Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Transkript

1 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (13) Rev Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2018 Inledning En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska ha samma rättigheter avsett kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck ch ålder. Med begreppet likabehandling menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter ch möjligheter. Bristande tillgänglighet är ckså en grund för diskriminering från ch med 1 januari Alla barn har rätt att vistas i försklan utan att utsättas för någn frm av kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier. Varje år upprättas en plan på alla försklr. Det sm står i likabehandlingsplanen ska ske i verksamheten. Arbetet med likabehandling mt kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier regleras i: Skllagen 6 kap (2010:800), Diskrimineringslagen (2008:567 ändrad 2016:828) Förrdning (2006:1083 ändrad 2011:681) m barns ch elevers deltagande i arbetet med planer mt diskriminering ch kränkande behandling. Lärplanen Barnknventinen Förskle- ch sklprgrammet (Stckhlms stad)

2 Sida 2 (13) Enligt skllagen ch diskrimineringslagen är all persnal inm försklan sm kmmer i kntakt med barn skyldiga att arbeta målinriktat för att mtverka, förebygga ch förhindra att kränkande handlingar, diskriminering ch trakasserier förekmmer på försklan. Om detta ändå skulle inträffa ska mständigheterna utredas, dkumenteras ch åtgärder föreslås för att förhindra att det upprepas. Skadestånd kan utgå till den sm diskriminerats/ kränkts, m persnalen i försklan åsidsätter sina skyldigheter enligt lagen. Vårdnadshavaren kan göra en anmälan till Statens sklinspektin eller Diskrimineringsmbudsmannen. Sklinspektinen ch barn- ch elevmbudet (BEO) har tillsynsansvar för bestämmelserna i skllagen. Diskrimineringsmbudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av bestämmelserna i diskrimineringslagen. Diskriminering Diskriminering är när persnalen i försklan på sakliga grunder behandlar barn sämre än andra barn ch missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck ch ålder. Beskrivning av diskrimineringsgrunderna - de Bristande tillgänglighet är ckså en grund för diskriminering sedan 1 januari Bristande tillgänglighet innebär att en persn med funktinsnedsättning missgynnas genm att man inte har vidtagit skäliga åtgärder för tillgänglighet för att persnen i fråga ska kmma i en jämförbar situatin med persner utan denna funktinsnedsättning. Trakasserier Trakasserier är när persnal eller barn kränker ett barns värdighet ch kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktinsnedsättning med mera. Kränkande behandling Kränkande behandling är när persnal eller barn kränker ett barns värdighet, men kränkningen har inte samband med någn diskrimineringsgrund. När man bedömer kränkande behandling mellan barn fäster man str vikt

3 Sida 3 (13) vid barnets eller vårdnadshavarens upplevelse. Försklan ska alltid utreda misstanke m att barnet blivit kränkt. Här tas ckså hänsyn tas till barnens ålder. När det gäller de yngre barnen härleds fta incidenter till bristande tillsyn från persnal. Trakasserier ch kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (ht, svrdmar, öknamn) psyksciala (utfrysning, grimaser, alla går när någn kmmer) texter ch bilder (teckningar, lappar ch ftgrafier) mbbning (upprepade kränkningar i avsikt att tillfga någn annan skada eller behag) Utvärdering av föregående års plan Genmfördes de åtgärder sm föreslgs i förra årets plan? Är ni nöjda med resultatet? Vad behöver förbättras? 1. Försklans utvärdering beskrivs här: I reflektin över förra årets mål visade det sig att: Barnen får ett bra bkutbud genm att besöka bibliteket 1g/mån. Pedagg ser till att det blir en variatin för barnen så att inte barnen hela tiden fastnar för samma slags böcker eller för svåra böcker. Vid inventering av litteraturen på försklan visade det sig att det inte finns böcker m alla lika diskrimineringsgrunder. Det saknas böcker m lika religiner, sexuell läggning, funktinsnedsättning, könsidentitet ch könsuttryck. Det finns böcker m lika slags känslr sm barn ch pedagger tycker m att läsa. På försklan spelas musik från lika länder. Det finns en vana att bemöta barn sm vill uttrycka sig i ett annat kön, till exempel pjkar sm vill ha kvinnliga attribut. Vi har blivit bättre på att se vad sm pågår i verksamheten för att inte störa barnens kncentratin. Vi är duktiga på att se knflikter sm pågår mellan barn ch hantera dem.

