Verksamhetsplan Södra förskolområdet
|
|
- Mats Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Verksamhetsplan Södra försklmrådet
2 Innehåll 1 Södra försklmrådet, Avesta kmmun Vår rganisatin Inledning Styrdkument Södra försklmrådets pririterade utvecklingsmråden, för läsåret Pedaggisk dkumentatin Revidering av målplaner Entreprenöriellt lärande Barns språkutveckling Arbete för bättre arbetsmiljö Utöka den specialpedaggiska kmpetensen Anknytning Ökat deltagande av ledning på arbetslagens möten ch föräldramöten Avdelningens pririterade utvecklingsmråden, utifrån kvalitetsredvisningen, för läsåret Övrig dkumentatin Barnsamtal Samverkan hem ch förskla Utvecklingssamtal Månadsbrev/infrmatinsbrev Pedaggisk deklaratin, Avesta kmmun... 9 Försklans pedaggiska deklaratin
3 1 Södra försklmrådet, Avesta kmmun 1.1 Vår rganisatin Södra försklmrådet består av försklrna: Hattstugan, Törnrsa, Leka Lära i Skgsb, Våga Vilja i Karlb samt avdelningarna Älgen (Krylb skla), Björnen (Mdul) ch Räven/Haren (försklan Gullvivan) från f.d. försklan Igelktten. En ny avdelning; Ugglan öppnades under 2013 för att främst svara mt behv av platser för nyanlända barn. Kntaktpersner Försklechef, Jhan Lindström, tel jhan.lindstrm@avesta.se Utvecklingsledare, Catharina Karlssn, tel catharina.karlssn@avesta.se Specialpedagg, Kristina Erikssn, tel kristina.erikssn@avesta.se Förskleadministratör, Anna Vallmark, tel Anna.vallmark@avesta.se 1.2 Inledning Försklan är en egen sklfrm, vilken ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska utmana ch visa på möjligheter, ch bidra till att varje barn får stimulans ch gda utvecklingsmöjligheter. I försklan förenas msrg ch pedaggik i en verksamhet sm tar ansvar för hela barnet, hela dagen. Lek ch skapande, liksm barnets eget utfrskande ges strt utrymme. (Lpfö 98/2010). Vi erbjuder en verksamhet sm ska vara rlig, trygg ch lärrik för alla barn. Verksamheten ger barnen möjlighet att skapa, lära ch kmmunicera genm lek ch lika uttrycksmedel. Arbetet utgår från varje barns erfarenhetsvärld, intressen ch nyfikenhet. Pedaggens rll i försklan är att lyssna, se ch lära av det barnen säger för att kunna skapa möjligheter för en gd kunskapsutveckling i barngruppen. Försklan har ett strt ansvar för att skapa en stimulerande miljö ch för att följa upp ch dkumentera varje barns utveckling. Barnens frågr ch nyfikenhet står i fkus ch uppmuntras i hög utsträckning. Likaså barnens möjligheter till inflytande ch lika val. Pedaggens rll är att vägleda ch skapa situatiner sm utmanar barnens tankar ch utveckling. 3
4 Vår målsättning är att barnen utvecklar en självständighet ch stark självkänsla. -Jag kan, vågar ch vill, är en känsla sm vi vill att alla barn ska ges möjlighet att få uppleva. I arbetet ingår att barnen själva ch i samspel med andra, ges möjlighet att utfrska ch lösa prblem för att skapa mening ch sammanhang i tillvarn. Vi ser barngruppen sm en viktig del för det enskilda barnets utveckling ch lärande. Barn lär i samspel med andra ch därför lägger vi str vikt vid värdegrundsarbete sm kamratskap, jämställdhet ch demkrati. Vår ambitin är att barngruppen ska vara en trygg, lärrik plats för samtliga barn i verksamheten. Pedaggernas förhållningssätt ska vara prfessinellt i mötet med såväl barn sm vuxna. Kunskap m vägledande samspel är framträdande. Pedaggerna är medvetna m samspelets betydelse ch använder sin kunskap m lika frmer av pedaggiska rller på försklan. Vi vill att samverkan mellan förskla ch hem ska vara gd ch uppmuntrar därför en givande dialg, ett aktivt deltagande ch tar gärna emt synpunkter från vårdnadshavare. Vår ambitin är att vårdnadshavare ch barn ska uppleva en genuin känsla av delaktighet ch möjlighet till inflytande i verksamheten. På försklan ska alla vara aktiva ch arbeta mt samma mål, vilka ska vara kända för alla i verksamheten. Sm stöd för ett kvalitativt arbete finns det pedaggiska underlag ch verktyg för att skapa förutsättningar för ett arbete mt gemensamma mål. 2 Styrdkument Försklan är en egen sklfrm ch utgör fr..m första steget i Sveriges utbildningssystem. Försklan lyder under Utbildningsdepartementet. Sklverket är den statliga myndighet sm styr, stödjer, följer upp ch utvärderar kmmuners ch försklrs arbete med syfte att förbättra kvaliteten ch resultaten i verksamheterna. Följande dkument styr ch påverkar försklans verksamhet: Skllag (2010:800) Lärplan Lpfö 98/2010. Verksamhetsplan för Södra försklmrådet Försklmrådets pedaggiska målplaner Visinsdkument förskla/grundskla 4
5 3 Södra försklmrådets pririterade utvecklingsmråden, för läsåret Under detta avsnitt beskrivs de mråden sm är pririterade för utveckling under läsåret 14/15. Utvecklingsmråden är huvudsakligen identifierade genm kvalitetsredvisning från föregående läsår. Området har gemensamma utvecklingsmråden såväl sm avdelningsspecifika utvecklingsmråden. Detta sm en följd av resultatet från kvalitetsredvisningen sm visade på skiftande utvecklingsbehv på mrådets lika försklr. Resultatet av kvalitetsredvisningen ska under hösten -14 kmmuniceras av ledningen till respektive avdelning. Arbetet med att ta fram en utvecklingsplan för de avdelningsspecifika mrådena, genmförs av arbetslagen. Försklechef ch utvecklingsledare ska utifrån sitt pedaggiska ledarskap finnas med sm stöd ch hjälp i framtagandet av dessa planer. Inledningsvis beskrivs de generella utvecklingsmråden sm är identifierade, samt hur utveckling ska ske. Därefter följer en beskrivning av avdelningsspecifika utvecklingsmråden med dit utvecklingsplan. 3.1 Pedaggisk dkumentatin Arbetet med att upprätthålla ch utveckla den pedaggiska dkumentatinen inm försklan frtsätter även läsåret 14/15. Under föregående läsår är tendensen tydlig att dkumentatinsarbetet upplevs sm svårt att hinna med i önskvärd utsträckning. Därmed är det viktigt att tydliggöra vikten av en väl fungerande dkumentatin men även se över dkumentatinsprcessen ch, i den mån det är möjligt, effektivisera den. Det är ckså viktigt att möjliggöra ett kllegialt lärande ch synliggöra gda exempel ch metder. Den pedaggiska dkumentatinen kan ske på lika sätt ch varje förskla väljer sin metd. Enbart digitalt, via väggdkument, prtflipärmar, USB-minnen sv. Kravet på att barnens lärande ska synliggöras ch dkumenteras finns dck överallt. Dkumentatinen används sm underlag i utvärderingen ch planering av verksamheten ch är därmed nödvändig för att utveckling ska ske. Ledning tillsammans med arbetslagsledare kmmer under verksamhetsåret att diskutera lika frmer ch tillvägagångssätt för pedaggisk dkumentatin. Diskussinerna ska sedan föras ut i respektive arbetslag för att sprida kunskap ch öka tryggheten inför dkumentatinsarbetet. 3.2 Revidering av målplaner Det återstår ett behv av att revidera målplanerna vilket ska göras under läsåret. En översyn ch eventuell revidering av innehållet kmmer att genmföras samt att eventuellt upprätta ytterligare en målplan för mrådet mtrik. 5
6 3.3 Entreprenöriellt lärande Vi ska även under läsåret 2014/2015 ha fkus på ett entreprenöriellt lärande där vi tar tillvara på barns nyfikenhet, kreativitet, upptäckarglädje, prblemlösningsförmåga, samarbete med andra, etc. Detta arbetssätt ska genmsyra all verksamhet på såväl förskla sm grundskla ch gymnasium. Dagens ch mrgndagens samhälle är i behv av medbrgare med dessa förmågr ch det är vår uppgift att hjälpa barnen att utveckla dem. Detta innebär inte att vi inför någt nytt, nya metder eller nya mål i lärandet utan det är hur vi förhåller ss till lärandet ch hur vi ser på det barnen tänker ch tycker sm ska vara i fkus. Under vårterminen kmmer en utbildningsdag att genmföras där knkreta exempel ch metder presenteras. Det ska ckså, under vårterminen, läggas fkus på det kllegiala lärandet inm ramen för det entreprenöriella synsättet. Utbildningsdagar planeras i samråd med Nrdström Educatin sm genm prjektet Avesta 2020 är engagerad för att bistå med det entreprenöriella lärandet. 3.4 Barns språkutveckling Trts att kvalitetsredvisning visar på gda resultat gällande språkundervisningen i mrådet kmmer det att under läsåret göras en riktad satsning på barns språkutveckling. Satsningen ska inledas under en stängningsdag i ktber med föreläsning av lgped ch praktiskt arbete. Vidare har en grupp med intresserade pedagger skapats ch har sm syfte att lägga upp riktlinjerna för det arbete sm ska genmföras. Satsningen kmmer att innefatta bl.a. - Föreläsningar - Fkus/implementering av Praxis - Fkus babblarna - Samverkan med biblitek - Fkus på / utökning av läsinslagen 3.5 Arbete för bättre arbetsmiljö Vi arbetar utifrån gällande regler för en gd arbetsmiljö ch verkar aktivt för att arbetsmiljön ska vara trivsam ch väl fungerande för såväl barn sm persnal. Sm stöd för det arbetet har ledningsgruppen för försklan återkmmande träffar med intendent, fackliga företrädare ch skyddsmbud. I samråd har tydliga rutiner för lika delar inm arbetsmiljöarbetet upprättats, bland annat med hjälp av en särskild Årsplan för Hjärt- ch lungräddning, samt Brand- ch skyddsrnder, vilka är pågående insatser ch frtbildning under året. Vi har skyddsmbud med särskilt ansvar för att följa upp arbetsmiljön inm alla enheterna för Södra försklmrådet ch ett utvärderingstillfälle sker i juni, tillsammans med ledning, intendent ch skyddsmbud. 6
7 Vi har en särskild handlingsplan gällande arbetsmiljö, smitta/smittrisker ch en plan gällande pedaggiska måltider ch barn med kstallergier. Vi har tydliga rutiner sm ska vara väl kända av all persnal; dels en rutinpärm för lika mråden, dels en handbk för vår arbetsrganisatin. Barn, persnal ch föräldrar ges alltid en möjlighet att lämna synpunkter på arbetsmiljön ch vi verkar för att tillmötesgå de synpunkter sm framkmmer, i den mån det är möjligt. Oavsett vanstående rutiner har det genm enkäter ch medarbetarsamtal framkmmit med tydlighet att arbetsmiljön inte upplevs sm ptimal. Medarbetare ch vårdnadshavare upplever att barngrupperna är stra ch att det är svårt att räcka till. Därför initierades, under vt-14, ett mer fkuserat arbete kring arbetsmiljön på försklan. En kartläggning av arbetsmiljön samt en föreläsning har genmförts ch ett frtsatt arbete utifrån resultatet av insatserna kmmer att bedrivas under 14/15. En översyn över kringuppgifter sm bidrar till en ökad arbetsbelastning har gjrts ch i den mån det är möjligt kmmer ledning att ratinalisera brt uppgifter från den pedaggiska persnalen. En annan str satsning sm kmmer att genmföras inm ramen för en förbättrad arbetsmiljö är en arbetslagsledarutbildning där samtliga arbetslagsledare, under två dagar, får redskap att hantera sitt uppdrag på ett bra sätt. Att skapa väl fungerande arbetslag är en förutsättning för att uppnå en gd arbetsmiljö. Utbildningen kmmer att ske i september. Det frtsatta arbetet ch vidare insatser kmmer att planeras i samråd med fackliga representanter ch är en gemensam satsning för kmmunens samtliga försklr. 3.6 Utöka den specialpedaggiska kmpetensen Det finns en tydlig ambitin ch riktlinjer i visinsdkumentetet att det ska finnas frmell specialpedaggisk kmpetens på samtliga försklr. Sm ett led i att utöka kmpetensen kmmer utbildning på mrådet pririteras. 3.7 Anknytning Under föregående läsår deltg flera pedagger på föreläsning m anknytningsterin. Detta föll mycket väl ut ch önskemål att sprida ch öka kunskapen inm mrådet, framfördes. Därmed har, i samråd med utvalda pedagger, riktlinjer dragits upp för en riktad satsning på anknytning. Under läsåret kmmer samtliga pedagger läsa litteratur ch diskutera relaterade frågeställning i arbetslagen. Detta kmmer att ske regelbundet under hela läsåret. 3.8 Ökat deltagande av ledning på arbetslagens möten ch föräldramöten I så hög utsträckning sm är möjligt ska ledning att delta på fler möten. Detta är utifrån synpunkter i kvalitetsenkäter samt en egen ambitin från ledningen. 7
8 3.9 Avdelningens pririterade utvecklingsmråden, utifrån kvalitetsredvisningen, för läsåret Språk Vi ser att flera barn behöver språkträning. Då fkus i Södra försklemrådet kmmer att ligga på språk, känns det sm en självklarhet att vårt fkus ckså kmmer att ligga på språk. Språkutveckling kan barn aldrig få för mycket av, då det är ett brett mråde, passar både den sm är verbalt begåvad ch den sm behöver mer stöd. Vi anser att det passar hela vår barngrupp. Vi har planerat in en sång/musiksamling ch en riktad språksamling i veckan. Dessutm har vi två masktar, Alice ch Vilma sm får följa med barnen hem under helgerna. Barnen dkumenterar deras helg med kamera ch får hjälp av föräldrarna att skriva i en bk. Barnen har sedan en egen samling med hjälp av persnal där barnet berättar för de andra genm att visa bilder på starbarden ch persnalen läser ur bken. Vi ska arbeta med munmtriska aktiviteter, begrepp ch meningsbyggnad. Rim, ramsr ch kluriga gåtr berättas vid matbrdet när vi väntar på att alla ska bli klara. Vi använder tecken sm stöd i vardagen. Vi gör språket visuellt genm att sätta rdbilder på möbler ch dylikt för att stimulera läsinlärningen. Praxis används främst i samlingar men finns även synligt uppsatt inne på avdelningen. Vi ska utöka vårt material med Babblarna ch utveckla användandet av det. En samling i veckan inriktas på empati där vi för diskussiner med barnen kring detta ch därigenm tränar barnen att sätta rd på t e x känslr. Vi planerar att frtsätta arbeta med Dramaresan där barnen i smågrupper får dramatisera ch diskutera kring nrmer ch värden. Efter lunchen får barnen välja mellan läsvila med en persnal sm läser bk, ch avslappningsvila där de ligger ch lyssnar på ljudsaga. Vi kmmer att frtsätta jbba med finmtriska övningar så sm att leka med deg pyssla, pärla ch det här främjar talcentret sm sitter nära finmtriska centret i hjärnan ch dessa stimulerar varandra. 4 Övrig dkumentatin Pedaggerna arbetar med Prtfli ch pedaggisk dkumentatin från de allra yngsta åldrarna till de äldsta. Detta arbete genmsyrar hela vår verksamhet ch löper sm en röd tråd genm allt vi gör på försklan. Vi samlar vår dkumentatin i en gemensam/individuell pärm, på avdelningen, vilken har rubriker utifrån Lpfö 98/2010. I Prtflin finns dkumentatin sm visar barnens intressen, kamratskap ch lärprcesser i försklan. 8
9 Prtflin ska vara väl synlig ch tillgänglig för alla på avdelningen. Den används ckså sm ett viktigt underlag vid utvecklingssamtal. På avdelningar där man tillämpar en gemensam Prtflipärm, samlas barnens alster sm t ex teckningar i individuella barnpärmar. 4.1 Barnsamtal Inför terminsstart ch vid utvärderingstillfällen genmför pedaggerna riktade barnsamtal, där barnens frågr ch intressen är i fkus. Barnens intressen tas tillvara ch ligger till grund för verksamheten ch miljön på försklan. 5 Samverkan hem ch förskla Vår ambitin på försklan är att medverka till en gd kmmunikatin mellan hem ch förskla ch att vårdnadshavare känner tillit ch möjligheter till en reell delaktighet ch inflytande. Vi har en särskild målplan för arbetet, vilken beaktas vid arbetslagsplaneringarna. 5.1 Utvecklingssamtal I 8 kap 11. Skllagen (2010:800), anges att förskllärare har det övergripande ansvaret för att persnalen frtlöpande ska föra samtal med barnets vårdnadshavare m barnets utveckling. Minst en gång varje år ska persnalen ch barnets vårdnadshavare därutöver genmföra ett samtal m barnets utveckling ch lärande (utvecklingssamtal). Inm Södra försklmrådet genmför vi utvecklingssamtal minst en gång per läsår, alternativt ett uppföljningssamtal m barnet nyligen börjat på försklan. Samtalsunderlagen är tydligt kpplade till lärplanen för kvalitetssäkra innehållet i samtalet. Barn ch vårdnadshavare ges strt utrymme till delaktighet vid samtalet. 5.2 Månadsbrev/infrmatinsbrev Varje förskla/avdelning ansvarar för att infrmatin angående verksamheten kmmer ut till vårdnadshavare genm infrmatinsbrev, månadsbrev, via mail eller muntligt. 6. Pedaggisk deklaratin, Avesta kmmun Försklans pedaggiska deklaratin Avesta kmmun 1.Vår grundsyn Vår syn på barn Barn är unika individer. Varje barn är en egen persnlighet med egna erfarenheter, behv, kunskaper, förmågr(emtinell, fysisk, mtrisk, kgnitiv, kmmunikativ, scial), intressen ch bakgrund. 9
10 Barn är lika mycket värda Alla barn har samma värde med rätt att utvecklas till en egen individ efter sina förutsättningar. Pjkar ch flickr ska ha samma möjligheter att pröva ch utveckla förmågr ch intressen utan begränsningar utifrån steretypa könsrller. Barn har rätt att bli respekterade. Barn är kmpetenta. Barn är nyfikna ch har en innebende drivkraft. Barn är psitiva till nya saker ch vill lära sig. Barn är påhittiga, aktiva, spntana, kreativa, vetgiriga, fantasifulla, fundersamma, energirika, pigga, alerta ch frågvisa. Barn har ett öppet sinne ch tycker m att utfrska ch undersöka. Barn är sciala. Barn har en empatisk förmåga. Barn månar m varandra. Barn är ärliga ch raka. Barn söker samspel. Barn är här ch nu ch har livsglädje. Barn utvecklas ch lär sig i egen takt. Barn har rätt att mötas där de befinner sig. Barn behöver kärlek, msrg, beröring ch psitiva förebilder. Barn vill bli sedda ch känna tillhörighet. Barn vill synas, höras, ch finnas till. Vår syn på kunskap Kunskap är livets nyckel. Kunskap ger möjligheter till att leva i samhället. Kunskap är till för alla. Kunskap är livets spelregler, att kunna kmmunicera ch samarbeta. Vardagliga färdigheter är kunskap. Grundkunskaper m sig själv ch sin mgivning. Kännedm för att värna m miljö ch natur, högtider, traditiner, lika kulturer ch jämställdhet. Kunskap kan vara både praktisk ch teretisk. Kunskap finns i lika frmer. Fakta, förståelse, färdighet ch förtrgenhet. Kunskap ger makt. Kunskap föder kunskap. Genm kunskap vidgar vi livssfären. Kunskap är grunden för utveckling av nya kunskaper ch förmågr. Vår syn på lärande Lärande är en prcess. En prcess upprepas m ch m igen i lika situatiner för att nå ett medvetet resultat. Resultatet av lärandeprcessen är kunskap. Lärande är en prcess i individen. Lärande utgår från individens frågr, intressen, tankar ch idéer. Lärande är individuellt. Lärande är en prcess i individen i interaktin med sin mvärld. Lärande sker i scialt samspel i alla vardagliga situatiner. I samspel mellan människr, miljö, inspirerande lekfullhet ch experimenterande. Lärandet stimuleras av en dynamisk miljö. Vi lär i mötet med varandra. Lärande kräver prövning. Man undersöker ch prvar på egen hand ch tillsammans m ch m igen. Barn lär genm att härmas. Lärande sker genm lika strategier. Det är rligt att lära. Det är spännande ch ska vara lustfyllt. Lärande sker med alla intelligenser ch med hela krppen. Lärandet är livslångt. 2. Pedaggiska grundpelare Försklans pedaggiska verksamhet ska vila på följande fundament. Allsidig sinnesträning Barn använder alla sinnen för att erövra sin mvärld. Genm att pröva lika sinnen utvecklar barn sina egna strategier. Det är viktigt att våra pedagger stimulerar barns alla sinnen 10
11 Jämbördig kmmunikatin Barns kntakt med sin mvärld sker genm kmmunikatin - redan långt innan barnet har tillgång till rden. Barnet behöver tillgång till en mgivning sm kan underlätta språkutvecklingen. En genuin vilja hs våra pedagger att förstå den situatin barnet kmmunicerar utifrån gynnar barnets dagliga välbefinnande, utveckling ch lärande inm alla mråden. Bekräftelse Barn har behv av spegling för sin utveckling. Barn behöver bekräftelse för den han/hn är, få se sina egna resultat, sin egen utveckling ch lärande. Barn behöver uppmuntrande rd ch gester från andra. Våra pedagger måste ha gd förmåga att använda dkumentatin för att stödja barns utveckling. Utrymme för reflektin Barns förmåga att reflektera i lika situatiner finns mycket tidigt i livet. Reflektinen är en viktig grund för barnets utveckling av självkänsla, identitet ch kunskap. Våra pedagger ska medvetet ge utrymme för barns reflektiner. Miljö För barnet är varje situatin ett tillfälle för utfrskning ch lärande. Barn är nyfikna på sin mgivning. Genm att anpassa vår miljö till barns förutsättningar skapar vi situatiner, där barn utvecklas ch lär sig. Miljön blir den tredje pedaggen, sm är psitiv, inbjudande, föränderlig ch utmanande. Det är viktigt att pedagger har en tillåtande attityd ch låter barn pröva, även när de använder material ch leksaker på annat sätt än vuxna tänkt. Tid Barn har en annan relatin till tid än vuxna. Barn leker tills de tröttnar eller tills någt annat sker. Barn tänker efter, funderar ch löser prblem - lyckligt medvetna m vuxnas syn på tid. Barn stressar inte. Våra pedagger behöver möta barnen i sin utveckling - både i det dagliga ch i det långsiktiga perspektivet. Våra pedagger ska förbereda barnen på att avsluta en aktivitet - då en annan ska ta vid. Våra pedagger får aldrig överföra sin egen stress på barnen. 11
Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret 2013-2014
AVESTA CENTRALA FÖRSKOLEOMRÅDE Verksamhetsplan Avesta centrala försklemråde Läsåret 2013-2014 Ett barn uppstår med nya sätt att vara i nya situatiner, i nya relatiner till de möjligheter, hinder ch nrmer
Läs merFörskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.
Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens
Läs merVerksamhetsplan Södra förskolområdet
Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015 Innehåll 1 Södra förskolområdet, Avesta kommun... 3 1.1 Vår organisation... 3 1.2 Inledning... 3 2 Styrdokument... 4 3 Södra förskolområdets prioriterade
Läs merVerksamhetsplan Krylbo/Karlbo förskolområde
Verksamhetsplan Krylbo/Karlbo förskolområde 2015-2016 Innehåll 1 Krylbo/Karlbo förskolområde, Avesta kommun... 3 1.1 Vår organisation... 3 1.2 Inledning... 3 2 Styrdokument... 4 3 Krylbo/Karlbo förskolområdes
Läs merLokal arbetsplan Täppan
Lkal arbetsplan Täppan Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall
Läs merLokal arbetsplan Trevnaden
Lkal arbetsplan Trevnaden Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten
Läs merSmultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015
Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett
Läs merArbetsplan för förskolan Nolängen
Arbetsplan för försklan Nlängen Läsåret 2015/2016 Alingsås kmmun, Barn- ch ungdmsförvaltningen, Utvecklingsenheten Pstadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefn: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2016
Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska
Läs merVerksamhetsplan Skogsbo förskolområde
Verksamhetsplan Skogsbo förskolområde 2016-2017 Innehåll 1 Skogsbo förskolområde, Avesta kommun... 3 1.1 Vår organisation... 3 1.2 Inledning... 3 2 Styrdokument... 4 3 Skogsbo förskolområdes prioriterade
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016
LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2015/2016 1 Likabehandlingsplanen presenterar försklans arbete för att främja barns lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering,
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Sommarlust förskola
Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Barn- ch utbildningsförvaltningen Smmarlust förskla Främja, förebygg, upptäck ch åtgärda Planen visar försklans eller sklans arbete för att mtverka kränkande
Läs merLikabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015
Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret
Läs merTrygghetsplan för Hästens förskola
Trygghetsplan för Hästens förskla Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: På vår förskla känner alla, barn ch vuxna; sig sedda, trygga ch respekterade för den man är. Vad
Läs merKvalitetsrapport 2017/2018 Förskolor Sturefors- Sammanfattning
Kvalitetsrapprt 2017/2018 - Sammanfattning Vår Visin: En förskla för alla där kunskap ch människr växer Engagemang- Kmpetens- Arbetsglädje Mål Linköpings kmmun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas
Läs merFörskolan Västanvind
Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,
Läs merTrygghetsplan för Hardemo förskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Trygghetsplan för Hardem försklan Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: Hardem förskla är en plats där alla respekterar varandra. Där barn ch vuxna kan öppet framföra
Läs merLikabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola
Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga
Läs merPERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009
KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch
Läs merFritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015
Fritidshemmets uppdrag ch utmaningar ALP bservatörsutbildning 10 september 2015 Samtala två ch två- Vad tänker du på när du tänker på fritidshem? Innehållet vi skall ta ss an är Fritidshemmets styrdkument
Läs merBildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016
Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt
Läs merDigital strategi för Ödeshögs kommunala skola
Digital strategi för Ödeshögs kmmunala skla 2017-2019 Inledning Någnting har hänt då det gäller svensk skla ch IT. Från att tidigare ha diskuterat frågr m datrer ch appar talar nu plitiker, debattörer
Läs merChecklista förändringsledning best practice Mongara AB
Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen
Läs merTrygghetsplan för Lillhedens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Trygghetsplan för Lillhedens förskla Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Förvaltning för livslångt lärande 2(8) 1. Vår visin: På vår förskla ska alla barn känna sig trygga ch
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Solveigs förskolor AB
LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Slveigs försklr AB 2018-07-01 2019-07-01 Grunduppgifter Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen Förskla samt övrig verksamhet inm Slveigs
Läs merLikabehandlingsplan Personalkooperativet Kulingen 2013/2014
Likabehandlingsplan Persnalkperativet Kulingen 2013/2014 Persnalkperativet Kulingens arbete med att mtverka diskriminering ch kränkande behandling Likabehandlingsplan Innehållsförteckning 2 Bakgrund ch
Läs merIT-strategi för Ålidhems skolområde
den 18 april 2012 IT-strategi för Ålidhems sklmråde Visin för Ålidhems sklmråde Barnen/eleverna ska kunna rientera sig i ett samhälle präglat av ett strt infrmatinsflöde ch en snabb förändringstakt. Försklan/sklan
Läs merTrygghetsplan för Åbytorps förskola
Trygghetsplan för Åbytrps förskla Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: I försklan läggs grunden för det livslånga lärandet. Det gäller i högsta grad lärandet m hur ska
Läs merPlan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje
Plan mt diskriminering ch annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska försklan i Södertälje Uppdaterad 2015-08-31 Innehållsförteckning 1. Visin... 3 2. Förankring av Planen mt diskriminering ch
Läs merPlan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Nyköping 2019-03-01 Plan mt diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling 2019 FÖRSKOLAN SAFFRANET 2019-03-01 Enligt Diskrimineringslagen SFS (2008:567) är förskllärare eller annan persnal inm försklan,
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskola Centrum förskolor. Läsåret 2016/2017
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskla Centrum försklr Läsåret 2016/2017 Oktber 2016 1 Innehållsförteckning Till dig sm är vårdnadshavare 2 Likabehandlingsplanens syfte 3
Läs merArbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16
2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid
Läs merVerksamhetsplan Södra förskoleområdet, läsåret 2011-2012
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Verksamhetsplan Södra förskoleområdet, läsåret 2011-2012 Alla barn ska få LYCKAS! Förskolan har ett fantastiskt uppdrag gällande barns möjligheter. Vi ska vara goda förebilder och
Läs merSKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN
SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN 2008-2011 Fastställd av kmmunfullmäktige 2008-04-24, 40 1 Sklplan för Knivsta kmmun Visin I Knivsta kmmuns försklr ch sklr skall kvaliteten vara så hög att de är attraktiva
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2017(år)
Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (12) Rev 2017-01-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2017(år) En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan
Läs merKvarngårdens Trygghetsplan
Kvarngårdens Trygghetsplan Likabehandlingsplan ch plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: Trygghetsarbete handlar m att skapa en förskla sm är fri från kränkande behandling,
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016
LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2015/2016 Enhet Karl Jhan 1 Standargatans förskla 1 Likabehandlingsplanen presenterar försklans arbete för att främja barns lika rättigheter
Läs merVerksamhetsplan Skogsbo förskolområde
Verksamhetsplan Skogsbo förskolområde 2015-2016 Innehåll 1 Skogsbo förskolområde, Avesta kommun... 3 1.1 Vår organisation... 3 1.2 Inledning... 3 2 Styrdokument... 4 3 Skogsbo förskolområdes prioriterade
Läs merArbetsplan för hösten 2015. Föräldrakooperativ
Arbetsplan för hösten 2015 Föräldrakperativ Ftgraf: Björn Magnussn Lek, Lust ch Lärande! 1 Friluftsförsklan Nätet, föräldrakperativ Försklan ligger i villasamhället Nättraby strax utanför Karlskrna. Försklan
Läs merVejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014-2015 förskola
Vejbystrands skla ch försklas årliga plan för likabehandling ch mt diskriminering ch kränkande behandling Läsåret 2014-2015 förskla Trygghetsgruppen Bdil Nrdkvist (sammankallande) Eva Maria Oladttir Malin
Läs merTrygghetsplan för. Kumlasjöns förskola
Trygghetsplan för Kumlasjöns förskla Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: På vår förskla skall alla känna sig trygga ch vara respekterade för den man är. Vår förskla
Läs merKvalitetsredovisning läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun
Kvalitetsredvisning läsåret 2008-2009 Kvalitetsredvisning för Försklan Slstrålen Enköpings kmmun 1 Detta är kvalitetsredvisning enligt Förrdning m kvalitetsredvisning inm sklväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredvisning
Läs merVad är kompetens och vad är rätt kompetens?
Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det
Läs merIntern rapport - Roller och ansvar
Intern rapprt - Rller ch ansvar Försklan Barn- ch utbildningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN Versin 2 (13) Barn- ch utbildningsförvaltningen Förrd Utvecklingsmrådet Arbetslagets ansvar Förskllärarnas ansvar,
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6
Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,
Läs merLikabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014
Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi
Läs merSätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015
Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa
Läs merFörskolan Västanvind
Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2017-08-15 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,
Läs merFörskolan Sjötomtens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017
Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (12) Rev 2016-01-13 Försklan Sjötmtens plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016/2017 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling.
Läs merKvalitetsredovisning. för förskolorna i Kisa. Tornhagen, Bäckgården, Berget och Glimten
Kvalitetsredvisning för försklrna i Kisa Trnhagen, Bäckgården, Berget ch Glimten 2009 / 2010 Innehållsförteckning Inledning Presentatin Organisatin Eknmi Frtbildning Insatser Åtgärder enligt förgående
Läs merTrygghetsplan för Duvans förskola
Trygghetsplan för Duvans förskla Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: På Duvans förskla ska alla känna sig trygga, sedda ch bli bemötta med respekt. Alla ska ha samma
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2018
Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (12) Rev 2017-10-24 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2018 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska
Läs mer13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO
13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla
Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser
Läs merFäringtofta skolas Likabehandlingsplan 2010-2011. Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar.
Färingtfta sklas Likabehandlingsplan 2010-2011 Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, persnal ch föräldrar. Barn berättar inte alltid m kränkningar ch mbbning sm de själva
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Storseglet, Sickla Udde förskolor
Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (12) Rev 2016-01-13 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 Försklan Strseglet, Sickla Udde försklr En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till
Läs merKvalitetsredovisning 2004
Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merSammanställning av diskussionskarusellen
Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2018
Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (12) Rev 2017-01-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2018 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska
Läs merVerksamhetsplan. Hardemo fo rskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Hardem f rskla 2017-2018 Internt styrdkument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. Mål ch Åtgärder Dkumentansvarig: Försklechef Gäller till: 2018-06-30
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN Gunghästens förskola Fårdala/Stimmets enhet. Läsåret 2015/2016
LIKABEHANDLINGSPLAN Gunghästens förskla Fårdala/Stimmets enhet Läsåret 2015/2016 Datum för upprättande: nvember 2015 Innehållsförteckning Till dig sm är barn 3 Till dig sm är vårdnadshavare 3 Likabehandlingsplanens
Läs merTakläggarens förskolas kvalitetsredovisning
Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(10) 2017-05 29 Annsfie Falk försklechef Takläggarens försklas kvalitetsredvisning 2016-2017 Organisatin Takläggarens förskla ligger centralt i Sandvikens
Läs merRävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014
Rävekärrssklan Grundsklan F-6 Fågelbergsgatan 2-4 43133 Mölndal Tel: 031 674350 Rävekärrssklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2013/2014 Utbildningen ska utfrmas i överensstämmelse med
Läs merPlan mot kränkande behandling för Klippans Förskola
Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 170622 Vår visin På Klippans förskla ska alla barn känna trygghet ch glädje. Alla är lika värdefulla ch respekterade avsett kön, könsidentitet eller könsuttryck,
Läs merSödermalms. Montessoriförskolas Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017
Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (9) Rev 2016-01-13 Södermalms Mntessriförsklas Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2017 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling.
Läs merKvalitetsrapport för förskolan
2014-10-06 1(4) Kvalitetsrapprt för försklan Avseende hösten 2013 våren 2014 Irsta försklr Ansvarig: Anne Perssn 1(17) Kvalitetsrapprt förskla Inledning Försklans kvalité ska kntinuerligt ch systematiskt
Läs merPOLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011
POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin
Läs merFolkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet
Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att
Läs merSkarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor
Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) 2015-09-05 Västra Bagarmssens försklr Bx 51 17 121 17 Jhanneshv Telefn 08-50815000 stckhlm.se Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gustavslundsklan, 2015-2016 Innehållsförteckning Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen... 2 Vår visin... 2 Delaktighet... 2 Utvärdering av planen för läsåret
Läs merStyrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande
Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden
Läs merKOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,
KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande
Läs merTrygghetsplan för Trädgårdens förskola
Trygghetsplan för Trädgårdens förskla Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: På vår förskla skall alla känna sig välkmna ch delaktiga. De ska känna trygghet ch inflytande
Läs merLeda digitalisering 21 september Ale
Leda digitalisering 21 september Ale Prgram för dagen Check in FIKA! Text 2 Digi. skla ch ledarskap Lärgrupper Text 1 Digi. ch samhälle Till nästa gång Check ut Upplägg ch tidsplan - Ale Intr Förarbete
Läs merSAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013
Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling
Läs merProjektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson
PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad
Läs merKONSEKVENSUTREDNING - inför förändring av barngruppernas storlek och sammansättning
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING BARN OCH UNGDOM BILAGA 3 SID 1 (5) 2011-09-20 Pm KONSEKVENSUTREDNING - inför förändring av barngruppernas strlek ch sammansättning RIKTLINJER FÖR GODKÄNNANDE AV FÖRÄNDRING
Läs merKomplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier
Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen
Läs merMålet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:
Idrtt ch hälsa Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: röra sig allsidigt i lika fysiska sammanhang, planera, praktiskt genmföra ch värdera idrtt ch andra fysiska aktiviteter
Läs mer1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna
SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning
Läs merFastställd av Ålands landskapsregering
RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...
Läs merLikabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015
Södermalms stadsdelsförvaltning Sfia Försklr Sida 1 (9) 2015-05-05 Likabehandlingsplan/Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2015 Försklan Äventyret Inledning Följande plan, med förebyggande arbete,
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2018
Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (13) Rev 2018-04-19 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2018 Inledning En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan
Läs merLikabehandlingsplan för Tomtahills förskola
Likabehandlingsplan för Alla barn skall känna sig trygga ch bemötas med respekt för sin egenart. Försklan skall vara en miljö sm är fri från förekmsten av diskriminering, trakasserier ch annan kränkande
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2018
Södermalms stadsdelsförvaltning Engelsk-svenska försklan i Skanstull Sida 1 (13) Rev 2018-02-08 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2018 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling.
Läs merBOKENS FÖRSKOLAS plan mot diskriminering och kränkande behandling
BOKENS FÖRSKOLAS plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2018-2019 1 (14) Innehåll 1. Likabehandlingsplan för Bkens förskla läsåret 18/19 - Bakgrund 3 - Ansvarsfördelning 3 2. Visin ch värdegrund
Läs merProjekt #svenskrodd2020 barn och ungdom
Svenska Rddförbundet Prjekt #svenskrdd2020 barn ch ungdm Mål med prjektet ch för svensk rdd Det arbete sm görs i prjektet syftar till att skapa en gemensam färdriktning där resan frtsätter långt efter
Läs merRESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN 2010/2011 NYNÄSHAMNS KOMMUN
BUN 2011-76 Bilaga 1 Dnr: 2011/69 610 RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN 2010/2011 NYNÄSHAMNS KOMMUN INNEHÅLL INNEHÅLL... 2 INLEDNING... 3 FÖRSKOLEVERKSAMHET... 5... 5 BARN I FÖRSKOLEVERKSAMHET... 5 BEFOLKNINGSUTVECKLING...
Läs merTrollets plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018
Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (10) Rev 2018-02-28 Trllets plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2018 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan
Läs merAvsiktsförklaring och riktlinjer
Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merIT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017
IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 30.09.2013 INNEHÅLL BAKGRUND... 2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGAR... 3 Syfte... 3 Visin... 3 Övergripande mål... 3 Utvecklingsmråden... 3 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN...
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Hörnet
Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (13) Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 Försklan Hörnet En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska
Läs merArbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan
Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar
Läs merVejbystrands skola och förskolas årliga plan. Läsåret
Vejbystrands skla ch försklas årliga plan för likabehandling ch mt diskriminering ch kränkande behandling Läsåret 2015-2016 förskla Trygghetsgruppen Bdil Nrdkvist (sammankallande) Eva Maria Oladttir Natallia
Läs merFolkhälsoplan för 2015
Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla
Läs merAtt ta emot internationella gäster på Vilda
Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande
Läs merPedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2017/18 Nattis Förskolan Lyckan 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och
Läs merLikabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016
1 (7) Likabehandlingsplan/plan mt kränkande behandling Bäckseda skla läsåret 2015/2016 Dkumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Bäckseda sklas persnal Gäller för: Bäckseda skla Giltig fr..m.: 2015-08-18
Läs mer