Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag"

Transkript

1 Trafikförsörjningsprgram för Skåne 2012 Förslag

2 2 Innehåll Förrd Förutsättningar ch ramverk Ny lag 1/ Planering ch beslut inm kllektivtrafiken i Skåne Utvecklad samrådsprcess Nuläge Visin ch målbild Kllektivtrafiken bidrar till att utveckla Skåne Kundernas krav ch behv Mål för kllektivtrafiken Strategiska val Huvudstrategier ch övergripande pririteringar Förutsättningar för en framgångsrik kllektivtrafik Åtgärder för att nå målen Strategier för kllektivtrafikens utveckling Kllektivtrafikens utveckling till år Allmän ch kmmersiell trafik Reginal ch natinell infrastrukturplanering Samhällsplanering i Skåne Samband ch samrdning med grannreginer Åtgärder för att skydda miljön Åtgärder för att understödja hela-resan Eknmiska knsekvenser ch finansiering Eknmiska knsekvenser för Regin Skåne Eknmiska knsekvenser för staten Eknmiska knsekvenser för kmmunerna Uppföljning Begreppsförklaring...40 Bilagr: 1. Gällande trafikavtal 2. Trafik i Regin Skånes regi 2011 (separat dkument) 3. Förteckning över bytespunkter 4. Förteckning över samråd

3 3 Förrd Från den 1 januari 2012 gäller en ny lag för kllektivtrafiken. Den ger nya förutsättningar för genmförande ch utveckling av kllektivtrafiken. I varje län ska finnas en reginal kllektivtrafikmyndighet sm samlat ansvarar för kllektivtrafiken i reginen. En viktig förändring är ckså att den reginala kllektivtrafiken öppnas för kmmersiella aktörer. Det avtal sm sedan tidigare finns mellan Regin Skåne ch de skånska kmmunerna har setts över ch anpassats till den nya lagen. Regin Skåne är enligt avtalet reginal kllektivtrafikmyndighet ch svarar därmed liksm tidigare samlat för kllektivtrafiken i reginen. I förberedelserna för den nya lagens införande har ckså ingått att upprätta ett reginalt trafikförsörjningsprgram för Skåne. Prgrammet bygger på det reginala utvecklingsprgrammet, gällande strategier för utvecklingen av den reginala tåg- ch busstrafiken samt andra reginala strategidkument. Prgrammet bygger ckså på synpunkter sm inhämtats genm dialger med kmmuner, myndigheter, grannreginer, rganisatiner ch marknadens aktörer. Prgrammet har tagits fram av en arbetsgrupp med medverkan från Regin Skåne ch Kmmunförbundet Skåne. Arbetsgruppen har haft följande sammansättning: Thrbjörn Lindhqvist, Kncernkntret, sammankallande Andreas Ekberg Skånetrafiken Bengt Nilssn Skånetrafiken Sven Tufvessn Skånetrafiken Patrik Lindblm Avdelningen för reginal utveckling Mats Peterssn Avdelningen för reginal utveckling Dag Juhlin, Kmmunförbundet Skåne Föreliggande förslag ska nu bilda underlag för yttranden från Kllektivtrafiknämnden ch Reginala tillväxtnämnden. Avsikten är att prgrammet därefter ska fastställas av Reginfullmäktige den 28/ Thrbjörn Lindhqvist Sammankallande i arbetsgruppen

4 4 1 Förutsättningar ch ramverk 1.1 Ny lag 1/ En ny lag m kllektivtrafik träder i kraft den 1 januari 2012, Lag (2010:1065) m kllektivtrafik. Den nya lagen ska bli ett mdernt ch trafikslagsövergripande regelverk för den lkala ch reginala kllektivtrafiken. Några huvudpunkter i den nya lagen Reginala kllektivtrafikmyndigheter ersätter de tidigare trafikhuvudmännen. De reginala kllektivtrafikmyndigheterna ska besluta m reginala trafikförsörjningsprgram ch allmän trafikplikt. Kllektivtrafikföretag får fritt etablera kmmersiell kllektivtrafik var sm helst i hela landet. Även kmmersiella kllektivtrafikföretag måste lämna infrmatin m sitt trafikutbud till ett gemensamt system för trafikantinfrmatin. De reginala trafikförsörjningsprgrammen ska tas fram i dialg med kmmuner, myndigheter, trafikperatörer ch andra aktörer ch blir strategiska beslut m kllektivtrafiken i reginen. Lagen mfattar reginal kllektivtrafik. Med reginal kllektivtrafik menas Sådan kllektivtrafik sm äger rum inm ett län eller, m den sträcker sig över flera län, med avseende på trafikutbudet är ägnad att tillgdse resenärernas behv av arbetspendling eller annat vardagsresande ch sm med hänsyn till sitt faktiska nyttjande tillgdser ett sådant behv ( 6). Allmän trafikplikt Den reginala kllektivtrafikmyndigheten, RKTM, har sm ett av sina huvuduppdrag enligt den nya kllektivtrafiklagen att med utgångspunkt från det reginala trafikförsörjningsprgrammet, fatta beslut m allmän trafikplikt för sådan reginal kllektivtrafik sm samhället avser att ta ansvar för ch teckna avtal m. Alla beslut m allmän trafikplikt ska kunna härledas ur det reginala trafikförsörjningsprgrammet. Beslut m allmän trafikplikt är ett särskilt beslut sm endast får fattas av RKTM. Sådana beslut får bara avse reginal kllektivtrafik såsm begreppet definieras. Nteras bör att avsett m ett beslut fattats m allmän trafikplikt ch avtal träffats m allmän trafik så är det fritt för marknaden att etablera kmmersiell trafik inm eller genm samma mråde genm anmälan till RKTM. 1.2 Planering ch beslut inm kllektivtrafiken i Skåne Krt histrik Regin Skånes tidigare rll sm trafikansvarig ch huvudman för den lkala ch reginala kllektivtrafiken i Skåne grundades på lagen m ansvar för viss kllektiv persntrafik, SFS

5 5 1997:734 ch ett avtal mellan Regin Skåne ch samtliga kmmuner i Skåne. Avtalet mellan Regin Skåne ch kmmunerna ingicks ursprungligen hösten 1998 inför bildandet av Regin Skåne ch har senare, efter en utvärdering av det första avtalet, ersatts med ett nytt avtal sm gdkänts av samtliga parter 2008/2009. Avtalet har sedan under 2011 med anledningen av den nya lagen anpassats, dck med samma faktiska innebörd. För närvarande pågår behandlingen av avtalet i kmmunerna. Reginfullmäktige har ställt sig bakm förslaget. Förslaget innebär bland annat att Regin Skåne ensamt har ansvaret att planera, besluta, verkställa ch finansiera den samhällsfinansierade kllektivtrafiken i Skåne (Särskilt avtal med Lunds kmmun gällande stadsbusstrafiken i Lund). Regin Skånes rll sm reginal kllektivtrafikmyndighet Rllen sm reginal kllektivtrafikmyndighet innebär att Regin Skåne frtsatt, förutm de privata intressenterna, ensam har det plitiska ch eknmiska ansvaret för den lkala ch reginala kllektivtrafiken i Skåne. Detta ansvar fullgörs genm att Regin Skåne upphandlar ch genmför trafik men ckså genm att man skapar förutsättningar för kmmersiell trafik. Regin Skåne är ckså sedan 2008 ansvarig för färdtjänsten ch riksfärdtjänsten i åtta kmmuner i nrdvästra Skåne. Under 2010 tillkm14 kmmuner i östra Skåne ch under 2011 ytterligare 2 kmmuner. Den 1 januari 2012 kmmer alltså ttalt 24 kmmuner att ha beslutat att överlämna färdtjänstansvaret till Regin Skåne. Trafiken har rllen av bldmlpp i ett samhälle. Den är inget självändamål, men har str betydelse för att samhället i övrigt ska fungera väl. Kllektivtrafiken i Skåne ska bidra till att förverkliga mål för Regin Skåne ch de mål för Skåne sm anges i det reginala utvecklingsprgrammet. Därför stöds ckså trafiken med betydande belpp. Planering, beslut ch verkställande inm kllektivtrafiken präglas i hög grad av att kllektivtrafiken inte bara är en ffentlig verksamhet, plitiskt styrd ch stödd med ffentliga medel. Den är ckså en kmmersiell verksamhet, sm bedrivs på en marknad i knkurrens med andra trafikslag. Huvuddelen av trafikens kstnader täcks genm intäkter från resenärerna, vilket ställer stra krav på flexibilitet samt kund- ch marknadsrientering. Behvet av affärsmässighet även för den samhällsbetalda delen innebär att den plitiska styrning av trafiken till viktiga delar måste ligga på en generell nivå. Reginfullmäktige styr trafiken i första hand genm: Mål för kllektivtrafiken sm kan härledas ur det reginala utvecklingsprgrammet ch sm uttrycker vad fullmäktige vill uppnå med kllektivtrafiken. Riktlinjer för trafiken i Trafikförsörjningsprgrammet. Beslut i strategiskt viktiga frågr. (Exempelvis vid inköp av nya tåg.) Årliga beslut m verksamhetsplan ch budget Planerings- ch beslutsprcessen för kllektivtrafiken är en integrerad del av Regin Skånes utvecklingsarbete ch budgetprcess. Reginfullmäktige, Reginstyrelsen, Kllektivtrafiknämnden, Reginala tillväxtnämnden, Kllektivtrafiknämndens förvaltning ch Avdelningen för reginal utveckling är de delar av Regin Skåne sm främst berörs. En viktig utgångspunkt är att kllektivtrafiken ska bygga på helhetssyn på de lika trafikslagen ch på kllektivtrafikens samband med andra viktiga funktiner i samhället. Den ska ckså vara samrdnad med andra verksamheter inm Regin Skåne. Trafikförsörjningsprgrammet ett strategiskt dkument Reginala tillväxtnämnden upprättar i samråd med Kllektivtrafiknämnden förslag på Trafikförsörjningsprgram för behandling ch beslut i Reginfullmäktige. Sm en viktig del i det sker en mfattande dialg med kmmunerna, övriga intressenter ch samarbetsparter. I trafikförsörjningsprgrammet redvisas bland annat:

