Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning

Transkript

1 Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett gemensamt försklemråde. Ansvarig för verksamheten är försklechef. Försklan består av 3 avdelningar med plats för ca 56 barn i åldern 1-5 år. Försklan har även en specialpedaggisk avdelning, Regnbågen. Antalet barn/pedaggisk persnal har under året varit i snitt 6,2. Antalet verksam persnal i barngrupp har varit 7 heltidstjänster, 2 pedagger på 75% ch en pedagg på 50%. Samtliga anställda på försklan har högskleutbildning till förskllärare. Regnbågens avdelning med plats för 6-8 barn i åldern 1-6 år. På Regnbågen fanns under läsåret 14/15, i snitt 7 barn inskrivna. Alla barn sm har sin placering på Regnbågen har rätt till särskilt stöd, ch har funktinsnedsättningar i varierande grad. Antalet verksam persnal i barngrupp har varit 5,0 heltidstjänster, alla 100 % tjänster. 4 av pedaggerna på avdelningen har högskleutbildning till förskllärare, 1 persnal är utbildad barnskötare. Samtlig persnal har vidareutbildning för barn med lika svårigheter ch behv. Försklan har tillsammans med 3 andra försklr en utbildad specialpedagg knuten till sig. Specialpedaggen utgör tillsammans med försklechefen försklans stödteam. Specialpedaggens arbete riktar sig framförallt mt försklans arbetslag. Specialpedaggen kartlägger ch bserverar verksamheten, därefter handleds arbetslagen för att vidareutveckla verksamheten. På försklan finns tillgång till talpedagg, lekarbetspedagger ch lekarbetsrum. Försklan har vid behv tillgång till de lika yrkeskmpetenserna vid kmmunens centrala elevhälsa. Försklans öppettider är måndag-fredag klckan , de flesta dagar till I kmmunen finns en central vikarierganisatin sm bkar vikarier till verksamheten. Statistik för vikariebehv under läsåret (augusti- juni) önskat tillsatt avslagna 143 tillfällen (ett tillfälle kan vara 1-5 dagars behv) 113 tillfällen 30 tillfällen Kunskapsförvaltningen

2 Datum Sidan 2(11) 2. Systematiskt kvalitetsarbete Ansvarig för att det systematiska kvalitetsarbetet genmförs under året är: Försklechef under medverkan av förskllärare ch övrig persnal. Ansvarig för det systematiska kvalitetsarbetet på respektive avdelning är: Alla förskllärare där LOK:are (lkal kvalitetsutvecklare) är sammanhållande av arbetet. Vad När Vem Ansvar Arbetsplanen 21 aug Kvalitetssamrdnare Försklechef/ arbetslag Krisplan revideras 30 aug Persnalhandläggare Försk. Chef /krisgrupp Medarbetarsamtal 1-30 sep Försk.lärare /bsk försklechef Likabehandlingsplan September Förskllärare, barn, Försklechef/arbetslag vårdnadshavare Medarbetarenkät Sep- kt Medarbetare persnalkntret Pedaggisk revisin 8 september Sklfrmschef Försklechef LOK:are kvalitetssamrdnare Föräldramöte September Vårdnadshavare Arbetslag/försklechef Psykscial Oktber Persnalhandläggare Försklechef/skyddsmbud skyddsrnd Utvecklingssamtal, Erbjuds i Vårdnadshavare Ansvarig förskllärare barn kt barnknferens Okt ch Specialpedagg Försklechef/arbetslag mars Utvecklingsdagar 21/8 23/10 Försklechef Lk:are arbetslag 7/12 11/1 18/3 30/5 APT 2h 1ggr Fsk/bsk Försklechef månad Verksamhetsmöte 2h 1ggr Försklechef Lk:are /arbetslag månad Lkmöte 1h varannan Arbetslag Försklechef /lk:are fredag Synpunktshantering 31 dec /30 Kunskapsförvaltning försklechef juni Brukarenkät Januari Vårdnadshavare försklechef Uppföljning av Mars april Försklechef Lk:are /arbetslag brukarenkät Servicedeklaratin 31 mars Vårdnadshavare försklechef Skyddsrnd fysisk barnsäkerhetsrnd Mars Persnalhandläggare Försklechef skyddsmbud Likabehandlingsplan 30 mars Kvalitetssamrdnare Försklechef /lk:are Arbetsutvärdering genmförd Förskllärare försklechef lönesamtal 15 april Utvecklingssamtal april Vårdnadshavare Ansvarig förskllärare Barn Överlämning till förskleklass ch fritidshem enligt plan för hela kmmunen mttagande skla försklechef förskllärare specialpedagg 2

