, smårt eller i glesbygd. Av de tre begreppen har endast tätrt en fficiell definitin. Den definitin av tätrt sm används i denna kartläggning, är en rt sm har minst 200 invånare ch där avståndet mellan husen inte överstiger 200 meter. En större tätrt har minst 1000 invånare. En smårt definieras sm en rt med invånare där avståndet mellan husen inte överstiger 200 meter. I denna rapprt används termen glesbygd för mråden utanför tätrt ch smårt. Vad kstar utbyggnaden Dessa beräkningar är starkt schablniserade ch syftar till att ge en uppfattning m strleksrdningen av de investeringsbehv sm finns för att uppnå bredbandsmålen men bör inte övertlkas hade c:a hushåll tillgång till minst 50 Mbit/s. För att uppnå det natinella målet behöver ytterligare hushåll få tillgång. I de beräkningar sm gjrts har hänsyn tagits till skillnader mellan större tätrt, smårt ch glesbygd samt m rterna är fibrerade eller ej. Berende på beräkningsmdell ch bedömd utbyggnadskstnad i de lika miljöerna varierar kstnaden för utbyggnad mellan knappt 1 miljard ch 1,5 miljarder. För att beräkna hur kstnaderna fördelas har det antagits att utbyggnad i större ch medelstra tätrter kmmer att ske på rent kmmersiell grund genm stadsnät ch andra infrastrukturägare. Utbyggnad i mindre tätrter ch smårter bedöms ske till hälften på rent kmmersiell grund ch till hälften med bidrag. Hälften av bidragen tilldelas byaföreningar ch hälften tilldelas andra infrastrukturägare. Utbyggnad i glesbygd bedöms kunna ske med 70% bidrag. Utbyggnad här kmmer främst ske genm byaföreningar. 17

19 Byaföreningar; 53 Bidrag; 163 Kmmersiella aktörer; 1234 Diagrammet visar en grvt schablniserat fördelning av kstnaderna för utbyggnad. Enheten är miljner krnr Summrna kan tyckas vara höga, men utslaget per hushåll mtsvarar en utbyggnad till 90% av hushållen en hundralapp i månaden fram t m Utöver detta kmmer kstnaden att ansluta företagen. Dessa kstnader är sck avsevärt lägre eftersm många av de större mrådena för tung ch lätt industri har tillgång till fiber ch många övriga företag ligger när bebyggelse eller i bstadshus. Länet bör verka för att kunna underlätta för marknadskrafterna att investera drygt en miljard samt verka för att tillhandahålla stimulansmedel minst i strleksrdningen 163 Mkr Öppet nät Tillhandahållande av ett öppet nät har hittills varit en förutsättning för tilldelning av ffentliga stödmedel för bredbandsutbyggnad. Med öppet nät menar vi att: tjänsteleverantörer knkurrerar på lika villkr avsett strlek slutkunden har fritt att välja bland flera leverantörer avsett vem sm äger nätet lkala tjänsteleverantörer erbjuds tillträde till nätet på samma villkr sm natinella leverantörer för att Dalarna ska hävda sig på den glbala marknaden Prisutveckling i nät med lkala leverantörer Priset på det billigaste rikstäckande erbjudandet m fast bredband på minst 2 Mbit/s har varit i princip förändrat mellan första kvartalet 2011 ch första kvartalet På sju år har priset minskat med 38 prcent. Det billigaste rikstäckande abnnemanget på 100 Mbit/s ökade med 26 prcent mellan första kvartalet 2011 ch första kvartalet PTS-ER-2012:26 18

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Bredbandspolicy för Skurups kommun Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043 Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun Antagen i kommunfullmäktige 2014-02-25 18 Dnr 2014/1043 1(6) Bakgrund Detta dokument utgör Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Utgångspunkt är EU:s digitala Agenda,

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsforums Mandatgrupp

Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsforums Mandatgrupp Datum: 2013-06-16 Rev: 2014-06-25 Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsfrums Mandatgrupp Deltagare: Eva-Marie Marklund Christel Gustafssn Jakim Hlback Gabriella Uhrdin Mikael Sleman Åsa Möller Helena

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Sala kommuns medfinansiering av länsgemensamt projekt om "Tillgänglighet till Hållbar lt".