6 6 Hur kllektivtrafiken sm ett medel bidrar till att utveckla Skåne Förutsättningarna för en framgångsrik kllektivtrafik. Långsiktiga mål ch riktlinjer för trafiken. Aktuella frågr samt inriktning för den närmaste planeringsperiden Eknmisk redvisning Reginfullmäktige uppdrar sedan till Kllektivtrafiknämnden att planera ch genmföra trafiken med utgångspunkt i de mål ch riktlinjer sm fullmäktige ställt upp. Uppdraget ges i planeringsdirektiv ch beslut m budget ch Trafikförsörjningsprgram. Beslut m allmän trafikplikt fattas av Reginala tillväxtnämnden. Trafikförsörjningsprgrammet ska vara långsiktigt. Föreliggande prgram behandlar periden fram till 2020 men innefattar utvecklingsfrågr sm har längre hrisnt än så. Det finns samtidigt en stark kppling till den krtsiktiga planeringen. Trafikförsörjningsprgrammet ska vara samrdnat med Regin Skånes arbete med budget ch förvaltningsuppdrag för de närmaste åren. Trafikförsörjningsprgrammet ska ge en helhetsbild för kllektivtrafiken i reginen ch innefatta såväl den allmänna trafiken, vilken upphandlas av Regin Skåne, sm den kmmersiella trafiken. Idag finns kmmersiell trafik endast i begränsad mfattning ch infrmatinen kring denna trafik är ännu inte tillgänglig vilket innebär att detta prgram fkuserar på den samhällsfinansierade kllektivtrafiken. Kmmande versiner av Trafikförsörjningsprgrammets kmmer att anpassas till den utveckling sm sker av kmmersiell trafik. Avsikten är att Trafikförsörjningsprgrammet årligen ska ses över ch behandlas av Reginfullmäktige. Den samhällsfinansierade kllektivtrafiken kmmer även frtsättningsvis att bedrivas under varumärket Skånetrafiken, vilket även kan inrymma kmmersiell trafik. Även i frtsättningen kmmer man att i egen regi leda, planera ch upphandla trafik, ta emt beställning av viss trafik, ge färdtjänsttillstånd samt att marknadsföra, infrmera ch sälja. All övrig verksamhet utförs av entreprenörer sm upphandlas i knkurrens. 1.3 Utvecklad samrådsprcess I den nya kllektivtrafiklagen betnas vikten av samråd i prcessen med trafikförsörjningsprgram: Det reginala trafikförsörjningsprgrammet ska upprättas efter samråd med mtsvarande myndigheter i angränsande län. Samråd ska även ske med övriga berörda myndigheter, rganisatiner, kllektivtrafikföretag samt företrädare för näringsliv ch resenärer. I de fall ett landsting ensamt är reginal kllektivtrafikmyndighet ska samråd även ske med kmmunerna i länet. Lagen är dck inte lika tydlig när det gäller frmerna för samråd, vilket innebär att varje reginal kllektivtrafikmyndighet får str frihet att själv finna ch utveckla sina samrådsprcesser. I samrådsprcessen inför 2012-års trafikförsörjningsprgram har str tnvikt lagts vid kntakter med kmmunerna. Såväl avstämning beträffande upplägg ch innehåll sm återkppling har skett vi vid årets kmmunledningsknferenser. Därutöver har samråd skett

7 7 med kmmunerna skett inm ramen för respektive hörnsamarbete samt i någt fall även med enskilda kmmuner. Dessutm har samråd skett med bl a Trafikverket, trafikföretagen, länsgrannar samt näringslivet. En kmplett sammanställning över genmförda samråd finns i bilaga 4. Under hela samrådsprcessen har särskilt betnats att det inte funnits någn färdig eller given mall däremt en tydlig ambitin att kntinuerligt ch gemensamt utveckla frmerna för dialg, förankring ch samråd. I takt med att marknaden förändras till följd av möjligheten för trafikföretag att fritt etablera kmmersiell kllektivtrafik, kmmer denna prcess att bli både viktigare ch sannlikt även ändra karaktär. Mt bakgrund av att reginfullmäktige årligen avser att behandla ch besluta m trafikförsörjningsprgram för Skåne finns gda möjligheter att gemensamt åstadkmma en utvecklad ch kntinuerligt förbättrad samrådsprcess. Därutöver kan tilläggas reginstyrelsens uttalade vilja att stärka kmmundialgen ch att man ser samrådet kring trafikförsörjningsprgrammet sm en naturlig huvudarena. Utifrån denna grundsyn har reginens berörda nämnder i årets arbete deltagande så långt det varit praktiskt möjligt ch för framtiden uttalat större ambitiner. Inför arbetet med 2013-års trafikförsörjningsprgram kmmer samrådsprcessen att starta tidigt under våren Även framgent kmmer kmmunledningsknferenserna att vara en given arena, sm kan kmpletteras med exempelvis reginala tankesmedjr ch seminarier för lika målgrupper ch aktörer. 2 Nuläge Marknaden Marknaden för kllektivresr är under stark tillväxt. Resandet har sedan Regin Skåne bildades fördubblats ch ökat från ca 70 miljner resr 1998 till drygt 137 miljner resr Marknadsandelen uppgår idag till ca 21 prcent av alla mtrburna resr (exkl gång ch cykel). Tillgängligheten mätt sm 10 dagliga resmöjligheter till reginalt centrum med minst 10 resmöjligheter per vardag ligger på ca 90 prcent. Denna utveckling hade inte varit möjlig utan satsningar på mer ch bättre trafik. För Regin Skåne har det inneburit ett ökat eknmiskt åtagande även m resenärerna genm biljettpriser frtsatt står för drygt 60 prcent av kstnaderna. Öresundsbrns tillkmst blev en viktig milstlpe ch sm nu följts av öppnandet av Citytunneln. Satsningen på nya Pågatåg ch utbytet till miljöanpassade stads- ch reginbussar är andra exempel av vikt för att kunna skapa en mdern ch efterfrågad kllektivtrafik.

8 8 Kunderna Kunderna har haft hög nöjdhet med sitt resande. Till för bara någt år sedan var åtta av ti kunder nöjda eller mycket nöjda med Skånetrafiken. Prblem främst inm tågtrafiken med inställda tåg, minskad punktlighet ch bristande kapacitet berende på fel på tågen, har lett till minskat förtrende. Insatser sker nu för att kmma tillrätta med kvalitetsbristerna i de delar sm går att påverka. Andelen missnöjda kunder har på senare tid inte ökat. I ett längre perspektiv frdras mycket stra investeringar i det svenska järnvägsnätet m kllektivtrafiken ska kunna upprätthålla den kvalitet sm kunderna efterfrågar. Trafikverket ch andra statliga myndigheter har nyckelrller kring infrastrukturen ch att det skapas förutsättningar att driva en trygg ch punktlig tågtrafik. Tabell. Regelbundna resenärers attityd till kllektivtrafik i allmänhet. Andelen ganska nöjda eller mycket nöjda (%) ) Skåne Sverige ) januari-september Tabell. Regelbundna resenärers attityd till sin senaste resa. Andelen ganska nöjda eller mycket nöjda ) Skåne Sverige ) januari-september När det gäller kvinnrs respektive mäns attityd kan ingen märkbar skillnad påvisas. Stra ansträngningar görs sedan flera år på att göra kllektivtrafiken i Skåne mer tillgänglig

9 9 för persner med funktinsnedsättning. De särskilda krav sm därvid ställs på kllektivtrafiken mfattar hållplats, frdn, trafikinfrmatin samt förare/mbrdpersnal Trafik sm uppfyller alla ställda krav klassificeras sm tillgänglig, i första hand för kunder med nedsatt rörelseförmåga respektive synnedsättning. I Skåne har anpassningsarbetet kncentrerats till trafik där flest resenärer finns; tågtrafik, stadstrafik, reginal busstrafik i starka stråk ch medelstarka stråk av reginal betydelse. Denna satsning sammanfaller med Trafikverkets pririteringar för ett natinellt nät tillgängligt för resenärer med funktinsnedsättningar. De anpassningar sm hittills gjrts, beräknas beröra cirka 75 % av alla de resr sm sker i den allmänna kllektivtrafiken. Trafiken Trafiken skapas genm att bygga en kundrienterad verksamhet sm tillgdser många kundgruppers behv av attraktiva ch prisvärda resr. Uppdraget betnar ändamålsenlig ch kstnadseffektiv verksamhet. Trafiken utgör ett sammanhängande system där de lika trafikslagen ch linjerna samplaneras för största kundnytta. Tåg- ch busstider kpplas samman för enkla byten, ch terminaler ch andra bytespunkter utfrmas inm begreppet hela resan. All trafik utförs av fristående entreprenörer sm upphandlas i fri knkurrens. Samverkan sker redan före det nya kllektivtrafiklagens införande med andra kmmersiella aktörer när det gäller infrmatin, biljetter ch hållplatser. Flygbussarna AB driver busstrafiken till Malmö Airprt på egna intäkter. Tabell. Resande med Skånetrafiken ch kstnader 2010 Antal resr (miljner) Kstnad (Mkr) Öresundståg -Pågatåg Reginbuss Stadsbuss Serviceresr mm Genm utveckling av trafikutbudet har resmöjligheterna kunnat utvecklas betydligt under den senaste 10-årsperiden för såväl krtare lkala resr sm för längre reginala resr. Tabellen nedan visar trafikförsörjningen uttryckt sm det antal ch den andel av alla bende i Skåne sm måndag till fredag har minst ti dagliga restillfällen till - Reginalt centrum Malmö, Lund, Helsingbrg eller Kristianstad - Delreginalt centrum de 4 rterna van samt Ängelhlm, Hässlehlm, Landskrna, Eslöv, Trellebrg ch Ystad - Kmmuncentrum

