Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning"

Transkript

1 Knsekvensanalys Miljöknsekvensbeskrivning Översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun antagen 17 december 2012 Ft: Charltte Hedlund 1

2 Sammanfattning Knsekvensanalys (miljöknsekvensbeskrivning) Denna knsekvensanalys utgör den miljöknsekvensbeskrivning sm alltid ska medfölja översiktsplaner, ch analysen utgör även den samlade bedömningen av planens knsekvenser. Fkus ligger på den betydande miljöpåverkan sm planens genmförande kan antas medföra. Det är främst knsekvenser på lång sikt sm avses. Arbetet med att göra analysen är en del av prcessen med att ta fram ett hållbart förslag till översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun. I knsekvensanalysen redvisas vad sm kan innebära betydande miljöpåverkan. Planens möjliga knsekvenserna analyseras utifrån ett antal valda aspekter samt utifrån de tre hållbarhetsaspekterna. I analysen bedöms knsekvenserna på mål ch riktlinjer i lika planer, prgram, intressen ch mål samt på miljökvalitetsnrmerna, ch förslag till åtgärder ch uppföljning anges. Betydande miljöpåverkan Generellt kan de flesta riktlinjer i planen innebära betydande miljöpåverkan. men följande frågr bedöms ha särskilt str miljöpåverkan (dessa beskrivs utförligare i analysen): Planläggning utanför centralrten. En fråga sm fått särskild uppmärksamhet den senaste mandatperiden är när privata markägare vill planlägga nya bstadsmråden utanför centralrten, ftast i kustmrådet. Klimatförändringar. En aktuell fråga är vilka effekter eventuella framtida klimatförändringar kmmer att få ch hur vi ska planera för att minska riskerna. I analysen bedöms även den klimatpåverkan sm översiktsplanen kan väntas innebära. Vatten- ch avlpp (va). Vatten- ch avlppsförsörjningen i kmmunen är en viktig fråga. I översiktsplanen redvisas bl.a. att en dagvattenplicy ch en vaplan ska tas fram. Luftkvalitet i centrum. Ett överskridande av miljökvalitetsnrmen för partiklar har knstaterats i Örnsköldsviks centrum längs Centralesplanaden. Ett åtgärdsprgram för detta gdkändes De viktigaste åtgärderna tas med i översiktsplanen. Bullerfria mråden. I planen redvisas att de friluftslivsmråden för vilka tystnaden är en särskild kvalitet pekas ut i arbetet med en friluftsplan. Riktlinjen bedöms i analysen. Lågstrålande mråden. Kmmunstyrelsen beslutade 2009 m ett antal mråden sm utgör lågstrålande zner att användas sm skydd ch bende åt elöverkänsliga. Verksamheter sm försvårar en sådan användning, genm ökad strålbelastning, ska så långt möjligt undvikas. I översiktsplanen arbetas riktlinjen in. Trvbrytning. I samband med utvecklingen av kmmunens fjärrvärmesystem ch energikmbinatet vid Dmsjö industrimråde har ett långsiktigt behv av energitrv kmmit att uppstå. Under samrådet av översiktsplanen diskuterades kmmunens ställningstagande till denna energikälla samt m en plan för trv bör tas fram. Riktlinjer för handel. I översiktsplanen redvisas att en handelsplicy för kmmunen ska tas fram, i vilken riktlinjer för handeln ch lämpliga lägen för extern handel kan föreslås. 2

3 Alternativ Under samrådet redvisades för de frågr där det bedömdes relevant tre alternativ ch dess knsekvenser. Alternativen syftade till att visa på möjliga vägval sm kmmunen kan göra i lika frågr, sm ett underlag för diskussin ch synpunkter. Planen har nu bearbetats till ett planförslag vars knsekvenser redvisas. Planförslaget innehåller delar av samtliga alternativen, d.v.s. för lika frågr har lika alternativ valts. De alternativ sm redvisades under samrådet var - Fkus på tillväxt i avvägning mellan de tre hållbarhetsaspekterna lades fkus på ett mer krtsiktigt tillväxtperspektiv - Fkus på flkhälsa ch miljö fkus i större utsträckning på mål för flkhälsa ch miljö. - Nllalternativet är en framskrivning av tillståndet i miljön utifrån Översiktsplan Knsekvenser Bedömningarna av knsekvenser är kvalitativa, ch de knsekvenser sm anges ska ses sm tänkbara ch inte säkra. Planförslaget bedöms överlag bidra psitivt till kmmunens övergripande visin ch mål ch i str utsträckning bedöms innehållet i kmmunens planer ch prgram uppfyllas. Den generella påverkan på riksintressena i kmmunen bedöms inte vara betydande. När det gäller miljökvalitetsnrmer bedöms översiktsplanen inte innebära att möjligheten att klara nrmerna försvåras. För både riksintressen ch miljökvalitetsnrmer krävs dck fördjupade studier av påverkan vid lv/tillståndsprövning av ny bebyggelse ch verksamheter. I matrisen beskrivs påverkan på de allmänna intressena utifrån ett antal aspekter. Nedan illustreras alternativens möjliga påverkan utifrån de tre hållbarhetsaspekterna med hjälp av färger i en matris. Färgerna väljs utifrån vad påverkan i huvudsak bedöms vara (förbättring/försämring). Ntera att det är den huvudsakliga påverkan sm anges, d.v.s. planen kan ckså innebära Aspekt Miljömässiga hållbarhetsaspekten Sciala Hållbarhetsaspekten Samhällseknmiska hållbarhetsaspekten Förslag till översiktsplan Både negativ ch psitiv Psitiv Psitiv 3

4 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Utgångspunkter ch metd Avgränsningar... 5 Gegrafisk avgränsning... 5 Alternativ... 6 Betydande miljöpåverkan... 7 Val av aspekter... 9 Val av pririterade grupper Metd ch genmförande Planer, prgram, intressen ch mål Planer ch prgram Allmänna intressen ch riksintressen Miljömål ch miljökvalitetsnrmer Natinella ch reginala miljömål Lkala miljömål Miljökvalitetsnrmer Flkhälsmål ch utvecklingsmråden Knsekvensanalys - Matris Sammanfattning av alternativen Alternativ Fkus på tillväxt i samrådsversinen av översiktsplanen Alternativ Fkus på flkhälsa ch miljö i samrådsversinen av översiktsplanen Nllalternativet samrådsversinen av översiktsplanen Matris Beaktande av planer, prgram, intressen ch mål Planer ch prgram Kmmunala planer ch prgram Reginala ch natinella planer, prgram ch strategier Allmänna intressen ch riksintressen Måluppfyllelse Knsekvenser för lika grupper Sammanvägning Miljömässiga hållbarhetsaspekten Sciala hållbarhetsaspekten Eknmiska hållbarhetsaspekten Sammanställning Åtgärder ch uppföljning

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund Analysen utgör en miljöknsekvensbeskrivning av översiktsplanen för Örnsköldsviks kmmun. Alla översiktsplaner ska miljöbedömas enligt 6 kap. 11 miljöbalken, ch syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas, såväl eklgiskt, eknmiskt sm scialt. En del av miljöbedömningen är att upprätta en miljöknsekvensbeskrivning ch vad den ska innehålla regleras i 6 kap. 12 miljöbalken. Fkus ska ligga på den betydande miljöpåverkan sm planens genmförande kan antas medföra, ch bl.a. ska rimliga alternativ med hänsyn till planens syfte ch gegrafiska räckvidd identifieras, beskrivas ch bedömas. Utöver miljöknsekvensbeskrivningen ska även en bredare analys av översiktsplanens knsekvenser göras ch i denna knsekvensanalys görs den samlade bedömningen av planens knsekvenser. 2. Utgångspunkter ch metd 2.1 Avgränsningar Nedan beskrivs vilka val sm har gjrts när det gäller avgränsning av knsekvensanalysen. Samråd med Länsstyrelsen kring avgränsningen har skett våren En översiktsplan är en plan på övergripande nivå, ch miljöbedömningen ska göras på en nivå lämplig för planen. Många frågr kan vara mer lämpliga att analysera i andra planer ch prgram, t.ex. i detaljplaner eller vid tillståndsprövning av verksamheter ch åtgärder. Översiktsplanens tidsperspektiv ska vara långsiktigt ch i analysen av knsekvenserna av planen är det lång sikt sm avses. I planen anges inte någt hrisntår. Visinerna ch målen bör kunna avse år framåt i tiden. Likaså de markreservatiner sm görs. Däremt ska de åtgärder sm redvisas avse den närmaste mandatperiden, d.v.s , m inte annat anges. Gegrafisk avgränsning Analysen är i huvudsak avgränsad till Örnsköldsviks kmmun. I en miljöknsekvensbeskrivning ska det framgå m planen exempelvis kan medföra en påverkan på andra kmmuner. Den mark- ch vattenanvändning sm redvisas i planen bedöms dck inte medföra någn betydande negativ påverkan på intilliggande kmmuner. Dck kan möjligheterna till reginal utveckling påverkas psitivt av riktlinjerna i översiktsplanen. 5

