PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN"

Transkript

1 PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik samt Jernhusen] Beslutad av Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik september 2012

2 Innehåll Depåer en förutsättning för kllektivtrafikens utveckling... 2 Marknaden ch dess förutsättningar... 4 Marknad för depåverksamhet... 4 Vilka depåfunktiner är kritiska för tillträde till kllektivtrafikmarknaden?... 4 Lagstiftning rörande tillgång till buss- ch järnvägsdepåer... 6 Regler kring markanvändning... 6 Depåer i trafikförsörjningsprgrammen... 6 Vilka hänsyn bör tas m depån ställs till marknadens förfgande?... 7 Förvaltaren beslutar m huvudsaklig användning av anläggningen... 7 Förvaltaren infrmerar m sitt erbjudande... 7 Kllektivtrafikföretag beställer tjänster eller tillgång till anläggningar... 8 Förvaltaren beslutar hur tjänster eller anläggningar ska få nyttjas... 8 Avtal träffas mellan förvaltare ch kllektivtrafikföretag... 8 Avtalslängden kan variera... 8 Ingångna hyresavtal gäller... 8 Tjänster eller kapacitet vid anläggningar bör inte överlåtas... 9 Incitament för en effektiv ch kvalitativ verksamhet vid depån bör kunna tillämpas... 9 Prissättning Likvärdiga tjänster på samma marknad bör prissättas likvärdigt Prissättningen bör grundas på samma principer avsett användare Prissättningen bör vara transparent

3 Depåer en förutsättning för kllektivtrafikens utveckling Målsättningen från regering ch riksdag är att kllektivtrafiken i framtiden ska spela en viktigare rll för transprtförsörjningen i Sverige. Det kllektiva resandet har under senare år stadigt ökat ch ambitinen är att ännu fler ska välja kllektiva färdmedel. Det kan därför förväntas att frdnsanvändningen i kllektivtrafiken, men även antalet frdn, kmmer att öka. De nya möjligheter för kmmersiella aktörer att bedriva kllektivtrafik sm den nya kllektivtrafiklagen ger, kan ckså leda till att ett större antal kllektivtrafikföretag kan kmma att verka på marknaden. Sammantaget kan det förväntas innebära en ökande efterfrågan på frdnsunderhåll, uppställning ch andra depåtjänster från ett ökat antal aktörer. Den ttala efterfrågan på depåer för kllektivtrafiken överstiger dck redan idag utbudet. En central fråga är därför hur tillgången till depåanläggningar ch depåtjänster ska säkras ch användas, ch hur kmmersiell trafik i egen regi ska kunna bedrivas jämsides med den ffentligt upphandlade trafiken under knkurrensneutrala ch icke-diskriminerande frmer. Depåer kan i varierande grad vara upplåtna för kllektivtrafikmarknaden. En anläggning kan vara avsedd endast för ett enskilt företags verksamhet, vare sig trafiken är upphandlad eller bedrivs under kmmersiella villkr. I andra fall kan den vara helt eller delvis öppen även för andra företag. Depåns ägare eller förvaltare avgör i vilken mån depåanläggningen eller tjänster vid depån ska kunna användas av flera. Denna rapprt har tagits fram till stöd för depåförvaltare ch kllektivtrafikföretag i frågr sm rör tillgång till sådana depåanläggningar sm förvaltarna bedömer kan ställas till förfgande för flera aktörer, vilket i figuren nedan markerats med en streckad linje. Syftet är att depåkapacitet sm skulle kunna användas av flera ska kunna erbjudas ch kmma till användning under knkurrensneutrala ch icke-diskriminerande frmer. I denna rapprt används termen förvaltare för den sm ansvarar för att leverera tjänster eller kapacitet till kllektivtrafikföretag. Förvaltaren behöver inte äga anläggningen, men det är ägaren sm i praktiken beslutar m förvaltningsfrmen, det vill säga m ägaren själv eller någn annan ska ha rllen sm förvaltare. Förvaltaren kan alltså vara anläggningens ägare, den sm hyr en depå eller ett kllektivtrafikföretag sm ansvarar för en depå. Rapprten behandlar frågr kpplade till tillträde till ch användning av dagens depåer. En str utmaning inm transprtsektrn är emellertid att tillgdse det ökande behvet av depåfunktiner, inte minst i strstadsreginerna, med den knkurrens i markanvändningen sm ftast råder där. De befintliga depåerna behöver användas så effektivt sm möjligt. Samtidigt finns klara behv av att utöka ch investera i nya depåfunktiner. Det finns dck en risk att den investeringsvilja sm finns inte kmmer till stånd i frm ny depåkapacitet, bland annat på grund av affärsmässiga risker för 2