10 10 Tabell. Resmöjligheter till reginalt centrum, delreginalt centrum ch kmmuncentrum. Reginalt centrum, max 60 minuters resa Delreginalt centrum, max 45 minuters resa. Kmmuncentrum, max 30 minuters resa Antal 1000-tal Andel av bef. % Antal 1000-tal Andel av bef. % Antal 1000-tal Andel av bef. % , , , , , , , , , , , , , , , ,9 Den försämrade tillgängligheten till reginalt centrum i ch med 2011 års tidtabell (sm infördes 12/ ) berr främst på att busskpplingarna i Hässlehlm ch Ängelhlm är inriktade på Öresundstågen mt Malmö/Lund ch inte sm tidigare mt Helsingbrg respektive Kristianstad. Att turutbudet har ökat exempelvis Hässlehlm-Kristianstad från två till tre tåg per timme ger inget utslag i tabellen då trafikstandarden definierades sm gd redan innan. Likaså har Citytunneln inneburit stra tillgänglighetsförbättringar i hela Skåne, men det syns inte i analysen eftersm de flesta relatinerna redan ligger inm de valda standardintervallen. I Lund har en ändrad körväg för reginbussarna österifrån inneburit längre restid. Tabellen visar emellertid tydliga förbättringar i tillgänglighet till delreginalt centrum resp kmmunalt centrum. En utförligare beskrivning av dagens trafik redvisas i bilaga 2. 3 Visin ch målbild 3.1 Kllektivtrafiken bidrar till att utveckla Skåne Grunden för utvecklingen av kllektivtrafiken är de övergripande målsättningarna i det reginala utvecklingsprgrammet. Målen m tillväxt, attraktinskraft, bärkraft ch balans sm tillsammans förverkligar visinen m ett livskraftigt Skåne ett långsiktigt hållbart samhälle. Kllektivtrafiken bidrar i varierande grad till att förverkliga alla målsättningarna. Tillväxt Kllektivtrafiken i Skåne har sedan starten 1999 haft en snabb utveckling inm ett brett spektrum av resr till arbete, utbildning, service ch fritidsaktiviteter med mera. Särskilt påfallande är ökningen av det långväga reginala resandet. Resultatet av detta är bland annat ökad reginal integratin, större, mer rbusta ch bättre fungerande arbetsmarknader, ökad sysselsättning, höjda inkmster samt effektivare strukturer inm lika samhällssektrer. Kllektivtrafiken bidrar till tillväxten i samhället ckså genm andra effekter sm ligger utanför den direkta företagseknmiska redvisningen. Exempel på sådana effekter är ökad trafiksäkerhet, bättre miljö, minskad trängsel ch bättre framkmlighet för trafiken i strt.

11 11 Attraktinskraft En bra kllektivtrafik med gd kvalitet kan tillgdse växande lkala, reginala ch interreginala resbehv. Trafiken bidrar härigenm till att Skåne är en attraktiv regin att b ch verka i. Det finns många rter i Skåne där kllektivtrafiken under senare år bidragit till en bra utveckling. Det finns ckså stra förväntningar på en frtsatt utbyggnad av framför allt järnvägstrafiken. Allt fler ser kllektivtrafiken sm en del i ett attraktivt bende. Bärkraft Kllektivtrafiken är ett säkert, utrymmessnålt, energisnålt ch miljöanpassat transprtmedel. Om fler reser kllektivt får vi färre lyckr, minskade emissiner, bättre miljö ch minskad trängsel på gatr, vägar ch parkeringsutrymmen. Kllektivtrafiken är därför en viktig del i ett långsiktigt hållbart Skåne. Balans Trafiken bedrivs i ett vittförgrenat nät av tåg-, buss- ch närtrafiklinjer. Tillsammans med hållplatser ch terminaler bildar de ett system sm gör det möjligt att resa mellan alla delar av Skåne, men ckså till grannreginerna i Sydsverige ch på Själland. Det gemensamma prissystemet med relativt låga priser för resr över långa avstånd, bidrar ytterligare till ett rundare Skåne. På detta sätt bidrar kllektivtrafiken till fungerande delreginer ch till att Skåne utvecklas mt en gemensam marknad för bende, arbete, utbildning med mera. Den tillväxt sm sker i de större rterna sprids till andra delar av reginen. Arbetsmarknadsreginerna blir rbustare ch en decentraliserad bende- ch rtsstruktur i Skåne kan vidmakthållas. Kllektivtrafiken har ckså en scial dimensin genm att erbjuda resmöjligheter till den sm saknar tillgång till bil ch genm att det nrmalt är billigare att resa kllektivt än med bil. Kllektivtrafiken bidrar härigenm till en hög rörlighet ch balans mellan lika beflkningsgrupper med hänsyn till kön, ålder, eknmiska förutsättningar ch så vidare. Ett viktigt utvecklingsmråde är arbetet med att göra trafiken tillgänglig för persner med funktinsnedsättning. För att nå visinen m det livskraftiga Skåne ch uppfylla de övergripande målsättningarna står Skåne inför många utmaningar. Det reginala utvecklingsprgrammet har pekat på fem mråden. Kunskapen Skåne ska vara en ledande kunskapsregin Delaktigheten Delaktigheten ska öka ch utanförskapet måste minska Miljön ch klimatet Minskad miljöpåverkan ch klimatanpassning Tillgängligheten Skånes tillgänglighet ska utvecklas, både inm Skåne ch gentemt mvärlden Öresundsintegratinen Integratinen i Öresundsreginen måste öka Reginstyrelsen har pekat ut ett sjätte mråde sm en utmaning för Skåne: Tleransen Intleransen mt lika minriteter måste minska Utvecklingen av kllektivtrafiken bidrar i varierande grad till att möta utmaningarna genm att erbjuda en hållbar förbättrad tillgänglighet för människr, företag ch rganisatiner.

12 Kundernas krav ch behv Det viktigaste syftet med kllektivtrafiken är att erbjuda tillgänglighet ch resmöjligheter till resenärer i Skåne. En grundläggande utgångspunkt är därför kundernas krav ch behv. Kllektivtrafiken ska uppfattas sm ett attraktivt ch pålitligt resalternativ. Kllektivtrafik innebär att många reser i samma frdn ch trafiken planeras ch dimensineras med utgångspunkt i resandets mfattning. Kllektivtrafiken ska erbjuda attraktiva tillsammansresr sm hjälper dem att tillgdse sina behv av att resa till arbete, skla, service, kultur ch annat. Kundernas behv ch resr i kllektivtrafiken utgör tillsammans den grund sm trafiken vilar på. Varje resenär bidrar till att bestämma förutsättningarna för alla resenärerna. Från lika kundundersökningar ch genm den kunskap sm byggs upp i trafikplaneringen finns kunskap m vilka kvalitetsegenskaper sm värderas av resenärerna ch sm har betydelse för valet av färdmedel. De egenskaper sm gör kllektivtrafiken attraktiv ch knkurrenskraftig spänner över ett brett fält med allt från linjenät, turutbud, restid, kmfrt, punktlighet ch förutsättningar för byten till infrmatin m trafik, priser ch biljetter samt inte minst den bild man har av trafiken sm en trygg, vänlig, praktisk ch attraktiv trafik sm man gärna använder ch återkmmer till. Kllektivtrafikens attraktin påverkas ckså av möjligheterna att kmbinera lika trafikslag (exempelvis att ta med cykel mbrd på tåg eller att kmbinera bil, buss ch tåg). Kundperspektivet på kllektivtrafiken innebär att resenärens hela resa ska bilda utgångspunkt. Det betyder att frågr kring sammankpplingen av länkar i reskedjan, bytespunkternas utfrmning, biljettsystemet ch en kundanpassad trafikinfrmatin är viktiga. Även det direkta bemötandet mt kunden är viktigt. Diagrammet nedan är hämtat ur Kllektivtrafikbarmetern ch bygger på frågr sm ställs till 750 persner i Skåne varje månad. Störst betydelse för resandet har trafikens relevans, det vill säga att den tillgdser den enskildes resbehv, att trafiken är känd ch att den innebär en fördel i förhållande till andra resalternativ. Prisvärdheten värderas ckså men ges klart mindre vikt än de tre nämnda.