6 Alternativ Under samrådet redvisades för de frågr där det bedömdes relevant tre alternativ ch dess knsekvenser. Alternativen syftade till att visa på möjliga vägval sm kmmunen kan göra i lika frågr, sm ett underlag för diskussin ch synpunkter. Efter samrådet valdes för respektive fråga ett av alternativen sm redvisades i utställningen ch i denna slutliga plan. Planen innehåller delar av samtliga alternativen, d.v.s. för lika frågr har lika alternativ valts. Nyligen har antagits/gdkänts i kmmunen ett antal nya planer ch prgram, exempelvis översiktsplan för vindkraft respektive strandskydd, miljö- ch energistrategi, naturvårdsprgram, grönplan ch åtgärdsprgram för renare luft i centrum. Knsekvenserna av dessa behandlas inte i denna knsekvensanalys. De alternativ sm redvisades under samrådet syftade alla till att bidra till hållbara lösningar men lade lika mycket fkus på tillväxt, flkhälsa ch miljö. Det innebär givetvis inte att åtgärder sm är hållbara för t.ex. flkhälsan generellt ska ställas i mtsatsställning till exempelvis tillväxt, ch vice versa. Tvärtm trde på lång sikt lösningar sm inte är hållbara för flkhälsan inte heller vara eknmiskt hållbara. Men på krt sikt finns inte sällan knflikter mellan de lika hållbarhetsaspekterna sm kmmunen har att hantera i sitt beslutsfattande. Det är sådana knflikter sm lyftes fram i de redvisade alternativen. Benämningarna på alternativen, fkus på tillväxt respektive flkhälsa ch miljö, valdes för att tydliggöra viktiga frågr sm kmmunen har att väga in. De kan ckså sägas spegla de tre hållbarhetsaspekterna (miljömässiga, sciala ch eknmiska). Innebörden av alternativen beskrivs nedan. Syftet med gemensamma benämningar på alternativen är kunna presentera övergripande, alternativa prfiler på hela översiktsplanen. Det medför undvikligen att benämningarna på alternativen i varierande grad beskriver den knflikt/de vägval sm finns för lika frågr. Krt beskrivet innebar alternativen följande: I det första alternativet Fkus på tillväxt görs en avvägning mellan de tre hållbarhetsaspekterna i lika situatiner. I jämförelse med alternativ två ligger fkus på ett mer krtsiktigt tillväxtperspektiv. I det andra alternativet Fkus på flkhälsa ch miljö - görs ckså en avvägning mellan de tre hållbarhetsaspekterna men alternativet syftar till att i större utsträckning än det första alternativet utgå från mål för flkhälsa ch miljö. Höga krav bör exempelvis ställas på gd tillgång till gång- ch cykelvägar ch kllektivtrafik vid lkalisering av nya bstäder. I debatten framförs ibland att sådana riktlinjer kan dämpa viljan att bygga nya bstäder ch kanske ckså inflyttningen till kmmunen. I en miljöknsekvensbeskrivning, sm denna analys är, ska det enligt miljöbalken finnas ett nllalternativ. Nllalternativet var en framskrivning av tillståndet i miljön, ch utgår från situatinen idag. Alternativet utgick i huvudsak från Översiktsplan 2007 för Örnsköldsviks kmmun. Ett nllalternativ beskrivs endast för de delar i översiktsplan 2007 sm de två övriga alternativen behandlade. Planen innehåller förslag enligt alla de tre alternativen för lika frågr. De knsekvenser sm redvisas nedan utgör planens sammantagna knsekvensen för respektive aspekt ch avser således både frågr sm redvisades med alternativ ch utan alternativ under samrådet. 6

7 Betydande miljöpåverkan Generellt bör de flesta riktlinjer i planen kunna innebära betydande miljöpåverkan men nedan ges exempel på aktuella frågr i översiktsplanen sm är extra viktiga att bedöma knsekvenserna av: Planläggning utanför centralrten. En fråga sm fått särskild uppmärksamhet den senaste mandatperiden är när privata markägare vill planlägga nya bstadsmråden utanför centralrten, ftast i kustmrådet. De flesta är attraktiva mråden med utsikt, närhet till vatten ch lantlig miljö nära naturen. Det stämmer väl överens med kmmunens syn att detta är en strategisk resurs sm ökar kmmunens attraktivitet. Nackdelen med sådana mråden är att kllektivtrafik ch gång- ch cykelvägar saknas ch att avstånden till service är långa. Områdena blir i hög grad bilberende ch kmmunens kstnader för sklskjuts, hemtjänst m.m. riskerar att öka. Klimatförändringar. En aktuell fråga är vilka effekter eventuella framtida klimatförändringar kmmer att få ch hur vi ska planera för att minska riskerna. De bedömningar sm hittills gjrts visar att den förväntade höjningen av havsnivån väl mtsvaras av landhöjningen i vår kmmun i ett 100-årsperspektiv. Det bör alltså inte medföra några nya restriktiner för byggandet. Det finns dck en str säkerhet i de beräkningar sm gjrts, varför planen anger en riktlinje m en särskild bedömning av lämpligheten för byggnader sm placeras lägre än 2 meter över nrmalvattenståndet. Ökade regnmängder ökar ckså riskerna för skred, ras ch översvämning sm bör få ökad betydelse vid bl.a. lkalisering av ny bebyggelse. Riktlinjerna i planen avseende skred-, ras- ch översvämningsrisker bedöms i analysen. I analysen ska även den klimatpåverkan sm översiktsplanen kan väntas innebära bedömas, t.ex. m planen medför mer transprt- ch energieffektivt samhällsbyggande eller m planen på någt sätt genererar lämplig påverkan på klimatet. Vatten- ch avlpp. Vatten- ch avlppsförsörjningen i kmmunen är en viktig fråga. I översiktsplanen redvisas att en dagvattenplicy ch en va-plan ska tas fram. Kmmunen har uppdraget att redvisa mråden där mvandlingen av fritidsbstäder till permanentbsättning ställer krav på nya vatten- ch avlppslösningar, vilket kan göras i va-planen. De riktlinjer för vattenförsörjning ch avlpp sm redvisas i planen ska bedömas i analysen. Luftkvalitet i centrum. Ett överskridande av miljökvalitetsnrmen för partiklar har knstaterats i Örnsköldsviks centrum längs Centralesplanaden. Ett åtgärdsprgram för detta beslutades De viktigaste åtgärderna redvisas i översiktsplanen. I analysen ska eventuella riktlinjer ch åtgärder i planen sm kan påverka möjligheten att klara miljökvalitetsnrmen bedömas. Bullerfria mråden. Frågan m bullerfria (tysta) mråden i kmmunen är aktuell, d.v.s. mråden där låg bullernivå är en särskild kvalitet ch där naturliga ljud dminerar. I planen redvisas att de friluftslivsmråden för vilka tystnaden är en särskild kvalitet ska klarläggas i arbetet med en friluftsplan. Riktlinjen bedöms i analysen. Lågstrålande mråden. Kmmunstyrelsen beslutade 2009 m ett antal mråden sm utgör lågstrålande zner att användas sm skydd ch bende åt elöverkänsliga. Verksamheter sm försvårar en sådan användning, genm ökad strålbelastning, ska så långt möjligt undvikas. I översiktsplanen arbetas riktlinjen in. Riktlinjerna bedöms i analysen. 7

8 Trvbrytning (se avsnittet m energi i översiktsplanen där trvfrågan behandlas).trv betraktas i vissa sammanhang sm ett förnybart energislag, ch i andra sammanhang sm ej förnybart. Kmmunen har sedan 90-talet haft riktlinjer sm är restriktiva mt trvbrytning. Det har dck inte funnits någn direkt efterfrågan på att bryta trv. Enligt översiktsplanen från 2007 bör nya trvtäkter tillåtas endast i undantagsfall ch endast på myrmarker med låga skyddsvärden. I samband med utvecklingen av kmmunens fjärrvärmesystem ch energikmbinatet vid Dmsjö industrimråde har ett långsiktigt behv av energitrv kmmit att uppstå. Det kan lösas genm brytning inm kmmunen/reginen, eller genm imprt från andra delar av landet ch utlandet. Lkal brytning är billigare ch innebär dessutm mindre miljöpåverkan från transprter. Brytning av myrmarken med låga skyddsvärden kan även få psitiva effekter ur en eklgisk synpunkt, exempelvis för bilgisk mångfald. Under samrådet av översiktsplanen diskuterades kmmunens ställningstagande till denna energikälla samt m en plan för trv bör tas fram. Nedan ges några exempel på knsekvenser av att göra en plan för trv: + I en plan för trv kan kmmunen övergripande peka ut de myrar sm kmmunen bedömer vara acceptabla för trvtäkt utifrån knkurrerande intressen. + Med en trvplan bör risken att trvbrytningen medges på mark med skyddsvärden vara lägre än m det inte finns en plan. + Det är explatören sm söker kncessin ch utför markundersökningar. För dem bör det vara en fördel att i en översiktsplan få klarlagt var kmmunen inte ser några hinder för en trvtäkt. Då riskerar man inte att påbörja kstsamma ch tidskrävande utredningar för myrar sm sedan visar sig acceptabla utifrån andra intressen. - Att ta fram en plan för trv tar tid ch kräver resurser. En systematisk översyn kmmer bl.a. behöva inkludera en hel del fältarbeten. Riktlinjer för handel. Vi kan förvänta ss önskemål nya etableringar av handel i externa lägen. I översiktsplanen redvisas att en handelsplicy bör tas fram för kmmunen i vilken riktlinjer för handeln ch lämpliga lägen för extern handel kan redvisas. Genm en handelsplicy kan kmmunen kmma att gynnas på lika sätt, bl.a. kan nya ytr för handel leda till ökad knkurrens ch lägre knsumentpriser, ch sysselsättning ch besöksnäring kan påverkas psitivt. Förutsättningarna för tillgänglighet ch bra trafikmiljöer blir bättre m handeln samlas i ett begränsat antal mråden, jämfört med lkaliseringar i spridda lägen. Externa köpcentrum eller mtsvarande skulle kunna hta stadskärnans attraktivitet samt leda till ökat transprtberende ch sämre tillgänglighet. Utan kmmunens aktiva arbete med en handelsplicy kan dck sådana etableringar hämmas/försvåras, ch det finns ckså risk för sämre lkaliseringar m det saknas större mråden sm planeras för handelsändamål. Övriga aktuella frågr i kmmunen Nedan ges exempel på andra aktuella frågr i kmmunen vilka skulle kunna medföra betydande miljöpåverkan. Knsekvenserna av dessa behandlas dck inte mer utförligt i denna plan. 8