4 Sida 4 (13) Främja barns lika rättigheter ch möjligheter Det främjande/aktiva arbetet är försklans värdegrundsarbete utifrån lärplanen ch finns i försklans förhållnings- ch arbetssätt. Det är en del i det vardagliga, långsiktiga arbetet på försklan. Att främja är att förstärka respekten för allas lika värde ch skapa förståelse för det sm kan uppfattas sm annrlunda. Det kan ckså vara till exempel kmpetensutveckling för persnalen m diskrimineringsgrunderna. 2. Försklans visin/värdegrund Här kan ni beskriva försklans visin ch värdegrund: Vår värdegrund Vi vill att barn ch vårdnadshavare ska känna sig trygga på försklan. Vi vill att persnal ska känna arbetsglädje ch stimulans i sina arbetsuppgifter. Vi ser vår förskla sm en viktig del av samhället där barn får växa i en miljö sm är rlig, trygg ch lärrik. Vi vill ge alla barn ett strt kunskapsfält där vi aktivt arbetar med empati, allas lika värde, medbestämmande ch tillit till den egna förmågan. Vi vill att vårdnadshavarna sm kmmer till vår förskla alltid ska känna att de är värdefulla ch att de vet bäst m sitt barn. Alla människr gör så gtt de kan utifrån sina förutsättningar. Vi tillvaratar familjernas lika kmpetenser ch intressen ch använder dem för att de ska känna sig delaktiga ch viktiga i sina barns förskla, ch att vi tillsammans skapar en högkvalitativ förskla för barnen. 3. Försklans främjande arbete beskrivs här: Beskriv hur ni arbetar främjande utifrån de lika diskrimineringsgrunderna ch respekten för alla barns lika värde (mtverka kränkande behandling). Kppla det gärna till försklans värdegrund.

5 Sida 5 (13) Generella åtgärder Att kntinuerligt träna på respektfullt bemötande, det gäller alla såväl barn sm persnal. Persnalens kmpetens, lkaler, utmhusmiljö barngruppens strlek ch sammansättning. Vi har lika metder att arbeta med barn ch likheter, vi uppmärksammar barns likheter ch skapar förståelse för dessa. Ofta är naturen en plattfrm där barnen utvecklas ch likheter bearbetas. Rädslr bearbetas genm att barnen får pröva på fysiska utmaningar, klättra, hppa, krypa under ch gå runt sv. Det kan ckså handla m känslr, hur man är en bra kamrat, hur man är när man är ledsen, empatiträning sv. För barn med speciella svårigheter har vi möjlighet att begära verksamhetsstöd. Kön Alla barn ges möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar ch intressen. Miljöerna på försklan är utfrmade för alla barn ch skapas tillsammans med dem utifrån teman ch prjekt sm pågår. Vi tar emt idéer från barnen till exempel på samlingarna ch uppmuntrar dem ch tar till sig av deras funderingar. Etnisk tillhörighet Vi kmmer att uppmärksamma traditiner ch inslag från lika kulturer ch länder. Barn med ursprung från andra länder/kulturer ska kunna känna stlthet för sitt ursprung. Det gör vi genm att arbeta med lika prjekt där inslag från andra länder kan kmma in till exempel sånger, litteratur, bilder ch annat material. Vi serverar maträtter ch frukter från lika kulturer. Vi har månadens frukt ch grönt. Vi arbetar med sappere metden där barnen får utvecklas till gda knsumenter. Religin Vi kmmer att uppmärksamma lika högtider från barnens egen kultur ch kulturer sm finns i vår mvärld. Maträtter ersätts med liknande prdukter för dem sm inte kan äta vissa rätter på grund av sin religin. Vi köper in den mångkulturella almanackan. Funktinsnedsättning (se generella åtgärder): Vi köper in litteratur. Tillgänglighet: Vi köper in litteratur på försklan.

6 Sida 6 (13) Tillgänglighet frts: Försklan är inrymd i en gammal byggnad sm ännu inte är anpassad för rullstlsburna. Verksamheten kmmer att åtgärda enkelt avhjälpta hinder. Sexuell läggning (se generella åtgärder): Vi köper in lämplig litteratur. Vi ger exempel på lika familjeknstellatiner till exempel i barnens hus med bilder på barnets familjemedlemmar, i litteratur, teaterföreställningar ch sånger ch i det dagliga samtalet med barnen ch när frågan kmmer upp. Ålder: Se generella åtgärder. 4. Kartläggning försklans kartläggning beskrivs här: Hur har kartläggningen gått till ch vilka slutsatser m verksamheten drar ni utifrån kartläggningen. Vad visade kartläggningen att ni behöver jbba vidare med? Sätt upp det sm ett mål nästa år. Försklans kartläggning: Kartläggning har gjrts vid samtal på försklan utifrån händelser sm har inträffat under året. Ett utkast till plan har bearbetats på APT ch slutligen fastställts på ett annat APT. Vid taletterna kan det förekmma att barnen samlas många ch irritatin uppstår. Det gäller att förebygga genm tillsyn. Trygghetsvandringar med barnen har diskuterats men inte genmförts fullt ut.

7 Sida 7 (13) Utifrån kartläggningen visade det sig att det inte finns litteratur sm täcker in alla diskrimineringsgrunder. Försklan kan jbba med att hitta metder sm visar flera kulturer/religiner ch tankar kring lika familjebildningar ch andra sätt att leva utifrån barnens tankar ch nyfikenhet. Att fånga det när det dyker upp. Det kan i sin tur föda nya prjekt. Underlag för kartläggningen kan vara: Organiserade ch väl förberedda samtal med barn ch persnal m trygghet ch trivsel. Knfliktsituatiner Interna eller externa anmälningar Vårdnadshavares/barns synpunkter Utvecklingssamtal/föräldramöten med wrkshps/förskleråd IA-incidenter ch barnskyddsrnder Kartläggning av riskmråden enligt HUS-mdellen Analys av kartläggningen I vilka situatiner känner sig barnen trygga, kränkta eller diskriminerade? På vilka platser? Har vårdnadshavare lämnat synpunkter sm tyder på att barnet känner sig trygga, kränkta eller diskriminerade? Har ni haft situatiner där barn blivit kränkta eller diskriminerade enligt någn av diskrimineringsgrunderna? Utvärdera tidigare insatser, har de haft önskad effekt? Var går gränsen mellan befgade tillrättavisningar ch kränkande behandling?

8 Sida 8 (13) 5. Försklans beskrivning ch analys av kartläggningen: Försklans analys av kartläggningen: Vi behöver arbeta mer med att synliggöra lika kulturer ch religiner i försklans verksamhet. Vi måste kmplettera litteraturen på försklan så att alla diskrimineringsgrunder finns med. Vi behöver bekanta ss med de rutiner sm gäller för intern anmälan. Det kan vara händelser där barn blir kränkta/diskriminerade av persnal eller av andra barn. Någn slags kmpetensutveckling kan vara aktuellt. Vi funderar på m vi ska genmföra trygghetsvandringar med barnen. Förebygga diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling Mål: 6. Försklan beskriver sina mål för nästa år här: Skaffa böcker sm täcker in alla diskrimineringsgrunder. Utveckla metder för ett inkludera etnisk tillhörighet ch religin i försklans verksamhet (mångkulturella almanackan). Invlvera barn ch vårdnadshavare i LBP skapa intresse! Lära m rutiner för intern anmälan (frtbildning) Utveckla digitala arbetssätt (film, prjektr)

9 Sida 9 (13) Arbetssätt: Finns det böcker m alla lika diskrimeringsgrunder? Om inte kmplettera utifrån den nrmkritiska checklistan. Genm frågr väcka barnens nyfikenhet ch intresse för andra länders kulturer. Invlvera vårdnadshavare i arbetet. Tala m planen i det dagliga mötet med vårdnadshavare ch barn i ett naturligt sammanhang. Se till att persnalen får frtbildning i rutiner för intern anmälan (blankett 1-3). Försklechef infrmerar på APT. Använda digitala hjälpmedel. Uppföljning: APT ch planeringsdagar. Ansvar: Försklechef - Avdelningsansvariga När insatserna ska genmföras: Det kmmer att vävas in i pågående prjekt under vt ch ht Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet utgår från analys av kartläggningen av den tidigare planen ch händelser sm inträffat under året till exempel anmälningar eller händelser i IA. Vad visade kartläggningen att ni behöver jbba vidare med sm mål i nästa års plan? Kan insatser till exempel planeras tillsammans med barnen. Hur invlveras vårdnadshavare i arbetet? 7. Försklans förebyggande arbete beskrivs här: Försklans förebyggande arbete: Om ett barn känner sig retad så tar pedaggerna upp det på samlingen direkt utan att någt barn ska känna sig utpekad. Händelsen beskrivs av en pedagg för barnen. Pedaggen uttrycker att det sm hänt är fel. Barnen får fundera på vad de skulle tycka m att utsättas för en sådan händelse. När barnen själva uttrycker att det var dumt så får de psitiv feed-back från pedaggen.

10 Sida 10 (13) Vi lär ss hur man gör en intern anmälan med hjälp av blanketterna sm finns: När ska man anmäla? Hur ska det gå till? Vem gör vad? Vi tar upp prblem på samlingen. Skapar gemensamma regler tillsammans med barnen. Vi lyfter fram gda exempel ch bra förebilder. Leken på försklan ska präglas av att alla får vara med ch ingen ska bli utesluten. Barn sm behöver stöd för att kmma in i leken får stöd till detta. Inbjudningar till barn från vårdnadshavare sm exkluderar barn i en barngrupp får inte äga rum med försklan sm plattfrm. De barn sm kränker eller mbbar ska uppmuntras till ett psitivt beteende ch få höra att kränkande beteende inte accepteras. Ta tag i situatinen direkt. Vårdnadshavare infrmeras m vad sm har hänt ch hur vi hanterat situatinen. Sedan bestämmer vi tillsammans vilka eventuella åtgärder sm ska vidtas. Vad har hänt? Lyssna till de inblandade barnen - var neutral ch saklig. Vi infrmerar försklechefen m händelsen (anmälan) Kllegr kan hjälpa till när en pedagg behöver avlastning i en svår situatin.

11 Sida 11 (13) Upptäcka/utreda/Åtgärda Upptäcka: Persnal kntaktar försklechef m händelsen. Försklechefen kntaktar avdelningschef på. En anmälan görs på blankett 1 sm finns i Södermalms mallar (Anvisningar, mallar ch listr). Utreda: Utred snarast upplevelser av kränkning utan att värdera. Använd blankett 2 (Anvisningar, mallar ch listr). När persnal misstänks ha kränkt/trakasserat barn ska försklechefen alltid ansvara för utredningen. Dkumentera: Dkumentera/utred ch följ upp interna anmälningar på förvaltningens blanketter 1-3 (Anvisningar, mallar ch listr). Åtgärda/Förslag till åtgärder: Följa upp: Dkumentera ckså hur ch när ni tänker följa upp föreslagna åtgärder på blankett 3. Om åtgärderna inte har haft önskad effekt beskriv varför ch föreslå nya åtgärder tills kränkningarna har upphört. Följa upp på förvaltningen: Om försklan får en intern anmälan eller en extern anmälan via Sklinspektinen/barn- ch elevmbud skrivs ett yttrande till Sciala delegatinen. De föreslagna åtgärderna i yttrandet följs sedan upp tillsammans med förvaltningen. Avsluta: Avslutningssamtal där alla berörda parter träffas för att kmma överens m att t ex kränkningar har upphört. Har försklan dkumenterat någn utredning m kränkning, diskriminering eller trakasserier under året? Försklans svar: Nej

12 Sida 12 (13) Ansvarsfördelning - anmälningsplikt Försklechef Försklechef är skyldig att anmäla m barn/vårdnadshavare anser att barnet är utsatt för kränkning/diskriminering till chefen för. Anmälan görs på blankett 1, utredning på blankett 2 ch uppföljning på blankett 3 sm finns i katalgen Anvisningar, mallar ch listr. Persnal När persnal får kännedm m att ett barn/vårdnadshavare anser sig/barnet ha blivit utsatt för kränkande behandling/diskriminering är hen skyldig att dkumentera ch anmäla händelsen till försklechefen. Anmälan görs på blankett 1.Utredning görs på blankett 2 ch uppföljning på blankett 3 sm finns i katalgen Anvisningar, mallar ch listr. Avdelningschef Avdelningschef är skyldig att anmäla händelsen till stadsdelsnämnden sm är ytterst ansvarig. Anmälningar görs till Sciala Delegatinen. Barn, vårdnadshavare ch persnals delaktighet 8. Försklan beskriver hur barnen varit delaktiga i likabehandlingsarbetet: Barnen är invlverade i samband med situatiner sm uppstår under lek ch i prjekt eller en utflykt i skgen. Det kan ckså vara samtal m värdegrund vid samlingen. 9. Här beskriver försklan hur vårdnadshavare har varit delaktiga i arbetet: Vårdnadshavare är delaktiga i den dagliga dialgen, vid insklningar, utvecklingssamtal ch på föräldramöten. Be vårdnadshavare m litteraturtips kring diskrimineringsgrunderna på ett föräldramöte. Beskriv hur vårdnadshavarna varit delaktiga i likabehandlingsarbetet ch tagit del av planen. Kmmunikatin Planen ska innehålla rutiner för när ch hur infrmatinen ska spridas till persnal, vårdnadshavare ch barn. Barn ch vårdnadshavare ska veta vem man vänder sig till på försklan m ett barn/vårdnadshavare anser att ett barn är utsatt för kränkning/diskriminering ch vilka rutiner sm gäller.

13 Sida 13 (13) 10. Här beskriver försklan hur infrmatinen m planen sprids till barn, vårdnadshavare ch persnal: Infrmatin till vårdnadshavare sprids vid föräldramöten, utvecklingssamtal, hembesök, insklning, mail, Jämför Service på stadens hemsida ch i den dagliga dialgen. Med barnen talar vi m planen på samlingar, i naturliga sammanhang när händelser inträffar, i samband med prjekt ch på utflykter. Persnalen går igenm ch diskuterar planen på APT ch planeringsdagar. När alla är överens m planens innehåll fastställs den på ett APT.