Sala kommuns medfinansiering av länsgemensamt projekt om Tillgänglighet till Hållbar lt. ~S~l~ Bilaga KS 2013/240/1 ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING MEDBORGARKONTORET 1(2) 2013-10-07 MISSIV StlVANA ENELO-JANSSON DIREKT: 0224-747601 SALA KOMMUN. Kmmunstvrelsens förvaltning 2013-10- 9 MISSIV

Läs mer

EBITS 2008-11-20 Energibranschens Informations- & IT-säkerhetsgrupp

EBITS 2008-11-20 Energibranschens Informations- & IT-säkerhetsgrupp 2008-11-20 Energibranschens Infrmatins- & IT-säkerhetsgrupp Samtrafik i gemensam utrustning Syfte EBITS har sett ett behv av ett klargörande dkument när frågan m samtrafik i egen ptfiber blivit allt vanligare.

Läs mer

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2015-10-08 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Denna bredbandsstrategi är en revidering av förgående bredbandsstrategi antagen av kommunstyrelsen 2014-09-18. Allmän bakgrund till

Läs mer

Rapport 2013:20. Bredbandsstrategi för Dalarna

Rapport 2013:20. Bredbandsstrategi för Dalarna Rapport 2013:20 Bredbandsstrategi för Dalarna Omslagsbild: Fiberkablar. Foto: Wu Kailiang, Mostphotos. Rapporten kan beställas från Länsstyrelsen Dalarna, telefon 010-22 50 500. Den kan även laddas ned

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12.

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12. Referens Emil Hesse ~'A ~~ Beteckning R 25313 1(4) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: status: Ett reginalt näri.ngslivsinrikta

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun 2016-03-22 Bredbandsstrategi för Filipstads kommun 1. Inledning Filipstads kommuns bredbandsstrategi syftar till att uppnå de övergripande nationella målen i Regeringens bredbandsstrategi samt målen i

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag 2011-11-24 Trafikförsörjningsprgram för Skåne 2012 Förslag 2 Innehåll Förrd...3 1 Förutsättningar ch ramverk...4 1.1 Ny lag 1/1 2012...4 1.2 Planering ch beslut inm kllektivtrafiken i Skåne...4 1.3 Utvecklad

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer

Läs mer

Remiss Miljöprogram för byggnader

Remiss Miljöprogram för byggnader 2012-08-27 Enligt Sändlista Remiss Miljöprgram för byggnader Miljö- ch stadsbyggnadsnämnden har beslutat att bifgat förslag till Miljöprgram för byggnader ska remitteras brett med målsättning att det ska

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-05-18] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Referens Britt Wennerström, 036-102013 ~~ 0706-384158 "~' Beteckning R19013 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Ispiragera-Kreativa uttrycksmöjligheter för ett inkludrande samhälle Prjektägare:

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt Referens Karalina Brg A!& ~~ 2014-08-22 Beteckning R8214 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: Ar ch månad för prjektavslut: Status: Förstudie

Läs mer

Installation av fiber och IPTV i Seraljen

Installation av fiber och IPTV i Seraljen Frågr ch svar Frågr ch svar Installatin av fiber ch IPTV i Seraljen Kmmer COM hem att helt försvinna eller kan man ha det i en övergångsperid? Svar: Vi kmmer att ha tillgång till CmHem under 2016 ch 2017

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Att ta emot internationella gäster på Vilda Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande

Läs mer

Utbyggnad av öppet stadsnät i Ale kommun innefattande försäljning av kommunalt fibernät och samverkansavtal

Utbyggnad av öppet stadsnät i Ale kommun innefattande försäljning av kommunalt fibernät och samverkansavtal TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Sektor kommunstyrelsen Diarienummer: KS.2015.266 Datum: 2015-09-24 Administratör Per Persson E-post: per.persson@ale.se Kommunstyrelsen Utbyggnad av öppet stadsnät i Ale kommun innefattande