3 Datum Sidan 3(11) Delaktighet ch kmmunikatin Persnalen görs delaktiga genm: APT ( arbetsplatsträffar) 1gång/månad enligt FAS- Förnyelse- Arbetsmiljö- Samverkan, med en dagrdning sm innehåller infrmatin, dialg ch beslut. LOK.are (lkala kvalitetsutvecklare) tillsammans med försklechefen är dessa drivande ch sammanhållande i kvalitetsarbetet på försklan. Vi har LOK möten varannan vecka. Där träffas försklechef tillsammans med lkala kvalitetsutvecklarna. Vi har ckså en ½ dag per termin. Edwise vår lärplattfrm ch kmmunens Intranät. Det är allas ansvar att ta del av infrmatinen där. Kmpetens- ch utvecklingsdagar, tre på hösten ch tre på våren. Då är försklan stängd. Reflektinsmöten ch avdelningsmöten. Vid alla dessa träffar förs infrmatin, diskussiner ch arbete på lika sätt för att kvalitetssäkra ch utveckla vår förskla. Försklechef ska ansvara för ledning ch samrdning av det pedaggiska arbetet samt för verksamhetens inre rganisatin, därför är det viktigt att alla avdelningsmöten har en dagrdning ch prtkll sm försklechef tar del av. Alla medarbetare är delaktiga i planering, uppföljning ch utvärdering Utvecklingssamtalet i september är en dialg med chef ch egna mål för verksamhetens utveckling utifrån lärplan ch arbetsplan sätts. Dessa följs sedan upp i lönesamtalet i april där försklläraren kan se sin del i kvalitetsarbetet på försklan. Brukarna/vårdnadshavarna görs delaktiga genm att: Persnalen delger försklans arbetsplan. Genm diskussiner ch frågeställningar på föräldramöten, utvecklingssamtal, ch dagliga samtal, tar vi tillvara på deras synpunkter ch tankar. Utvecklingssamtalen knyter an till försklans lärplan, lkala arbetsplanen samt planen för diskriminering ch kränkande behandling ch dess målsättningar, genm det vill vi att vårdnadshavarna ska få en insikt ch inflytande i försklans verksamhet ch vad vi erbjuder deras barn. Vi har även en vårdnadshavare enkät sm vi delar ut till vårdnadshavare i januari för att ta reda på deras uppfattning m försklan ch vad sm är viktigt för en bra förskla. Årets frtbildningsinsatser har handlat m Barn med NeurPsykiatriska Funktinsnedsättningar, NTA (Natur ch Teknik åt Alla), språkföreläsning av försklans talpedagg, ipads i försklan (nätverk), AKK (Alternativ Kmpletterande Kmmunikatin), en persnalstärkande föreläsning, studiebesök vid förskla sm arbetar med estetiska lärprcesser samt pedaggisk café i samregi med Åshammars förskla. Tre förskllärare har varit på frtbildning- Barns förmågr på en digital arena Vi har även arbetat med litteraturstudier ch samtal med utgångspunkt från sklverkets bk - flerspråkighet i försklan ch en föreläsning från ur.se, Kristina Ljungren- Jnssn den flerspråkiga försklan ch påbörjat ett arbete med bken Att undervisa barn i försklan. Arbetslagen har fått handledning av försklans specialpedagg, både gällande enskilda barn ch gällande arbetssätt i undervisningen. Specialpedaggen utgör 3