9 Strandskydd. En översiktsplan för strandskyddet har antagits av kmmunfullmäktige juni I planen redvisas bl.a. förslag på så kallade LIS-mråden (mråden där landsbygdsutveckling kan utgöra skäl till dispens från strandskyddet), var det bör vara utvidgat strandskydd i kmmunen samt mråden där strandskyddsdispens inte bör ges. Knsekvenserna av denna plan redvisas i planen för strandskyddet. BSPA. Åtgärder ch riktlinjer sm föreslås i samverkansplanen för BSPA (Baltic Sea Prtected Area) Höga kusten ska kmmunen hantera i översiktsplanen. På grund av den krta tiden mellan att samverkansplanen blev klar ch färdigställandet av översiktsplanen har möjligheten att arbeta in infrmatin från samverkansplanen in i översiktsplanen varit begränsad. Vindkraft. Kmmunen antg 2008 en översiktsplan för vindkraft. Vissa av riktlinjerna i planen arbetas in i den kmmunmfattande översiktsplanen, men i huvudsak hänvisas till vindkraftsplanen vad gäller kmmunens syn på vindkraft. Natur ch rekreatin. Grönplan för centralrten ch ett naturvårdsprgram har nyligen gdkänts ch kmmunen har i uppdrag att ta fram en friluftsplan. E4 genm centrum. Den viktigaste förändringen för vägtrafiken i kmmunen är att E4-trafiken flyttas ut från centrum. Trafikverket tar under 2012 fram en förstudie för en ny E4-förbifart samt med en idéstudie för den nuvarande E4- sträckningens framtida utfrmning, sm kmmer att belysa alternativa lösningar för en ny E4-förbifart. Cykelplan. En cykelplan för centralrten tas fram under Ft: Charltte Hedlund Val av aspekter Planens knsekvenser analyseras utifrån ett antal aspekter vilka bedöms vara intressanta att utgå ifrån i analysen av översiktsplanen. Vilka knsekvenser planen får för respektive aspekt beskrivs senare i analysen i en matris. Inm parantes ges exempel på frågr i planen sm berör respektive aspekt. Bebyggd miljö (t.ex. lkalisering ch utfrmning av nya bebyggelsemråden ch anläggningar ch tillgång till kllektivtrafik, gång- ch cykelvägar, service, rekreatins- ch friluftsmråden). 9

10 Natur ch bilgisk mångfald (påverkan på naturvärden ch villkren för växtch djurliv m.m.). Friluftsliv ch rekreatin (mråden ch anläggningar av särskilt intresse för friluftsliv, ianspråktagande av grönytr i centralrten för bl.a. ny bebyggelse, bullerfria mråden ch strandskydd m.m.). Mark ch vatten (jrd- ch skgsmark, vatten- ch strandmiljöer, dagvattenhantering, vatten- ch avlppsförsörjning m.m.). Kulturmiljö ch landskapsbild (påverkan på kulturvärden, dlingslandskapet, landskapsbilden m.m.). Miljö ch risker (farligt gds på väg ch järnväg, skyddsavstånd kring industrier, förrenade mråden, skred-, ras ch översvämningsrisker, radn, förrenade mråden m.m.). Flkhälsa (aktiv transprt, d.v.s. gång, cykel ch kllektivtrafik, luften i stadskärnan längs Centralesplanaden, buller, förutsättningar för scialt kitt, gemenskap ch trygghet ch för scialt deltagande ch meningsfull fritid, förutsättningar för jämlikhet, ch dylikt). Tillväxt (utvecklingsfrågr, service ch handel, handels- ch industrimråden m.m.). Naturresurser (jrdbruks- ch skgsmark m.m.). Val av pririterade grupper Exempel på lika grupper sm kan påverkas på lika sätt översiktsplanen är barn, ungdmar, äldre, kvinnr, män, invandrare ch persner med funktinsnedsättning. I analysen anges inga pririterade grupper, men det beskrivs när en särskild grupp av människr kan kmma att påverkas mer än andra på grund av exempelvis en viss riktlinje eller åtgärd. 2.2 Metd ch genmförande I översiktsplanen redvisas nuläget, förutsättningar samt förslag till mål, riktlinjer ch åtgärder. Aktuell kunskap sm redvisas utgår från översiktsplan 2007 samt nya planer, prgram ch kunskapsunderlag. Behvet av ytterligare kunskap ch analyser i samband med knsekvensanalysen bedöms vara litet. Ansvariga för framtagandet av analysen är planerare på tillväxtavdelningen, kmmunledningsförvaltningen, vilka även ansvarar för framtagandet av översiktsplanen. Vid framtagandet av knsekvensanalysen, inför samrådet, har tjänstemän på lika förvaltningar haft möjlighet att påverka innehållet i analysen. Berörda förvaltningar kmmer att under utställningen av planen ges möjlighet att påverka innehållet i analysen. Bedömningarna av knsekvenser är kvalitativa, ch de knsekvenser sm anges ska ses sm tänkbara ch inte säkra. Knsekvenserna av alternativen är mycket svårbedömda ch analysen visar endast på tänkbara knsekvenserav planförslaget. En översiktsplan är inte juridiskt bindande varför det är extra svårt att bedöma knsekvenserna av riktlinjer. 10

11 I en knsekvensmatris redvisas knsekvenser av planförslaget. Därefter analyseras påverkan på lika planer, prgram, intressen ch mål ch en bedömning av knsekvenserna görs utifrån hållbarhetsaspekterna. 3. Planer, prgram, intressen ch mål I detta avsnitt redvisas vilka planer ch prgram, intressen ch mål sm är relevanta för denna knsekvensanalys. 3.1 Planer ch prgram Planens påverkan ska bedömas utifrån innehållet i natinella ch reginala planer, prgram ch strategier (exempelvis reginala transprtplanen, reginalt tillväxtprgram ch reginala utvecklingsstrategin). Även påverkan på möjligheten att uppnå kmmunens övergripande visin ch mål samt mål i kmmunens planer, prgram ch beslut bedöms. Kmmunfullmäktige antg 20 december 2010 visinen Möjligheternas Örnsköldsvik, en hållbar ch tillgänglig kmmun i världsklass att leva i, att arbeta i ch att besöka samt följande övergripande mål: En trygg ch säker kmmun En öppen ch tillgänglig kmmun En kmmun med attraktiva ch hållbara livsmiljöer En attraktiv arbetsgivare med kmpetenta medarbetare En aktiv part i byggande av framtidens regin En klimatsmart kmmun En kmmun med starkt ch långsiktigt hållbart näringsliv En lärande kmmun med verksamhet i utveckling ch med en långsiktigt hållbar eknmi Under rubrikerna 3.3 ch 3.4 anges vilka miljömål ch utvecklingsmråden för flkhälsa sm berörs. 3.2 Allmänna intressen ch riksintressen I översiktsplanen redvisas riksintressen ch allmänna intressen i kapitel 3. En bedömning av påverkan på de allmänna intressena ch riksintressena görs i analysen. 3.3 Miljömål ch miljökvalitetsnrmer Natinella ch reginala miljömål De natinella ch reginala miljömål sm planen kan medföra en betydande miljöpåverkan på är (se de markerade): 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande znskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 11

12 8. Levande sjöar ch vattendrag 9. Grundvatten av gd kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust ch skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skgar 13. Ett rikt dlingslandskap 14. Gd bebyggd miljö 15. Ett rikt växt- ch djurliv 16. Strslagen fjällmiljö (natinell)/ Gelgisk mångfald (reginal) Lkala miljömål I kmmunens miljö- ch energistrategin (2010) redvisas en miljöplicy flera övergripande mål. För följande mål i miljö- ch energistrategin bedöms det relevant att analysera hur översiktsplanen påverkar möjligheten att uppnå målet: Energi ch trafik Vi använder all energi på ett effektivt sätt. Den är hållbart prducerad ch klimatneutral. Trafikens negativa påverkan på miljö ch hälsa minskar ch säkerheten ökar. Natur Den bilgiska mångfalden bevaras. Tillgängligheten till naturen ökar. Vi arbetar med ett helhetsperspektiv kring natur- ch kulturlandskapet. Bebyggd miljö Utvecklingen av den bebyggda miljön bidrar till en gd livsmiljö för kmmunens invånare. Vi upplever trygghet ch säkerhet, har gd tillgänglighet till rekreatinsch friluftsmråden ch använder mark ch vatten på ett hållbart sätt. Invånarna utsätts inte för skadligt buller, strålning, luftförreningar eller miljögifter. Kretslpp Vår miljö är fri från gifter sm htar människrs hälsa ch den bilgiska mångfalden. Vi använder våra naturresurser på ett uthålligt sätt. Tillväxt Miljö ch sciala frågr har lika strt utrymme i utvecklingsarbetet sm de eknmiska frågrna. Btniabanans ptential är tillvaratagen ur ett hållbart tillväxtperspektiv. Miljökvalitetsnrmer En miljökvalitetsnrm sm särskilt ska beaktas i översiktsplanen ch i analysen är miljökvalitetsnrmen för partiklar (PM10). Ett överskridande av miljökvalitetsnrmen för partiklar har knstaterats i Örnsköldsviks centrum längs Centralesplanaden ch åtgärdsprgram för detta gdkändes Eventuell påverkan på möjligheterna att uppfylla denna miljökvalitetsnrm ska beaktas i analysen. Utöver denna miljökvalitetsnrm finns det även andra nrmer sm ska iakttas i planen ch i analysen, bl.a. för vatten, där brister i eklgisk status redvisats av vattenmyndigheten. Knsekvenserna på miljökvalitetsnrmerna behandlas i slutet av analysen. 12