13 Mål för kllektivtrafiken Mål för kllektivtrafikens resandeutveckling Det finns ingen fullständig bild av förutsättningarna för kllektivtrafikens frtsatta utveckling. Bedömningen är emellertid att flera aktuella tendenser i samhället ger förutsättningar för ett ökat kllektivresande. Infrmatins- ch utbildningssamhället frtsatt avreglering ch glbalisering inm handel, industri ch tjänster innebär ett frtsatt förändringstryck på arbetsmarknaden. Vi ser framför ss en frtsatt reginal integratin i Skåne samt mellan Skåne ch grannreginerna. Resultatet av en sådan utveckling är ett ökat behv av att resa. Frtsatt höga kstnader för att köra bil. Starkt fkus i samhället på klimat-, miljö- ch energifrågr. Trängsel på vägar ch gatr, särskilt på infarterna till de större tätrterna ch i tätrternas centrum vid en frtsatt ökad biltrafik. Ett frtsatt ökat resande innebär att trafiksystemets betydelse i samhället ökar. Bedömningen är att det finns gda förutsättningar för ett ökat kllektivresande i Skåne under många år. Reginfullmäktige beslöt 2008 m målet att öka antalet resr med 3-6 % per år fram till Detta mål ska gälla även frtsättningsvis fram till 2021 sm är slutår för de nu gällande infrastrukturplanerna ch innebär ett fördubblat kllektivtrafikresande år 2020 jämfört med Att öka resandet har dck inget egenvärde, utan syftar till att på ett knkret sätt verka för målen i det reginala utvecklingsprgrammet m tillväxt, attraktinskraft, bärkraft ch balans. Målet m 3-6 % resandeökning är satt utifrån en bedömning av marknadens utveckling, men ckså utifrån att det innebär att kllektivtrafiken tar marknadsandelar från främst bilen, vilket bland annat är psitivt ur miljö- ch energisynpunkt, Ett mål att växa med 3 6 % per år till 2021 innebär en ökning i antalet resr över hela periden med prcent ch ett ökat transprtarbete i intervallet %. En tillväxt på 3 % per år innebär att kllektivtrafikens marknadsandel ökar svagt, en tillväxt på 6 % innebär att kllektivtrafiken tar hand m 75 % av den allmänna resandeökningen ch ökar sin marknadsandel med prcentenheter till ca 30 %. Ett ökat kllektivtrafikresande förbättrar samtidigt den reginala tillgängligheten för många grupper i samhället genm att det ger förutsättningar till att bygga ut trafiken med de samhällsnyttr det innebär. I Reginstyrelsens planeringsdirektiv för Regin Skånes budget ch verksamhetsplan 2012 till 2014 införs målet att kllektivtrafikens marknadsandel ska fördubblas till år Marknadsandelen anges med fördubblingsprjektets definitin dvs andelen kllektivresr av den ttala andelen mtriserade resr. Andelen för Skåne är enligt detta mått ca 22 % Målsättningen för utvecklingen av kllektivtrafiken är hög ch det är viktigt att knstatera att resandeutvecklingen inte bara berr av hur Regin Skåne planerar ch genmför trafiken. Kllektivtrafikens utveckling berr alltid av kunderna, deras behv ch pririteringar. Dessa i sin tur berr, både av vars ch ens persnliga förhållanden, ch av händelser i mvärlden arbetsmarknaden, knjunkturerna (viket var tydligt under 2009), glbaliseringen, bensinpriset etc. Detta är faktrer sm ligger utanför vår kntrll ch varierar över tiden, vilket gör att en bedömning av resandeutvecklingen för enstaka år alltid i någn mening är säker. Målet m 1 Detta mål stämmer ckså väl överens med det branschgemensamma målet m ett fördubblat kllektivtrafikresande år Sedan 2008 pågår ett arbete i samverkan mellan Svensk Kllektivtrafik, Svenska Bussbranschens Riksförbund, Branschföreningen Tågperatörerna, Svenska Taxiförbundet samt Sveriges Kmmuner ch Landsting m hur en fördubbling av kllektivresandet i Sverige fram till 2020, ch på längre sikt, en fördubbling av kllektivtrafikens marknadsandel, ska åstadkmmas.

14 14 en årlig tillväxt med 3-6 % ch därigenm en fördubbling av resandet till 2020 ch marknadsandelarna till 2025, bestämmer vår långsiktiga strategiska planering ch inriktning. Därefter msätts detta till nutid genm backcasting-metdik (se vidare avsnittet m strategisk trafikplanering). Ser man på utvecklingen i ett histriskt perspektiv så innebär ett fördubblat resande till 2020 en lägre utvecklingstakt jämfört med exempelvis de senaste 10 åren. Bedömningen är att den ökade kapacitetsbristen både på väg ch framförallt järnväg, det ökade behvet skattemedel ch det faktum att trafiken redan byggts ut där ptentialerna för ett ökat resande har varit störst, gör att utvecklingstakten kmmer att vara lägre. Mål ch riktlinjer för den reginala kllektivtrafiken Kllektivtrafiken ska bidra till ett väl fungerande Skåne i vid mening genm att erbjuda en trafik sm är anpassad till kunderna ch deras resbehv ch sm bidrar till reginal integratin, ökad sysselsättning, ökad trafiksäkerhet, bättre miljö ch en effektiv resursanvändning. Trafiken ska vara tillgänglig för alla kundgrupper ch av hög kvalitet. Kllektivtrafiken ska bidra till att förverkliga alla de fyra målen i det reginala utvecklingsprgrammet: tillväxt, attraktinskraft, bärkraft ch balans genm att upprätthålla en kundrienterad trafik sm tillgdser ett brett behv av resr med inriktning på ökat resande ch bra trafikförsörjning. Regin Skåne ska samarbeta med kmmunerna i Skåne m trafikens förutsättningar ch utveckling på lång ch krt sikt, med andra trafikhuvudmän, grannlän/-reginer, trafikföretag samt med berörda departement ch statliga myndigheter. Kllektivtrafiken ska upprätthålla en gd lkal ch reginal trafikförsörjning ch ge gda anslutningar till interreginal trafik. Mera specifikt ska följande långsiktiga mål ch riktlinjer gälla för kllektivtrafiken i Skåne: Antalet resr ska öka med 3-6 prcent per år till För 2012 är målet + 7 % Kllektivtrafikens marknadsandel ska fördubblas till år För 2012 är målet 23 %. Kllektivtrafiken ska knyta lika delar av Skåne till varandra så att hela Skåne kan utgöra en gemensam regin för bende, arbete, utbildning, service, fritid med mera. I mråden där underlag för en väl utbyggd kllektivtrafik saknas ska ett minsta trafikutbud upprätthållas med fem resmöjligheter i veckan. Kllektivtrafiken ska bidra till ökad trafiksäkerhet, bättre miljö ch effektivare resursanvändning. Kllektivtrafiken ska anpassas så att även persner med funktinsnedsättning väljer att resa med denna. Avsikten är att i högre grad nrmalisera resandet samtidigt sm behvet av särskilda transprter med färdtjänst ch sjukresr successivt kan minska. Färdtjänstberättigad har rätt till resr, dygnet runt under veckans alla dagar i färdtjänstmrådet. Detta mfattar hela Skåne samt angränsande kmmuner. Färdtjänsten ska vara ett kmplement till den allmänna kllektivtrafiken. Regin Skåne ska verka för en frtsatt överföring av huvudmannaskap för färdtjänst ch riksfärdtjänst från kmmunerna till Regin Skåne. Målet är att detta ska ske för hela Skåne senast 2013 (hösten 2011 hade Regin Skåne ansvaret för färdtjänsten i 23 kmmuner). Kllektivtrafiken ska utfrmas så att den svarar mt mäns ch kvinnrs samt barns ch ungas resbehv. Kvinnr ch män ska ha samma möjligheter att påverka trafikens utfrmning ch drift. Mäns ch kvinnrs värderingar ska tillmätas samma vikt. Kllektivtrafiken ska bedrivas så att den tillgdser höga krav på effektivitet, resurshushållning ch priritering av begränsade resurser. Effektivisering av befintlig trafik ska ske