4 Datum Sidan 4(11) ett viktigt bllplank vid upprättande av handlingsplaner kring barn med rätt till extra stöd. Prcessförbättringar: Kntinuerlig reflektin, utvärdering ch planering av arbetet med Lpfö-98 ch arbetsplan sker på respektive reflektinsmöten ch avdelningsmöten 1ggr/månad. Pedaggisk dkumentatin samlas i bk/verksamhetspärm på respektive avdelning ch används sm analys ch diskussinsunderlag. På dessa möten använder vi ss av frågeställningarna: Hur arbetar vi med barns tankar, idéer, intressen ch erfarenheter? Hur tänker vi? Hur går vi vidare? Hur utmanar vi barnen? Vad fungerade bra? Vad behöver vi ändra på ch på vilket sätt? Hur har vi utvecklat? Hur vet vi det? Vad har det lett till? Detta gör vi för att fånga upp ch utveckla verksamheten ch arbetssätt. Observatiner, intervjuer ch samtal med barnen ligger till grund för försklans frtsatta arbete för att nå målen ch mäta resultaten. Kntinuerliga barnknferenser, uppförande av handlingsplaner ch uppföljning av dessa med inbkade avstämningsmöten gör att arbetet blir mer effektivt ch genmlyst. Resultatet av Kmmunens gemensamma vårdnadshavareenkät för försklan, visar på utvecklingsmråden för verksamheten. Varje avdelning analyserar vad vi varit framgångsrika i ch vad sm behöver utvecklas. Uppföljning av arbetsplanen sker i ktber ch mars. Uppföljningen skickas till försklechef sm läser ch ger feedback tillbaka. Delutvärdering sker i december. I juni görs en slutlig utvärdering av målen i den lkala arbetsplanen på försklans två utvecklingsdagar ch sammanställs till försklans kvalitetsredvisning ch ny arbetsplan utarbetas. Varje förskllärare har i det årliga utvecklingssamtalet i september dialg med chef ch egna mål för verksamhetens utveckling utifrån lärplan ch arbetsplan sätts. Dessa följs sedan upp i lönesamtal där försklläraren kan se sin del i kvalitetsarbetet på försklan. Dkumentatin Pedaggisk dkumentatin samlas i bk/verksamhetspärm, bservatiner, intervjuer ch samtal med barnen, förvaras på respektive avdelning. Arbetsplan, uppföljning, delutvärdering ch kvalitetsredvisning finns i pärm på försklan, sparad på datr samt hs försklechef. Resultatet av Kmmunens gemensamma vårdnadshavareenkät för försklan finns hs försklechef ch på varje avdelning. Enhetens systematiska arbetsmiljöarbete Försklans systematiska arbetsmiljöarbete innefattar en psykscial ch en fysikisk skyddsrnd. Vid skyddsrnden delas en enkät ut till samtlig persnal där man annymt har möjlighet att framföra sina åsikter ch framförallt möjlighet att kmma med egna förbättringsförslag ch lösningar. Under höstterminen görs ckså en enkätundersökning av den psyksciala arbetsmiljön. Skyddsmbud, brandmbud finns på försklan. 4

5 Datum Sidan 5(11) Alla arbetsplatsträffar utgår från FAS-avtalet ch bygger på en str delaktighet från de anställda. Under läsåret har både utvecklingssamtal ch lönesamtal skett mellan anställd ch försklechef. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för frtsatt utbildning ch arbetsliv, demkratiskt samhällsliv ch persnlig utveckling. Alla barn upplever att försklan är stimulerande, trygg ch lärrik. Alla elever klarar kunskapskraven. Sklan utfrmas ch anpassas så att alla elever får stöd ch stimulans att utvecklas så långt sm möjligt utifrån sina förutsättningar. Barns ch elevers inflytande över arbetsfrmer ch innehåll i undervisningen förstärks, liksm deras frmella inflytande. Alla barn ch elever har likvärdiga möjligheter att pröva ch utveckla förmågr, kunskaper ch intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. 1. Nrmer ch värden Mål från arbetsplanen Barnen visar respekt för försklans inne ch utemiljö Resultat Vi skapar en struktur sm underlättar för barnen att se var saker ska vara. En del barn behöver frtfarande uppmuntran ch psitiv bekräftelse för att de ska plcka undan. Vi ser att barnen påminner varandra m städning på ett psitivt sett ch att de är varsamma m vårt material. Få saker har gått sönder eller kmmit brt. Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys Vår strukturerade innemiljö har till str del bidragit till våra nyinsklade barn har kmmit in så väl i gruppen. Anledningen till att vi frtfarande behöver påminna en del barn berr på att de inte är van med arbetssättet ch tillgängligheten till material. Vårt arbetssätt med psitiv förstärkning skapar en gd lärandemiljö. I kmmande arbetsplan kmmer vi att frtsätta arbeta med diskrimineringsgrunderna ur ett nrmkritiskt perspektiv. Slutsatser av analyser, Mål i kmmande AP Vi kmmer att frtsätta arbeta med psitiv förstärkning ch skapa gd lärandemiljö. Vi vill att barnen utvecklar sin respekt ch öppenhet för allas likheter. Målkriterier: När vi ser att alla barn inkluderas i gruppen 5

6 Datum Sidan 6(11) Utvärdering hur det förebyggande arbetet fungerat under läsåret. Mål: Alla ska känna tillhörighet i gruppen Vad har varit bra? Barnen fördelar sig över avdelningarna ch det finns inte någt ställe där de känner sig trygg. Få knflikter ch utanförskap har bserverats i gruppen. Vi ger kunskap ch verktyg för att lösa knflikter själv genm att ge knsekvensbeskrivningar ch genm samtal med de äldre barnen ch med de yngre så befinner vi ss hela tiden med barnen för att visa hur de ska göra samtidigt sm vi samtalar. Vad har varit mindre bra? Vi känner ss inte helt säkra på kartläggningen till likabehandlingsplanen. Vi kmmer att arbeta med DO:s husmdell i höst I praktiken fungerar det med likabehandlingsarbetet men det är svårare att få ned det i skrift i en plan. Vad har det lett till? Det har lett till många diskussiner ch vi har nu DO:s material att bygga vår likabehandlingsplan kring. 3. Utveckling ch lärande Mål från arbetsplanen Vi har utvecklat barnens ch vår kmmunikativa förmåga Resultat Vi har sett genm bservatiner att alla barn har utvecklat sin kmmunikativa förmåga, en del verbalt ch andra med hjälp av AKK. Vi har hört att barnen börjar kunna ge en beskrivande bild, kunna argumentera ch förklara händelser. Vi har sett att flera av barnen använder sig av skapande ch musik sm ett kmmunikativt uttryck. Vi har bserverat att vid lärplattan sker mycket samspel ch kmmunikatin för att lösa utmaningar, söka infrmatin, skapa sagr ch namge/höra bkstäver. Vi har inte uppnått målet att en förskllärare per avdelning har genmfört AKK utbildning Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys Vi trr att vår språkstimulerande miljö ch vårt samspel med barnen har skapat den bästa lärmiljön för våra barn. Vi har använt ss av AKK, IT, Språktåget, dans, musik ch skapande. Vi trr att eftersm vi har fler utbildade pedagger inm språkutveckling ch 6

7 Datum Sidan 7(11) kmmunikatin har vår medvetenhet ch kunskap kring de lika kmmunikatinssätten ökat. Genm bservatin ch dkumentatin har vi kunnat möta barnet där det befinner sig ch utvecklat verksamheten för att utmana dem. Genm att vi har utvecklat AKK på försklan ser vi att barnen använder sig av de lika sätten att kmmunicera med varandra avsett språk, funktinsnedsättning eller ålder. Vår kunskap ch medvetenhet m IT har bidragit till att barnen har fått ytterligare ett kmmunikatinssätt där vi har möjlighet att möta barnens ökade intresse för kunskap ch lärande. Slutsatser av analyser, mål i kmmande AP Vi ser att det är ett ständigt pågående arbete ch vi kmmer att frtsätta med målet -Vi har utvecklat barnens ch vår kmmunikativa förmåga. Målet är nått när all persnal använder AKK Målet är nått när all persnal använder Språktåget 4. Ansvar ch inflytande Mål: Barnen utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar ch åsikter ch därmed få möjlighet att påverka verksamhetens innehåll Resultat Vi tar barnens idéer ch tankar på allvar genm att vi lyssnar ch ger dem förutsättningar att genmföra dessa. I str utsträckning får barnen möjlighet att påverka innehållet i verksamheten på försklan, barnens intressen avspeglas på avdelningarna. Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys: Genm vårt arbetssätt har vi möjliggjrt för barnen att genmföra sina idéer vilket har bidragit till det gda resultatet. Barnen fick delta i demkratiska prcesser där de fått möjlighet att öva sig i att göra sin röst hörd, lyssna på andra, reflektera, respektera andras åsikter ch gemensamma beslut. Vi trr att det stärker barnens tilltr till sin egen förmåga ch att det leder till handlingskraftiga ch målmedvetna barn. Vi ser att det blir en gd lärmiljö ch större engagemang hs barnen då de får vara med ch påverka sin verksamhet Slutsatser av analyser, mål i kmmande AP Vi ser att det är ett ständigt pågående arbete ch vi kmmer att frtsätta med målet: Barnen utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar ch åsikter ch därmed få möjlighet att påverka verksamhetens innehåll 7