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun Datum 2014-09-18 Mottagare: KS Bredbandsstrategi för Filipstads kommun FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: 0590 611 00 Org.nr: 212000-1876 Box 303 Fax: 0590 615 99 Internet: www.filipstad.se 682 27 FILIPSTAD E-post:

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-08-28] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun 2015-01 2015-12 Nytt

9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun 2015-01 2015-12 Nytt Referens Em il Hesse Beteckning fb/!j 9~, R 12214 /}r l pr~; / Antal sidr 1 (3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: Status: Future

Läs mer

FÅ DE TJÄNSTER DU BEHÖVER VAR DU ÄN ÄR

FÅ DE TJÄNSTER DU BEHÖVER VAR DU ÄN ÄR FÅ DE TJÄNSTER DU BEHÖVER VAR DU ÄN ÄR Tjänstedirektivet ska ge knsumenterna ett större utbud, bättre valuta för pengarna ch enklare tillgång till tjänster i hela EU VARFÖR ÄR TJÄNSTEDIREKTIVETS NYA REGLER

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Vad är direktivet/eidas? en beskrivning av en teknisk maskin, en nationell PKI betroddhetsserver

Vad är direktivet/eidas? en beskrivning av en teknisk maskin, en nationell PKI betroddhetsserver Jan Bergström 2015-08-29 S:t Eriksgatan 48 112 34 Stckhlm 08-6505553 070-7559494 (GSM) janbm70@gmail.cm Näringsdepartementet Remissvar eidas Vad är direktivet/eidas? en beskrivning av en teknisk maskin,

Läs mer

SAMMANTRÄDES PROTOKOLL

SAMMANTRÄDES PROTOKOLL W KOMMUNSTYRELSEN /... Sammantrildesdatum "~:::-. TRANAs KOMMUN 2013-06-18 Sida 8 (22) )

Läs mer

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning Knsekvensanalys Miljöknsekvensbeskrivning Översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun antagen 17 december 2012 Ft: Charltte Hedlund 1 Sammanfattning Knsekvensanalys (miljöknsekvensbeskrivning) Denna knsekvensanalys

Läs mer

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Delrapprt 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Landsbygd i centrum Beskrivning ur handlingsplan. Prjektet Landsbygd i centrum(lic) ska Utvecklingsenheten tillsammans med de 6 LUPbygderna genmföra åtgärder ch

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12

Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12 1 Ulrik Brandén Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12 Bakgrund NyföretagarCentrum är Sveriges ledande skapare av nya livskraftiga företag. NyföretagarCentrum Sverige är en stiftelse

Läs mer

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden Underlag inför mål ch budget 2015-2017 för Miljönämnden Miljö- ch samhällsbyggnadsförvaltningen/ APRIL 2014 Innehåll Visin ch mål... 3 Nöjda invånare... 4 Hållbar samhällsutveckling... 5 Attraktiv arbetsgivare...

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

behöver avtalen vara extra robusta, tydliga och långsiktiga.

behöver avtalen vara extra robusta, tydliga och långsiktiga. Med denna sammanställning vill jag visa hur säker ch trygg framtiden blir för föreningarna ch dess medlemmar m avtalsförslagen sm gdkänts av SäBy ch SäKm blir verklighet. Med tanke på SäKms eknmi sm överlever

Läs mer

Integration och mångfald _

Integration och mångfald _ Integratin ch mångfald _ Lärdmar från Växtkraft Mål 3 i Stckhlms län Oktber 2006 Tmas Stavbm Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 1.1 NY PROGRAMPERIOD 2007-2013 3 2. Integratinsplitikens inriktning 4 2.1

Läs mer

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Nästa generations bredbandsnät. Kommunerna i Töreboda och Mariestad har tagit initiativ till utbyggnad av ett gemensamt regionnät.

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

.. ;~ REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Gnosjöregionens Näringslivsråd Gislaveds Näringsliv AB 2014-03 2016-02 Nytt

.. ;~ REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Gnosjöregionens Näringslivsråd Gislaveds Näringsliv AB 2014-03 2016-02 Nytt Referens Mikael Gustafssn.... ~,.. ;~ REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Beteckning R18713 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut:

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04).

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04). Rektrs beslut Rektr 2011-01-31 MDH1.5-1066/10 Handläggare Tmmy Stridh IT-strategi Beslut Rektr beslutar att fastställa bifgad IT-strategi. IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF

Läs mer

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm.

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm. BOLLEBYGD Mycket liten kmmun i Västra Götaland, i närheten av Brås. 8,2 tusen inv., varav,3 tusen 65+ (6,2 %), därav 337 80+ (4, %). Andelen äldre ch äldre-äldre är ungefär sm genmsnittet för landet. Andelen

Läs mer

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden HSN 2010-10-19 p 11 1 (2) Häls- ch sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-09-30 HSN 1006-0574 Handläggare: Henrik Almkvist Yttrande över Strategi för knkurrenskraft inm högpririterade vårdmråden

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

Gemensam SWOT-analys för regionen. Bilaga 1 till strategi för Turistisk samverkan längs Skellefteå älvdal

Gemensam SWOT-analys för regionen. Bilaga 1 till strategi för Turistisk samverkan längs Skellefteå älvdal Gemensam SWOT-analys för reginen Bilaga 1 till strategi för Turistisk samverkan längs Skellefteå älvdal Bilaga 1: Gemensam SWOT-analys för reginen Bilaga 1: Gemensam SWOT-analys för reginen SWOT-analysen

Läs mer

Region Hallands synpunkter angående principer för kommunala insatser på bredbandsområdet

Region Hallands synpunkter angående principer för kommunala insatser på bredbandsområdet 1(5) Datum Diarienummer 2016-09-20 RS150307 PTS Konkurrensavdelningen Gemensamma_principer@pts.se Region Hallands synpunkter angående principer för kommunala insatser på bredbandsområdet Post- och telestyrelsen

Läs mer

Stadgar för Sorundanet

Stadgar för Sorundanet SORUNDANET Stadgar för partiet Srundanet Sidan 1 av 5 Stadgar för Srundanet 1 Allmänt Srundanet är ett lkalt, självständigt plitiskt parti i Nynäshamns kmmun, Stckhlms län. Srundanets syfte är: Att vara

Läs mer

Växtverk & Framtidstro!

Växtverk & Framtidstro! 2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund

Läs mer

Diarienummer 003-2012-2073

Diarienummer 003-2012-2073 1(14) ANKOM Datum 2013 01 02 Diarienummer 003-2012-2073 2013-01- O 3... TILLVÄXT VERKET- 1ft! 31/1 Dnr ;? fl!; fr REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPING r / b Att: Britt Wennerström Bx 255 55114 Jönköping II 1/ tf

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2013-11-13 11 (22) BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2013-11-13 11 (22) BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprtkll Kmmunstyrelsens Ledningsutsktt 2013-11-13 11 (22) 177 BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106 För att kunna möta framtida kmmunikatinsutmaningar,

Läs mer

Ersättning till privata utförare av hemtjänst samt resursfördelning till kommunala utförare av hemtjänst.

Ersättning till privata utförare av hemtjänst samt resursfördelning till kommunala utförare av hemtjänst. 014-0-13 Sida 1 av 6 Ersättning till utförare av insatser i en en gäller för: Ersättning till privata utförare av samt resursfördelning till kmmunala utförare av. Enligt scialnämndens beslut m resursfördelning

Läs mer

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet En sund konkurrens leder till att varor och tjänster utvecklas gynnsamt för konsumenterna. Detta gäller även bredbandsmarknaden. Dan Sjöblom, generaldirektör

Läs mer

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Strategi för bredband OSKARSHAMNS KOMMUN

Strategi för bredband OSKARSHAMNS KOMMUN 1 (7) Strategi för bredband OSKARSHAMNS KOMMUN Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 706 Varvsgatan 8 Tel 0491-880 00 www.oskarshamn.se kommunen@oskarshamn.se 572 28 Oskarshamn

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande Yttrande Diarienummer: 12KS/0303 Datum: 2012-11-14 Lars Fladvad, utvecklingschef Landstingsstyrelsens förvaltning Bx 22550 104 22 Stckhlm, Yttrande över regeringens bstadsuppdrag till landstinget Bakgrund

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A KALLELSE 1(1) 2015-10-09 Parlamentariska nämnden extra sammanträde Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Reginens hus, sal A Ärenden Val av prtklljusterare Fastställande av dagrdning Anmälan av prtkll

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

Swedavias långsiktiga trafikprognos 2015 2045

Swedavias långsiktiga trafikprognos 2015 2045 Swedavias långsiktiga trafikprgns 215 245 Detta dkument innehåller Swedavias långsiktiga trafikprgns. Innehållet är baserat på den bästa framtidsbedömning sm Swedavia gör i dagsläget (215-1-27). Prgnsen

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT

Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT Verksamhetsplan Del 1 Inriktning 2011-2014 Den här verksamhetsplanen är vårt interna styrdkument för denna mandatperid. Inledningsvis

Läs mer

Information vid Föreningsstämma

Information vid Föreningsstämma Infrmatin vid Föreningsstämma Sanne Fiber Eknmisk Förening Versin 1.2 2011-05-11 Göran Sundell AGENDA 2011-05-11 Registrering i röstlängd Infrmatin Kaffepaus Svar på eventuella frågr Stämma Göran Sundell

Läs mer

Policy Wastetofuel på Facebook

Policy Wastetofuel på Facebook Helsingbrg 2012-03-15 Plicy Wastetfuel på Facebk Facebk Facebk är ett scialt nätverk, sm i dagsläget är det mest använda i Sverige. Syfte med Facebk: Föra dialg med målgrupper Starta diskussiner Skapa

Läs mer

Lokalförsörjningsplan 2011

Lokalförsörjningsplan 2011 Lkalförsörjningsplan 2011 Limhamn-Bunkefl stadsdelsförvaltning Reviderad 2011-05-31 Upprättad Datum: Versin: Sammanställning: Förvaltning: Enhet: 1.0 Eva Fröding Limhamn-Bunkefl stadsdelsförvaltning Kansli-

Läs mer

Bredbandsstrategi för Simrishamns kommun

Bredbandsstrategi för Simrishamns kommun 1. Bakgrund Den övergripande målsättningen för kommunen är att bredband ska underlätta tillvaron för invånare och näringsliv, stimulera tillväxten och bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Bredband

Läs mer

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län KUN 2009-01-22, p 9 Enheten för kultur- ch föreningsstöd Handläggare: Margaretha Häggrth Rapprt rörande det statliga stödet till Skapande skla 2008 inm Stckhlm län 1 Ärendet Landstingets kulturnämnd har

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Innehållsförteckning. 2. Inledning

Innehållsförteckning. 2. Inledning Innehållsförteckning 1. Framtidsvisin för Näringsliv/Besöksnäring Kiruna är en destinatin ch kmmun i världsklass. Genm ett kundrienterat värdskap, innvativt företagarklimat, gränslös samverkan ch trygg

Läs mer

Ji Stockholms läns landsting

Ji Stockholms läns landsting Ji Stckhlms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2) 2014-05-28 LS 1404-0443 Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 000 1 B Yttrande över Naturvårdsverkets förslag på nya etappmål i miljömålssystemet

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi?

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Anvisningar: Hur fyller man i frmuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Intrduktin Alla kmmuner sm skriver under Brgmästaravtalet förbinder sig att lämna in sina åtgärdsplan för hållbar energi (SEAP),

Läs mer

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström 1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi Ett tidsperspektiv på

Läs mer

Beslut om stöd från Europeiska socialfonden

Beslut om stöd från Europeiska socialfonden Eurpeiska scialfnden w f ;ra n/ra r a rt ets m rfua /ew Ängelhlms kmmun Lilian Erikssn Agila Angelhlm Ostra vägen 2 26280 Angelhlm Beslutsdatum 2015-12-17 Diarienummer 2015100735 sid 1(3) Beslut m stöd

Läs mer