PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

Transkript

1 PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik samt Jernhusen] Beslutad av Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik september 2012

2 Innehåll Depåer en förutsättning för kllektivtrafikens utveckling... 2 Marknaden ch dess förutsättningar... 4 Marknad för depåverksamhet... 4 Vilka depåfunktiner är kritiska för tillträde till kllektivtrafikmarknaden?... 4 Lagstiftning rörande tillgång till buss- ch järnvägsdepåer... 6 Regler kring markanvändning... 6 Depåer i trafikförsörjningsprgrammen... 6 Vilka hänsyn bör tas m depån ställs till marknadens förfgande?... 7 Förvaltaren beslutar m huvudsaklig användning av anläggningen... 7 Förvaltaren infrmerar m sitt erbjudande... 7 Kllektivtrafikföretag beställer tjänster eller tillgång till anläggningar... 8 Förvaltaren beslutar hur tjänster eller anläggningar ska få nyttjas... 8 Avtal träffas mellan förvaltare ch kllektivtrafikföretag... 8 Avtalslängden kan variera... 8 Ingångna hyresavtal gäller... 8 Tjänster eller kapacitet vid anläggningar bör inte överlåtas... 9 Incitament för en effektiv ch kvalitativ verksamhet vid depån bör kunna tillämpas... 9 Prissättning Likvärdiga tjänster på samma marknad bör prissättas likvärdigt Prissättningen bör grundas på samma principer avsett användare Prissättningen bör vara transparent

3 Depåer en förutsättning för kllektivtrafikens utveckling Målsättningen från regering ch riksdag är att kllektivtrafiken i framtiden ska spela en viktigare rll för transprtförsörjningen i Sverige. Det kllektiva resandet har under senare år stadigt ökat ch ambitinen är att ännu fler ska välja kllektiva färdmedel. Det kan därför förväntas att frdnsanvändningen i kllektivtrafiken, men även antalet frdn, kmmer att öka. De nya möjligheter för kmmersiella aktörer att bedriva kllektivtrafik sm den nya kllektivtrafiklagen ger, kan ckså leda till att ett större antal kllektivtrafikföretag kan kmma att verka på marknaden. Sammantaget kan det förväntas innebära en ökande efterfrågan på frdnsunderhåll, uppställning ch andra depåtjänster från ett ökat antal aktörer. Den ttala efterfrågan på depåer för kllektivtrafiken överstiger dck redan idag utbudet. En central fråga är därför hur tillgången till depåanläggningar ch depåtjänster ska säkras ch användas, ch hur kmmersiell trafik i egen regi ska kunna bedrivas jämsides med den ffentligt upphandlade trafiken under knkurrensneutrala ch icke-diskriminerande frmer. Depåer kan i varierande grad vara upplåtna för kllektivtrafikmarknaden. En anläggning kan vara avsedd endast för ett enskilt företags verksamhet, vare sig trafiken är upphandlad eller bedrivs under kmmersiella villkr. I andra fall kan den vara helt eller delvis öppen även för andra företag. Depåns ägare eller förvaltare avgör i vilken mån depåanläggningen eller tjänster vid depån ska kunna användas av flera. Denna rapprt har tagits fram till stöd för depåförvaltare ch kllektivtrafikföretag i frågr sm rör tillgång till sådana depåanläggningar sm förvaltarna bedömer kan ställas till förfgande för flera aktörer, vilket i figuren nedan markerats med en streckad linje. Syftet är att depåkapacitet sm skulle kunna användas av flera ska kunna erbjudas ch kmma till användning under knkurrensneutrala ch icke-diskriminerande frmer. I denna rapprt används termen förvaltare för den sm ansvarar för att leverera tjänster eller kapacitet till kllektivtrafikföretag. Förvaltaren behöver inte äga anläggningen, men det är ägaren sm i praktiken beslutar m förvaltningsfrmen, det vill säga m ägaren själv eller någn annan ska ha rllen sm förvaltare. Förvaltaren kan alltså vara anläggningens ägare, den sm hyr en depå eller ett kllektivtrafikföretag sm ansvarar för en depå. Rapprten behandlar frågr kpplade till tillträde till ch användning av dagens depåer. En str utmaning inm transprtsektrn är emellertid att tillgdse det ökande behvet av depåfunktiner, inte minst i strstadsreginerna, med den knkurrens i markanvändningen sm ftast råder där. De befintliga depåerna behöver användas så effektivt sm möjligt. Samtidigt finns klara behv av att utöka ch investera i nya depåfunktiner. Det finns dck en risk att den investeringsvilja sm finns inte kmmer till stånd i frm ny depåkapacitet, bland annat på grund av affärsmässiga risker för 2

4 enskilda aktörer, liksm den begränsade tillgången till mark. Marktillgången behöver beaktas i tidiga skeden av planeringen ch i dialg mellan alla berörda parter. Figur 1. Möjligheten att möta den ttala efterfrågan på depåer idag ch i framtiden är berende av tillgången till egna depåer ch depåer sm helt eller delvis är öppna för alla aktörer. Resnemangen i denna rapprt avgränsar sig till befintliga öppna depåer, det vill säga depåer sm idag till någn del ställs till marknadens förfgande av förvaltaren. Rapprten är främst inriktad mt depåer för busstrafik ch för persntrafik på järnväg. För taxi bedöms tillgången till depåfunktiner inte utgöra, eller kmma att utgöra, någt större prblem, ch behandlas därför inte specifikt. Tillgång till depåanläggningar för spårväg ch tunnelbana, det vill säga lkala fristående system, behandlas inte. Rapprten inleds med en krtfattad överblick över marknaden för depåtjänster samt en bedömning av vilka depåfunktiner sm är kritiska för att nya företag ska kunna träda in på kllektivtrafikmarknaden. Därefter presenteras ett resnemang kring de steg sm kan vara lämpliga att gå igenm vid beslut m hur öppna depåer ska användas från förvaltarens beslut m vilka depåfunktiner sm kan ställas till öppet förfgande till att avtal träffas mellan förvaltare ch kllektivtrafikföretag. Avslutningsvis redvisas några grundläggande hänsyn sm bör beaktas vid prissättningen av tjänster eller tillgång till depåanläggningar. Rapprten utgår från dagens situatin ch dagens lagstiftning. Dkumentet uttrycker inte ståndpunkter rörande kmmande översyn av järnvägslagstiftningen. Inför framtiden är det viktigt att depåfrågrna ges ökad vikt ch lyfts till en strategisk nivå i diskussinen mellan branschens parter. Ett flertal viktiga frågr behöver ägnas tid ch kraft för att få en psitiv utveckling inm mrådet. Förutsättningar ch villkr sm tar tillvara investeringsviljan ch lägger grunden för lämpliga affärsmdeller behöver skapas. Bland annat kan fördelningen av ansvar, uppgifter ch befgenheter behöva klargöras ch användbar mark för depåer behöva säkras. Med bättre förutsättningar för depåverksamhet ges större möjligheter att uppfylla målen för kllektivtrafikens utveckling. Rapprten har utarbetats av en prjektgrupp med representanter för Trafikverket, Svensk Kllektivtrafik, Bussbranschens Riksförbund, Svenska Taxiförbundet, Branschföreningen Tågperatörerna, Sveriges Kmmuner ch Landsting samt Jernhusen. Stckhlm september

5 Marknaden ch dess förutsättningar Marknad för depåverksamhet Buss- ch järnvägsföretagens behv av depåtjänster tillgdses på lika sätt. Underhålls- eller andra depåtjänster kan tillhandahållas buss- eller järnvägsföretag av företag med depåtjänster sm huvudsaklig affärsidé. Det förekmmer även att frdnstillverkare erbjuder underhåll sm är specifikt anpassat till tillverkarens egna frdn. Kmmersiella kllektivtrafikföretag eller beställare av kllektivtrafik kan ckså själva utföra depåtjänster i egna anläggningar sm en del av den egna verksamheten. Depåanläggningar kan genm hyresavtal vara upplåtna till företag sm utför depåtjänster för egen verksamhet eller tillhandhåller sådana tjänster till andra. Ett exempel på en sådan aktör inm järnvägsmrådet är Jernhusen AB. Hyrestagaren kan i sin tur erbjuda depåfunktiner sm en tjänst. Depåförvaltare ch kllektivtrafikföretag kan även vara berende av förutsättningar på andra marknader. För att kllektivtrafikföretag inm järnvägsmrådet ska kunna nyttja de tjänster sm en depåförvaltare erbjuder behöver kllektivtrafikföretaget exempelvis även avtala m kapacitet på den anslutande infrastrukturförvaltarens spår, det vill säga nrmalt Trafikverket. För den upphandlade trafiken är det fta trafikföretagens eget ansvar att anskaffa eller utföra de depåtjänster sm är nödvändiga. Det gäller för både buss- ch järnvägsföretag. Det förekmmer ckså att depåerna följer med sm en del av upphandlingen, med avtalstider sm följer av de trafikavtal sm tecknas. Vid speciella krav, exempelvis krav på bigasdrift i tätrtstrafik, kan bussföretagen vara ålagda att använda vissa depåanläggningar. Antalet förfrågningar m tillgång till depåer sm används för upphandlad trafik från kllektivtrafikföretag sm vill bedriva egen kmmersiell trafik bedöms hittills vara mycket få. Det förekmmer att överkapacitet vid de depåer sm används av den upphandlade trafiken hyrs ut på kmmersiella villkr till andra aktörer, vilket kan ske av ägare eller den aktör sm vunnit trafikupphandlingen. Vilka depåfunktiner är kritiska för tillträde till kllektivtrafikmarknaden? Ett flertal lika funktiner kan rymmas inm en depå. Vissa är nödvändiga för den dagliga driften, medan andra behöver användas mer sällan. Behven ch förutsättningarna skiljer sig mellan buss ch järnväg, men ckså mellan lika delar av landet. Strstadsmrådena präglas av ökande trafik, men ckså av stark knkurrens m marken ch därmed begränsat utrymme för att utveckla ch 4

6 tillgdse det samlade behvet av depåfunktiner. Förutsättningarna är ckså lika berende av hur marknaden för lika depåfunktiner i praktiken fungerar. Mt bakgrund av ambitinen att ge ökade förutsättningar för kllektivtrafikföretag att etablera sig på kllektivtrafikmarknaden är det väsentligt att klargöra i vilken grad tillgången till lika depåfunktiner kan ha betydelse för att kunna träda in på kllektivtrafikmarknaden. Kategrier av depåer samt funktiner/tjänster Uppställningsdepå parkering eller uppställning samt vändning av frdn i anslutning till trafikens utförande statinär uppvärmning. Driftsdepå städning, frdnstvätt ch sanering tankning (vatten ch/eller brandfarliga vätskr) eller tanktömning (även fekalier) tankning eller bränsletagning (bränslen) furnering; ilastning eller urlastning av mat, dryck, material etcetera avisning. Underhållsdepå lättare underhåll, kmpnentutbyte ch mindre reparatiner reparatin av krckade frdn, revisiner, större mbyggnader etcetera. Vid vanstående depåfunktiner kan det även finnas persnalutrymmen för förare ch annan persnal sm ingår i den direkta trafikverksamheten. En enskild depå kan innehålla funktiner från samtliga depåtyper. Enskilda depåtjänster, exempelvis städning, kan ckså utföras fristående ch på platser sm i övrigt inte utgör en depå. För att kllektivtrafikföretag ska kunna bedriva en effektiv verksamhet sm möter resenärernas behv är det viktigt att företagen har tillgång till funktiner inm samtliga kategrier av depåer. Men de faktiska eller ptentiella prblemen kpplade till möjligheten att träda in på kllektivtrafikmarknaden bedöms dck i huvudsak gälla drifts- ch uppställningsdepåer, framför allt i strstadsmråden. För taxi bedöms tillgången till depåfunktiner i huvudsak inte utgöra, eller kmma att utgöra en begränsning för marknadstillträde. Bedömningarna gäller därför busstrafik ch persntrafik på järnväg. För tågtrafiken bedöms tillgången till depåer vara ett prblem i strstäderna ch vid vissa andra viktiga platser. Det gäller framför allt uppställning ch tjänster sm behövs i anslutning till trafikens utförande. Även för busstrafiken bedöms tillgången till depåtjänster vara en ptentiellt begränsande faktr för trafikens utveckling. Samtidigt präglas busstrafiken av större flexibilitet jämfört med järnvägssystemet, vilket ckså ger förutsättningar att med större flexibilitet tillgdse behven av tillgång till depåfunktiner. I framför allt strstadsmrådena bedöms dck tillgången till depåtjänster såsm tvätt, städning ch andra drifts- ch uppställningsdepåtjänster kmma att innebära ett ökande prblem, framför allt på grund av att lkaliseringen av depåer inte är ptimal i förhållande till trafikeringen. 5

7 Vissa depåer, särskilt underhållsdepåer, är fta anpassade för ch knutna till den upphandlade trafikens eller enskilda trafikföretags egen verksamhet eller till specifika frdnstyper. Detta kan påverka möjligheterna att använda dessa depåfunktiner. Lagstiftning rörande tillgång till buss- ch järnvägsdepåer Avsikten med den nya kllektivtrafiklagen (Lag 2010:1065 m kllektivtrafik) är att ge kmmersiella initiativ ökade förutsättningar att etablera sig på kllektivtrafikmarknaden. Regeringens utgångspunkt i förarbeten till lagen är att ffentligt ägd infrastruktur i frm av hållplatser ch bytespunkter alltid ska upplåtas på knkurrensneutrala ch icke-diskriminerande villkr. Frågan m villkr eller principer för tillgång till depå avhandlas emellertid inte specifikt i kllektivtrafiklagen eller i förarbetena till denna. Tillträde till depåanläggningar ch depåtjänster är emellertid delvis reglerad för järnvägstrafiken. Järnvägslagen (2004:519) reglerar villkren för tillträde till bland annat bränsledepåer, underhållsanläggningar ch andra tekniska anläggningar. Den sm tillhandahåller sådana anläggningarna eller tjänster till järnvägsföretag ska göra det under icke-diskriminerande villkr. Genm pågående revidering av det EU-direktiv sm järnvägslagen grundar sig på kan dessa villkr kmma att ändras, med krav på att även anläggningar avsedda endast för egen verksamhet ska vara öppna för andra. Ett slutligt ställningstagande förväntas under hösten 2012, varefter arbetet med revideringar av den svenska lagstiftningen kmmer att ta vid. För busstrafik gäller ingen specifik reglering av villkren för tillträde. Diskussinerna i denna rapprt gäller utifrån de förutsättningar sm ges av befintlig lagstiftning. Utöver kllektivtrafik- ch järnvägslagstiftningen behöver både förvaltare ch kllektivtrafikföretag ta hänsyn till annan lagstiftning såsm knkurrenslag, hyreslag med mera. Regler kring markanvändning Genm de kmmunala planer sm upprättas enligt plan- ch bygglagen regleras hur marken ch bebyggelsen får användas. Depåer bedöms i huvudsak ligga på tmtmark, på vilken användningen kan regleras genm civilrättsliga avtal. Tillträde till allmän platsmark eller allmän väg kan däremt inte regleras genm avtal. I viss utsträckning kan uppställning för buss förekmma på allmän platsmark. Inm järnvägssektrn diskuteras regeländringar avseende upplåtelse ch överlåtelse av järnvägsanläggningar ch mark för dessa sm Trafikverket för närvarande förvaltar. Genm de ändringar sm föreslås skulle depåer ch sammanhängande verksamhet kunna arrangeras på befintlig mark för järnvägsändamål. Depåer i trafikförsörjningsprgrammen Den reginala kllektivtrafikmyndigheten ska enligt kllektivtrafiklagen ange målen för den reginala kllektivtrafiken inm länet i särskilda trafikförsörjningsprgram. Kllektivtrafikmyndigheterna har dck inget ansvar att förse marknaden med depåer eller bestämma hur depåer ska användas. Depåernas betydelse för kllektivtrafikens utveckling skulle dck på övergripande nivå kunna behandlas i trafikförsörjningsprgrammen, exempelvis genm att beskriva depåernas läge ch dimensinering. Sådana överväganden bör baseras på en dialg med kllektivtrafikföretag ch de sm ansvarar för depåerna. 6

8 Vilka hänsyn bör tas m depån ställs till marknadens förfgande? I detta avsnitt presenteras resnemang kring de steg sm kan vara lämpliga att gå igenm vid beslut m hur öppna depåer Tillträde ska användas. till Resnemangen depå - prcess nedan begränsar sig till de fall då depån helt eller delvis erbjuds flera kllektivtrafikföretag. Förvaltaren beslutar m tjänster eller tillgång till anläggning kan ställas till marknadens förfgande Förvaltaren infrmerar m sitt erbjudande Kllektivtrafikföretag beställer tjänster eller tillgång till anläggningar Förvaltaren beslutar hur tjänster eller anläggningar ska få nyttjas Avtal träffas mellan förvaltare ch kllektivtrafikföretag Figur 2. Steg från beslut m depåns användning till tecknande av avtal Förvaltaren beslutar m huvudsaklig användning av anläggningen Förvaltaren bör pröva m en depåanläggning behöver användas enbart för egen verksamhet eller m den helt eller delvis ska ställas till marknadens förfgande, det vill säga erbjudas alla kllektivtrafikföretag. Förvaltare bör inför sitt ställningstagande i möjligaste mån ta hänsyn till att det i många delar av landet råder brist på depåer ch att även en begränsad möjlighet för andra kllektivtrafikföretag att få använda en depå kan ha betydelse för kllektivtrafikens utveckling. Förvaltaren infrmerar m sitt erbjudande Erbjudande m depåtjänster eller tillgång till sådana anläggningar sm tillhandahålls öppet bör tydliggöras ch presenteras på ett lättillgängligt sätt ch med gd framförhållning. Av erbjudandet bör bland annat framgå vilka tjänster eller tillgång till vilka anläggningar sm erbjuds ch dess innehåll ch kvalitet villkr ch principer för fördelning av användandet (inklusive villkr vid eventuell kapacitetsbrist) avgiftssystem ch avgiftsnivåer för tjänsterna de tidsperider under vilka tjänster eller tillträde till anläggningar kan bkas villkr för avbkning ch andra avtalsvillkr, exempelvis bknings- eller avbkningsavgifter praktiska uppgifter m beställningar etcetera. 7

9 Om den aktör sm vinner en upphandling har ledig kapacitet, ch bedömer att anläggningar eller tjänster kan ställas till marknadens förfgande, så bör dessa tillhandahållas alla under ickediskriminerande ch knkurrensneutrala villkr, i enlighet med vanstående. Kllektivtrafikföretag beställer tjänster eller tillgång till anläggningar När förvaltaren har infrmerat m sitt erbjudande kan kllektivtrafikföretaget beställa tillgång till depåanläggningen eller de tjänster sm erbjuds vid depån. Kllektivtrafikföretag bör i så gd tid sm möjligt ta kntakt med depåförvaltaren för att infrmera sig m möjligheterna att få använda depåanläggningen eller de tjänster sm erbjuds vid depån. Förvaltaren beslutar hur tjänster eller anläggningar ska få nyttjas Tjänster eller tillgång till anläggningar fördelas löpande på krt eller lång sikt. Förvaltaren bör skyndsamt lämna besked m det är möjligt att bereda tillträde till depåanläggning eller leverera tjänster enligt kllektivtrafikföretagens önskemål. Avtal träffas mellan förvaltare ch kllektivtrafikföretag Förvaltaren bör träffa avtal med kllektivtrafikföretagen m den kapacitet ch de tjänster sm ska levereras ch med vilka villkr. Om tillträdet till depån eller depåtjänster är öppen för andra bör förvaltaren utfrma avtalen så att de är icke-diskriminerande ch att önskemål från flera kllektivtrafikföretag i möjligaste mån kan tillgdses. Avtalslängden kan variera Avtalslängden bör kunna variera för lika kllektivtrafikföretag vid samma depåanläggning, dels för att möta behv av stabilitet ch långsiktighet, ch dels för att möta behv av flexibilitet ch krtsiktighet. Om tillträdet till depåfunktinen i sin helhet eller till viss del är öppen för alla, bör det vara möjligt för förvaltaren ch kllektivtrafikföretag att teckna såväl krt- sm långsiktiga avtal. Depåfunktinen kan vara en grundförutsättning för att möjliggöra trafik för en längre perid, varför det kan finnas behv för såväl kllektivtrafikföretagen ch förvaltaren att säkerställa ett mer långsiktigt samarbete. Val av avtalslängd kan påverka förvaltarens ch kllektivtrafikföretagens affärsrisk ch därmed ckså påverka priset, vilket bör beaktas när man tar ställning till avtalslängd. Långa avtalsperider mellan parter kan utgöra ett hinder för nya aktörer att träda in på kllektivtrafikmarknaden. Tillämpas långa avtalsperider kan det m förvaltaren ser behv av det finnas anledning att avtala m möjligheter att mförhandla villkren för att inte försvåra tillträdet för andra kllektivtrafikföretag ch för att ge förvaltaren möjlighet att på sikt kunna vidga erbjudandet till fler kllektivtrafikföretag. Ingångna hyresavtal gäller Om hyresvärden bedömer att anläggningen i framtiden bör kunna användas för andra ändamål eller av fler aktörer i ett led att möta marknadsöppningen, bör hyresvärden i framtida avtal kunna reservera sig för detta. Hyresavtalen bör i sådana fall innehålla tydliga villkr sm ger trygghet för båda avtalsparter. Ingångna hyresavtal ska hållas. En hyresgäst kan därmed inte tvingas tåla att utrymmet används av andra, utan att hyresvärden först löser ut hyresgästen från kntraktet i enlighet med avtalsvillkren 8

10 ch med hänsyn till det besittningsskydd sm hyresgästen kan ha. Hyresgästen har att förhålla sig till de uppsägningsvillkr sm följer av avtalet. Kapacitet i depåanläggningen eller tillgång till depåtjänster sm ett kllektivtrafikföretag inte längre har nytta av, till exempel sm följd av en ändrad marknadssituatin, bör m det är möjligt kunna återlämnas till förvaltaren. Därigenm minskar risken för en ineffektiv användning av funktinen. Kllektivtrafikföretaget bör meddela förvaltaren att företagets behv förändrats. Förvaltaren kan då bedöma m kapaciteten eller depåtjänsterna istället kan erbjudas andra kllektivtrafikföretag. Villkren för detta bör regleras i avtalet. Tjänster eller kapacitet vid anläggningar bör inte överlåtas Om depån är öppen för flera kllektivtrafikföretag bör förvaltaren inte tillåta att tjänster eller kapacitet i depån överlåts till ett annat företag utan förvaltarens gdkännande. Detta för att minimera risken för att knkurrensen hämmas ch att det uppstår hinder för kllektivtrafikföretag att få tillgång till depåer. Incitament för en effektiv ch kvalitativ verksamhet vid depån bör kunna tillämpas Om depån används av flera kllektivtrafikföretag, bör kllektivtrafikföretagen ch förvaltaren samarbeta ch föra en löpande dialg m hur verksamheten ch trafiken till depån kan bedrivas effektivt ch med gd kvalitet. Parterna bör i samverkan utveckla ch rganisera användningen ch trafikeringen så att depån kan användas på ett effektivt sätt. Kllektivtrafikföretagens verksamhet får inte bedrivas så, att andra företag lider skada. Om kllektivtrafikföretaget exempelvis inte håller tiderna vid angöring ch avgång, ch m detta skadar andra företag, bör förvaltaren ha möjlighet att tillämpa sanktiner eller att vid betydande mfattning häva avtalet. Möjligheter till bnus eller liknande incitamentsystem kpplade till verksamhetens utförande kan övervägas. Om ett kllektivtrafikföretag i väsentlig mfattning underlåter att avbka kapacitet eller tjänster, bör förvaltaren ha rätt att häva avtalet. 9

11 Prissättning Likvärdiga tjänster på samma marknad bör prissättas likvärdigt Knkurrensneutralitet innebär att alla aktörer ska ha samma förutsättningar att agera på en marknad. Det förutsätter bland annat att verksamhet i ffentlig regi inte gynnas på bekstnad av mtsvarande kmmersiell verksamhet. I situatiner där det finns faktisk eller ptentiell knkurrens mellan ffentligt driven verksamhet ch kmmersiell verksamhet bör därför principerna för prissättning vara likartade. Prissättningen bör grundas på samma principer avsett användare Diskriminerande prissättning innebär att lika kunder får betala lika pris för samma tjänst, även m alla förutsättningar i övrigt är lika, det vill säga att prisskillnaden inte kan mtiveras av skillnader i tjänstens innehåll eller kvalitet. För att inte diskriminera lika kllektivtrafikföretag bör prissättningen grundas på samma principer. Samma pris bör gälla lika för alla kunder för exempelvis en viss servicenivå eller viss avtalad vlym. Prissättningen bör vara transparent Prissättningen bör vara överblickbar ch transparent. Detta betyder bland annat att priset för enskilda tjänster bör redvisas separat. Prissättningen bör inte bara vara möjlig att förstå ch förhålla sig till i relatin till de tjänster sm efterfrågas de bör ckså vara möjliga att följa upp ch pröva i efterhand. Den sm tillhandahåller tjänster bör därför kunna visa att priserna överensstämmer med de metder eller nivåer sm anges i erbjudandet eller i avtal. 10