13 Ft: Charltte Hedlund 3.4 Flkhälsmål ch utvecklingsmråden Knsekvensanalysen ska även utgå från flkhälsmål, ch särskilt flkhälsaspekterna; barn- ch ungdmsperspektivet ch jämställdhetsaspekten. Flkhälsmålen har en stark kppling till miljömålen ch hälsfrågrna har betydelse för miljömålen. Exempel på miljömål sm har tydligast ch mest direkt kppling till hälsfrågrna är 2. Frisk luft, 4. Giftfri miljö, 6. Säker strålmiljö, 9. Grundvatten av gd kvalitet ch 14. Gd bebyggd miljö. Örnsköldsviks kmmun har ett flkhälsplitiskt prgram Gd flkhälsa - en förutsättning för hållbar utveckling sm gäller för periden I prgrammet anges fyra utvecklingsmråden: Gd delaktighet ch inflytande i samhället Trygga ch gda uppväxtvillkr Sunda ch säkra miljöer Gda levnadsvanr Planen bedöms påverka dessa utvecklingsmråden samt det natinella flkhälsmålet 2. Eknmiska ch sciala förutsättningar. FN:s barnknventinen ger en beskrivning av vilka rättigheter sm b gälla för världens alla barn. Barnknventinen innehåller fyra grundprinciper vilka utgör basen för barnknventinens övriga sakartiklar: Rättigheterna i knventinen gäller alla barn utan diskriminering (Artikel 2). Barnets bästa ska kmma i främsta rummet vid alla åtgärder sm rör barn (Artikel 3). Barnet har rätt till sitt liv ch till ptimala förutsättningar att utvecklas (Artikel 6). Barnet har rätt att göra sig hört ch få sina åsikter respekterade (Artikel 12). I knsekvensanalysen beaktas barnperspektivet genm att det finns med i bedömningen av exempelvis tillgång till grönytr, sklans närnaturmråden, lek ch spntanidrtt ch gång- ch cykelvägar. 13

14 4. Knsekvensanalys - Matris I detta avsnitt sammanfattas innehållet i de alternativ sm redvisades under samrådet, ch i en matris redvisas möjliga knsekvenser av den antagna planen. 4.1 Sammanfattning av alternativen Samrådsversinen redvisade alternativ under följande rubriker: 3.4 Energiförsörjning. 3.6 Friluftsliv. 3.7 Jrd- ch skgsbruk 4.7 Luftförreningar/miljökvalitetsnrmer för luft 5.2 Bstadsmråden. 5.4 Service ch handel 6.18 Örnsköldsviks tätrt (centralrten). Alternativ Fkus på tillväxt i samrådsversinen av översiktsplanen Kmmunen verkar genm rådgivning för energisnåla ch miljövänliga lösningar vid byggande men låter explatören avgöra lösning utifrån eknmiska ch marknadsmässiga villkr. (3.4) Nya trvtäkter bör tillåtas endast i begränsad mfattning ch endast på myrmarker med låga skyddsvärden. Fram till nu har efterfrågan på nya trvtäkter varit mycket begränsad, men med det ökade behvet av trv kan antalet nya täkter förväntas bli fler, även m de begränsas till mark med låga skyddsvärden enligt denna riktlinje.(3.4) Områden sm bör hållas fria från störande verksamheter (bullerfria mråden) pekas inte ut. (3.6) Restriktivitet ska gälla för ny bebyggelse, matjrdstäkter ch annan förändring av jrdbruksmark med höga natur- ch kulturvärden. En avvägning ska dck göras mt andra intressen så sm nyttan av att bebygga marken. (3.7) Eftersm det är angeläget för kmmunens utveckling att det i kmmunen finns tillgång till attraktiva bstäder kan krav på tillgång till bl.a. gångch cykelvägar ch kllektivtrafik vägas mt fördelarna med tillkmsten av nya bstäder i kmmunen. (5.2) Idbyn: Kmmunen bör generellt ha en psitiv inställning till förfrågningar m planläggning av nya bstäder i Idbyn. Förtätning med mindre grupper av bstäder bör kunna medges inm de ramar sm befintlig infrastruktur medger. Lösningar för vatten ch avlpp m.m. får prövas för varje byggprjekt för sig. En säker sklväg kmmer inte att erbjudas ch kmmunens kstnader för sklskjutsar kan kmma att öka. Eventuellt kan ett antal bstäder i attraktiva lägen tillkmma. Förutsättningarna för en frtsatt utbyggnad i Idbyn försvåras dck. (5.2) Nötblandet: Det kan vara aktuellt att tillåta planläggning för ett begränsat mråde i taget så det årliga tillskttet av bstäder på Nötblandet blir begränsat. (5.2) Kmmunen vill medverka till nya etableringar av handel både i stadskärnan ch i externa lägen. En handelsplicy bör tas fram för kmmunen i vilken riktlinjer för handeln ch lämpliga lägen för extern handel bör föreslås. Med extern handel avses inte exempelvis gallerir utan huvudsaklig- 14

15 en verksamheter sm p.g.a. av sin funktin lämpligen bör ligga i mer externa lägen. (5.4) Vikingavallen föreslås kunna få en annan användning. Att flytta Carstedts bilhall till mrådet i samband med att E4-tunneln byggs bör vara möjligt. (6.18) Dekarsön: Förutsättningar skapas för fler attraktiva bstäder på Dekarsön genm bl.a. medgivande av planläggning av mråde 2 (Dekarsön 3:2) samt 100 meter strandskydd. (6.18) Riktlinjerna för lkaliseringsprövning av nya bstäder kan förväntas innebära frtsatt byggande av nya bstäder i kustmrådet inm pendlingsavstånd från centralrten. De medger ckså planläggning för åretruntbende utanför tätrterna ch mvandling av gamla fritidsmråden till villamråden. Detta ger dåliga förutsättningar för kllektiva transprter ch långa avstånd till lika frmer av service ch därmed ett ökat bilberende jämfört med bstäder i tätrterna. Det innebär ökad miljöbelastning ch kan ckså öka kmmunens kstnader för sklskjutsar, hemtjänst m.m. Alternativet kan dck bidra till stärkt kundunderlag för de mindre rterna i kmmunen, bidra till landsbygdsutveckling samt kmmunal ch reginal utveckling. Valfriheten ger ckså ökade möjligheter för den enskilde att tillgdse sina önskemål. Alternativ Fkus på flkhälsa ch miljö i samrådsversinen av översiktsplanen Kmmunen ska ställa krav på energisnåla ch miljövänliga lösningar vid byggande på kmmunal mark. Det gäller både när kmmunen bygger själv, ch när marken säljs till privata. Det kan innebära att vi avstår från utbyggnad i de lägen när explatören inte är beredd att bygga enligt de krav kmmunen ställer. Vid byggande på privat mark verkar kmmunen genm rådgivning. (3.4) Nya trvtäkter bör tillåtas endast i begränsad mfattning ch endast på myrmarker med låga skyddsvärden. En översiktsplan bör upprättas under kmmande mandatperid sm pekar ut de myrar sm kmmunen bedömer vara acceptabla för trvtäkt utifrån knkurrerande intressen, ch med riktlinjer för hur brytningen ska ske. (3.4) Områden sm bör hållas fria från störande verksamheter (bullerfria mråden) kan bli aktuella att peka ut. (3.6) Ny bebyggelse medges inte på jrdbruksmark. Str restriktivitet mt matjrdstäkter ch annan förändring sm innebär att jrdbruksmark tas brt. (3.7) Krav ställs på tillgång till gång- ch cykelvägar ch kllektivtrafik vid lkalisering av nya bstäder. Vid beslut m planer för ny bebyggelse i anslutning till tätrter på kmmunal mark pririterar kmmunen mråden med bra förutsättningar för gång- ch cykelvägar, kllektivtrafik fjärrvärme- ch kmmunal vatten- ch avlppsförsörjning. (5.2) Idbyn: Med hänsyn till att det krävs samlad, större utbyggnad i mrådet för att finansiera nödvändiga investeringar av infrastrukturen bör en planering av hela mrådet göras innan nya grupper av bstäder medges. Detta planeringsarbete kan trligen inte pririteras kmmande mandatperid. Detta innebär att kmmunen eventuellt avstår från ett visst tillsktt av bstäder i attraktiva lägen. (5.2) Nötblandet: Planläggning av nya bstäder på Nötblandet bör kräva en samlad planering av mrådet ch förutsättningarna för bl.a. gång- ch cykelväg ch utökad kllektivtrafik bör klargöras. (5.2) 15

16 Inm tätrterna bör kmmersiell ch ffentlig service så långt möjligt lkaliseras till tätrts- eller stadsdelscentrum.(5.4) Vikingavallen: Vikingavallen är en viktig yta för bl.a. spntanidrtt för barn ch ungdmar ch ytan bevaras bör därför frtsätta bevaras för detta ändamål. (6.18) Dekarsön: Planläggning av mråde 2 (Dekarsön 3:2) bör inte medges då det bl.a. medför försämrad säkerhet längs med Dekarsövägen. 200 meter strandskydd på ön föreslås. (6.18) Riktlinjerna för lkaliseringsprövning av nya bstäder medför att utbyggnad av ny, samlad bebyggelse av bstäder främst tillkmmer inm eller i direkt anslutning till kmmunens tätrter. De innebär ckså att mvandling av gamla fritidsmråden till villamråden bör begränsas. Detta mtverkar nya permanentbstäder med dåliga förutsättningar för kllektiva transprter ch nya gång- ch cykelvägar, ch långa avstånd till lika frmer av service ch därmed ett ökat bilberende jämfört med bstäder i tätrterna. Det har psitiva effekter på miljö ch hälsa, samt håller nere kmmunens kstnader för sklskjutsar, hemtjänst m.m. I debatten framförs ibland att sådana riktlinjer kan dämpa viljan att bygga nya bstäder ch kanske ckså inflyttningen till kmmunen, ch därmed få negativa knsekvenser på kmmunens utveckling. Servicerterna ch den mgivande landsbygdens utvecklingen kan eventuellt hämmas inm kustmrådet, där det finns viss efterfrågan på ny samlad bebyggelse i attraktiva lägen. Riktlinjerna bedöms dck i mindre grad få någn betydelse för bstadsbyggandet i inlandet, eftersm bstadsbyggandet där ftast sker sm enstaka bygglv. Nllalternativet samrådsversinen av översiktsplanen Detta alternativ utgår i str utsträckning från översiktsplanen 2007 samt liknar Fkus på tillväxt i flera frågr men med några undantag, bl.a. dessa: Överväg hur vi på bästa sätt ska tillgdse behvet av bullerfria miljöer. (3.6) (Samma sm Fkus på flkhälsa ch miljö) Ny bebyggelse medges inte på jrdbruksmark. Str restriktivitet mt matjrdstäkter ch annan förändring sm innebär att jrdbruksmark tas brt. (3.7) (Samma sm Fkus på flkhälsa ch miljö) Inm tätrterna bör kmmersiell ch ffentlig service så långt möjligt lkaliseras till tätrts- eller stadsdelscentrum. (5.4) Vikingavallen: Frågan har inte behandlats i översiktsplanen från Alternativet innebär att Vikingavallen frtsätter att nyttjas sm den gör i dag. (6.18) Dekarsön: Frågan m planläggning av mråde 2 (Dekarsön 3:2) har inte behandlats i översiktsplanen. Alternativet utgår från de 200 meter strandskydd sm det är i dag. (6.18) 16

17 4.2 Matris I matrisen nedan redvisas en bedömning av knsekvenserna av de riktlinjer ch åtgärder i översiktsplanen (Samlade knsekvenser av Översiktsplan, antagen 17 december 2012). Dessa utgör planens sammantagna knsekvensen för respektive aspekt ch avser således både frågr sm redvisades med alternativ ch utan alternativ under samrådet. I matrisen illustreras alternativens huvudsakliga påverkan med plus- ch minustecken jämfört med nuläget Förbättring /Måttlig förbättring + Både negativ ch psitiv +/- Måttlig försämring/försämring - Aspekt Samlade knsekvenser av Översiktsplan, antagen 17 december 2012 Bebyggd miljö T.ex. riktlinjer för nya bebyggelsemråden/ anläggningar ch tillgång till kllektivtrafik, gångch cykelvägar, service, rekreatins- ch friluftsmråden + Möjlighet till bstäder i attraktiva lägen + Valmöjlighet för invånarna + Förutsättningar för byggande på landsbygden + Tillgång till kllektivtrafik ch grönytr i planeringen av centralrt + Närnaturmråden kring sklrna - Nya bstäder kan tillkmma i transprtberende lägen utan gd tillgång till kllektivtrafik ch med dåliga förutsättningarna för aktiv transprt (gång ch cykel). Natur ch bilgisk mångfald T.ex. påverkan på naturvärden ch villkren för växtch djurliv Friluftsliv ch rekreatin T.ex. ianspråktagande av grönytr, bullerfria mråden ch strandskydd Mark ch vatten T.ex. jrdbruksch skgsmark, vatten- ch strandmiljöer, dagvattenhantering ch vatten- ch avlppsförsörjning + Mål ch riktlinjer för hänsynstagande till värdefull natur + Redvisning av riksintressen, naturvårdsbjekt, eklgiskt känsliga mråden, friluftslivsmråden, samrådsmråden för skgsbruk +/- Möjligt med nya trvtäkter men endast i begränsad mfattning på mark med låga skyddsvärden - Visst byggande på jrdsbruksmark är möjligt + Redvisning av riksintressen, naturvårdsbjekt, eklgiskt känsliga mråden, friluftslivsmråden, närnaturmråden + Friluftsplan tas fram, mråden där tystnad bedöms särskilt viktig klarläggs - Grönmråden kan kmma tas i anspråk för ny E4-genmfart + En dagvattenplicy ch en va- plan anges sm åtgärd + Riktlinjer ch åtgärder för vattenförsörjning- ch avlpp, bl.a. anges sm åtgärder en översyn av skyddet för kmmunens vattentäkter, en utredning av behvet av reservvattentäkter ch att det klaras ut inm vilka mråden en högre skyddsnivå för enskilda avlppsanläggningar ska gälla. +/- Möjligt med nya trvtäkter men endast i begränsad mfattning på mark med låga skyddsvärden - Visst byggande på jrdsbruksmark är möjligt 17

18 Kulturmiljö ch landskapsbild T.ex. påverkan på kulturvärden, dlingslandskapet ch landskapsbilden. Miljö ch risker T.ex. farligt gds på väg ch järnväg, skyddsavstånd kring industrier, förrenade mråden, skred-, ras ch översvämningsrisker, radn, förrenade mråden Flkhälsa T.ex. aktiv transprt, buller, luftkvalitet, rekreatinsmråden, förutsättningar för scialt kitt, gemenskap ch trygghet ch för scialt deltagande ch meningsfull fritid ch jämlikhet Tillväxt T.ex. utvecklingsfrågr, riktlinjer för service ch handel samt handels- ch industrimråden. +/- Möjligt med nya bstäder på jrdbruksmark men ska prövas restriktivt där det finns ptential att behålla ch utveckla befintlig ch framtida jrdbruks- ch livsmedelsprduktin ch i mråden där byggnatin bedöms ge en acceptabel påverkan på landskapsbilden ch det öppna landskapet sm kulturvärde. + Byggande av Åsbergstunneln sm E4-genmfart utanför Örnsköldsviks centrum pririteras + Riktlinjer för farligt gds, skred-, ras- ch översvämningsrisker, skyddsavstånd till industrier + Riktlinjer för prövning av ny bebyggelse anger hänsyn till miljö ch risker + Klimatförändringarna i kmmunen beaktas ch förslag till riktlinjer ch åtgärder ges. + Riktlinjerna i bl.a. avsnitten m energi, täkter ch naturvård bedöms kunna bidra till psitiva knsekvenser. +/- Riktlinjerna för skyddsavstånd ch skyddszner kring industrier bör vara psitiva ur denna aspekt. Det kmmer dck att frtsätta finnas bstäder sm utsätts för bl.a. bullerstörningar. - Nya bstäder i lägen sm medför ökad biltrafik + Lågstrålande mråden + Riktlinjer för buller + Ny grupper av bstäder bör ha tillgång till grönmråden inm 300 meter. + Hänsynstagande till friluftslivs- ch naturvårdsintressen + Friluftsplan tas fram, mråden där tystnad bedöms särskilt viktig klarläggs + Förutsättningar för byggande på landsbygd ökar scial hållbarhet + Tunneln genm Åsberget, cykelplan för centralrten - Nya bstäder i lägen sm medför ökad biltrafik + Möjlighet till attraktiva bstäder i tätrter, i centralrtens närmråde ch på landsbygden + Handelsplicy/planering av mark för ny handel + Förslag till fördjupning av översiktsplanen för centralrten för att utreda mark för bstäder, handel, infrastruktur m.m. +/- Planens skyddsavstånd främjar industriernas utvecklingsmöjligheter men begränsar möjligheten till nya bstäder, exempelvis i Dmsjö Hörnett, Husum ch Köpmanhlmen. +/- Planens riktlinjer för byggande med hänsyn till allmänna intressen ch miljöch riskfaktrer kan innebära hinder för ny bebyggelse, men syftar samtidigt till att tillskapa en långsiktigt hållbar ch attraktiv miljö, vilket trde vara en förutsättning för tillväxt +/- Möjligt med nya bstäder på jrdbruksmark men restriktiv prövning. - Ny extern handel kan hta stadskärnans attraktivitet. 18

19 Naturresurser T.ex. Energi, myrmark, jrdbruks- ch skgsmark. + Str restriktivitet mt att öppna nya grustäkter. Ny täktverksamhet sm kräver prövning bör inte tillåtas öster m E4. + Matjrdstäkt bör undvikas på brukningsvärd jrdbruksmark ch i nära anslutning till bstäder, + Kmmunen ska verka för att få till stånd dling av energigrödr på jrdbruksmark sm htas av igenväxning. + Kmmunen skall verka för att prduktinsvlymen säkras samtidigt sm den bilgiska mångfalden i skgsprduktinslandskapet stärks. + Riktlinjer för minskad energiförbrukning ch övergång till förnyelsebar energi +/- Möjligt med nya trvtäkter men endast i begränsad mfattning på mark med låga skyddsvärden. - Möjligt med visst byggande på jrdbruksmark 5. Beaktande av planer, prgram, intressen ch mål I detta avsnitt görs en bedömning av hur planen kan kmma att påverka allmänna intressen ch riksintressen, lika natinella, reginala, ch lkala mål (miljömål ch flkhälsmål m.m.) samt riktlinjer i lika relevanta dkument. Det är endast betydande psitiv eller negativ påverkan sm bedöms. 5.1 Planer ch prgram Kmmunala planer ch prgram Planen bedöms bidra till kmmunens övergripande visin ch mål ch är i huvudsak i enlighet med gällande planer ch prgram. Viss målknflikt finns mellan utbyggnadsmråden av bstäder i centralrten ch förslagen till grönmråden i grönplanen (2011). Reginala ch natinella planer, prgram ch strategier I Framtid Västernrrland! Reginal utvecklingsstrategi för länet (RUS) ch Tillväxtprgram Västernrrland anges fkusmråden, mål, insatsmråden ch åtgärder för länets utveckling sm berör de frågr översiktsplanen hanterar, bl.a. tillgänglighet ch infrastruktur. Planens inriktning innebär en avvägning mellan önskemålet att bygga en transprtsmål bebyggelsestruktur ch önskemålet m tillvarata attraktiva bendemiljöer ch möjligheter att bygga på landsbygden. Det innebär att nya bstäder kan tillkmma i bilberende lägen med sämre tillgänglighet. Planens inriktning är att bidra till gda förutsättningar utifrån länets priritering när det gäller kllektivtrafik ch cykel, sm beskrivs i Reginal transprtplan för Västernrrlands län Sammantaget bedöms planförslaget i huvudsak medverka till att uppnå nämnda reginala ch natinella mål ch riktlinjer. 19

20 5.2 Allmänna intressen ch riksintressen I översiktplanen redvisas allmänna intressen ch riksintressen. Nedan beskrivs krt hur riksintressena kan påverkas av planen. Kmmunen redvisar följande synpunkter på riksintressen sm staten föreslagit: - Örnsköldsviks kmmun anser att hamnen i Husum bör utgöra riksintresse - Kmmunen har synpunkter på avgränsningen av riksintresset för Örnsköldsviks hamn - Kmmunen har synpunkter på klassificeringen av Mellanselsspåret - Riksintresset energi bör inte gälla Mälven ch Nätraån. - Riksintresset vattenkraft är underrdnat riksintresset naturvård vad gäller Gideälven - Kmmunen mtsätter sig utökat riksintresse för rennäringen för Vaernese (tidigare Nrra Frstvikens) sameby Samtliga riksintressen skall skyddas mt åtgärder sm kan skada riksintresset. Den generella påverkan på riksintressena i kmmunen bedöms inte vara betydande. Kmmunens bedömning är att riksintressena tillgdses från kmmunens sida med redvisningen i översiktsplanen. Vad gäller markreservaten för bstäder, handel, industri ch infrastruktur i kmmunens tätrter är kmmunens bedömning att dessa kan genmföras utan att berörda riksintressen skadas. Det kan eventuellt innebära att särskilda åtgärder ch anpassningar måste tas för att minimera risken för påverkan på riksintresset, vilket prövas i planläggning ch tillståndsärenden. Vad gäller riksintresset E4 med ny förbifart tar kmmunen inte ställning till markanvändningen i mrådet för att handlingsfriheten för lika trafiklösningar ska behållas. Vad gäller riksintresset för Örnsköldsviks hamn påtalar kmmunen att detta bör avgränsas, eftersm dess kppling till den faktiska hamnverksamheten är dålig ch möjligheten att bedöma vilka åtgärder sm kan skada riksintresset därför försvåras. Planen föreslår att en fördjupning av översiktsplanen ska tas fram, i vilket bl.a. markreservaten ch dess påverkan på riksintressen ska utredas ch utförligare beskrivas. Vad gäller riksintresset för Vaernese sameby instämmer kmmunen i Länsstyrelsens synpunkter att riksintresset är diffust ch svårtlkat ch att det saknas en beskrivning av vilka åtgärder ch verksamheter sm påtagligt försvårar rennäringens bedrivande, vilket minskar riksintressets verkan. 5.3 Måluppfyllelse I detta avsnitt redvisas planens tänkbara knsekvenser för möjligheten att uppnå mål för miljö ch flkhälsa. Miljömål: Natinella ch reginala miljömål: 1. Begränsad klimatpåverkan Både psitiv ch negativ effekt. Kmmunens tätrtsplanering syftar till att möjliggöra transprt med gång, cykel ch kllektivtrafik, men samtidigt medges ny bebyggelse i bilberende lägen. 20

21 2. Frisk luft - Påverkan på luften är svår att bedöma, se Miljö ch risker i matrisen. 13. Ett rikt dlingslandskap - I huvudsak psitiv påverkan, ett visst byggande på jrdbruksmark medges men ej i lägen sm ger acceptabel påverkan på landskapsbilden ch det öppna landskapet 14. Gd bebyggd miljö Psitiv ch negativ påverkan, se matrisen Lkala miljömål: Se bedömning av natinella ch reginala miljömål. Flkhälsmål ch utvecklingsmråden för flkhälsan: + Planen möjliggör lantliga bendemiljöer med gd tillgång till natur ch friluftsliv + Planen möjliggör nya bstäder på landsbygden sm kan stödja servicerter, vilket är psitivt när det gäller gemenskap, föreningsliv m.m. + Bullerfria mråden utreds i arbetet med friluftsplan + Förslag att utreda ch genmföra strandprmenader + Riktlinjer, åtgärder ch förslag till markanvändning i översiktsplanen bör bidra till måluppfyllelse för flkhälsa, exempelvis när det gäller grönmråden, ytr för spntanidrtt, sklans närnaturmråden, idrttsanläggningar, mötesplatser ch föreslag till grunddragen i markanvändningen för ett antal rter i kmmunen. - Bstäder med brist på tillgång till kllektivtrafik ch gång- ch cykelvägar, bl.a. negativt för barn ch kvinnr. Möjliggör inte aktiv transprt (gång ch cykel) samt negativt ur säkerhetssynpunkt. Miljökvalitetsnrmer för luft Ett åtgärdsprgram för att uppnå miljökvalitetsnrmen för luft längs E4 genm staden beslutades Exempel på åtgärder sm finns med i översiktsplanen är tunneln genm Åsberget ch att en cykelplan tas fram (arbetet pågår). Särskild uppmärksamhet krävs ckså vid prövning av ny bebyggelse i anslutning till Centralesplanaden eller i dess närmråde med hänsyn till luftkvaliteten ch gatans ventilatin. Översiktsplanen föreslår inga riktlinjer eller åtgärder sm innebär att möjligheten att klara nrmen försvåras. Se även knsekvenserna av alternativen under Miljö ch risker. Vattenförvaltning ch miljökvalitetsnrmer för vatten Vattenmyndigheten behöver justera statusklassningen så att den är krrekt. Därefter kan kmmunen se över hur miljökvalitetsnrmerna kan tillgdses. Vid prövning av nya byggnader ch anläggningar ska risken för att miljökvalitetsnrmerna inte kan uppnås beaktas. I tätrtsredvisningarna framgår den eklgiska ch kemiska staten för berörda vatten samt hur miljökvalitetsnrmen är frmulerad. Vid prövning av ny bebyggelse ch nya anläggningar sm kan påverka vattenkvaliteten ska detta särskilt utredas. Örnsköldsviks kmmun planerar att genmföra åtgärderna i vattenförvaltningens åtgärdsprgram ch i översiktsplanen redvisas åtgärder sm kan kpplas till åtgärdsprgrammets punkter. Se avsnittet m vattenförvaltning i översiktsplanen. 21

22 6. Knsekvenser för lika grupper Knsekvenserna analyseras för lika grupper (t.ex. barn, unga, kvinnr/män, äldre, nya svenskar ch persner med funktinsnedsättning). Riktlinjerna i översiktsplanen bör i str utsträckning vara psitiva för samtliga grupper. Under samrådet av översiktsplanen har allmänheten getts möjlighet att yttra sig över planen. Vad sm är barnets bästa är alltid svårt att bedöma men översiktsplanens riktlinjer syftar till att värna barnets bästa. I knsekvensanalysen beaktas barnperspektivet genm att det finns med i bedömningen av exempelvis tillgång till grönytr, sklans närnaturmråden, lek ch spntanidrtt ch gång- ch cykelvägar. Frågan m krav på gång- ch cykelvägar vid prövning av nya bstadsmråden är viktig bl.a. ur ett barnperspektiv ch ur en jämställdhetsaspekt. Planens riktlinje att gång- ch cykelvägar bör krävas vid utbyggnad av bstäder där gång ch cyklande till service ch samhälle kan förväntas, är i enlighet med barnperspektivet. När det gäller den frtsatta användningen av Vikingavallen, en grönyta med bllplan i stadens nrra del, kan knstateras att mrådet är betydelsefullt för barn ch unga, men att riksintresset E4 förhindrar kmmunen från att i detta läge ta ställning. Ft: Charltte Hedlund 7. Sammanvägning En hållbar utveckling tillfredställer dagens behv utan att äventyra kmmande generatiners möjlighet att tillfredställa sina behv. Det finns tre hållbarhetsaspekter: miljömässiga (eklgiska), sciala ch eknmiska. Det krävs ett helhetstänkande där dessa aspekter vägs samman på ett balanserat sätt för att nå hållbar utveckling. I översiktsplanens kapitel 1 beskrivs den definitin av hållbarhetsaspekterna sm avses i översiktsplanen ch analysen. Krtfattat innebär de tre aspekterna följande: Den miljömässiga aspekten handlar m att hushålla med naturresurser, sm vattnens, jrdens ch eksystemens prduktinsförmåga, samt att minska påverkan på naturen ch människans hälsa. Att värna de givna naturresurser är en förutsättning 22

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Folkhälsoplan för 2015

Folkhälsoplan för 2015 Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den

Läs mer

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination)

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination) Kvalitetsprgram ÖN Wrkshp - Kvalitetsprgram ÖN Sammanställning av praktiska övningar Byggandet på Ön kmmer trligen att bli ett av de största byggprjekten i Umeås histria. Byggbranschen i Umeå, via Nätverket

Läs mer

Strukturplan Österport

Strukturplan Österport Gdkänd av Prgramnämnd Samhällsbyggnad 2012-03-06 SI101142 Anita Iversen Strukturplan Österprt Bakgrund Kmmunen vill att kvarteren Gasklckan ch Gasugnen på Öster mvandlas från industrimråde till att få

Läs mer

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag 2011-11-24 Trafikförsörjningsprgram för Skåne 2012 Förslag 2 Innehåll Förrd...3 1 Förutsättningar ch ramverk...4 1.1 Ny lag 1/1 2012...4 1.2 Planering ch beslut inm kllektivtrafiken i Skåne...4 1.3 Utvecklad

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Bredbandspolicy för Skurups kommun Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm.

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm. BOLLEBYGD Mycket liten kmmun i Västra Götaland, i närheten av Brås. 8,2 tusen inv., varav,3 tusen 65+ (6,2 %), därav 337 80+ (4, %). Andelen äldre ch äldre-äldre är ungefär sm genmsnittet för landet. Andelen

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-08-28] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett

Läs mer

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för Stadgar Kntakt Nässjö 20160127 Stadgar för Affärsnätverket Kntakt Nässjö Stadgarna i denna lydelse antgs 20160127. 1 Syfte Syftet med nätverket är att medlemmarna ska bistå varandra i att på lika sätt

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen www.pwc.se Revisinsrapprt Taxr ch avgifter - Översiktlig granskning av den interna kntrllen Per Åke Brunström Certifierad kmmunal revisr September 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1.

Läs mer

ÖVERSIKTSPLANENS HUVUDDRAG

ÖVERSIKTSPLANENS HUVUDDRAG Översiktsplan för Strängnäs kmmun Översiktsplanens huvuddrag ÖVERSIKTSPLANENS HUVUDDRAG STRATEGI FÖR NYA BOSTÄDER Kmmunens viljeinriktning är att ta till vara ch utveckla det sm är bra ch unikt i varje

Läs mer

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning Kravspecifikatin / Uppdragsbeskrivning Prjektledare / Utvecklare Knsulttjänst för prjektledning ch kmpetensförstärkning i Sametingets IT Utvecklingsprjekt Bakgrund Sametinget bedriver några starkt utvecklingsinriktade

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

Titel Åtgärdsplan Stråk 5. Utgivningsdatum maj 2011

Titel Åtgärdsplan Stråk 5. Utgivningsdatum maj 2011 Titel Åtgärdsplan Stråk 5 Utgivningsdatum maj 2011 Prduktin Ingrid Winblad, Västra Götalandsreginen Marita Karlssn, Trafikverket Ann-Charltte Erikssn, Trafikverket Eric Alnemar, Trafikverket Lars Thörnblad,

Läs mer

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden Underlag inför mål ch budget 2015-2017 för Miljönämnden Miljö- ch samhällsbyggnadsförvaltningen/ APRIL 2014 Innehåll Visin ch mål... 3 Nöjda invånare... 4 Hållbar samhällsutveckling... 5 Attraktiv arbetsgivare...

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Referens Britt Wennerström, 036-102013 ~~ 0706-384158 "~' Beteckning R19013 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Ispiragera-Kreativa uttrycksmöjligheter för ett inkludrande samhälle Prjektägare:

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Alternativbeskrivning för VA och väg samt terminalfrågan

Alternativbeskrivning för VA och väg samt terminalfrågan för ch väg samt terminalfrågan Gdkännande Urvalet av alternativ gdkänt för spridning av styrgruppen 2003-12-02. Dkumentet gdkänt för spridning ch publicering på Internet, 2003-12-19 av prjektledaren Trsten

Läs mer

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 G= Malung-Sälens kmmun 1 Plats ch tid Beslutande Scialkntret, Mravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 Carina Albertssn (S), rdförande Brita Shlin (M), vice rdförande Birgitta Örjas (S) Jörgen Nrén (S) Britt-Marie

Läs mer

Delårsrapport. Foto; Jakob Dahlström. ljusdal.se

Delårsrapport. Foto; Jakob Dahlström. ljusdal.se Delårsrapprt 2015 Ft; Jakb Dahlström ljusdal.se Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Styrmdell 1 Utvecklingsstrategi 2 Fullmäktigemål 6 Eknmisk översikt 8 Eknmiska sammanställningar Resultaträkning

Läs mer

Lägesrapport 2 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 2 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2011-12-22 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Bverket/ Pstadress: Stadsbyggnadskntret Upplands Väsby kmmun 194 80 Upplands

Läs mer

ARSREDOVISNING. - Verksamhetsberättelse och bokslut för 2013. 2014-05- o 7

ARSREDOVISNING. - Verksamhetsberättelse och bokslut för 2013. 2014-05- o 7 .. l 'l 2014-05- 7 ARSREDOVISNING - Verksamhetsberättelse ch bkslut för 2013 sekretariatet Skåne Nrdväst Drttninggatan 7 A SE-251 89 Helsingbrg Skanenrdvast.se Innehållsförteckning Innehållsförteckning............................

Läs mer

KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE AVSEENDE YTTERLIGARE ALTERNATIV INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN

KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE AVSEENDE YTTERLIGARE ALTERNATIV INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE AVSEENDE YTTERLIGARE ALTERNATIV INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN STOCKHOLMS HAMN AB FÖRSLAGSHANDLING HUVUDRAPPORT 2007-10-16 ATKINS SVERIGE AB 1 KOMPLETTERANDE

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015 Läs m Stiftelsen Skgssällskapets ch närstående stiftelsers anslag för frskning ch kunskapsutveckling, kmmunikatin ch kunskapsspridning; m ansökan, granskning av ansökningar ch kmmunikatin kpplad till prjekten.

Läs mer

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan STRANDSKYDD Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan 1 SAMRÅDSHANDLING STRANDSKYDD Allmänt Ändrade strandskyddsbestämmelser gäller fr o m 1 juli 2009. För ett utvecklat strandskydd med bättre lokal

Läs mer

Lokal arbetsplan Trevnaden

Lokal arbetsplan Trevnaden Lkal arbetsplan Trevnaden Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten

Läs mer

Remiss Miljöprogram för byggnader

Remiss Miljöprogram för byggnader 2012-08-27 Enligt Sändlista Remiss Miljöprgram för byggnader Miljö- ch stadsbyggnadsnämnden har beslutat att bifgat förslag till Miljöprgram för byggnader ska remitteras brett med målsättning att det ska

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A KALLELSE 1(1) 2015-10-09 Parlamentariska nämnden extra sammanträde Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Reginens hus, sal A Ärenden Val av prtklljusterare Fastställande av dagrdning Anmälan av prtkll

Läs mer

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg Lkalt LP- arbete: från nrm till levande verktyg LPstöd2016 Februari 2015 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Grunderna för lärplanen Grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 2014

Läs mer

Plan för specialundervisningen

Plan för specialundervisningen Plan för specialundervisningen Lvisa, Lappträsk ch Mörskm Uppdaterad augusti 2008 PLAN FÖR SPECIALUNDERVISNINGEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDERNA FÖR HUR SPECIALUNDERVISNINGEN ORDNAS... 2 1.1 Stadganden

Läs mer

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden HSN 2010-10-19 p 11 1 (2) Häls- ch sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-09-30 HSN 1006-0574 Handläggare: Henrik Almkvist Yttrande över Strategi för knkurrenskraft inm högpririterade vårdmråden

Läs mer

Styrelseprotokoll Grimslövs folkhögskola Gfhsk 4/11

Styrelseprotokoll Grimslövs folkhögskola Gfhsk 4/11 JUSTERAT 2011-09-27 Styrelseprtkll Grimslövs flkhögskla Gfhsk 4/11 Tid: 27 sep 2011 klckan 13.00 Plats: Samtalsrummet på Grimslövs flkhögskla Närvarande ledamöter: Göran Giselssn (m) rdf RsMarie Jönssn

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret, bygg och miljö Sala Heby, 26 juni kl. 13.00 ANSLAG/BEVIS

Samhällsbyggnadskontoret, bygg och miljö Sala Heby, 26 juni kl. 13.00 ANSLAG/BEVIS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (18) Plats ch tid Stra knferensrummet, Heby kmmun 09.00 11.00 Beslutande Mats Jennische(M), rdförande Christer Jhanssn (LP) Inger Ingstedt (C) Olf Nilssn (S), vice rdförande Margatetha

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) 2015-09-05 Västra Bagarmssens försklr Bx 51 17 121 17 Jhanneshv Telefn 08-50815000 stckhlm.se Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret, bygg och miljö Sala Heby, 10 oktober kl. 09.30 ANSLAG/BEVIS

Samhällsbyggnadskontoret, bygg och miljö Sala Heby, 10 oktober kl. 09.30 ANSLAG/BEVIS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (10) Plats ch tid Ebbasalen, Sala kmmun 13.00 14.30 Beslutande Mats Jennische(M), rdförande Olf Nilssn(S), vice rdförande Margaretha Quistberg (S) Per Erikssn (C) Per Mattssn (V)

Läs mer

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014)

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Ny diskrimineringslag Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) Lagens syfte (1 ) Lagens tillämpningsmråde (2 ) Den nya diskrimineringslagen, sm trädde i kraft den 1 januari

Läs mer

Ji Stockholms läns landsting

Ji Stockholms läns landsting Ji Stckhlms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2) 2014-05-28 LS 1404-0443 Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 000 1 B Yttrande över Naturvårdsverkets förslag på nya etappmål i miljömålssystemet

Läs mer

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik Vimmerby 1(On1ffiUn Kmmunens revisrer 2011-12-09 Knununstyrelsen,7Knununfullmäktiges presidium I 2~11 ]2 1 O JI1{,dtJ/J i/)j fr 6(tJ//3~ l Gran kning av prjektet: Etablering aven nd för utmhu pedaggik

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

Sammanträdesdatum 2013-04-18

Sammanträdesdatum 2013-04-18 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2013-04-18 SALAKOMMU Kmmunstyrelsens förvaltning Ink 2013 04 2 s Dnr KS 2013.132 36 Yttrande angående landsbygdsutvekling i strandnära

Läs mer

9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun 2015-01 2015-12 Nytt

9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun 2015-01 2015-12 Nytt Referens Em il Hesse Beteckning fb/!j 9~, R 12214 /}r l pr~; / Antal sidr 1 (3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: Status: Future

Läs mer

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Lkalsamrdning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10- 13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell bedömning...

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6 Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,

Läs mer

Beredningsplan för Transportplan för Nyköpings kommun

Beredningsplan för Transportplan för Nyköpings kommun Dnr KK14/308 BEREDNINGSPLAN STYRDOKUMENT Beredningsplan för Transprtplan för Nyköpings kmmun Beslutad av Kmmunstyrelsen 2015-02-09, 33 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund ch syfte med styrdkumentet...

Läs mer

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för sklförvaltningen, Enköpings kmmun I min egenskap av rdförande i nämnden överför jag till dig sm förvaltningschef för sklförvaltningen

Läs mer

LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING I

LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING I LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING I FÖRSKOLAN - Eklgiskt Värna m väl fungerande eksystemet med bilgisk mångfald, i försklan kan det vara att ge första hands upplevelser av natur ch friluftsliv Eknmiskt -

Läs mer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer

Läs mer

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014 Rävekärrssklan Grundsklan F-6 Fågelbergsgatan 2-4 43133 Mölndal Tel: 031 674350 Rävekärrssklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2013/2014 Utbildningen ska utfrmas i överensstämmelse med

Läs mer

Välkommen till Unga Kvinnors Värn

Välkommen till Unga Kvinnors Värn Välkmmen till Unga Kvinnrs Värn Skyddat bende, persnal dygnet runt (HVB) Skyddat bende i träningslägenhet Kvalificerad kntaktpersn Stödgruppverksamhet NIKE Terapiverksamhet Kunskapsspridning Det var första

Läs mer

Behovsbedömning för planer och program

Behovsbedömning för planer och program BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS HUSBYGGNADSPROJEKT. PROJEKTDIREKTIV Träder i kraft 4.2.2014

KYRKSLÄTTS KOMMUNS HUSBYGGNADSPROJEKT. PROJEKTDIREKTIV Träder i kraft 4.2.2014 Fge 9/3.2.2014 7 Dnr:924/10.03.02.01/2013 Gdkänd av kmmunfullmäktige 3.2.2014 KYRKSLÄTTS KOMMUNS HUSBYGGNADSPROJEKT PROJEKTDIREKTIV Träder i kraft 4.2.2014 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 Huvudskeden i prcessen

Läs mer

Integration och mångfald _

Integration och mångfald _ Integratin ch mångfald _ Lärdmar från Växtkraft Mål 3 i Stckhlms län Oktber 2006 Tmas Stavbm Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 1.1 NY PROGRAMPERIOD 2007-2013 3 2. Integratinsplitikens inriktning 4 2.1

Läs mer

ANSLAG/BEVIS. Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Samhällsbyggnadskontoret, bygg- och miljö Sala-Heby

ANSLAG/BEVIS. Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Samhällsbyggnadskontoret, bygg- och miljö Sala-Heby SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (21) 10 maj 2016 Plats ch tid Barn ch urbildnings knferensrum, Heby kmmun kl. 09.00 10.00 Beslutande Mats Jennische (M), rdförande Christer Jhanssn (LP) Bengt Gårdenbrg (C) Olf

Läs mer

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Statens museer för världskultur 2015-12-21 Dnr 467/2015 DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Plan för digitalisering av Världskulturmuseernas samlingar Södra vägen 54 Bx 5306, 402 27 Götebrg Telefn: 010-456 11

Läs mer

UTVECKLINGSSTADIUM 3: TEKNIKSKOLAN

UTVECKLINGSSTADIUM 3: TEKNIKSKOLAN UTVECKLINGSSTADIUM 3: TEKNIKSKOLAN Teknikinlärning ch fysisk aktivitet Tekniksklan riktar sig till verksamhet för barn i cirka 7-12 års ålder, sm genm målrelaterade lekar ch övningar vidareutvecklar grunderna

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

Växtverk & Framtidstro!

Växtverk & Framtidstro! 2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund

Läs mer

Behovsbedömning av och avgränsning av miljöbedömning för. fördjupad översiktsplan för Sjösa-Vålarö, Nyköpings kommun

Behovsbedömning av och avgränsning av miljöbedömning för. fördjupad översiktsplan för Sjösa-Vålarö, Nyköpings kommun 1 (6) Behvsbedömning av ch avgränsning av miljöbedömning för fördjupad översiktsplan för Sjösa-Vålarö, Nyköpings kmmun Behvsbedömningen ska vanligtvis utgöra underlag för beslut m genmförandet av kmmande

Läs mer

Arbetsutskottet Angarnsrummet, Tunahuset, Tuna torg 2, Vallentuna tisdagen den 15 mars 2005 kl 17.00

Arbetsutskottet Angarnsrummet, Tunahuset, Tuna torg 2, Vallentuna tisdagen den 15 mars 2005 kl 17.00 Myndighetsnämndens för teknik ch miljö AU Myndighetsnämndens för teknik ch miljö Plats ch tid för sammanträdet Arbetsutskttet Angarnsrummet, Tunahuset, Tuna trg 2, Vallentuna tisdagen den 15 mars 2005

Läs mer

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt Referens Karalina Brg A!& ~~ 2014-08-22 Beteckning R8214 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: Ar ch månad för prjektavslut: Status: Förstudie

Läs mer

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996

Läs mer

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN 2008-2011 Fastställd av kmmunfullmäktige 2008-04-24, 40 1 Sklplan för Knivsta kmmun Visin I Knivsta kmmuns försklr ch sklr skall kvaliteten vara så hög att de är attraktiva

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Information från socialkontorets ledningsgrupp

Information från socialkontorets ledningsgrupp PROTOKOLL LEDNINGSTRÄFF 2015-10-20 Närvarande: Berit Nrén, Christina Kvarnström, Erika Hanssn, Fredrik Nilssn, Inger Engström, Lena Sjölin, Peder Hanssn, Sture Veräjä, Åsa Israelssn, Eva Åkerlund Infrmatin

Läs mer

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull 2015-09-17 Plan för reginal arbetsfördelning inm cancervården - för patientens skull Arbetsgång för reginal arbetsfördelning Arbetsfördelning (nivåstrukturering) ska säkra att åtgärder sm kräver särskild

Läs mer

Swedavias långsiktiga trafikprognos 2015 2045

Swedavias långsiktiga trafikprognos 2015 2045 Swedavias långsiktiga trafikprgns 215 245 Detta dkument innehåller Swedavias långsiktiga trafikprgns. Innehållet är baserat på den bästa framtidsbedömning sm Swedavia gör i dagsläget (215-1-27). Prgnsen

Läs mer

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12.

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12. Referens Emil Hesse ~'A ~~ Beteckning R 25313 1(4) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: status: Ett reginalt näri.ngslivsinrikta

Läs mer

REKREATION OCH FRILUFTSLIV

REKREATION OCH FRILUFTSLIV REKREATION OCH FRILUFTSLIV All mark sm är tillgänglig enligt allemansrätten är intressant ur rekreatinssynpunkt. Friluftsliv innefattar utmhusaktiviteter av lika slag: långprmenader, bad, fiske, kantsprt,

Läs mer

Styrdokument. Innehållsförteckning. 1. Inledning 1.1 Mål och riktlinjer för verksamheten 1.2 FN:s barnkonvention 1.3 En nationell handlingsplan

Styrdokument. Innehållsförteckning. 1. Inledning 1.1 Mål och riktlinjer för verksamheten 1.2 FN:s barnkonvention 1.3 En nationell handlingsplan Styrdkument Dkumenttyp: Regler Beslutat av: Kmmunfullmäktige Fastställelsedatum: 2013-05-06 76 Ansvarig: Rådet för funktinshinderfrågr Revideras: Valår Följas upp: Vid behv REGLEMENTE FÖR SVENLJUNGA KOMMUNS

Läs mer

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola GÖTEBORGS UNIVERSITET RAPPORT 2007-05-30Dnr A9 1448/06 Återrapprtering: Miljöledningsarbetet vid universitet ch högskla - Anpassade riktlinjer, mål ch indikatrer, sm verkar för hållbar utveckling. GÖTEBORGS

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande Yttrande Diarienummer: 12KS/0303 Datum: 2012-11-14 Lars Fladvad, utvecklingschef Landstingsstyrelsens förvaltning Bx 22550 104 22 Stckhlm, Yttrande över regeringens bstadsuppdrag till landstinget Bakgrund

Läs mer

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig Tillgänglighet för ss, tillgängligt för dig Vilka är UA? Riksförbundet Unga Allergiker är en rganisatin för unga ch av unga sm finns till för att upplysa ch påverka, men framförallt för att inspirera,

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården Frumsgrupp Framtidens Biskpsgården SScialdemkraterna Biskpsgården All förändring börjar med en tanke. Vi vill förändra vår egen ch andras bild av vårat Biskpsgården ch vad det innebär att b här. Vi har

Läs mer

Skogligt resursutnyttjande i Luleå skärgård. Jonas Brändström jk 92/96

Skogligt resursutnyttjande i Luleå skärgård. Jonas Brändström jk 92/96 Skgligt resursutnyttjande i Luleå skärgård Jnas Brändström jk 92/96 120 Inledning "Hela kuststräckan med sina många öar ch hlmar, alla vikar, alla flder ch åar ch varje bäck bjuda här året m, helst smmartiden,

Läs mer

Aktivitetsplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2013

Aktivitetsplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2013 Aktivitetsplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2013 [Reviderad 2013-05-27] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv verka för en

Läs mer