4 enskilda aktörer, liksm den begränsade tillgången till mark. Marktillgången behöver beaktas i tidiga skeden av planeringen ch i dialg mellan alla berörda parter. Figur 1. Möjligheten att möta den ttala efterfrågan på depåer idag ch i framtiden är berende av tillgången till egna depåer ch depåer sm helt eller delvis är öppna för alla aktörer. Resnemangen i denna rapprt avgränsar sig till befintliga öppna depåer, det vill säga depåer sm idag till någn del ställs till marknadens förfgande av förvaltaren. Rapprten är främst inriktad mt depåer för busstrafik ch för persntrafik på järnväg. För taxi bedöms tillgången till depåfunktiner inte utgöra, eller kmma att utgöra, någt större prblem, ch behandlas därför inte specifikt. Tillgång till depåanläggningar för spårväg ch tunnelbana, det vill säga lkala fristående system, behandlas inte. Rapprten inleds med en krtfattad överblick över marknaden för depåtjänster samt en bedömning av vilka depåfunktiner sm är kritiska för att nya företag ska kunna träda in på kllektivtrafikmarknaden. Därefter presenteras ett resnemang kring de steg sm kan vara lämpliga att gå igenm vid beslut m hur öppna depåer ska användas från förvaltarens beslut m vilka depåfunktiner sm kan ställas till öppet förfgande till att avtal träffas mellan förvaltare ch kllektivtrafikföretag. Avslutningsvis redvisas några grundläggande hänsyn sm bör beaktas vid prissättningen av tjänster eller tillgång till depåanläggningar. Rapprten utgår från dagens situatin ch dagens lagstiftning. Dkumentet uttrycker inte ståndpunkter rörande kmmande översyn av järnvägslagstiftningen. Inför framtiden är det viktigt att depåfrågrna ges ökad vikt ch lyfts till en strategisk nivå i diskussinen mellan branschens parter. Ett flertal viktiga frågr behöver ägnas tid ch kraft för att få en psitiv utveckling inm mrådet. Förutsättningar ch villkr sm tar tillvara investeringsviljan ch lägger grunden för lämpliga affärsmdeller behöver skapas. Bland annat kan fördelningen av ansvar, uppgifter ch befgenheter behöva klargöras ch användbar mark för depåer behöva säkras. Med bättre förutsättningar för depåverksamhet ges större möjligheter att uppfylla målen för kllektivtrafikens utveckling. Rapprten har utarbetats av en prjektgrupp med representanter för Trafikverket, Svensk Kllektivtrafik, Bussbranschens Riksförbund, Svenska Taxiförbundet, Branschföreningen Tågperatörerna, Sveriges Kmmuner ch Landsting samt Jernhusen. Stckhlm september

5 Marknaden ch dess förutsättningar Marknad för depåverksamhet Buss- ch järnvägsföretagens behv av depåtjänster tillgdses på lika sätt. Underhålls- eller andra depåtjänster kan tillhandahållas buss- eller järnvägsföretag av företag med depåtjänster sm huvudsaklig affärsidé. Det förekmmer även att frdnstillverkare erbjuder underhåll sm är specifikt anpassat till tillverkarens egna frdn. Kmmersiella kllektivtrafikföretag eller beställare av kllektivtrafik kan ckså själva utföra depåtjänster i egna anläggningar sm en del av den egna verksamheten. Depåanläggningar kan genm hyresavtal vara upplåtna till företag sm utför depåtjänster för egen verksamhet eller tillhandhåller sådana tjänster till andra. Ett exempel på en sådan aktör inm järnvägsmrådet är Jernhusen AB. Hyrestagaren kan i sin tur erbjuda depåfunktiner sm en tjänst. Depåförvaltare ch kllektivtrafikföretag kan även vara berende av förutsättningar på andra marknader. För att kllektivtrafikföretag inm järnvägsmrådet ska kunna nyttja de tjänster sm en depåförvaltare erbjuder behöver kllektivtrafikföretaget exempelvis även avtala m kapacitet på den anslutande infrastrukturförvaltarens spår, det vill säga nrmalt Trafikverket. För den upphandlade trafiken är det fta trafikföretagens eget ansvar att anskaffa eller utföra de depåtjänster sm är nödvändiga. Det gäller för både buss- ch järnvägsföretag. Det förekmmer ckså att depåerna följer med sm en del av upphandlingen, med avtalstider sm följer av de trafikavtal sm tecknas. Vid speciella krav, exempelvis krav på bigasdrift i tätrtstrafik, kan bussföretagen vara ålagda att använda vissa depåanläggningar. Antalet förfrågningar m tillgång till depåer sm används för upphandlad trafik från kllektivtrafikföretag sm vill bedriva egen kmmersiell trafik bedöms hittills vara mycket få. Det förekmmer att överkapacitet vid de depåer sm används av den upphandlade trafiken hyrs ut på kmmersiella villkr till andra aktörer, vilket kan ske av ägare eller den aktör sm vunnit trafikupphandlingen. Vilka depåfunktiner är kritiska för tillträde till kllektivtrafikmarknaden? Ett flertal lika funktiner kan rymmas inm en depå. Vissa är nödvändiga för den dagliga driften, medan andra behöver användas mer sällan. Behven ch förutsättningarna skiljer sig mellan buss ch järnväg, men ckså mellan lika delar av landet. Strstadsmrådena präglas av ökande trafik, men ckså av stark knkurrens m marken ch därmed begränsat utrymme för att utveckla ch 4

6 tillgdse det samlade behvet av depåfunktiner. Förutsättningarna är ckså lika berende av hur marknaden för lika depåfunktiner i praktiken fungerar. Mt bakgrund av ambitinen att ge ökade förutsättningar för kllektivtrafikföretag att etablera sig på kllektivtrafikmarknaden är det väsentligt att klargöra i vilken grad tillgången till lika depåfunktiner kan ha betydelse för att kunna träda in på kllektivtrafikmarknaden. Kategrier av depåer samt funktiner/tjänster Uppställningsdepå parkering eller uppställning samt vändning av frdn i anslutning till trafikens utförande statinär uppvärmning. Driftsdepå städning, frdnstvätt ch sanering tankning (vatten ch/eller brandfarliga vätskr) eller tanktömning (även fekalier) tankning eller bränsletagning (bränslen) furnering; ilastning eller urlastning av mat, dryck, material etcetera avisning. Underhållsdepå lättare underhåll, kmpnentutbyte ch mindre reparatiner reparatin av krckade frdn, revisiner, större mbyggnader etcetera. Vid vanstående depåfunktiner kan det även finnas persnalutrymmen för förare ch annan persnal sm ingår i den direkta trafikverksamheten. En enskild depå kan innehålla funktiner från samtliga depåtyper. Enskilda depåtjänster, exempelvis städning, kan ckså utföras fristående ch på platser sm i övrigt inte utgör en depå. För att kllektivtrafikföretag ska kunna bedriva en effektiv verksamhet sm möter resenärernas behv är det viktigt att företagen har tillgång till funktiner inm samtliga kategrier av depåer. Men de faktiska eller ptentiella prblemen kpplade till möjligheten att träda in på kllektivtrafikmarknaden bedöms dck i huvudsak gälla drifts- ch uppställningsdepåer, framför allt i strstadsmråden. För taxi bedöms tillgången till depåfunktiner i huvudsak inte utgöra, eller kmma att utgöra en begränsning för marknadstillträde. Bedömningarna gäller därför busstrafik ch persntrafik på järnväg. För tågtrafiken bedöms tillgången till depåer vara ett prblem i strstäderna ch vid vissa andra viktiga platser. Det gäller framför allt uppställning ch tjänster sm behövs i anslutning till trafikens utförande. Även för busstrafiken bedöms tillgången till depåtjänster vara en ptentiellt begränsande faktr för trafikens utveckling. Samtidigt präglas busstrafiken av större flexibilitet jämfört med järnvägssystemet, vilket ckså ger förutsättningar att med större flexibilitet tillgdse behven av tillgång till depåfunktiner. I framför allt strstadsmrådena bedöms dck tillgången till depåtjänster såsm tvätt, städning ch andra drifts- ch uppställningsdepåtjänster kmma att innebära ett ökande prblem, framför allt på grund av att lkaliseringen av depåer inte är ptimal i förhållande till trafikeringen. 5