8 Datum Sidan 8(11) 5. Förskla ch hem I den dagliga kntakten strävar vi efter ett nära samarbete med vårdnadshavare kring barnens msrg, utveckling ch lärande. Insklningen består av tre delar: Skapa delaktighet genm att föräldern är närvarande i tre hela dagar får de en inblick ch är delaktiga i den värld deras barn kmmer att vistas i. Trygghet barnet kan i sällskap av sin förälder bekanta sig med allt nytt ch spännande på försklan utan att vara rlig för att föräldern ska försvinna. Relatiner pedagger, barn ch föräldrar ges möjlighet att bygga upp en förtrendefull relatin till varandra. Samtliga familjer erbjuds utvecklingssamtal varje termin. Där får vårdnadshavarna möjlighet att ge sin syn på barnet hemma ch i verksamheten. Försklans medarbetare berättar hur barnet trivs ch utvecklas i förhållande till det sm verksamheten erbjuder under året. Vid höstens samtal intrduceras vårdnadshavarna i vårt likabehandlingsarbete genm att infrmera m vår plan samt ges möjlighet att lämna sina synpunkter. Arbetet med planen följs upp vid vårens utvecklingssamtal. Föräldramöte kallas till i september. Då presenteras verksamheten ch vårdnadshavarna ges möjlighet att diskutera försklefrågr tillsammans med pedaggerna. Mailkntakter med vårdnadshavarna är en väg sm används men under året har ett föräldrarum skapats i vår lärprtal EdWise. Denna ska släppas till vårdnadshavarna till hösten Övergång ch samverkan De barn sm ska börja förskleklass sklas över till denna, enligt kmmunens plan för övergång från förskla till skla. Vid sista utvecklingssamtalet, på vårterminen innan förskleklass, går pedaggen genm med vårdnadshavaren vilken infrmatin försklan vill lämna vidare till sklan. Ett gemensamt dkument skrivs under av pedagg ch vårdnadshavare. Detta dkument följer med till sklan tillsammans med det sista utvecklingssamtalet samt ev. handlingsplan för barn med rätt till stöd för sin utveckling ch sitt lärande. Även andra dkument av betydelse kan följa med m vårdnadshavaren gdkänner det. Möten mellan förskla, förskleklass ch fritidshem genmförs på slutet av vårterminen, enligt kmmunens plan för övergång från förskla till skla. 8

9 Datum Sidan 9(11) Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet MEDARBETARE Medarbetarna inm kunskapsförvaltningens ansvarsmråde har en hälssam arbetssituatin. Medarbetarna har kmpetens för att stödja alla barn ch elever så att de når kunskapskraven. Resultat: Medarbetare har tillvaratagit sin förmån att ta ut ½ timme i veckan friskvård sm alla medarbetare använder. Vi har 15 medarbetare varav 14 är utbildade förskllärare ch en är utbildad barnskötare. I medarbetarsamtalen så lyfter medarbetaren vilken frtbildning sm önskas. I medarbetarenkäten var det mest angelägna förbättringsmrådet att åtgärda jag har en rimlig arbetsbelastning. Analys: Vi anser att vi har kmpetens att stödja alla barn ch alla pedagger på försklan har fått delta i en enkätundersökning där de fått önska vilken frtbildning de behöver/vill ha. Utifrån det har det gjrts en kmpetensutvecklingsplan I medarbetarenkäten så framkm det att medarbetaren inte tycke att de hade en rimlig arbetsbelastning ch det gjrdes en handlingsplan. Slutsatser av analyser, mål i kmmande AP Vi kmmer att starta upp verksamhetsåret med ett förväntansdkument där vi ska diskutera vad vi spelregler i samarbetet ch samsyn ch även diskutera handlingsplanen för rimlig arbetsbelastning. Vi kmmer att sm grund följa vår kmpetensutvecklingsplan Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING I Sandvikens försklr ch sklr får alla barn ch elever kunskap ch stöd för en hälssam livsstil ch för att bidra till ett eklgiskt hållbart samhälle. Mål från arbetsplanen Barnen utvecklar sin mtrik, ch förståelse för vikten av att värna m sin hälsa ch sitt välbefinnande Resultat: Vi har sett i den pedaggiska dkumentatinen att vi i verksamheten har lagt grunden för att värna m sin hälsa ch välbefinnande. Barnen tar strt ansvar för miljön, de börjar förstå att de ingår i ett sammanhang. Vi har anpassat miljön för att ge barnen många möjligheter till att utveckla sin mtrik ch vi har sett att barnens färdigheter har ökat. Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt 9

10 Datum Sidan 10(11) Analys: Vårt gemensamma förhållningssätt sm bygger på bservatiner ch diskussiner har bidragit till grunden för hållbar utveckling. Genm att pedagger har gemensamt förhållningssätt, strukturerad miljö ch balanserad dag har vi bidragit till ett välbefinnande hs såväl barn sm vuxna. Slutsatser av analyser, mål i kmmande AP Vi vill att barnen får en förståelse för hur de kan bidra till att spara på våra resurser. Så har ska vi arbetar vi: När vi ser att barnen använder kmpstpåsen När vi ser att barnen återanvänder ritpapper När vi ser att barnen stänger av vatten vid användande Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet EKONOMI Verksamheterna anpassas till givna eknmiska ramar. Samverkan över nämnds-/förvaltningsgränser samt med andra huvudmän för att stimulera en psitiv livsutveckling hs barn ch ungdmar vilket även syftar till gd eknmisk hushållning. Målet är att anpassa verksamheten till de givna eknmiska ramar sm tilldelats. Försklechef gör varje månad en eknmisk analys sm kunskapsnämnden tar del av. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet OMVÄRLD Verksamheterna inm kunskapsförvaltningens ansvarsmråde präglas av respekt för alla människrs lika värde. Verksamheterna inm kunskapsförvaltningens ansvarsmråde vilar på vetenskaplig grund ch beprövad erfarenhet genm att samarbeta med reginens högsklr. Mål: Barnen får en förståelse för sitt eget värde ch alla människrs lika värde Reslutat: Vi har sett att barnens självkänsla har ökat ch vi kan inte utläsa ngt utanförskap i gruppen. Vi har sett att barnen har anpassat sin lek efter alla barnens behv, tex utrymme för hjälpmedel. Vi har hört att barnen har fått ett ökat kunnande m hur familjers lika knstellatiner kan se ut. Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt 10

11 Datum Sidan 11(11) Analys: I vårt arbetsätt sm innebär att vi lyssnar, samtalar ch bekräftar varje barn trr vi att barnen får en bra självkänsla ch tilltr till sig själv. Vi arbetar utifrån ett nrmkritiskt perspektiv vilket innebär att vi har ett tillåtande klimat i gruppen t.ex. vi är lika/lika, det finns lika sätt att göra saker på, mångfald berikar. Samarbetet med regnbågen har bidragit till en större förståelse för likheter. På våra verksamhetsmöten delger vi varandra reflektiner ch analyserar detta för att utveckla verksamheten Genm att vi pedagger uppmärksammar alla avsett m man är på fsk eller ej, har detta bidragit till en grupptillhörighet, ett egenvärde ch man känner sej värdefull i gruppen. Genm att vi har uppmärksammat alla barns familjesituatiner har vi påvisat att nrmen kan se lika ut. Diskrimineringsgrunderna finns representerade i huset, det är en naturlig del av barnens vardag. Slutsatser av analyser, mål i kmmande AP Vi ser att det är ett ständigt pågående arbete ch vi kmmer att frtsätter att sträva mt målet: Barnen får en förståelse för sitt eget värde ch alla människrs lika värde 11