15 15 kntinuerligt. Möjligheter till samrdning av lika trafikslag ska tas tillvara. Upphandling av tjänster ska ske affärsmässigt. Regin Skåne ska verka för frtsatt utveckling av en attraktiv reginaltågstrafik i Skåne, Sydsverige ch Öresundsreginen i samarbete med berörda grannlän, Trafikstyrelsen i Danmark samt Köpenhamnsreginen. Regin Skåne ska verka för frtsatt utveckling av en attraktiv busstrafik i Skåne Regin Skåne ska i samarbete med berörda kmmuner verka för utbyggnad av spårvägstrafik i de delar av Skåne där förutsättningar finns för sådan. Regin Skåne ska verka för gda förutsättningar för utveckling av kmmersiell trafik sm främjar Skånes utveckling ch tillgdser kundernas behv. När det gäller tillgänglighetsanpassning för persner med funktinsnedsättning är målsättningen att samtlig trafik, såväl ffentligfinansierade sm kmmersiella, klassificeras ur användbarhet för i första hand kunder med nedsatt rörelseförmåga respektive nedsatt syn. Regin Skåne tar ansvar för den samhällsfinansierade trafiken ch ska så långt det medges verka för den kmmersiella trafiken, att hela det linjelagda trafikutbudet ska uppfylla villkren för användbarhet för nämnda kundgrupper enligt följande tidsplan. Trafikslag År Tågtrafik 100% Stadsbusstrafik 60% 80% 100% Reginbusstrafik 25% 50% 75% 100% En förteckning över bytespunkter redvisas i bilaga 3. Målen för tillgängligheten i bytespunkterna innefattas i målen för de lika trafikslagen enligt tabellen van. 4 Strategiska val 4.1 Huvudstrategier ch övergripande pririteringar Tlkning av målen för trafiken Det finns två huvudkategrier av krav på trafiken: Öka resandet. Resandet ska öka i kllektivtrafiken genm en kund- ch marknadsrienterad verksamhet. Utgångspunkten för detta krav är att kllektivtrafiken är ett energisnålt, miljöanpassat, säkert ch utrymmessnålt trafikslaget. Om vi kan vinna över bilister till att resa med kllektivtrafiken får vi färre lyckr, lägre energiförbrukning, minskade emissiner ch mindre trängsel på gatr ch vägar. Samtidigt bidrar vi till bättre fungerande marknader för bende, arbete, utbildning mm. ch därmed ckså till att förverkliga flera av målen i det reginala utvecklingsprgrammet. Bra trafikförsörjning. Med bra trafikförsörjning menar vi tillgänglighet till lika resmål ch för lika ändamål. Man ska kunna gör en resa av det slag man vill ch vid en tidpunkt man själv väljer. Trafiken ska ckså vara tillgänglig för lika grupper så sm barn, unga, män, kvinnr ch persner med funktinsnedsättning. Detta krav är i första hand kpplat till möjligheten att resa, inte till resandet i sig. En bra trafikförsörjning bidrar till balans i Skåne i vid mening, gegrafiskt ch mellan lika beflkningsgrupper. Delvis, står dessa båda mål mt varandra. Vi kan inte rendla det ena utan att i viss mån ge avkall på det andra. Trafiken måste därför bygga på en avvägning mellan marknadsrientering/ökat resande ch bra trafikförsörjning/tillgänglighet till trafiken. Uppgiften är att frma

16 16 kllektivtrafiken i Skåne med utgångspunkt från mål för resandeutveckling ch trafikförsörjning samt de eknmiska, tekniska, marknadsmässiga ch andra mständigheter sm trafiken bedrivs under. Vi har frmulerat fyra huvudstrategier. Kllektivtrafiken i Skåne har, alltsedan Regin Skånes ch Skånetrafikens bildande 1999, befunnit sig i en gd spiral där ett ökat resande gett ökade intäkter ch förutsättningar att bygga ut trafiken ytterligare med begränsat behv av skattemedel. Sammanfattningsvis är det genm att i första hand arbeta marknads- ch kundrienterat sm trafiken kan byggas ut. Detta är en förutsättning för att trafiken i hela Skåne ska kunna vidmakthållas ch utvecklas, inte bara i de tätt beflkade delarna av Skåne. Härigenm kan ckså den samhällseknmiska effekten av kllektivtrafiken maximeras ch bidra till en frtsatt utveckling av resande trafikutbud ch marknadsandelar. Fyra huvudstrategier Ett rundare Skåne Kllektivtrafiken ska upprätthålla en bra gegrafisk tillgänglighet inm ch mellan Skånes funktinella delreginer. Det är i enlighet med denna strategi vi upprätthåller, men ckså utvecklar, trafiken i glest beflkade mråden med svagt trafikutbud ch litet resande. Det finns ett strt antal busslinjer med svag trafik, men sm har betydelse för möjligheten att b i berörda delar av Skåne. På lika sätt effektiviseras denna trafik, bland annat genm att samrdna den med närtrafik, färdtjänst ch sklskjuts. Till denna strategi hör ckså satsningen på reginal järnvägstrafik, sm bidrar till att knyta samman Skånes lika delar. Stra insatser görs för bättre tillgänglighet till trafiken för persner med funktinsnedsättning, samrdning av serviceresr med bil samt anpassning till särskilda behv från lika grupper i samhället, kvinnr ch män, barn ch unga, äldre m.fl. Andra delar av trafiksystemet sm är viktiga för att det ska vara det lätt att resa är våra pris-, biljett- ch infrmatinssystem. Växa i starka stråk Denna strategi handlar m att använda tillgängliga resurser på ett effektivt sätt ch växa där förutsättningarna för detta är bäst. Starka stråk kännetecknas av bra trafikutbud ch strt resande. Här finns ftast ckså de bästa förutsättningarna till ytterligare förbättring av trafik, knkurrenskraft ch resande. Det är en utveckling sm leder till ytterligare integratin av bende, arbete, utbildning, service ch kultur inm hela eller delar av Skåne ch därmed till ökad sysselsättning ch eknmisk tillväxt. Den bidrar ckså till ökad trafiksäkerhet, bättre miljö ch förbättrad framkmlighet för övrig trafik. En särskild ställning inm den starka trafiken har den snabba långväga trafiken framför allt på järnväg, men till viss del ckså med buss. Reginaltågen är det snabbaste trafikslaget för reginala resr. De har gd knkurrenskraft gentemt bilen ch har under flera år varit den snabbast växande delen i kllektivtrafiken. De har svarat mt ett starkt ökat behv av resr över långa avstånd i Skåne ch har bidragit till en ökad gegrafisk integratin i Skåne, Sydsverige ch Öresundsreginen. Samverkan med andra Denna strategi handlar bland annat m hur vi rganiserar ch utför trafiken. Vi söker frmer för den samhällsfinansierade verksamheten sm skapar kstnadseffektivitet, engagemang, flexibilitet ch delaktighet, i huvudsak via upphandling. Nästan all verksamhet utförs av entreprenörer sm upphandlas i knkurrens. För att långsiktigt använda resurserna effektivt ch hålla kstnaderna nere måste vi vårda knkurrensen mellan företagen. Under flera år har relatinerna mellan Skånetrafiken ch entreprenörerna ch de avtal sm ligger till grund

17 17 för utförandet av trafiken utvecklats. Målet är att dels uppnå låga kstnader i trafiken, dels göra entreprenörerna delaktiga i den gemensamma affären genm medverkan i planeringen ch incitament till ökat resande ch hög kvalitet. Kllektivtrafiken är en verksamhet med många beröringspunkter. Utvecklingen av trafiken måste därför ske i nära samverkan med andra aktörer. En utvecklad samverkan mellan trafikmyndigheter ch trafikföretag i Skåne ch i de angränsande länen m trafik, priser, biljetter, biljettmaskinteknik ch infrmatinssystem är viktig. Viktiga samverkansparter när det gäller infrastruktur ch trafikens förutsättningar i övrigt är kmmunerna ch Trafikverket. Med Skånes tre största städer Malmö, Helsingbrg ch Lund, drivs särskilda utvecklingsprjekt kring stadsutveckling, förnyelse ch hållbar samhällsutveckling baserade på gemensamma visiner för var ch en. Högt ställda mål kring kllektivresandet ska gynna staden, dess bende ch besökare. Liknande utgångspunkter finns för samarbetet med andra kmmuner bland annat Kristianstad. Genm den nya lagen skapas möjlighet för marknadens aktörer att bedriva kmmersiell trafik. Det är då viktigt att från ffentliga rgan skapa gda förutsättningar för att sådan trafik kan drivas så att den tillgdser kundernas behv ch så att den bidrar till målen för Skånes utveckling. Det finns ckså många mråden sm kräver samverkan mellan ffentliga ch kmmersiella aktörer i genmförandet av trafiken. Frihet Kllektivtrafiken utgör ett system där förutsättningarna att resa bestäms av linjesträckningar, turutbud, restider, hållplatser ch terminaler. Avgörande för hur resandet utvecklas är ändå den enskildes behv, alternativa resmöjligheter, attityder ch vilja att resa med kllektivtrafik. En förutsättning för att kllektivtrafiken ska kunna fullgöra sin uppgift är att vi både har en trafik sm tillgdser aktuella resbehv ch att aktörerna förmår att marknadsföra, sälja ch genmföra trafiken så att den upplevs sm angelägen ch attraktiv. Denna strategi handlar m att utveckla det sm är kllektivtrafikens unika värde. Genm åtgärder i trafik, trafikens infrastruktur (hållplatser, terminaler, statiner mm), service, infrmatin ch marknadsföring vill vi bygga upp en helhetsbild av kllektivtrafiken. Vi vill skapa attityder till trafiken sm gör den attraktiv, sm gör att flk reser med kllektivtrafik ch gärna kmmer igen för fler resr. Strategin bygger på tre lika delar. På en övergripande nivå gäller det att bygga upp ch psitinera kllektivtrafiken sm sätt att resa. En viktig del i detta arbete är att skapa ett kllektivtrafikens eget frihetsbegrepp. Det är ett begrepp sm tar sin utgångspunkt i den frihet sm kllektivresenären kan känna inför de prblem bilisten fta ställs inför: parkering, service, besiktning, köer, höga kstnader med mera ch sm sammanfattar de psitiva värden sm vi vill att kllektivtrafiken ska förknippas med. För det andra erbjuds en trygg ch säker transprt på ett miljövänligt sätt. Kllektivtrafiken skapar rörlighet i Skåne ch erbjuder ökad frihetsgrad. Den är prisvärd, gör det enkelt att resa ch ger tid till annat. För det tredje är ett mycket viktigt mråde infrmatinen till resenärerna: - dels bjektiv infrmatin m linjer, tider, priser, biljetter med mera samt - dels specifik trafiknära infrmatin vid planerade eller planerade händelser.