7 Vissa depåer, särskilt underhållsdepåer, är fta anpassade för ch knutna till den upphandlade trafikens eller enskilda trafikföretags egen verksamhet eller till specifika frdnstyper. Detta kan påverka möjligheterna att använda dessa depåfunktiner. Lagstiftning rörande tillgång till buss- ch järnvägsdepåer Avsikten med den nya kllektivtrafiklagen (Lag 2010:1065 m kllektivtrafik) är att ge kmmersiella initiativ ökade förutsättningar att etablera sig på kllektivtrafikmarknaden. Regeringens utgångspunkt i förarbeten till lagen är att ffentligt ägd infrastruktur i frm av hållplatser ch bytespunkter alltid ska upplåtas på knkurrensneutrala ch icke-diskriminerande villkr. Frågan m villkr eller principer för tillgång till depå avhandlas emellertid inte specifikt i kllektivtrafiklagen eller i förarbetena till denna. Tillträde till depåanläggningar ch depåtjänster är emellertid delvis reglerad för järnvägstrafiken. Järnvägslagen (2004:519) reglerar villkren för tillträde till bland annat bränsledepåer, underhållsanläggningar ch andra tekniska anläggningar. Den sm tillhandahåller sådana anläggningarna eller tjänster till järnvägsföretag ska göra det under icke-diskriminerande villkr. Genm pågående revidering av det EU-direktiv sm järnvägslagen grundar sig på kan dessa villkr kmma att ändras, med krav på att även anläggningar avsedda endast för egen verksamhet ska vara öppna för andra. Ett slutligt ställningstagande förväntas under hösten 2012, varefter arbetet med revideringar av den svenska lagstiftningen kmmer att ta vid. För busstrafik gäller ingen specifik reglering av villkren för tillträde. Diskussinerna i denna rapprt gäller utifrån de förutsättningar sm ges av befintlig lagstiftning. Utöver kllektivtrafik- ch järnvägslagstiftningen behöver både förvaltare ch kllektivtrafikföretag ta hänsyn till annan lagstiftning såsm knkurrenslag, hyreslag med mera. Regler kring markanvändning Genm de kmmunala planer sm upprättas enligt plan- ch bygglagen regleras hur marken ch bebyggelsen får användas. Depåer bedöms i huvudsak ligga på tmtmark, på vilken användningen kan regleras genm civilrättsliga avtal. Tillträde till allmän platsmark eller allmän väg kan däremt inte regleras genm avtal. I viss utsträckning kan uppställning för buss förekmma på allmän platsmark. Inm järnvägssektrn diskuteras regeländringar avseende upplåtelse ch överlåtelse av järnvägsanläggningar ch mark för dessa sm Trafikverket för närvarande förvaltar. Genm de ändringar sm föreslås skulle depåer ch sammanhängande verksamhet kunna arrangeras på befintlig mark för järnvägsändamål. Depåer i trafikförsörjningsprgrammen Den reginala kllektivtrafikmyndigheten ska enligt kllektivtrafiklagen ange målen för den reginala kllektivtrafiken inm länet i särskilda trafikförsörjningsprgram. Kllektivtrafikmyndigheterna har dck inget ansvar att förse marknaden med depåer eller bestämma hur depåer ska användas. Depåernas betydelse för kllektivtrafikens utveckling skulle dck på övergripande nivå kunna behandlas i trafikförsörjningsprgrammen, exempelvis genm att beskriva depåernas läge ch dimensinering. Sådana överväganden bör baseras på en dialg med kllektivtrafikföretag ch de sm ansvarar för depåerna. 6

8 Vilka hänsyn bör tas m depån ställs till marknadens förfgande? I detta avsnitt presenteras resnemang kring de steg sm kan vara lämpliga att gå igenm vid beslut m hur öppna depåer Tillträde ska användas. till Resnemangen depå - prcess nedan begränsar sig till de fall då depån helt eller delvis erbjuds flera kllektivtrafikföretag. Förvaltaren beslutar m tjänster eller tillgång till anläggning kan ställas till marknadens förfgande Förvaltaren infrmerar m sitt erbjudande Kllektivtrafikföretag beställer tjänster eller tillgång till anläggningar Förvaltaren beslutar hur tjänster eller anläggningar ska få nyttjas Avtal träffas mellan förvaltare ch kllektivtrafikföretag Figur 2. Steg från beslut m depåns användning till tecknande av avtal Förvaltaren beslutar m huvudsaklig användning av anläggningen Förvaltaren bör pröva m en depåanläggning behöver användas enbart för egen verksamhet eller m den helt eller delvis ska ställas till marknadens förfgande, det vill säga erbjudas alla kllektivtrafikföretag. Förvaltare bör inför sitt ställningstagande i möjligaste mån ta hänsyn till att det i många delar av landet råder brist på depåer ch att även en begränsad möjlighet för andra kllektivtrafikföretag att få använda en depå kan ha betydelse för kllektivtrafikens utveckling. Förvaltaren infrmerar m sitt erbjudande Erbjudande m depåtjänster eller tillgång till sådana anläggningar sm tillhandahålls öppet bör tydliggöras ch presenteras på ett lättillgängligt sätt ch med gd framförhållning. Av erbjudandet bör bland annat framgå vilka tjänster eller tillgång till vilka anläggningar sm erbjuds ch dess innehåll ch kvalitet villkr ch principer för fördelning av användandet (inklusive villkr vid eventuell kapacitetsbrist) avgiftssystem ch avgiftsnivåer för tjänsterna de tidsperider under vilka tjänster eller tillträde till anläggningar kan bkas villkr för avbkning ch andra avtalsvillkr, exempelvis bknings- eller avbkningsavgifter praktiska uppgifter m beställningar etcetera. 7

9 Om den aktör sm vinner en upphandling har ledig kapacitet, ch bedömer att anläggningar eller tjänster kan ställas till marknadens förfgande, så bör dessa tillhandahållas alla under ickediskriminerande ch knkurrensneutrala villkr, i enlighet med vanstående. Kllektivtrafikföretag beställer tjänster eller tillgång till anläggningar När förvaltaren har infrmerat m sitt erbjudande kan kllektivtrafikföretaget beställa tillgång till depåanläggningen eller de tjänster sm erbjuds vid depån. Kllektivtrafikföretag bör i så gd tid sm möjligt ta kntakt med depåförvaltaren för att infrmera sig m möjligheterna att få använda depåanläggningen eller de tjänster sm erbjuds vid depån. Förvaltaren beslutar hur tjänster eller anläggningar ska få nyttjas Tjänster eller tillgång till anläggningar fördelas löpande på krt eller lång sikt. Förvaltaren bör skyndsamt lämna besked m det är möjligt att bereda tillträde till depåanläggning eller leverera tjänster enligt kllektivtrafikföretagens önskemål. Avtal träffas mellan förvaltare ch kllektivtrafikföretag Förvaltaren bör träffa avtal med kllektivtrafikföretagen m den kapacitet ch de tjänster sm ska levereras ch med vilka villkr. Om tillträdet till depån eller depåtjänster är öppen för andra bör förvaltaren utfrma avtalen så att de är icke-diskriminerande ch att önskemål från flera kllektivtrafikföretag i möjligaste mån kan tillgdses. Avtalslängden kan variera Avtalslängden bör kunna variera för lika kllektivtrafikföretag vid samma depåanläggning, dels för att möta behv av stabilitet ch långsiktighet, ch dels för att möta behv av flexibilitet ch krtsiktighet. Om tillträdet till depåfunktinen i sin helhet eller till viss del är öppen för alla, bör det vara möjligt för förvaltaren ch kllektivtrafikföretag att teckna såväl krt- sm långsiktiga avtal. Depåfunktinen kan vara en grundförutsättning för att möjliggöra trafik för en längre perid, varför det kan finnas behv för såväl kllektivtrafikföretagen ch förvaltaren att säkerställa ett mer långsiktigt samarbete. Val av avtalslängd kan påverka förvaltarens ch kllektivtrafikföretagens affärsrisk ch därmed ckså påverka priset, vilket bör beaktas när man tar ställning till avtalslängd. Långa avtalsperider mellan parter kan utgöra ett hinder för nya aktörer att träda in på kllektivtrafikmarknaden. Tillämpas långa avtalsperider kan det m förvaltaren ser behv av det finnas anledning att avtala m möjligheter att mförhandla villkren för att inte försvåra tillträdet för andra kllektivtrafikföretag ch för att ge förvaltaren möjlighet att på sikt kunna vidga erbjudandet till fler kllektivtrafikföretag. Ingångna hyresavtal gäller Om hyresvärden bedömer att anläggningen i framtiden bör kunna användas för andra ändamål eller av fler aktörer i ett led att möta marknadsöppningen, bör hyresvärden i framtida avtal kunna reservera sig för detta. Hyresavtalen bör i sådana fall innehålla tydliga villkr sm ger trygghet för båda avtalsparter. Ingångna hyresavtal ska hållas. En hyresgäst kan därmed inte tvingas tåla att utrymmet används av andra, utan att hyresvärden först löser ut hyresgästen från kntraktet i enlighet med avtalsvillkren 8

10 ch med hänsyn till det besittningsskydd sm hyresgästen kan ha. Hyresgästen har att förhålla sig till de uppsägningsvillkr sm följer av avtalet. Kapacitet i depåanläggningen eller tillgång till depåtjänster sm ett kllektivtrafikföretag inte längre har nytta av, till exempel sm följd av en ändrad marknadssituatin, bör m det är möjligt kunna återlämnas till förvaltaren. Därigenm minskar risken för en ineffektiv användning av funktinen. Kllektivtrafikföretaget bör meddela förvaltaren att företagets behv förändrats. Förvaltaren kan då bedöma m kapaciteten eller depåtjänsterna istället kan erbjudas andra kllektivtrafikföretag. Villkren för detta bör regleras i avtalet. Tjänster eller kapacitet vid anläggningar bör inte överlåtas Om depån är öppen för flera kllektivtrafikföretag bör förvaltaren inte tillåta att tjänster eller kapacitet i depån överlåts till ett annat företag utan förvaltarens gdkännande. Detta för att minimera risken för att knkurrensen hämmas ch att det uppstår hinder för kllektivtrafikföretag att få tillgång till depåer. Incitament för en effektiv ch kvalitativ verksamhet vid depån bör kunna tillämpas Om depån används av flera kllektivtrafikföretag, bör kllektivtrafikföretagen ch förvaltaren samarbeta ch föra en löpande dialg m hur verksamheten ch trafiken till depån kan bedrivas effektivt ch med gd kvalitet. Parterna bör i samverkan utveckla ch rganisera användningen ch trafikeringen så att depån kan användas på ett effektivt sätt. Kllektivtrafikföretagens verksamhet får inte bedrivas så, att andra företag lider skada. Om kllektivtrafikföretaget exempelvis inte håller tiderna vid angöring ch avgång, ch m detta skadar andra företag, bör förvaltaren ha möjlighet att tillämpa sanktiner eller att vid betydande mfattning häva avtalet. Möjligheter till bnus eller liknande incitamentsystem kpplade till verksamhetens utförande kan övervägas. Om ett kllektivtrafikföretag i väsentlig mfattning underlåter att avbka kapacitet eller tjänster, bör förvaltaren ha rätt att häva avtalet. 9

11 Prissättning Likvärdiga tjänster på samma marknad bör prissättas likvärdigt Knkurrensneutralitet innebär att alla aktörer ska ha samma förutsättningar att agera på en marknad. Det förutsätter bland annat att verksamhet i ffentlig regi inte gynnas på bekstnad av mtsvarande kmmersiell verksamhet. I situatiner där det finns faktisk eller ptentiell knkurrens mellan ffentligt driven verksamhet ch kmmersiell verksamhet bör därför principerna för prissättning vara likartade. Prissättningen bör grundas på samma principer avsett användare Diskriminerande prissättning innebär att lika kunder får betala lika pris för samma tjänst, även m alla förutsättningar i övrigt är lika, det vill säga att prisskillnaden inte kan mtiveras av skillnader i tjänstens innehåll eller kvalitet. För att inte diskriminera lika kllektivtrafikföretag bör prissättningen grundas på samma principer. Samma pris bör gälla lika för alla kunder för exempelvis en viss servicenivå eller viss avtalad vlym. Prissättningen bör vara transparent Prissättningen bör vara överblickbar ch transparent. Detta betyder bland annat att priset för enskilda tjänster bör redvisas separat. Prissättningen bör inte bara vara möjlig att förstå ch förhålla sig till i relatin till de tjänster sm efterfrågas de bör ckså vara möjliga att följa upp ch pröva i efterhand. Den sm tillhandahåller tjänster bör därför kunna visa att priserna överensstämmer med de metder eller nivåer sm anges i erbjudandet eller i avtal. 10

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag 2011-11-24 Trafikförsörjningsprgram för Skåne 2012 Förslag 2 Innehåll Förrd...3 1 Förutsättningar ch ramverk...4 1.1 Ny lag 1/1 2012...4 1.2 Planering ch beslut inm kllektivtrafiken i Skåne...4 1.3 Utvecklad

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Yttrande rörande PTS omarbetade förslag till beslut avseende grossistmarlmaden för programutsändningstjänster i marknätet.

Yttrande rörande PTS omarbetade förslag till beslut avseende grossistmarlmaden för programutsändningstjänster i marknätet. TV4-GRUPPEN Kmmunikatinsmyndigheten PTS Enheten för samtrafik Bx 5398 102 49 Stckhlm Attn: Ylva Mälarstig Stckhlm den 20 augusti 2009 Yttrande rörande PTS marbetade förslag till beslut avseende grssistmarlmaden

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning Knsekvensanalys Miljöknsekvensbeskrivning Översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun antagen 17 december 2012 Ft: Charltte Hedlund 1 Sammanfattning Knsekvensanalys (miljöknsekvensbeskrivning) Denna knsekvensanalys

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

EBITS 2008-11-20 Energibranschens Informations- & IT-säkerhetsgrupp

EBITS 2008-11-20 Energibranschens Informations- & IT-säkerhetsgrupp 2008-11-20 Energibranschens Infrmatins- & IT-säkerhetsgrupp Samtrafik i gemensam utrustning Syfte EBITS har sett ett behv av ett klargörande dkument när frågan m samtrafik i egen ptfiber blivit allt vanligare.

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Bredbandspolicy för Skurups kommun Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den

Läs mer

Vattenfall Innovation Awards

Vattenfall Innovation Awards Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Tjänstebeskrivning. Tjänsteöversikt. Omfattning för Copilot Optimize-tjänster. Co ilot Optimize CAA-1000. Omfattning

Tjänstebeskrivning. Tjänsteöversikt. Omfattning för Copilot Optimize-tjänster. Co ilot Optimize CAA-1000. Omfattning Tjänstebeskrivning C ilt Optimize CAA-1000 Tjänsteöversikt Denna Tjänstebeskrivning ("Tjänstebeskrivningen") ingås mellan dig, kunden, ("dig" eller "Kunden") ch den Dell-enhet sm identifierats på din faktura

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Företagsinkubatorn ÅTC Växthuset (I kraft t.o.m. 2012)

Företagsinkubatorn ÅTC Växthuset (I kraft t.o.m. 2012) Företagsinkubatrn ÅTC Växthuset (I kraft t..m. 2012) Verksamhetens utfrmning Inkubatrn är ett verktyg, en prcess för att utveckla idéer. Företagsinkubatrn på Åland kallas Växthuset. Utgångspunkten är alltid

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning Kravspecifikatin / Uppdragsbeskrivning Prjektledare / Utvecklare Knsulttjänst för prjektledning ch kmpetensförstärkning i Sametingets IT Utvecklingsprjekt Bakgrund Sametinget bedriver några starkt utvecklingsinriktade

Läs mer

Policy för vägvisningsskyltar och tillfälliga skyltar inom Lidingö stad Dnr TN/2014:5

Policy för vägvisningsskyltar och tillfälliga skyltar inom Lidingö stad Dnr TN/2014:5 Plicy för vägvisningsskyltar ch tillfälliga skyltar inm Lidingö stad Dnr TN/2014:5 Antagen i tekniska nämnden 2014-01-22 POSTADRESS Lidingö stad Tekniska förvaltningen 181 82 Lidingö BESÖKSADRESS Stckhlmsvägen

Läs mer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer

Läs mer

Kravställ IT system på rätt sätt

Kravställ IT system på rätt sätt Kravställ IT system på rätt sätt Upphandling IT system petter.ulander@adviceu.se 070 2125800 Upphandling IT system Vad behöver vi? En mdern sprtbil? Upphandling IT system En rejäl lastbil? Upphandling

Läs mer

Bankernas betydelse för nyföretagande i stad och landsbygd. Mikaela Backman Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Bankernas betydelse för nyföretagande i stad och landsbygd. Mikaela Backman Internationella Handelshögskolan i Jönköping Bankernas betydelse för nyföretagande i stad ch landsbygd Mikaela Backman Internatinella Handelshögsklan i Jönköping Bakgrund I en perfekt värld skulle alla lönsamma prjekt bli finansierade. Studier visar

Läs mer

Lokalförsörjningsplan 2011

Lokalförsörjningsplan 2011 Lkalförsörjningsplan 2011 Limhamn-Bunkefl stadsdelsförvaltning Reviderad 2011-05-31 Upprättad Datum: Versin: Sammanställning: Förvaltning: Enhet: 1.0 Eva Fröding Limhamn-Bunkefl stadsdelsförvaltning Kansli-

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Information från socialkontorets ledningsgrupp

Information från socialkontorets ledningsgrupp PROTOKOLL LEDNINGSTRÄFF 2015-10-20 Närvarande: Berit Nrén, Christina Kvarnström, Erika Hanssn, Fredrik Nilssn, Inger Engström, Lena Sjölin, Peder Hanssn, Sture Veräjä, Åsa Israelssn, Eva Åkerlund Infrmatin

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination)

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination) Kvalitetsprgram ÖN Wrkshp - Kvalitetsprgram ÖN Sammanställning av praktiska övningar Byggandet på Ön kmmer trligen att bli ett av de största byggprjekten i Umeås histria. Byggbranschen i Umeå, via Nätverket

Läs mer

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde Rektr BESLUT 2015-03-17 Dnr HS Riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt vid Högsklan i Skövde Eknmiavdelningen vid Högsklan i Skövde har riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt. Dkumentet

Läs mer

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Lkalsamrdning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10- 13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell bedömning...

Läs mer

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet Utvärdering av BROs kntaktpersnsverksamhet Beställare: Upplägg ch rapprt: Genmförande: Ingrid Kössler ch Kerstin Wåhleman Elise Leppänen 7-16 september 2009 Framtagen i samarbete med: www.easyresearch.se

Läs mer

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Intern kntrll snöröjning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10-13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

tf'& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Finansieringslots Jönköpings län Science Park Jönköpings län 20 15-01 2016-12 Nytt 100 000 kr

tf'& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Finansieringslots Jönköpings län Science Park Jönköpings län 20 15-01 2016-12 Nytt 100 000 kr Referens Mikael Gustafssn tf'& ~, /jt( 6/!1 tr ;Jt-1. 20141027 Beteckning R12514 Antal sidr 1 (3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut:

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A KALLELSE 1(1) 2015-10-09 Parlamentariska nämnden extra sammanträde Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Reginens hus, sal A Ärenden Val av prtklljusterare Fastställande av dagrdning Anmälan av prtkll

Läs mer

för ordinärt boende inklusive servicelägenheter i Varbergs kommun

för ordinärt boende inklusive servicelägenheter i Varbergs kommun Kvalitetsdeklaratiner ch kvalitetskrav för rdinärt bende inklusive servicelägenheter i Varbergs kmmun KVALITETSDEKLARATIONER Varbergs kmmun har, sm en av sina målsättningar, att vara en bra kmmun att

Läs mer

1. Anteckna era produktionsinriktningar och bruttoinkomsterna från dem för 2011.

1. Anteckna era produktionsinriktningar och bruttoinkomsterna från dem för 2011. Basuppgifter m företaget 1. Anteckna era prduktinsinriktningar ch bruttinkmsterna från dem för 2011. 1. 2. 3. 4. 2. Om ni bedriver växtdling eller vattendling, ange vilka växt- eller djurarter det rör

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

Strukturplan Österport

Strukturplan Österport Gdkänd av Prgramnämnd Samhällsbyggnad 2012-03-06 SI101142 Anita Iversen Strukturplan Österprt Bakgrund Kmmunen vill att kvarteren Gasklckan ch Gasugnen på Öster mvandlas från industrimråde till att få

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling

Läs mer

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter Uppföljning av smmar 2015 Annika Sörensdtter Lönekntr Annika Sörensdtter Rapprt Uppföljning av smmar 2015 2(19) Innehållsförteckning Original lagras ch gdkänns elektrniskt. Utskrifter gäller endast efter

Läs mer

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014)

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Ny diskrimineringslag Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) Lagens syfte (1 ) Lagens tillämpningsmråde (2 ) Den nya diskrimineringslagen, sm trädde i kraft den 1 januari

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015 Handbk Samrdnad Individuell Plan 2015 Sammanställd ch revideras av den Lkala Ledningsgruppen Västbus. Inledning Tanken med denna handbk är att du sm handläggare ch/eller sm sammankallande skall få infrmatin

Läs mer

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

Installation av fiber och IPTV i Seraljen

Installation av fiber och IPTV i Seraljen Frågr ch svar Frågr ch svar Installatin av fiber ch IPTV i Seraljen Kmmer COM hem att helt försvinna eller kan man ha det i en övergångsperid? Svar: Vi kmmer att ha tillgång till CmHem under 2016 ch 2017

Läs mer

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge Råd ch riktlinjer för mbil försäljning av mat i Mjölby, Mantrp ch Skänninge Beslutade av kmmunstyrelsen Framtagna av Tekniska kntret, Miljökntret, Byggnadskntret, Näringslivskntret ch Medbrgarservice Namn:

Läs mer

Bytespunkter övergripande principer för tillträde och prissättning. En vägledning

Bytespunkter övergripande principer för tillträde och prissättning. En vägledning Bytespunkter övergripande principer för tillträde och prissättning En vägledning 1 2 Innehållsförteckning INLEDNING Sid 5 1. PROCESS OCH PRINCIPER FÖR TILLTRÄDE Sid 7 1.1. TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAMMET

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Riktlinjer och rekommendationer Riktlinjer för periodisk information som kreditvärderingsinstitut ska lämna till Esma

Riktlinjer och rekommendationer Riktlinjer för periodisk information som kreditvärderingsinstitut ska lämna till Esma Riktlinjer ch rekmmendatiner Riktlinjer för peridisk infrmatin sm kreditvärderingsinstitut ska lämna till Esma 23/06/15 ESMA/2015/609 Innehållsförteckning 1 Omfattning... 3 2 Definitiner... 3 3 Syftet

Läs mer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer Delmarknad 4: Privatmarknaden - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innvatörer N E W S Innehåll Bakgrund... 3 Delmarknad 4: Privatmarknaden... 4 Intrduktin... 4 Struktur ch rganisatin... 4 Användarnas

Läs mer

Lösningsförslag/lösningskommentarer (Ej fullständiga svar) VFTA01- ordinarie tenta våren 2014

Lösningsförslag/lösningskommentarer (Ej fullständiga svar) VFTA01- ordinarie tenta våren 2014 Lösningsförslag/lösningskmmentarer (Ej fullständiga svar) VFTA01- rdinarie tenta våren 2014 Fråga 1 15p a Av uppgiften framgår att strandskydd föreligger i mrådet. Av MB 7:15 1p framgår bland annat att

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Anslutningsavtal för fiberinkoppling till fastighet

Anslutningsavtal för fiberinkoppling till fastighet 1(3) Anslutningsavtal för fiberinkppling till fastighet Genm detta Avtal, sm är upprättat mellan (nedan kallad Fastighetsägaren) ch Mediateknik AB, rganisatinsnummer: 556534-3562 (nedan kallad Nätägaren),

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Nolängen

Arbetsplan för förskolan Nolängen Arbetsplan för försklan Nlängen Läsåret 2015/2016 Alingsås kmmun, Barn- ch ungdmsförvaltningen, Utvecklingsenheten Pstadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefn: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61

Läs mer

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 1 (5) Riktlinjer för gdkännande ch rätt till bidrag för enskild förskla, fritidshem ch pedaggisk msrg Dkumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Barn ch utbildningsnämnden (2009 10 06 62) Gäller för: Enskild förskla,

Läs mer

Riktlinjer och arbetssätt för Synpunkt Höör

Riktlinjer och arbetssätt för Synpunkt Höör 2014-11-27 1 (7) Riktlinjer ch arbetssätt för Synpunkt Höör Inledning Höörs kmmun arbetar kntinuerligt med att utveckla verksamheterna utifrån medbrgarnas behv ch samhällets förändringar. Ett viktigt underlag

Läs mer

Metodhandbok. för arbete med unga och lokalt ledd utveckling på landsbygden

Metodhandbok. för arbete med unga och lokalt ledd utveckling på landsbygden Metdhandbk för arbete med unga ch lkalt ledd utveckling på landsbygden INNEHÅLL U LAND Ung på landsbygden Varför unga i lkal utveckling på landsbygden? Paraplyprjektens upplägg Ungdmscachens rll Unga ambassadörer

Läs mer

Tips och råd till beställare som ska upphandla en kvalitetssäkrad pumpservice enligt LOU

Tips och råd till beställare som ska upphandla en kvalitetssäkrad pumpservice enligt LOU O:\BRG\Föreningar\Servicesektinen\06 Prjekt\11 Upphandlingsrekmmendatiner underlag\upphandling avseende pumpservice SWEPUMP rev II 140905.dcx 1 (5) Tips ch råd till beställare sm ska upphandla en kvalitetssäkrad

Läs mer

Examinationsregler i medieteknik

Examinationsregler i medieteknik Dnr: DFM 2012/101 Regeldkument Examinatinsregler i medieteknik Beslutat av Ämneskllegiet i medieteknik 2012-06-19 Gäller från 2012-08-27 Innehåll Examinatinsregler i medieteknik 3 1. Vanliga examinatinsfrmer

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04).

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04). Rektrs beslut Rektr 2011-01-31 MDH1.5-1066/10 Handläggare Tmmy Stridh IT-strategi Beslut Rektr beslutar att fastställa bifgad IT-strategi. IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF

Läs mer

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi

Läs mer

Swedavias långsiktiga trafikprognos 2015 2045

Swedavias långsiktiga trafikprognos 2015 2045 Swedavias långsiktiga trafikprgns 215 245 Detta dkument innehåller Swedavias långsiktiga trafikprgns. Innehållet är baserat på den bästa framtidsbedömning sm Swedavia gör i dagsläget (215-1-27). Prgnsen

Läs mer

Storstockholms brandförsvar Dnr 111-1044/2013. AVTAL avseende tilläggstjänsten Brandskyddsutbildning

Storstockholms brandförsvar Dnr 111-1044/2013. AVTAL avseende tilläggstjänsten Brandskyddsutbildning Strstckhlms Dnr 111-1044/2013 Mellan Danderyds kmmun, rganisatinsnummer 212000-0126 (Kmmunen) ch Strstckhlms, rganisatinsnummer 212000-0356 Bx 1328,11183 Stckhlm (SSBF) har träffats följande AVTAL avseende

Läs mer

EFTER VALET Liten PM om trängsel-/framkomlighetsavgifter 2002-09-12/mn

EFTER VALET Liten PM om trängsel-/framkomlighetsavgifter 2002-09-12/mn EFTER VALET Liten PM m trängsel-/framkmlighetsavgifter 2002-09-12/mn UTGÅNGSPUNKTER FÖR POLITISKA UPPGÖRELSER EFTER VALET 2002 OM ATT SNABBT INFÖRA TRÄNGSEL-/FRAMKOMLIGHETSAVGIFTER I STOCKHOLMSREGIONEN

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-08-28] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull 2015-09-17 Plan för reginal arbetsfördelning inm cancervården - för patientens skull Arbetsgång för reginal arbetsfördelning Arbetsfördelning (nivåstrukturering) ska säkra att åtgärder sm kräver särskild

Läs mer

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) 2015-09-05 Västra Bagarmssens försklr Bx 51 17 121 17 Jhanneshv Telefn 08-50815000 stckhlm.se Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Anslutningsavtal för fiberinkoppling till fastighet

Anslutningsavtal för fiberinkoppling till fastighet 1(3) Anslutningsavtal för fiberinkppling till fastighet (Avtalet gäller fiberpjektet: Nrr ch Sör Limsta ) Genm detta Avtal, sm är upprättat mellan (nedan kallad Fastighetsägaren) ch Mediateknik AB, rganisatinsnummer:

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun Riktlinjer för individuell planering ch dkumentatin av genmförandet av insatser inm särskilda benden i Törebda Kmmun Beslutat av kmmunstyrelsen 2012-05-02 diarienummer KS 2011/0232 Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Barn- ch sklförvaltning Lunds stad Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Adress: Arkivgatan 5 222 29 Lund Telefn vx: 046-35 50 00 Telefax: 046-35 83 66 E-pst:mats.dahl @lund.se Internet: www.lund.se

Läs mer

Titel Åtgärdsplan Stråk 5. Utgivningsdatum maj 2011

Titel Åtgärdsplan Stråk 5. Utgivningsdatum maj 2011 Titel Åtgärdsplan Stråk 5 Utgivningsdatum maj 2011 Prduktin Ingrid Winblad, Västra Götalandsreginen Marita Karlssn, Trafikverket Ann-Charltte Erikssn, Trafikverket Eric Alnemar, Trafikverket Lars Thörnblad,

Läs mer

Kartläggning av biogasförutsättningar från gödsel inom Kungsbacka kommun

Kartläggning av biogasförutsättningar från gödsel inom Kungsbacka kommun Kartläggning av bigasförutsättningar från gödsel inm Kungsbacka kmmun Innehåll Uppdrag 2 Tillvägagångssätt 2 Slutsatser 5 Eknmi 5 Kalkyl 6 Förslag till frtsättning 7 Uppdrag Att kartlägga gårdar inm Kungsbacka

Läs mer

ÖVERSIKTSPLANENS HUVUDDRAG

ÖVERSIKTSPLANENS HUVUDDRAG Översiktsplan för Strängnäs kmmun Översiktsplanens huvuddrag ÖVERSIKTSPLANENS HUVUDDRAG STRATEGI FÖR NYA BOSTÄDER Kmmunens viljeinriktning är att ta till vara ch utveckla det sm är bra ch unikt i varje

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande Yttrande Diarienummer: 12KS/0303 Datum: 2012-11-14 Lars Fladvad, utvecklingschef Landstingsstyrelsens förvaltning Bx 22550 104 22 Stckhlm, Yttrande över regeringens bstadsuppdrag till landstinget Bakgrund

Läs mer

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12.

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12. Referens Emil Hesse ~'A ~~ Beteckning R 25313 1(4) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: status: Ett reginalt näri.ngslivsinrikta

Läs mer

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015 Läs m Stiftelsen Skgssällskapets ch närstående stiftelsers anslag för frskning ch kunskapsutveckling, kmmunikatin ch kunskapsspridning; m ansökan, granskning av ansökningar ch kmmunikatin kpplad till prjekten.

Läs mer

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen Rapprt delprjektgrupp HR i genmförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsrefrmen HR gruppen HR gruppen deltagare har bestått av de fyra persnalcheferna för landstingets västra, centrala, östra länsdelar

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS HUSBYGGNADSPROJEKT. PROJEKTDIREKTIV Träder i kraft 4.2.2014

KYRKSLÄTTS KOMMUNS HUSBYGGNADSPROJEKT. PROJEKTDIREKTIV Träder i kraft 4.2.2014 Fge 9/3.2.2014 7 Dnr:924/10.03.02.01/2013 Gdkänd av kmmunfullmäktige 3.2.2014 KYRKSLÄTTS KOMMUNS HUSBYGGNADSPROJEKT PROJEKTDIREKTIV Träder i kraft 4.2.2014 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 Huvudskeden i prcessen

Läs mer

ACD Accelerated Competitive Dialogue

ACD Accelerated Competitive Dialogue 1(6) ACD Accelerated Cmpetitive Dialgue Bertil Danared Accelerated Cmpetitive Dialgue ( ACD ) är en wrkhpbaserad ch interaktiv upphandlingsfrm, där utvalda anbudsgivare bjuds in att på ett strukturerat

Läs mer

Beredningsplan för Transportplan för Nyköpings kommun

Beredningsplan för Transportplan för Nyköpings kommun Dnr KK14/308 BEREDNINGSPLAN STYRDOKUMENT Beredningsplan för Transprtplan för Nyköpings kmmun Beslutad av Kmmunstyrelsen 2015-02-09, 33 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund ch syfte med styrdkumentet...

Läs mer

Policyn inkluderar de föreskrifter för kommunens medelsförvaltning som fullmäktige enligt 8 kap 3 Kommunallagen har att fastställa.

Policyn inkluderar de föreskrifter för kommunens medelsförvaltning som fullmäktige enligt 8 kap 3 Kommunallagen har att fastställa. FINANSPOLICY 1. ALLMÄNT 1.1 Övergripande mål för finansverksamheten Kmmunens finansverksamhet skall bedrivas på ett effektivt ch säkert sätt utan spekulativa inslag. Den övergripande målsättningen för

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-05-18] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer