Sala kommuns medfinansiering av länsgemensamt projekt om "Tillgänglighet till Hållbar lt".

Transkript

1 ~S~l~ Bilaga KS 2013/240/1 ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING MEDBORGARKONTORET 1(2) MISSIV StlVANA ENELO-JANSSON DIREKT: SALA KOMMUN. Kmmunstvrelsens förvaltning MISSIV Sala kmmuns medfinansiering av länsgemensamt prjekt m "Tillgänglighet till Hållbar lt". -,- Länsstyrelsen i Västmanlands län har kartlagt var bredbandsutbyggnad skett på landsbygden i Västmanlands län. Kartläggningen från 2011 visade på många vita fläckar på bredbandskartan vad gäller tillgång till rbust bredband för företag ch bende på landsbygden. Länsstyrelsens utredning drar slutsatsen att det behövs särskilda insatser från samhällets sida i de mråden där marknaden inte finner lönsamt att investera i uppgradering eller nybyggnad av bredbandsinfrastruktur. l Västmanland har vi stra skillnader mellan stad ch landsbygd men ckså mellan våra kmmuner, vad avser tillgång till bredband via fiber /fiber-lan. Västerås stads förslag till kstnadsbudget för prjekt "Tillgänglighet till Hållbar JT" är på ttalt krnr varav krnr finansieras av deltagande kmmuner, landstinget, VKL ch länsstyrelsen samt krnr sm ansöks från Reginalt strukturfndsprgram för stärkt knkurrenskraft ch sysselsättning. För Sala kmmun innebär medfinansieringen krnr. Samtiiga kmmuner i Västmanlands län, Eskilstuna ch Strängnäs i Sörmiands län samt Enköpings kmmun i Uppsala län kmmer att ingå i prjektet Prjektet syftar till att skapa förutsättningar för att bygga ut bredbandstillgängligheten på landsbygden i reginen Västra Mälardalen. Målet är att genmföra en förstudie kring nya tekniska förutsättningar för framtidens bredband ch utbyggnad av bredband på landsbygden ch samhällstjänster till företag ch hushåll i en utbyggd struktur. Prjektet innehåller aktiviteter för att skapa förutsättningar för att sammanbinda de medsökande kmmunerna med en rbust fiberinfrastruktur för att leva upp till regeringens digitala agenda. Visinen för prjektet är att skapa möjligheter för företag ch hushåll på landsbygden att få en anslutning till rbust bredband till samma pris sm för hushåll i en centralrt Prjektet innehåller 14 delaktiviteter; l. Prjektsamrdning ch prjektstyrning, prjektet krdineras av Västerås stad 2. Studie hållbara!t-tjänsters krav på infrastrukturen, förstudie kring förutsättningar för utveckling av grön ch hållbar infrastruktur för tjänster inm Hållbar lt 3. Nytta med hållbar!t över välfärdsbredband, förstudie kring indikatrer ch mätetal för hållbarhetsvinster (eknmiska, scial ch miljömässiga] med hållbar!t 4. Framtidens hållbara!t- vad ger framtida teknisk utveckling för förutsättningar för bredbandsutbyggnad ch mbiltäckning, bandbredd ch utveckling av innvativa samhällstjänster

2 2 (2) Kmmunstyrelsens förvaltning Medbrgarkntret 5. Dagens struktur för hållbar IT- mbilt Studie av mbiltäckning i deltagande kmmuner 6. Dagens struktur för hållbar IT- fast Studie av infrastruktur för fast bredband per kmmun för Enköping, Fagersta, Kungsör, Köping, Nrberg, Sala, Strängnäs ch Surahammar 7. Dagens struktur för hållbar IT- mbilt ch fast i samspel Analys av mbil- ch fibertäckning i deltagande kmmuner sm underlag för framtida utbyggnad samt dialg med aktörer inm mbilt ch fast bredband. 8. Marknadsaktörer i samverkan för hållbar!t-infrastruktur. Dialg med peratörer inm mbilt ch fast bredband kring prjektets analys av infrastruktur för bredban d. 9. Styrdkument för hållbar IT - bredbandssiraiegisk handlingsplan per kmmun för Köping, Kungsör, Surahammar, Sala, Fagersta, Nrberg, Strängnäs ch Enköpings kmmun. 10. Behvsanalys av vård, miljö, säkerhet ch näringsliv l L Plan för kmmande strukturfndsprgram 12. Finansiell hållbarhet 13. Spridning av resultat ch extern kmmunikatin 14. Lärande utvärdering Prjektets samarbetsparter är förutm prjektets samrdnare (Västerås stad) även Arbga, Eskilstuna, Enköping, Fagersta, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Nrberg, Sala, Skinnskatteberg, Strängnäs ch Surahammars kmmuner. I prjektet medverkar ckså Landstinget Västmanland ch Länsstyrelsen i Västmanlands län. Medbrgarkntret föreslår kmmunstyrelsen besluta att att Sala kmmun medfinansierar prjektet "Tillgänglighet till Hållbar IT" sm ansöks inm ramen för ERUF Mål 2 Östra Mellansverige med 175 OOOkrnr. kmmunchefen undertecknar finansieringsintyget ch att beslut endast gäller m finansiering beviljas från ERUF. att finansieringen m krnr tas inm kmmunstyrelseförvaltningens ram.

3 Bilaga KS 2013/240/2 En investeringfrframtiden EUROPEISKA UNIONEN Eurpeiska reginala utvecklingsfnden TILLVÄXT VERKET- Prjektansökan ur EG:s strukturfnder Reginalt strukturfndsprgram för stärkt knkurrenskraft ch sysselsättning Versin Allmänna uppgifter Prjektets namn TILLGÄNGLIGHET TILL HÅLLBAR IT Datum för prjektstart l Datum för prjektslut l Belpp sm söks ur den reginala fnden 20! sek Stöd söks inm åtgärd ( åtgärdsdkumentet för prgrammet kan laddas ned på www tillvaxtverket.se) Tillgänglighet Län sm mfattas av prjektets verksamhet Västmanlands län, Sörmlands län, Uppsala län ~-Kmmuner-sOm mfattas av prjektets verks8inhet ~-~ ~-----~ ~ Arbga, Enköping, Eskilstuna, Fagersta, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Nrberg, Sala, Skinnskatteberg, Strängnäs, Surahammar ch Västerås Ska samarbete ske med prjekt inm ett annat prgram? D Ja [21 Nej Om Ja, aflge nedan riektets namn, kntaktpersn för riektet samt namnet å aktuellt raram. Prjektets namn Kntaktpersn för prjektet l Aktuellt prgram 2. Uppgifter m sökande Organisatinens namn Organisatinsnummer Västerås stad Juridisk frm CFAR-nummer kmmun Adress Telefnnummer Fiskartrget l Pstnummer l Faxnummer Ort Västerås Arbetsställets namn Arbetsställets besöksadress stadsledningskntret Fiskartrget 1 Webbadress e-pstadress b.dahllf@vasteras.se Behörig att företräda sökande B Dahl!öf 3. Kntaktpersner Kntaktpersn hs sökanden Mikael Lagergren Kntaktpersn eknmi Marie Perssn Telefn nr l Mbiltelefn nr Telefn nr l Mbiltelefn nr e-pstadress e-pstadress mikael.lagergren@vasteras.se marie.perssn@vasteras.se Prjektledare Mikael Lagergren Telefn nr Mbiltelefn nr e-pstadress mikael.lagergren@vasteras.se

4 4. Setalninassätt strukturfndsstödet utbetalas till sökandes: (ange endast ett alternativ) D plusgir nr: l2l bankgir nr: Mms Ar sökanden mmsredvisningsskyldig för prjektets verksamhet? l2l Ja D Nej 6. Ui>Dhandlina Omfattas sökanden av Lagen m Offentlig upphandling? IZJ Ja D Nej 7. Annat stödlutöver medfinansierinaim till denna ansökan\ Har annat ffentligt eller annat E U-stöd sökts eller beviljats för samma aktiviteterlutgifter D Ja l2l Nej Om Ja, ange nedan finansieir ch belpp Finansiar l Belpp Ta del av punkt 11 i prjektansökan ch handledning för ifyllande av prjektansökan innan ni fyller i nedanstående punkter. Säkerställatt de hrisntella kriterierna beaktas i både planering ch beskrivning av prjektet ch att det tydliggörs i följande punkter i prjektansökan. 8. Priektbeskrivnina 8.1 Bakgrundsbesk rivning, skäl för prjektet Prjektet tar sin utgångspunkt i en utredning sm tagits fram av Länsstyrelsen i Västmanlands län sm har kartlagt var bredbandsutbyggnad skett på landsbygden i Västmanlands län (Kartläggning avit-infrastruktur ch tillgång till bredband i Västmanlands län, diarienummer ), publicerad i december 2011 ). Länsstyrelsen har tagit fram denna kartläggning för att identifiera mråden i Västmanlands län där det idag saknas tillgång tillit -infrastruktur sm medger hög överföringskapacitet Denna kartläggning visar på många vita fläckar på bredbandskartan vad gäller tillgång till rbust bredband för företag ch bende på landsbygden. Det finns mindre tätrter, smårter ch glesbygdsmråden i nästan alla kmmuner sm idag inte nås av fiberptisk bredbandsinfrastruktur, där bende ch företag därmed kan ha långt till närmaste fiberanslutningspunkt Exempelvis, cirka 3000 hushåll ch 440 arbetsställen i Västerås glesbygd saknar tillgång till trådbundet bredband. Länsstyrelsens utredning drar slutsatsen att det behövs särskilda insatser från samhällets sida i de mråden där marknaden inte finner det lönsamt att investera i uppgradering eller nyutbyggnad av bredbandsinfrastruktur. Någt sm Länsstyrelsen kartläggning inte granskat närmare är behvet av att skapa redundans ch rbusthet i länets bredbandsinfrastruktur. Utredningen säger ckså att: "för att skapa större säkerhet ch rbusthet i näten bör man analysera var sådana åtgärder kan behöva riktas in. 1 en sådan analys bör man även undersöka möjligheten att ansluta bende på landsbygden." l Pst- ch telestyrelsens bredbandskartläggning visar att det i Västmanlands län finns stra skillnader mellan stad ch landsbygd, men ckså mellan kmmuner, vad avser tillgång till bredband via fiber/fiber-lan. l glesbygden är bende ch företag i str utsträckning berende av xdsl ch trådlös bredbandsanslutning. Tillgången till bredband via fiber eller fiber -LAN är i länets glesbygder mycket låg med ett fåtal prcent av beflkningen ch arbetsställen sm kan få bredband via denna accessteknik. l detta avseende har Västmanlands län bland de lägsta andelarna i landet Skillnaderna i tillgången till lika accesstekniker avspeglar sig ckså i det fakturn att de riktigt höga överföringshastigheterna på 50 M bit/s eller däröver i huvudsak är tillgängliga i tätrter där lkala fibernät, exempelvis stadsnät, byggts ut eller där kabel-tv-nätet kan användas för bredbandsanslutning. Samtidigt finns stra glesbygdsmråden sm inte kan få bredband rned hastigheter överstigande 1 O M bit/s. Prjektet tar även sin utgångspunkt i den Bredbandsstrategiska handlingsplanen förvästerås stad Handlingsplanen har vuxit fram under år 2011 sm ett resultat av frmulerade behv i möten med verksamheten, länets kmmuner ch Länsstyrelsen i Västmanlands län. Handlingsplanen säger att en väl utbyggd infrastruktur är en nödvändig förutsättning för att Västerås stads visin skall bli verklighet, sm stödjer utveckling såsm demkrati, utbildning, msrg, välfärdstjänster samt innvatin ch utveckling av den egna verksamheten. Målet är att år 2015 ska Västerås ha O % vita fläckar på bredbandstäckningskartan ch 90 % av alla hushåll ch företag i Västerås skall ha möjlighet till anslutning mtsvarande en kapacitet av minst100mbit/s år För att uppnå detta anges i handlingsplanen att följande insatser behövs: Identifiera samtliga hushåll i glesbygd sm saknar bredbandsaccess samt analysera efterfrågan Skapa aktiv dialg med intressenter i glesbygd ch stimulera lkala bredbandsprjekt studera behv av att byqqa stamnätslinjer för att sammanbinda rter i syfte att underlätta marknaden 2 (19)

5 att bygga ut i glesbygd, samt vid behv planera ch prjektera för utbyggnad. Handlingsplanen Silger ckså att bredband i Västerås skall vara tillgängligt, säkert ch rbust Dataöverföringen kan säkras på två huvudsakliga satt i ett bredbandsnät Dels genm att överföringen i den fysiska länken kmmer fram ch dels genm att överföringen inuti länken sker på ett säkert sätt. Målen i handlingsplanen är att bredbandet skall vara tekniskt fungerande minst 99,9% av tiden ch att Västerås stad ska ha infört 2 standarder för säker dataöverföring senast år 2015 (1Pv6 ch DNSSEC). För att göra detta behövs bland annat insatser för att kartlägga kmmunens behv av redundanta nät ch dels initiera utbyggnadsprjekt ch se över möjligheter till extern medfinansiering av utvecklingsmedel för bland annat redundant infrastruktur. Enligt handlingsplanen ska bredband stödja stadens utveckling av ett grönt hållbart infrmatinssamhälle. Västerås deltar i detta arbete bland annat genm ta fram åtgärder för energieffektivisering, förändrade arbetssätt ch innvativa IT -lösningar. l princip all grön teknik behöver i sin tur bredbandskmmunikatin för att fungera. De indikatrer sm används för att nå målet är: Antalet energieffektiviserande tjänster sm erbjuds via bredband ska ha ökat till år Vilsterås stad har en mdell för att visa på bredbandets miljöknsekvenser. Följande insatser behövs: Gör en n ulägesanalys över bredbandets miljöpåverkan i Västerås med livscykelperspektiv. Utveckla tydliga ch mätbara mål samt nyckeltal för bredbandets direkta miljöbelastning samt indirekta miljöförbättringsptential. Priritera fiberbaserad bredbandsteknik sm har lägre energiförbrukning per överförd kapacitet samt en längre iivsiängd än alternaiiven. staden skall aktivt bevaka att samförläggning av bredbandsinfrastruktur (kanalisatin) sker i samband l med enireprenader ch grävarbeten. 1 övriga insatser i handlingsplanen är att Västerås stad skail verka för en öppen ch knkurrensneutral bredbandsmarknad, ökad bredbandssamverkan inm reginen genm att verka för bildandet av ett öppet ch l re,ginsammanbindande bredbandsnät, använda bredband för samhällstjänster ch stödja utvecklingen av ett grönt hallbart Infrmatinssamhälle v1a redbana. Prjektet tar ckså sin utgångspunkt i erfarenheter från bredbandsutbyggnad t ex. vid Mälarenergi stadsnät AB. Där har man gjrt erfarenheten att det ger en str tillit ch driftssäkerhet genm att bygga ut bredband i runda nät, snarare än i raka strålar från en central hu b. Detta är ett starkt mtiv för att skapa samverkan mellan kmmuner i reginen för l att skapa trjgga ch säkra bredbandsuppkpplingar på landsbygden. l sin strategiska plan för år anges att Mälarenergi stadsnät AB skall samverka med andra kmmuner kring ett gemensamt ägande av stadsnät ch skapa ett rtsammanbindande reginalt nät Bredbandsnätet skall utvecklas för att på ett rbust ch tryggt sätt kunna erbjuda transprt av tjänster för msrgsbredband det vill säga kmmunala e-ijänster inm vård, msrg ch skla. l det perativa prgrammet för Mål 2 östra Mellansverige finner vi relevans för prjektförslaget sm grundar sig i Insatsmråde C: Tillgänglighet Insatsmrådet inriktas bland annat mt att säkerställa näringslivets tillgång till en funktinell, rbust ch för framtiden säker IT -infrastruktur för näringslivet Bland resultat-indikatrer finns antal rter sm sammanbinds med ptiska fibernät Exempel på aktiviteter sm beskrivs är en ökad gegrafisk utbredning för ITinfrastrukturen, ökad säkerhet ch kvalitet i!t -infrastrukturen samt ökad knkurrenskraft i reginens företag. Prgrammet beskriver att tillgång till mdern infrmatinsteknik ch välutvecklade elektrniska kmmunikatiner skapar förutsättningar för tillväxt i alla delar av reginen. Förutsättningar skapas för att kunna arbeta ch b samt driva företag i alla delar av reginen. Ett mfattande flexibelt arbete i bemärkelsen att människr kan arbeta från hemmet eller mbilt påverkar samhällsstrukturen när de gäller bstäder ch transprter. Detta medför även en minskad miljö- ch hållbarhetspåverkan. Prjektet bidrar till att säkerställa näringslivets tillgång till en funktinell ch rbust tillgång bredband, att rter sammanbinds ch den gegrafiska utbredningen av bredband ökar. Prjektet bidrar ckså till att skapa förutsättningar för att kunna arbeta, b, driva företag ch studera även på landsbygden. EU2020 är EU:s strategi för hållbar tillväxt ch stärkt knkurrenskraft för åren fram till år Målet är att EU i takt med en värld i förändring ska vara en smart, hållbar ch inkluderande eknmi. Med dessa tre pririteringar tänker man sig att EU ch dess medlemsstater ska leverera låg arbetslöshet, hög prduktivitet ch en scial sammanhållning. Inm EU2020 strategin handlar den smarta tillväxten m att utveckla en eknmi baserad på kunskap ch innvatin. Den hållbara tillväxten handlar m att främja en mer effektiv, grönare ch mer knkurrenskraftig eknmi ch den inkluderande tillväxten handlar m att främja en eknmi baserad på jbb ch scial ch territriell sammanhållning. EU2020 strategin innehåller sju så kallade flaggskeppsinitiativ med ett delat ansvar mellan EU ch den natinella nivån. Inm ririterin en smart tillväxt heter dessa fia ske Innvatinsuninen frsknin & innvatin, Un a å 3 (19)

6 l väg (utbildning) ch En digital agenda för Eurpa (det digitala samhället). Inm hållbar tillväxt heter flaggskeppen Ett resurseffektivt Eurpa (klimat ch energi) ch Industriplitik för en glbaliserad tid (knkurrenskraft). Inm inkluderande tillväxt kallas satsningarna En agenda för ny kmpetens ch nya arbetstillfällen Ubb ch kmpetens) ch En eurpeisk plattfrm mt fattigdm (fattigdmsbekämpning). Det övergripande syftet med flaggskeppet "En digital agenda för Eurpa är att uppnå varaktiga eknmiska ch sciala vinster från en digital inre marknad baserad på snabbt ch ultrasnabbt Internet ch intarperabla tillämpningar. Den digitala agendan är således nyckeln till framtidens infrmatins-, kmmunikatins- ch kunskapssamhälle sm ett led att uppnå målen för Det är viktigt att priritera arbetet med att förbättra det digitala samhället ch eknmin för att överkmma de utmaningar vi står inför, t. ex. den demgrafiska utmaningen ch ökad glbal knkurrens. En lösning för framtidens utmaningar är bl. a. att arbeta ch leva smartare. Förhppningen med den digitala agendan är att uppnå innvatin ch eknmisk tillväxt ch förbättra vardagslivet för både medbrgare ch företag genm t. ex. bättre häls- ch sjukvård, säkrare ch effektivare transprtlösningar, renare miljö, nya mediamöjligheter ch enklare tillgång till ffentliga ijånster ch kulturellt innehåll. Initiativet består av ttalt 101 mål uppdelat på sju pelare. Pelarna är identifierade sm pririterade mråden baserat på de främsta utmaningarna sm vi i EU står inför. Målen fkuserar främst på att förbättra tillgängligheten ch kapaciteten av Internet runt m i EU eftersm det utgör en viktig del för samhällelig ch eknmisk verksamhet för företag, industrier, affärer, sklr etc. De sju pelarna är (1) En pulserande digital inre marknad, (2) lnterperabilitet ch standardisering, (3) Tillit ch säkerhet, (4) Snabb ch ultrasnabb lnternettillgång, (5) Frskning ch innvatin, (6) Främjande av digital kmpetens, digitala färdigheter ch digital integratin ch (7) Vinster för EV-samhället sm möjliggörs av IKT. Det här prjektet möter Digital agenda för Eurpa framförallt i pelare 4 genm att fkusera på en samhäilsmiattande bredbandstäckning med ökande hastigheter ch främjande av utbyggnaden av nästa generatins accessnät till hushåll ch näringsliv ch pelare 7 genm infrmatins- ch kmmunikatinsteknik för miljön, håilbar sjukvård ch IKT -baserat stöd för ett värdigt ch självständigt liv (e-häisvårdsteknik), främjande av e förvaltning m.m. Prjektet bidrar till Eurpa 2020 strategin genm målsättningen inm flaggskeppet En digital agenda för Eurpa att beflkningen i EU ska ha tillgång till bredband med en hastighet av 100 Mblt/s till år Regeringens lt i människans tjänst- en digital agenda för Sverige är framtagen för att belysa vikten av att ta till vara de möjligheter sm digitalisering kan ge. Agendan sätter fkus på behvet av digitala tjänster sm skapar nytta. För l detta krävs en rbust infrastruktur med väl fungerande elektrniska kmmunikatiner vilket inkluderar bredband. Målet för bredbandsplitiken är att Sverige ska ha bredband i världsklass. Alla hushåll ch företag bör ha gda möjligheter att använda sig av elektrniska samhällstjänster ch service via bred band. Prjektet bidrar till regeringens digitala agenda genm målsättningen att 90 prcent av alla hushåll ch fasta verksamhetsställen bör ha tillgång till1 00 M bills senast Ar 2015 bör 40 prcent av hushållen ch de fasta verksamhetsställena ha tillgång till100 Mbit/s. Sverige ska verka för ett tillgängligt, öppet ch rbust Internet i Sverige ch glbalt. Regeringens IT för en grönare förvaltning- agenda för IT för miljön har sm övergripande mål att miljöanpassad IT ska användas för att minska statlig miljöbelastning. Det övergripande målet är nedbrutet till tre insatsmråden: 2. Anskaffning, sm innefattar både upphandling, avrp samt till viss del även övriga inköp av ITprdukter ch IT -tjänster. 3. Drift ch användning av IT i myndighetens egen verksamhet. 4. Möten ch resr däritär ett effektivt verktyg för resfria möten. Prjektet bidrar till Regeringens agenda för IT för miljön genm möjliggörande av förutsättningar för digitaliserade möten. l SKL:s Digitala vägen till mrgndagens välfärd - Handlingsplan för e-samhället har tre övergripande mål för kmmunal sektrs utveckling av e-samhället: 1. Enklare vardag för privatpersner ch företag 2. Smartare ch öppnare förvaltning stödjer innvatin ch delaktighet 3. Högre kvalitet ch effektivitet i verksamheten l handlingsplanen fastslår man bland annat att natinellt ch reginalt samarbete är helt avgörande för att snabbt kunna utnyttja digitaliseringens alla fördelar ch för att kunna effektivisera allt från serverdrift till gemensamma stödijånster såsm löne- ch eknmiadministratin samt e-arkiv. Detta är uppdraget för Center för e-samhället Cesam. En väl utbyggd il-infrastruktur är en viktig förutsättning i utvecklingen emt en enklare vardag för privatpersner ch företag samt lkal ch reginal knkurrenskraft ch tillväxt. PTS Bredbandskartläggning 2012 visar att ca 53 prcent av alla hushåll ch företag i Sverige hade tillgång till bredband med en teretisk hastighet m minst100mbills i ktber Ar 2010 inrättades Bredbandsfrum, i vilken bland annat SKL deltar, med uppgift att främja utbyggnaden av bredband i hela landet. Kmmunernas ch reginernas aktiva agerande kring bredband, till exempel genm att upprätta bredbandsstrategier, är avgörande för realisering av målen för bredbandsplitiken. Förväntat lä e år 2015 är att mer arten av kmmuner ch re iner har ta it fram en bredbandsstrate i sm 4 (19)

7 tillgdser samhällets behv av elektrniska Tjänster Prjektet bidrar till SKLs handlingsplan för e-samhället genm att bidra till att målen för bredbandsutbyggnad ch samverkan uppfylls. 8. Prjektbeskrivning {frts) 8.2 Sammanfattande prjektbeskrivning Prjektet syftar till att skapa förutsättningar för alt bygga ut bredbandstillgängligheten på landsbygden i reginen Västra Mälardalen. Målet för prjektet är dels att genmföra en förstudie kring nya tekniska förutsättningar för framtidens bredband ch utbyggnad av bredband på landsbygden ch samhällstjänster till företag ch hushåll i en utbygd struktur. Prjektet innehåller ckså aktiviteter för att skapa förutsättningar för att sammanbinda de medsökande kmmunerna med en rbust fiberinfrastruktur för att leva upp till regeringens digitala agenda. Visinen för prjektet är att skapa möjligheter för företag ch hushåll på landsbygden att få en anslutning till rbust bredband till samma pris sm m du hade ett hushåll i en centralrt. Prjektet samrdnas av Västerås stad. Prjektet har 14 delaktiviteter. Dessa är: 1. PROJEKTSAMORDNING OCH PROJEKTSTYRNING - prjektet krdineras av Västerås stad 2. STUDIE HALLBARA IT-T JANSTERS KRAV PA INFRAsTRUKTUREN Förstudie kring förutsättningar för utveckling av grön ch hållbar infrastruktur för tjänster inm Hållbar IT 3. NYTTA MED HALLBAR IT ÖVER VÄLFÄRDSBREDBAND- en förstudie kring indikatrer ch mätetal för hållbarhetsvinster (eknmiska, sciala ch miljömässiga) med hållbar IT 4. FRAMTIDENs HALLBARA IT- vad ger framtida teknisk utveckling för förutsättningar för bredbandsutbyggnad ch mbiltäckning, bandbredd ch utveckling av innvativa samhällstjänster 5. DAGENS STRUKTUR FÖR HALLBAR IT- MOBIL T- Studie av mbiltäckning i deltagande kmmuner 6. DAGENS STRUKTUR FÖR HALLBAR IT- FAST- Studie av infrastruktur för fast bredband per kmmun Enköping, Fagersta, Kungsör, Köping, Nrberg, Sala, Strängnäs, Surahammar 7. DAGENS STRUKTUR FOR HALLBAR IT -MOBIL T OCH FAST l SAMSPEL-Analys av mbil- ch fibertäckning i deltagande kmmuner sm underlag för framtida utbyggnad samt dialg med aktörer inm mbilt ch fast bredband. 5 (19)

8 l 8. MARKNADsAKTÖRER l SAMVERKAN FÖR HALLBAR IT INFRASTRUKTUR- Dialg med peratörer inm mbilt ch fast bredband kring prjektets analys av infrastruktur för bredband 9. STYRDOKUMENT FÖR HALLBAR IT -. Bredbandsstrategisk handlingsplan-per kmmun Köping, Kungsör, Surahammar, Sala, Fagersta, Nrberg, Strängnäs ch Enköpings kmmun 10. BEHOVSANALYS VÄRD, MILJÖ, SAKERHET, NARINGSLIV 11. PLAN FÖR KOMMANDE STRUKTURFONDSPROGRAM 12. FINANSIELL HALLBARHET 13. SPRIDNING AV RESULTAT OCH EXTERN KOMMUNIKATION 14. LÄRANDE UTVÄRDERING Prjektets samarbetsparter är förutm prjektets samrdnare (Västerås stad) även Arbga, Enköping, Eskilstuna, Fagersta, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Nrberg, Sala, Skinnskatteberg, Strängnäs ch Surahammars kmmuner. l prjektet medverkar ckså Landstinget Västmanland ch Länsstyrelsen i Västmanlands län. 8.3 Syfte med prjektet Syftet med prjektet är att säkerställa näringslivets tillgång till en funktinell ch rbust tillgång bredband, att rter sammanbinds ch den gegrafiska utbredningen av bredband ökar. Prjektet skapar förutsättningar för att bygga ut bredbandstillgängligheten på landsbygden i Västmanlands län ch nrra Sörmlands län med inriktning mt Hållbar IT. Prjektet bidrar även till: EU2020 strategin med fkus på flaggskeppet En digital agenda för Eurpa Västmaniands läns reginala utvecklingsplan ch Länsplan Västmanland Regeringens digitala agenda ch IT för en grönare förvaltning -agenda för IT för miljön genm att skapa förutsättningar för resfria möten ch distansarbete SKL:s handlingsplan för e-samhället Detta prjekt söks under Insatsmråde C: Tillgänglighet. Förstudier inm de tematiska målen 2. Att öka tillgången till, användningen av ch kvaliteten på infrmatins- ch kmmunikatinsteknik samt 7. Att främja hållbara transprter ch få brt så kailade flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur. 8.4 Prjektets mål Prjektets mål är att stärka näringslivets utveckling i reginen genm att skapa förutsättningar för att bygga ut rbust bredband på landsbygden i 13 kmmuner i Mälardalen (Arbga, Enköping, Eskilstuna, Fagersta, Hallstahammar Kungsör, Köping, Nrberg, Sala, Strängnäs, Skinnskatteberg, Surahammar ch Västerås). Prjektet bidrar till att det skapas fler livskraftiga företag samt fler växande företag sm stärker reginens natinella ch internatinella knkurrenskraft. Prjektet har även sm mål att: att skapa synliga vinster för miljö ch hållbarhet att skapa tillväx1 på lång sikt i reginen ch bidra till EU2020 strategin m smart, hållbar ch inkluderande tillväx1 att skapa synlighet ch transparens för prjektets aktiviteter ch resultat via web ch i massmedia att driva ett effektivt prjekt med gd samrdning att skapa ett faktiskt lärande utifrån prjektets aktiviteter ch resultat hs prjektets deltagare skapa hå!!bara prjektresultat (sm påverkar tiden efter prjektets livscykel) 8.5 Prjektets målgrupp Prjektets primära målgrupp är deltagande kmmuner ch Länsstyrelsens persnal sm arbetar med bredbandsstrategiska frågr. Marknadsaktörer inm fast ch mbilt bredband är ckså en målgrupp f6r prjektets aktiviteter ch kmmunikatin. ~ ~ gj N " w ;': ~,! ~ l 8. Prjektbeskrivning (frts) 6 (19)

9 8.6 Prjektrganisatinen Prjektet samrdnas av Vasterås stad ch med Mikael Lagergren (e-strateg, stadsledningskntret) sm krdinatr. Prjektsamrdningsteamet består av en prjektledare ch en prjekteknm. Aktivitetssamrdnare kpplas till prjektets andra aktiviteter. Prjektets samarbetsparter deltar i lika aktiviteter ch i varierande mfattning. Samtliga persner kpplade till prjektet bidrar till prjektets hrisntella kriterier dvs jamstalldhet, integratin, miljöpåverkan ch flkhalsa. Arbetssaltet ar i prjektfrm, dar aktiviteter, kstnader, resultat ch mål kan följas upp ch lankas till varandra. Prjektet stödjer en prcess sm leder till hållbarhet för prjektets tema. Arbetssaltet kmmer att vara inkluderande ch transparent, men har ckså fkus på effektivitet så prjektets ledning har gd kntrll över kstnader ch resultat i prjektet. Prjektets prcesser ch aktiviteter samrdnas av en prjektledare sm anstalls vid Vasterås stads stadsledningskntr. Prjektledaren är kntaktpersn visavi prjektets samarbetsparter. Prjektledaren kallar till styrgruppsmöten samt förbereder rapprter till dessa möten liksm rapprter till Tillvaxtverket. Prjektets krdinatr övervakar prjektets effektiva genmförande. En prjekteknm sköter bkföring, eknmisk uppföljning ch rapprtering. Prjektet har en prjektredvisning varför prjektets kstnader (verifikatiner) kan särskiljas från rdinarie verksamhet, eknmiska rapprter kan tas fram ch arkivering kan ske enligt regler uppställda av prjektets finansiär. Eknmisk rapprtering sker en gång per månad tili prjektets prjektledare. inför styrgruppsmöten tas en eknmisk rapprt fram, för den perid sm gått samt för prjektets hela löplid fram till rapprttidpunkten. Fakturr attesteras av prjektledaren sm anger vilken delaktivitet kstnaden harrör sig till. l Kntering görs av prjekteknmen. Prjekteknmen sammanställer den eknmiska rapprteringen inför rekvisitin av medel från Tillvaxtverket. styrgruppen följer upp utvecklingen ch målen i prjektet, fastställer resultat, fattar större beslut i prjektet ch Qer uppdraq till prjektets prjektledare. 8.7 Arbetssatt ch verksamhetsbeskrivning, inklusive beskrivning av prjektets aktiviteter Prjektet är indelat i 14 delaktiviteter. Dessa ar: 1. PROJEKTSAMORDNING OCH PROJEKTSTYRNING -prjektet krdineras av Vasterås stad 2. STUDIE AV HALLBARA IT -T JÄNSTERS KRAV PA INFRAsTRUKTUREN Förstudie kring förutsättningar för utveckling av grön ch hållbar infrastruktur förtjanster inm Hållbar IT 3. NYTTA MED HALLBAR IT ÖVER VÄLFÄRDsBREDBAND-en förstudie kring indikatrer ch mätetal för hållbarhetsvinster (eknmiska, sciala ch miljömassiga) med hållbar IT 4. FRAMTIDENs HALLBARA IT- vad ger framtida teknisk utveckling för förutsättningar för bredbandsutbyggnad ch mbiltackning, bandbredd ch utveckling av innvativa samhallstjanster 5. DAGENS STRUKTUR FÖR HALLBAR IT -MOBIL T- Studie av mbiltäckning i deltagande kmmuner 6. DAGENS STRUKTUR FÖR HALLBAR IT- FAST- studie av infrastruktur för fast bredband per kmmun Enköping, Fagersta, Kungsör, Köping, Nrberg, Sala, Strangnas, Surahammar 7. DAGENS STRUKTUR FOR HALLBAR IT- MOBIL T OCH FAST l SAMSPEL-Analys av mbil- ch fiberlackning i deltagande kmmuner sm underlag för framtida utbyggnad samt dialg med aktörer inm mbilt ch fast bredband. 8. MARKNADsAKTÖRER l SAMVERKAN FÖR HALLBAR IT!NFRASTRUKTUR -Dialg med peratörer inm mbilt ch fast bredband kring prjektets analys av infrastruktur för bredband 9. STYRDOKUMENT FÖR HALLBAR IT -. Bredbandsstrategisk handlingsplan-per kmmun Köping, Kungsör, Surahammar, Sala, Fagersta, Nrberg, Strängnas ch Enköpings kmmun 1 O. BEHOVSANAL YS VÄRD, MILJÖ, SÄKERHET, NÄRINGSLIV 11. PLAN FÖR KOMMANDE STRUKTURFONDSPROGRAM 12. FINANSIELL HALLBARHET 13. SPRIDNING AV RESULTAT OCH EXTERN KOMMUNIKATION 14. LÄRANDE UTVÄRDERING Prjektets samarbetsparter ar förutm prjektets samrdnare (Västerås stad) även Arbga, Enköping, Eskilstuna, Fagersta, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Nrberg, Sala, Skinnskatteberg, Strangnas ch Surahammars kmmuner. l prjektet medverkar ckså Landstinget V astmanland ch Lansstyrelsen i V astmanlands län. 8.8 Prjektavgransning 7 (19)

10 Prjektet drivs i prjekt frm så aktiviteter särskiljer sig praktiskt ch eknmiskt från den rdinarie verksamheten. Prjektet avgränsas genm prjektredvisning mt annan verksamhet inm Västerås stad. Genm en tydlig prjektplan, målindikatrer, prjektledning, styrning ch eknmisk redvisning, kmmunikatin ch utvärdering särskiljs prjektet från andra aktiviteter inm Västerås stad ch samarbetande parter. 8.9 Kppling till det reginala näringslivet Det finns en kppling till det reginala näringslivet genm den styrgrupp sm prjektet har. 8. Prlektbeskrivning (frts) 8.10 Kppling till andra prjektlinsatser Det finns kpplingar till prjektet Digital Agenda för Västra Mälardalen. Det ansökta prjektet särskiljer sig från detta genm att: Samtliga kmmuner i Västmanlands län ingår, liksm två kmmuner i Nrra Sörmlands län (Eskilstuna ch Strängnäs), där de kmmuner sm inte deltar i prjektet Digital Agenda för Västra Mälardalen kmmer att genmföra aktivitet 6 ch 9 (däremt skall inte de kmmuner sm deltar i van nämnda prjekt delta i dessa delaktiviteter då de har haft liknande aktiviteter i detta prjekt) Prjektet innehåller förstudier ch planering inför ett större genmförandeprjekt inm ramen för den nya strukturfndsperiden Prjektet har ett fkus på Hållbar IT (sm bidrar till ett hållbart samhälle med psitiva ch kvantifierade effekter för miljön) Prjektet fkuserar både på fast ch mbilt bredband, var för sig ch i kmbinatin l övrigt finns inte några kpplingar till specifika prjekt idag sm handlar m bredbandsutbyggnad på landsbygden eller Hållbar IT Resultatspridning Spridning av resultat kmmer att ske: via digitala media sm hemsidr på interne! via infrmatinsmöten ch slutknferens via traditinellt PR arbete mt lkala ch reginala media (tidningar, websidr, radi, tv) genm att sprida lärande utvärderingsrapprter från prjektets följefrskningsaktiviteter 8 (19)

11 8.12 Uppföljning/Utvärdering/Följefrskning Prjektet kmmer att anlita en följefrskare sm på ett interaktivt ch prcessinriktat sätt följer lärandet i prjektet. Det huvudsakliga verktyget för den lärande utvärderingen kmmer att vara webbaserade enkäter sm fkuserar på förväntningar kring lärande, faktiskt lärande ch användning av nya kunskaper ch erfarenheter. Den lärande ulvarderaren kmmer att ha en kntinuerlig kntakt med både den perativa prjektledningen ch den styrande mekanismen för prjektet. Utvärderaren kmmer att ta fram 2 delrapprter kring lärandet i prjektet. Utvärderaren har rätt att delta i alla aktiviteter sm denna önskar i prjektet ch har rätt att delge synpunkter på prjektets prcess, inte bara i ett lärande perspektiv utan även kring effektiviteten i prjektet. Utvärderaren kan ckså använda andra utvärderingsmetder än webbaserade enkäter ch deltagande i prjektets aktiviteter ch styrfunktin. Utvärderaren kan t. ex. genmföra fkusgruppsintervjuer ch lärseminarier. Resultat av utvärdering förväntas vara ett dkumenterat ch tydligt lärande samt ett effektivt genmfört prjekt (sm framkmmer via samspel med prjektledning ch prjektstyrning). 9 (19)

12 9. Tid ch aktivitetsplan för prjektet Aktivitet startdatum Slutdatum Budgeterad kstnad 1. Prjektsamrdning ch prjektstyrning 20! Studie av hållbara IT-ljänsters krav på infrastrukturen , Nytta med hållbar IT över VäWärdsbredband Framtidens hållbara IT Dagens struktur för hållbar IT- mbilt Dagens struktur för hållbar IT - fast Dagens struktur för hållbar IT- mbilt ch fast i samspel Marknadsaktörer i samverkan för hållbar IT infrastruktur styrdkument för hållbar IT l O. Behvs analys Vård, Miljö, Säkerhet ch Näringsliv Plan för kmmande strukturfndsprgram Finansiell hållbarhet Insatser för någt/några av de hrisntella kriterierna Infrmatinsspridning m verksamhet ch resultat Prjektutvdrdering ch slutredvisning, inkiusive slutrapprt Prjektets start ch slutdatum Indikatrer 10.1 Indikatr Kvinnr Män Antal Antal nya/skapade arbetstillfällen (fördelat på kvinnr ch män) Antal nystartade företag (fördelat på ägda av kvinnr ch ägda av män) Antal nystartade företag med delat/mixat ägande Antal prjekt för ökad tillgänglighet till bredband på landsbygden Kmmentar till indikatrerna 10 (19)

13 11. Hrisntella kriterier (ta del av guider för hrisntella kriterier sm finns på Vilken påverkan har prjektet på jamställdhet O - Syftar direkt till att öka jämställdheten I:ZI - Har en övervägande psitiv påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv O - Har en övervägande negativ påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv Besvara krtfattat följande fyra frågr: 1. Vilka mätbara mål finns avseende jämställdhet inm prjektet? 2. Vilka aktiviteter planeras för att nå målen när det gäller jämställdhet? 3. På vilket sätt påverkar prjektets resultat ch effekter jämställdheten? 4. Hur kmmer prjektet kvinnr ch män till gd vad gäller företagande, arbetstillfällen etc.? Prjektets aktiviteter är öppna för både män ch kvinnr ch kmmer att genmföras med målet att de ska upplevas relevanta ch effektiva för både män ch kvinnr. Prjektägaren kmmer att sträva efter att ha en välkmpnerad grupp av persner sm arbetar inm prjektets aktiviteter så den är jämställd med utgångspunkt i genus ch ålder. 1. styrgruppens sammansättning. Deltagande i aktiviteter. 2. styrgruppen får en genmgång av Länsstyrelsens jämställdhetsexpert 3. Genm möjlighet till distansstudier minskar utflyttningen från landsbygden, särskilt att beakta kvinnrs idag höga utflyttning. Kvinnr pendlar mindre ch kan genm förbåtrad il-kmmunikatin arbeta ch starta företag i anslutning till familjen ch bstaden. 4.Underlättar för make/maka alt kunna arbeta ch starta företag där den ena parten redan är bunden till verksamhet på landsbygd J Vilken påverkan har prjektet på integratin ch mångfald O - Syftar direkt till att öka integratin ch mångfald I:ZI - Har en övervagande psitiv påverkan ur ett integratins- ch mångfaldsperspektiv O - Har en övervagande negativ påverkan ur ett integratins- ch mångfaldsperspektiv Besvara krtfattat följande fyra frågr: 1. Vilka mätbara mål finns avseende integratin ch mångfald inm prjektet? 2. Vilka aktiviteter planeras för att nå prjektets mål när det gäller integratin ch mångfald? 3. På vilket sätt påverkar prjektets resultat ch effekter integratin ch mångfald? 4. Hur kmmer prjektet lika grupper till gd vad gäller företagande, arbetstillfällen etc. Prjektets aktivileler kmmer att vara öppna för alla persner avsett etnisk bakgrund. 1. Inga mätbara mål 2. Inga särskilda aktiviteter. 3. Genm mer tillgänglig infnmatin, distansutbildning kmmer klyftrna mellan stad ch landsbygd att minska vilket på sikt kan leda till ökad integratin på landsbygden. 4. Prjektets mål är att skapa förutsättningar för att arbeta b, driva företag ch studera även på landsbygden. 11 (19)

14 11. Hrisntella kriterier {frts) Vilken påverkan har prjektet på miljön ~ - Syftar direkt till att förbsttra miljön D -Har en övervägande psitiv påverkan på miljön D - Har en övervägande negativ påverkan på miljön Besvara krtfattat följande fyra frågr: 1. Vilka mål finns avseende miljö inm prjektet? 2. Vilka aktiviteter planeras för att nå prjektets mål när det gäller miljö? 3. På vilket sätt påverkar prjektets resultat ch effekter miljön? 4. Har prjektet påverkan på någt Natura 2000-mråde? Genm en bredbandsutbyggnad på landsbygden skapas förutsättningar för att b ch arbeta på landsbygden ch ta del av samhällsutveckling ch samhällstjänster, samt driva företag med färre transprter sm följd. Bredbandsutbyggnad på landsbygden kmmer att kunna kmbineras med lösningar för smarta el nät ch möjliggöra för elknsumenter att få direkt mätning ch kntrll av förbrukning, vilket i sig bidrar till ett beteende sm bättre kan synkrniseras med utvecklingen på marknaden för el (med ett större innehåll av alternativa energikällr sm i sig skapar ett behv av att anpassa knsumenteras beteende så el knsumeras när tillgång till el finns). 2. Prjektet kmmer att ta fram indikatrer ch mätetal (en särskild aktivitet för detta) ch även en behvsanalys görs med utgångspunkt i miljö 3. Rbusta bredband stödjer utvecklingen av småskalig energiprduktin, smarta elnät, äldremsrg ch sjukvård i hemmet, utbildning ch arbete på distans. vilket bidrar till effekter på miljön gällande energiförsäljning ch minskade kldixidutsläpp ch transprter. Prjektparterna har sm mål att knkret bidra ti!l smart, hå!! bar ch inkluderande tillväxt genm utbyggnad av redundanta bredbandsnät 4. Prjektet kmmer att vara verksamt i 2000-mråden. Någn negativ påverkan kmmer inte att förekmma. Vilken påverkan har prjektet på flkhälsan (endast bligatrisk uppgift för östra Me!lansverige) ~ - Syftar direkt till att förbättra flkhälsan D - Har en övervägande psitiv påverkan på flkhälsan - Har en övervä ande ne atlv åverkan å flkhälsan Besvara krtfattat följande tre frågr: 1. V1lka matbara mål finns avseende fikha!sa mrn prjektet? 2. V1lka aktiviteter planeras för att na malen när det gäller fikhaisa? 3. på vilket sätt påverkar prjektets resultat ch effekter flkhälsan hs lika grupper? Genm utbyggnad av bredband på landsbygden sm byggs ut med syftet att leverera samhällsbredband, dvs samhällstjänster kmmer förutsättningar att skapas för att bättre ta del av kmmunens ch landstingets ijänster visavi gamla ch sjuka persner. Det i sig bidrar till att förbättra flkhälsan. 1. Inga mätbara mål 2. Inga särskilda aktiviteter 3. Flkhälsan ökar med delaktighet ch inflytande. Tillgång till vård ch andra samhällstjänster. 12 (19)

15 12. Förväntade resultat 12.1 Förvanlade resultat efter prjektperiden 12.2 Förväntad verksamhet efter prjektperiden 12.3 Förväntade effekter på sikt Gå nu vidare till bilaga Specifikatin av kstnadsbudget ch fyll i prjektets eknmiska uppgifter. 13(19)

16 13. Kstnadsbudget Kstnader Ar 2013 Ar 2014 Ar20 Ar20 Ttalt Persnal Köp av tjänst Lkalkstnader Investeringar övriga kstnader Intäkter i prjektet (avgår) Faktiska kstnader Offentliga bidrag i annat än pengar Summa ttalt 14. Finansieringsplan exkl. privata bidrag i annat än pengar 14.1 Offentlig finansiering Kntant finansiering Ar 2013 Ar 2014 Ar20 Ar20 Ttalt Västerås stad Länsstyreisen i U~!än Summa kntant finansiering Offentliga bidrag i annat än penaar Västerås stad Summa ffentliga bidrag i annat än pengar Summa 14.2 strukturfndsstöd Reginala fnden Ar 2013 Ar 2014 Ar20 Ar 20 Ttalt 14 (19)

17 14,3 Privat kntant finansiering Ar20 Ar 20 Ar20 Ar20 Ttalt Summa 14.4 Summa ttal finansiering Ar 2013 Ar 2014 Ar20 Ar 20 Ttalt 15. Privata bidrag i annat än pengar (denna finansiering ingår inte i budget) Arbetsinsats Antal timmar Ttalt Lkaler " f Matenaliutrustmng Summa E J 15 (19)

18 16. Bilagr för en kmplett ansökan Nummer Bilaga l Fördjupad prjektbeskrivning inklusive riskanalys 2 Specifikatin av kstnader 3-4 Medfinansieringsintyg från ffentliga medfinansiärer 5 Underlag sm styrker vem/vilka sm har rätt att företräda den sökande 17. Tillkmmande bilagr Nummer Bilaga 6 Uppgift m mervärdesskattskyldig het 7 Underlag sm styrker lkalkstnader Medfinansieringsintyg från privata medfinansiärer 8 Upphandlingsplicy/Upphandlingsunderlag Beräkningsunderlag ch specifikatin för indirekta kstnader Uppgifter m aktiviteter sm kan finansieras enligt bestämmelserna i förrdningen för Eurpeiska scialfnden samt beräkningsunderlag för kstnader knutna till dessa aktiviteter 9 Beräkningsunderlag för resekstnader Redgörelse för allt annat stöd av mindre betydelse sm sökande, ch/eller i prjektet ingående företag mttagit under innevarande ch föregående två beskattningsår. Samverkansavtal mellan parter sm samverkar i ett prjektgenmförande Underskrift Genm underskriften intygas att: - de uppgifter sm lämnats i ansökan, inklusive bilagr, är riktiga ch att de kpir av handlingarna sm bifgats ansökan stämmer överens med riginalen. - sökanden har tagit del av föreskrifter ch förrdningar srn gäller för det sökta stödet ch åtar sig att följa de villkr sm gäller för det stöd sm eventuellt erhålls. Datum Behörig att företräda sökanden Namnförtydligande B Dahl!öf Underskriven ansökan med bilagr lämnas/skickas in till aktuellt prgramkntr. Ansökan skickas även in elektrniskt. Pstadress ch e-pstadress finns på Tillväxtverkets hemsida När Tillväxtverkets webbansökan finns tillgänglig på Tillväxtverkets hemsida bör ansökan göras på webben. Det kmmer att framgå på Tillväxtverkets hemsida när det är möjligt att söka på webben. 16 (19)

19 Specifikatin av kstnader Bilaga Reginalt strukturfndsprgram för stärkt knkurrenskraft ch sysselsättning Persnal Egen persnal, namn/befattning Se bilagd specifikatin Summa persnal Månadslön inkl Sysselsättningsgrad lönbikstnader (0-1 ex 0,75) Antal månader Ttal kstnad 0,00 0, Persnal fördelat p r år Ar 2013 Summa fördelat per år Ar 2014 Ar Ar Ttalt 19.1 Köp av tjänst Ange typ av tjänst/namn på anlitat företag Se bilagd specifikatin Ttal kstnad Summa köp av tjänst 19.2 Köp av tjänst fördelat per år Ar 2013 Ar 2014 Ar Ar Ttalt Summa fördelat per år 20.1 Lkalkstnader Ange typ av lkal Se specifikatin i bilaga Ttal kstnad Summa lkalkstnader 20.2 Lkalkstnader fördelat per år Ar 2013 Ar 2014 Ar Ar Ttalt Summa fördelat per år 17 (19)

20 21.1 Investeringar Ange bjekt ch antal Beräknat investeringsdatum Beräknat inköpspris Summa investeringar 21.2 Investeringar fördelat er år Ar Ar Ar Ar Ttalt Summa fördelat per år 22.1 OVria kstnader Ange typ av kstnad Se specifikatin i bilaga Ttal kstnad Eventuella resekstnader, bifga beräkningsunderlag Eventuella indirekta kstnader, bifga beräkningsunderlag med specifikatin Summa övriga kstnader 22.2 OVriga kstnader fördelat per år Ar 2013 Ar 2014 Ar Ar Ttalt Summa fördelat per år 23.1 Intäkter i priektet Ange typ av Intäkt Ttal kstnad Summa intäkter i prjektet 23.2 Intäkter i prjektet fördelat per år Ar Ar Ar Ar Ttalt Summa fördelat per år 18(19)

21 24.1 Offentliga bidrag i annat än pengar Antal tirn/enheter Värde per!im/enhet Summa Summa ffentliga bidrag i annat än pengar 24.2 Offentliga bidrag i annat än pengar fördelat per år Ar 2013 Ar 2014 Ar Ar Ttalt Summa fördelat per är 25. Kstnader sm finansieras enligt bestämmelserna i förrdningen för Eurpeiska scialfnden t.ex. utbildningsaktiviteter (kstnaderna ska vara UPPtaQna under Punktema 18:1, 19.1 ch 22.2) Kstnader Persnal Köp av tjänst övriga kstnader Summa Ttal kstnad 19 (19)

22 En investeringför framtiden EUROPEISKA UNIONEN Eurpeiska reginala utvecklingsfnden Bilaga KS 2013/240/3 TILLVÄXT VERKET- Medfinansieringsintyg Ink lo- O 9 För ffentlig medfinansiering av prjekt del Eurpeiska Reginala Utvecklingsfnden Harmed försakrar undertecknad att Sala kmmun ~~==~~ kmmer att medfinansiera prjektet _T=il"'lg;;:ä:::n,g'-'li"'gh"'e"'t'-'t:::il"-l.:cH:::å:::ll:.::b.::ar:_:..:IT: _ med ttalt _,_17,_,5'-'0"'0"'0'-'S'-'E"-K' Medfinansieringen beräknas ske enligt följande fördelning ch enligt eventuella bilagr till detta intyg. För alla frmer av medfinansiering, förutm kntanta medel, ska ett beräkningsunderlag bifgas medfinansieringsintyget Enaast faktiska utgifter får ligga till grund för beräkningen. Medfinansiering i frm av Ar 2014 Ar 20xx Ar20xx Ar 20xx Ttalt Kntanta medel , ,00 Egen arbetsinsats Frskning Fastigheter/Lkaler Material/Utrustning 0,00 0,00 0,00 0,00 Summa ,00 0,00 0,00 0, ,00 Kntant medfinansiering tas från D Anslag 33:1 (länsstyrelser, samverkansrgan, reginala självstyrelsergan samt övriga myndigheter) D Annat statligt anslag (länsstyrelser, samverkansrgan, reginala självstyrelsergan samt övriga myndigheter) ISl övriga finansiering (samverkansrgan ch självstyrelsergan) Medfinansieringen ska verifieras i samband med ansökan m utbetalning. Medfinansierande rganisatin: Namn j Organisatinsnummer salakmmun Pstadress Bx304 Pstnummer l Ort SALA ~ m N UJ ~ Underskrift av persn sm är behörig att företräda rganisatinen Datum Namnteckning Namnförtydligande 27 september 2013 Jenny Nlhage 1 ( 1)