18 Förutsättningar för en framgångsrik kllektivtrafik Långsiktiga ch stabila utvecklingsförutsättningar Kllektivtrafiken utgör ett system med många delar: infrastruktur, trafik ch lika tjänster i anslutning till denna. Tidtabellerna sträcker sig sm mest ett år framåt i tiden, men de beslut, åtgärder ch åtaganden sm ligger till grund för trafiken gällande infrastruktur, frdn ch trafik är ftast mycket långsiktiga. Också sett ur samhällets, till exempel resenärens eller kmmunernas perspektiv, är kllektivtrafiken långsiktig. För den enskilde kan den vara en del av det dagliga livet, resr till ch från skla, arbete med mera ch för kmmunerna är frågr m trafik, körvägar, lägen för terminaler ch hållplatser grundläggande för bebyggelseplaner, lkalisering av lika funktiner med mera. Sammanfattningsvis är kllektivtrafiken en verksamhet sm ska präglas av långsiktighet ch kntinuitet, men sm hela tiden ckså förändras ch utvecklas. På samma sätt sm förändringar i trafiken är långsiktiga är ckså trafiken i sig berende av stabila ch långsiktiga förutsättningar för verksamheten där finns ömsesidiga berenden ch nyttr, exempelvis vad avser den kmmunala fysiska planeringen ch trafikens utvecklingsförutsättningar. Trafikplaneringen har långa ledtider. Tiden från förslag ch beslut till dess att en åtgärd kan genmföras är nrmalt ett ch ett halvt år eller mer. I en del fall, sm till exempel vid förändringar sm förutsätter inköp av nya tåg, krävs framförhållning på flera år. För åtgärder i den fysiska infrastrukturen gäller än längre tidsperspektiv. Kundrientering Framgång förutsätter en kundefterfrågan. Kllektivtrafiken måste rientera sig mt kunderna, söka kntakt ch bygga relatiner. Trafik ska vara vänlig, säker, långsiktigt hållbar, tillgänglig ch göra det lätt att resa. Ge trafiken gda fysiska förutsättningar Kllektivtrafiken behöver ha ett linjenät ch ett turutbud sm tillfredsställer aktuella resbehv ch gör det möjligt att resa med en hastighet sm upplevs sm acceptabel. Kllektivtrafiken med buss behöver gena körvägar med gd framkmlighet. En växande biltrafik leder till ökad trängsel, särskilt i centrum ch längs infartsvägarna till de större städerna. I de fall då busstrafiken går i det vanliga väg- ch gatunätet sjunker hastigheten ch kvaliteten på grund av ökade störningar i den övriga trafiken. Om framkmligheten försämras påverkas både trafikens kstnader ch intäktsinbringande förmåga. Försämrad framkmlighet ger ökade kstnader ch samtidigt minskade inkmster. Trafiken kmmer in i en nd spiral där den successivt tappar i resande, eknmi, utbud ch så vidare. Omvänt innebär ökad framkmlighet minskade kstnader, ökad attraktivitet, ökat resande ch ökade intäkter. Trafiken kmmer här in i en gd spiral där det ena gda ger förutsättningar för det andra gda med förutsättningar för en frtsatt utveckling ch förbättring av trafiken. För tågtrafiken är järnvägssystemets kapacitet ch utfrmning avgörande för att skapa attraktiva resmöjligheter genm krta restider ch hög turtäthet. Kllektivtrafiken utgör ett nätverk ch sammanhållet system Alla delar i kllektivtrafiken matar till varandra. Helheten är större än summan av ingående delar var för sig. Ett grundläggande steg i byggandet av det system, sm den lkala ch reginala trafiken utgör, tgs 1981 (i vissa län 1983) när de länsvisa trafikhuvudmännen bildades i syfte att möjliggöra reginalt gällande generella trafikrabatter. Det är ett nätverks- /systembygge sm ännu pågår. De kmpnenter sm knstituerar trafiken i en regin är till exempel linjer, turutbud, trafikens fysiska infrastruktur, infrmatinssystem, pris- ch biljettsystem, säljrganisatin ch resegaranti. Om man fragmenterar trafiksystemet ch tar brt en del från helheten förlrar man den matning sm den delen ger till den övriga trafiken ch, på samma sätt, den matning sm den aktuella delen får från det övriga systemet. Resultatet blir försämrade förutsättningar för trafiken. Omvänt, m man tillför en ny linje eller

19 19 någn annan förbättring så bidrar den till resande ch förutsättningar ckså i det övriga systemet. 5 Åtgärder för att nå målen 5.1 Strategier för kllektivtrafikens utveckling Inledning Regin Skåne genm Skånetrafiken har utarbetat strategier för utvecklingen av såväl tågtrafiken sm busstrafiken. Strategierna har utvecklats utifrån de mål sm Reginfullmäktige beslutat för trafikens utveckling ch i samverkan med kmmuner ch andra aktörer. De långsiktiga strategierna, vars inriktningar redvisas nedan, msätts till nutid genm sk backcasting, dvs med ledning av målen ch visinerna väljs för de kmmande åren lösningar ch aktiviteter sm bäst leder vidare mt slutmålen. Tågstrategin ch Busstrategin blir på det sättet viktiga underlag för trafikförsörjningsprgrammet. Omvänt blir trafikförsörjningsprgrammet en utgångspunkt för kmmande översyner av strategierna för buss- ch tågtrafiken. Busstrafik Den nuvarande busstrategin utarbetades 2006 ch visar hur vi på ett ffensivt ch knsekvent sätt ska utveckla busstrafiken. Viktiga delar i busstrategin är analys av marknaden ch kundernas behv. Trafiken beskrivs i tre klasser: starka stråk, medelstarka stråk ch svag trafik. För var ch en av dessa grupper har vi sedan frmats strategier för trafikens utveckling då de lika klasserna har väsentligt lika utvecklingsförutsättningar. Starka stråk kännetecknas av: Fungerar för alla resärenden; arbete kl 7-16, 8-17 ch 9-18, utbildning, fritid, tjänste, besök, inköp m m. Fullständiga öppettider; trafik alla veckans dagar från tidig mrgn till sen kväll. Hög turtäthet; i högtrafiktid minst en tur var 30:e minut för regintrafik ch minst en tur var 10:e minut i stadstrafik. Har nattrafik; trafik efter midnatt minst en dag i veckan. Hög marknadsandel; för arbetspendling reginalt minst 25 % ch i stad minst 10 %. Strt resande; fler än enkelresr per dag. Gd trafikeknmi; kstnadstäckningsgrad på minst 60 %. Medelstarka stråk kännetecknas av: Fungerar för flera typer av resärenden; främst utbildning, inköp ch arbete under nrmal arbetstid samt i begränsad utsträckning även fritidsresr. Öppettid hela dagen (ca kl 6-19) måndag-fredag, men begränsat eller inget utbud kvällar ch helger. Ganska gd turtäthet; reginalt dubbelturer/dag ch i stad minuterstrafik. Nattrafik förekmmer nrmalt inte; sena kvällsturer kan förekmma liksm förbeställda natturer. Medelhög marknadsandel; för arbetspendling reginalt % ch i stad 5-10 %. Ganska mfattande resande; enkelresr per dag.

20 20 Genmsnittlig trafikeknmi; kstnadstäckningsgrad %. Svag trafik kännetecknas av: Fungerar bara för ett fåtal resärenden, till exempel utbildning eller inköp. Begränsade öppettider, till exempel bara trafik under högtrafik måndag fredag. Låg turtäthet; reginalt från tre dubbelturer/vecka till ti dubbelturer/dag, i stad nrmalt 30-minuterstrafik. Ingen nattrafik. Låg marknadsandel; för arbetspendling reginalt under 15 % ch i stad under 5 %. Lågt resande; under 200 resr/dag. Dålig trafikeknmi; under 30 % kstnadstäckningsgrad. I de följande avsnitten återges de mest väsentliga delarna i Busstrategin. Generella strategier Reginalt ch delreginalt viktiga stråk pekas ut ch utvecklas genm kartläggning av nuvarande brister i tillgängligheten samt vad sm skulle krävas för att nå målen. I första hand bör bristerna i reginal tillgänglighet åtgärdas, i andra hand bristerna i delreginal tillgänglighet. Utveckla resmöjligheterna utanför rusningstid. Med tanke på att fritidsresr har en så str ptential, ch att de i huvudsak sker utanför rusningstid, bör ökade insatser göras för att öka kllektivtrafikandelen inm detta kundsegment. Utbildningsinsatser med fkus på att förbättra utförandekvaliteten krävs. Tydlig ch enkel infrmatin innan, under ch efter resan är av största betydelse. Det är viktigt att tillräckliga resurser sätts av till marknadsföring. Tydliga linjer. Inga förgreningar eller varianter på körvägar bör förekmma. Dck är en avkrtad körväg för vissa turer acceptabel. Så få linjer sm möjligt i varje stråk. Om det finns flera linjer i samma stråk ska gemensamma hållplatser ch körvägar eftersträvas liksm krdinering av tidtabellen. Centrala bytespunkter i frm av en centralt belägen hållplats eftersträvas i varje större tätrt, där byten kan ske mellan alla linjer (stadsbuss, reginbuss, tågtrafik ch serviceresr). Viktiga resrelatiner till, från eller inm städerna ska nrmalt inte kräva mer än ett byte. Pririterade anslutningar. För linjer sm har flera anslutningar med andra linjer ska de anslutningar sm har störst antal bytesresenärer pririteras. Samrdning av parallelltrafik. I de stråk där det finns parallell tåg-, stadsbuss- eller reginbusstrafik ska samrdning ske. Där tåg ch buss går parallellt är tågtrafiken nrmalt huvudalternativet. Funktinshinderanpassade matarpunkter. All närtrafik ch övrig svag trafik skall mata till punkter i det överrdnade trafiknätet, sm är funktinshinderanpassade. Priritera tillgänglighetsanpassning där många reser. I första hand anpassas tåg, stadsbusstrafik ch starka reginala busstråk. Trygga ch säkra lösningar. Regin Skåne ska aktivt arbeta för gd trygghet ch säkerhet. Starka stråk Följande avser såväl stadsbusstrafik sm reginbusstrafik. Inriktning mt långsiktiga mål. I varje starkt stråk fastställs en målbild för trafiken på års sikt. Krtsiktiga trafikförändringar i stråket ska verka i riktning mt den långsiktiga målbilden.

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning Knsekvensanalys Miljöknsekvensbeskrivning Översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun antagen 17 december 2012 Ft: Charltte Hedlund 1 Sammanfattning Knsekvensanalys (miljöknsekvensbeskrivning) Denna knsekvensanalys

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Bredbandspolicy för Skurups kommun Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners

Läs mer

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A KALLELSE 1(1) 2015-10-09 Parlamentariska nämnden extra sammanträde Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Reginens hus, sal A Ärenden Val av prtklljusterare Fastställande av dagrdning Anmälan av prtkll

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den

Läs mer

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Referens Britt Wennerström, 036-102013 ~~ 0706-384158 "~' Beteckning R19013 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Ispiragera-Kreativa uttrycksmöjligheter för ett inkludrande samhälle Prjektägare:

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Titel Åtgärdsplan Stråk 5. Utgivningsdatum maj 2011

Titel Åtgärdsplan Stråk 5. Utgivningsdatum maj 2011 Titel Åtgärdsplan Stråk 5 Utgivningsdatum maj 2011 Prduktin Ingrid Winblad, Västra Götalandsreginen Marita Karlssn, Trafikverket Ann-Charltte Erikssn, Trafikverket Eric Alnemar, Trafikverket Lars Thörnblad,

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun 2015-01 2015-12 Nytt

9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun 2015-01 2015-12 Nytt Referens Em il Hesse Beteckning fb/!j 9~, R 12214 /}r l pr~; / Antal sidr 1 (3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: Status: Future

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

Swedavias långsiktiga trafikprognos 2015 2045

Swedavias långsiktiga trafikprognos 2015 2045 Swedavias långsiktiga trafikprgns 215 245 Detta dkument innehåller Swedavias långsiktiga trafikprgns. Innehållet är baserat på den bästa framtidsbedömning sm Swedavia gör i dagsläget (215-1-27). Prgnsen

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning Kravspecifikatin / Uppdragsbeskrivning Prjektledare / Utvecklare Knsulttjänst för prjektledning ch kmpetensförstärkning i Sametingets IT Utvecklingsprjekt Bakgrund Sametinget bedriver några starkt utvecklingsinriktade

Läs mer

Beredningsplan för Transportplan för Nyköpings kommun

Beredningsplan för Transportplan för Nyköpings kommun Dnr KK14/308 BEREDNINGSPLAN STYRDOKUMENT Beredningsplan för Transprtplan för Nyköpings kmmun Beslutad av Kmmunstyrelsen 2015-02-09, 33 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund ch syfte med styrdkumentet...

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm.

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm. BOLLEBYGD Mycket liten kmmun i Västra Götaland, i närheten av Brås. 8,2 tusen inv., varav,3 tusen 65+ (6,2 %), därav 337 80+ (4, %). Andelen äldre ch äldre-äldre är ungefär sm genmsnittet för landet. Andelen

Läs mer

Folkhälsoplan för 2015

Folkhälsoplan för 2015 Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Integration och mångfald _

Integration och mångfald _ Integratin ch mångfald _ Lärdmar från Växtkraft Mål 3 i Stckhlms län Oktber 2006 Tmas Stavbm Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 1.1 NY PROGRAMPERIOD 2007-2013 3 2. Integratinsplitikens inriktning 4 2.1

Läs mer

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Lkalsamrdning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10- 13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell bedömning...

Läs mer

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt Referens Karalina Brg A!& ~~ 2014-08-22 Beteckning R8214 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: Ar ch månad för prjektavslut: Status: Förstudie

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination)

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination) Kvalitetsprgram ÖN Wrkshp - Kvalitetsprgram ÖN Sammanställning av praktiska övningar Byggandet på Ön kmmer trligen att bli ett av de största byggprjekten i Umeås histria. Byggbranschen i Umeå, via Nätverket

Läs mer

Strukturplan Österport

Strukturplan Österport Gdkänd av Prgramnämnd Samhällsbyggnad 2012-03-06 SI101142 Anita Iversen Strukturplan Österprt Bakgrund Kmmunen vill att kvarteren Gasklckan ch Gasugnen på Öster mvandlas från industrimråde till att få

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden HSN 2010-10-19 p 11 1 (2) Häls- ch sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-09-30 HSN 1006-0574 Handläggare: Henrik Almkvist Yttrande över Strategi för knkurrenskraft inm högpririterade vårdmråden

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

Remiss Miljöprogram för byggnader

Remiss Miljöprogram för byggnader 2012-08-27 Enligt Sändlista Remiss Miljöprgram för byggnader Miljö- ch stadsbyggnadsnämnden har beslutat att bifgat förslag till Miljöprgram för byggnader ska remitteras brett med målsättning att det ska

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin

Läs mer

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull 2015-09-17 Plan för reginal arbetsfördelning inm cancervården - för patientens skull Arbetsgång för reginal arbetsfördelning Arbetsfördelning (nivåstrukturering) ska säkra att åtgärder sm kräver särskild

Läs mer

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31 Manus till presentatinen Vaccinatin mt HPV Versin 2015-03-31 Bild 1. Vaccinatin mt HPV Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Flickr födda 1999 eller senare

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-08-28] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

Information från socialkontorets ledningsgrupp

Information från socialkontorets ledningsgrupp PROTOKOLL LEDNINGSTRÄFF 2015-10-20 Närvarande: Berit Nrén, Christina Kvarnström, Erika Hanssn, Fredrik Nilssn, Inger Engström, Lena Sjölin, Peder Hanssn, Sture Veräjä, Åsa Israelssn, Eva Åkerlund Infrmatin

Läs mer

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden Underlag inför mål ch budget 2015-2017 för Miljönämnden Miljö- ch samhällsbyggnadsförvaltningen/ APRIL 2014 Innehåll Visin ch mål... 3 Nöjda invånare... 4 Hållbar samhällsutveckling... 5 Attraktiv arbetsgivare...

Läs mer

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Statens museer för världskultur 2015-12-21 Dnr 467/2015 DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Plan för digitalisering av Världskulturmuseernas samlingar Södra vägen 54 Bx 5306, 402 27 Götebrg Telefn: 010-456 11

Läs mer

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett

Läs mer

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för Stadgar Kntakt Nässjö 20160127 Stadgar för Affärsnätverket Kntakt Nässjö Stadgarna i denna lydelse antgs 20160127. 1 Syfte Syftet med nätverket är att medlemmarna ska bistå varandra i att på lika sätt

Läs mer

Ji Stockholms läns landsting

Ji Stockholms läns landsting Ji Stckhlms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2) 2014-05-28 LS 1404-0443 Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 000 1 B Yttrande över Naturvårdsverkets förslag på nya etappmål i miljömålssystemet

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

Delårsrapport. Foto; Jakob Dahlström. ljusdal.se

Delårsrapport. Foto; Jakob Dahlström. ljusdal.se Delårsrapprt 2015 Ft; Jakb Dahlström ljusdal.se Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Styrmdell 1 Utvecklingsstrategi 2 Fullmäktigemål 6 Eknmisk översikt 8 Eknmiska sammanställningar Resultaträkning

Läs mer

ARSREDOVISNING. - Verksamhetsberättelse och bokslut för 2013. 2014-05- o 7

ARSREDOVISNING. - Verksamhetsberättelse och bokslut för 2013. 2014-05- o 7 .. l 'l 2014-05- 7 ARSREDOVISNING - Verksamhetsberättelse ch bkslut för 2013 sekretariatet Skåne Nrdväst Drttninggatan 7 A SE-251 89 Helsingbrg Skanenrdvast.se Innehållsförteckning Innehållsförteckning............................

Läs mer

ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010

ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010 ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010 SAMORDNINGSFÖRBUNDET MÖLNDAL PARTILLE HÄRRYDA LERUM ALINGSÅS Finansiell samrdning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Sida 1 av 13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2008 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 23, 40 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA

Läs mer

KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE AVSEENDE YTTERLIGARE ALTERNATIV INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN

KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE AVSEENDE YTTERLIGARE ALTERNATIV INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE AVSEENDE YTTERLIGARE ALTERNATIV INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN STOCKHOLMS HAMN AB FÖRSLAGSHANDLING HUVUDRAPPORT 2007-10-16 ATKINS SVERIGE AB 1 KOMPLETTERANDE

Läs mer

Informationssäkerhetsinstruktion: Förvaltning (Infosäk F)

Informationssäkerhetsinstruktion: Förvaltning (Infosäk F) EXEMPEL 1 Infrmatinssäkerhetsinstruktin: Förvaltning (Infsäk F) Innehållsförteckning 1 INSTRUKTIONENS ROLL I INFORMATIONSSÄKERHETSARBETET...2 2 ORGANISATION OCH ANSVAR...2 2.1 LEDNINGEN...2 2.2 IT-BEREDNINGSGRUPP...2

Läs mer

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik Vimmerby 1(On1ffiUn Kmmunens revisrer 2011-12-09 Knununstyrelsen,7Knununfullmäktiges presidium I 2~11 ]2 1 O JI1{,dtJ/J i/)j fr 6(tJ//3~ l Gran kning av prjektet: Etablering aven nd för utmhu pedaggik

Läs mer

Plan för specialundervisningen

Plan för specialundervisningen Plan för specialundervisningen Lvisa, Lappträsk ch Mörskm Uppdaterad augusti 2008 PLAN FÖR SPECIALUNDERVISNINGEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDERNA FÖR HUR SPECIALUNDERVISNINGEN ORDNAS... 2 1.1 Stadganden

Läs mer

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014)

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Ny diskrimineringslag Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) Lagens syfte (1 ) Lagens tillämpningsmråde (2 ) Den nya diskrimineringslagen, sm trädde i kraft den 1 januari

Läs mer

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter Uppföljning av smmar 2015 Annika Sörensdtter Lönekntr Annika Sörensdtter Rapprt Uppföljning av smmar 2015 2(19) Innehållsförteckning Original lagras ch gdkänns elektrniskt. Utskrifter gäller endast efter

Läs mer

Sala kommuns medfinansiering av länsgemensamt projekt om "Tillgänglighet till Hållbar lt".

Sala kommuns medfinansiering av länsgemensamt projekt om Tillgänglighet till Hållbar lt. ~S~l~ Bilaga KS 2013/240/1 ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING MEDBORGARKONTORET 1(2) 2013-10-07 MISSIV StlVANA ENELO-JANSSON DIREKT: 0224-747601 SALA KOMMUN. Kmmunstvrelsens förvaltning 2013-10- 9 MISSIV

Läs mer

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 G= Malung-Sälens kmmun 1 Plats ch tid Beslutande Scialkntret, Mravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 Carina Albertssn (S), rdförande Brita Shlin (M), vice rdförande Birgitta Örjas (S) Jörgen Nrén (S) Britt-Marie

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

Alternativbeskrivning för VA och väg samt terminalfrågan

Alternativbeskrivning för VA och väg samt terminalfrågan för ch väg samt terminalfrågan Gdkännande Urvalet av alternativ gdkänt för spridning av styrgruppen 2003-12-02. Dkumentet gdkänt för spridning ch publicering på Internet, 2003-12-19 av prjektledaren Trsten

Läs mer

Allmän trafikplikt gällande regionaltågtrafik

Allmän trafikplikt gällande regionaltågtrafik Beslutsunderlag 2012-09-10 Bengt Nilsson 0451-288510 bengt.nilsson@skanetrafiken.se Regionala tillväxtnämnden Allmän trafikplikt gällande regionaltågtrafik Hässleholm-Alvesta-Växjö Hässleholm-Markaryd

Läs mer

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12.

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12. Referens Emil Hesse ~'A ~~ Beteckning R 25313 1(4) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: status: Ett reginalt näri.ngslivsinrikta

Läs mer

Orienterbarhet upplevelser öppenhet utsikt försoning - trygghet

Orienterbarhet upplevelser öppenhet utsikt försoning - trygghet Utfärdat av: Ann Magnussn AM Public Dkumentnamn: Knstprgram för RPR Vadstena Prdukt/Prjekt/Verksamhet Versin: 1 1/9 KONSTPROGRAM Rättspsykiatriska reginkliniken i Vadstena Landstinget Östergötland Orienterbarhet

Läs mer

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016 Sveriges Arkitekter Sveriges Arkitekter stämma 2014 Föredragningspunkt 4 VERKSAMHETSPROGRAM 2015-2016 SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016 Sveriges Arkitekters stämma anger genm detta verksamhetsprgram

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center Patientsäkerhetsberättelse 2013 Stckhlm Spine Center Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET 3 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING

Läs mer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer

Läs mer

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola GÖTEBORGS UNIVERSITET RAPPORT 2007-05-30Dnr A9 1448/06 Återrapprtering: Miljöledningsarbetet vid universitet ch högskla - Anpassade riktlinjer, mål ch indikatrer, sm verkar för hållbar utveckling. GÖTEBORGS

Läs mer

Styrelseprotokoll Grimslövs folkhögskola Gfhsk 4/11

Styrelseprotokoll Grimslövs folkhögskola Gfhsk 4/11 JUSTERAT 2011-09-27 Styrelseprtkll Grimslövs flkhögskla Gfhsk 4/11 Tid: 27 sep 2011 klckan 13.00 Plats: Samtalsrummet på Grimslövs flkhögskla Närvarande ledamöter: Göran Giselssn (m) rdf RsMarie Jönssn

Läs mer

Årsredovisning Armada Kanalfastigheter AB

Årsredovisning Armada Kanalfastigheter AB 3 '' 3 Årsredvisning Armada Kanalfastigheter AB Org.nr Räkenskapsår 214-1-1-214-12-31 Årsredvisning för räkenskapsåret 214-1-1-214-12-31 Styrelsen ch verkställande direktören för Armada Kanaifastigheter

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen www.pwc.se Revisinsrapprt Taxr ch avgifter - Översiktlig granskning av den interna kntrllen Per Åke Brunström Certifierad kmmunal revisr September 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1.

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig Tillgänglighet för ss, tillgängligt för dig Vilka är UA? Riksförbundet Unga Allergiker är en rganisatin för unga ch av unga sm finns till för att upplysa ch påverka, men framförallt för att inspirera,

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.9.2014 SWD(2014) 284 draft ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Handbk m skenäktenskap mellan EU-medbrgare ch tredjelandsmedbrgare inm ramen för EU-lagstiftningen

Läs mer

Välkommen till Unga Kvinnors Värn

Välkommen till Unga Kvinnors Värn Välkmmen till Unga Kvinnrs Värn Skyddat bende, persnal dygnet runt (HVB) Skyddat bende i träningslägenhet Kvalificerad kntaktpersn Stödgruppverksamhet NIKE Terapiverksamhet Kunskapsspridning Det var första

Läs mer

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg Lkalt LP- arbete: från nrm till levande verktyg LPstöd2016 Februari 2015 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Grunderna för lärplanen Grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 2014

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

ETT NAMN, TRE VERKSAMHETER, TRE MODELLER

ETT NAMN, TRE VERKSAMHETER, TRE MODELLER NHP-SATSNINGEN ETT NAMN, TRE VERKSAMHETER, TRE MODELLER Utvärdering av en riktad satsning i Västerbtten för att stärka arbetet med psykiatriska patienter i primärvården ch i kmmunerna Scialpsykiatriskt

Läs mer

Lägesrapport 2 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 2 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2011-12-22 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Bverket/ Pstadress: Stadsbyggnadskntret Upplands Väsby kmmun 194 80 Upplands

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 För ett jämställt samhälle fritt från våld Ängelhlm 2016-01-18 SKYDDSJOURENS UTÅTRIKTADE VERKSAMHET 4 INFORMATIONSTRÄFFAR 4 NÄTVERKET KVINNOFRID I NORDVÄSTRA SKÅNE 4 FÖRETAGSDAGARNA

Läs mer

Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12

Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12 1 Ulrik Brandén Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12 Bakgrund NyföretagarCentrum är Sveriges ledande skapare av nya livskraftiga företag. NyföretagarCentrum Sverige är en stiftelse

Läs mer

1(16) Uppföljning. Ändrad: 2014-12-01

1(16) Uppföljning. Ändrad: 2014-12-01 1(16) Uppföljning 2(16) Arbetsmiljöplicy 3 Systematiska arbetsmiljöarbetet 4 Årsplan - systematiska arbetsmiljöarbetet 5 Friskvårdsplicy 6 Tbak, Alkhl ch Drgplicy 6 Lagar ch föreskrifter 6 Ansvar 7 Förvaring

Läs mer

Växtverk & Framtidstro!

Växtverk & Framtidstro! 2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande Yttrande Diarienummer: 12KS/0303 Datum: 2012-11-14 Lars Fladvad, utvecklingschef Landstingsstyrelsens förvaltning Bx 22550 104 22 Stckhlm, Yttrande över regeringens bstadsuppdrag till landstinget Bakgrund

Läs mer

Datum Dnr Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum Dnr Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Persnalnämnden Ann-Sfi Bennheden HR-direktör Ann-Sfi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-10-07 Dnr 1502570 1 (6) Persnalnämnden Strategi - Begränsa berendet av bemanningsföretag Ordförandens förslag

Läs mer

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Barn- ch sklförvaltning Lunds stad Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Adress: Arkivgatan 5 222 29 Lund Telefn vx: 046-35 50 00 Telefax: 046-35 83 66 E-pst:mats.dahl @lund.se Internet: www.lund.se

Läs mer

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter Infrmatin ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning Ett enkelt sätt att TJÄNA PENGAR för SKOLKLASSER ch FÖRENINGAR Vi lämnar alltid ett års garanti på våra prdukter VÄLKOMMEN till SOCKGROSSISTEN!

Läs mer

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04).

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04). Rektrs beslut Rektr 2011-01-31 MDH1.5-1066/10 Handläggare Tmmy Stridh IT-strategi Beslut Rektr beslutar att fastställa bifgad IT-strategi. IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015 Läs m Stiftelsen Skgssällskapets ch närstående stiftelsers anslag för frskning ch kunskapsutveckling, kmmunikatin ch kunskapsspridning; m ansökan, granskning av ansökningar ch kmmunikatin kpplad till prjekten.

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer