Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2019

Transkript

1 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (15) Rev Plan mt diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling 2019 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Inget barn i försklan får utsättas för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. Med begreppet likabehandling menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter ch möjligheter avsett diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, bristande tillgänglighet ch ålder. Varje år upprättas en plan på alla försklr. Det sm står i likabehandlingsplanen ska ske i verksamheten. Ft: Försklan Wllmar Försklan kan använda egna bilder sm illustrerar likabehandlingsarbetet. Bestämmelser sm styr Arbetet med likabehandling mt kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier regleras i: Skllagen 6 kap (2010:800), Diskrimineringslagen (2008:567 ändrad 2016:828 ch 2017:282) Förrdning (2006:1083 ändrad 2011:681) m barns ch elevers deltagande i arbetet med planer mt diskriminering ch kränkande behandling. Förrdningen

2 Sida 2 (15) Lärplanen Barnknventinen Sklprgram för Stckhlms stads försklr ch sklr Enligt skllagen ch diskrimineringslagen är all persnal inm försklan sm kmmer i kntakt med barn skyldiga att arbeta med aktiva åtgärder för att mtverka, förebygga ch förhindra att kränkande handlingar, diskriminering ch trakasserier förekmmer på försklan. Om detta ändå skulle inträffa ska mständigheterna utredas, dkumenteras ch åtgärder föreslås för att förhindra att det upprepas. Skadestånd kan utgå till den sm diskriminerats/kränkts, m persnalen i försklan åsidsätter sina skyldigheter enligt lagen. Vårdnadshavaren kan göra en anmälan till Statens sklinspektin eller Diskrimineringsmbudsmannen. Sklinspektinen ch barn- ch elevmbudet (be) har tillsynsansvar för bestämmelserna i skllagen. Diskrimineringsmbudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av bestämmelserna i diskrimineringslagen. När en anmälan kmmer till Sklinspektinen/be så gör de en bedömning m huvudmannen har iakttagit sina skyldigheter att mtverka kränkande behandling utifrån bestämmelserna i skllagen. Diskriminering Diskriminering är när persnalen i försklan på sakliga grunder behandlar barn sämre än andra barn ch missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, bristande tillgänglighet ch ålder. Beskrivning av diskrimineringsgrunderna - Diskrimineringslagen skiljer på sex lika frmer av diskriminering. De är: direkt diskriminering, indirekt diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier ch instruktiner att diskriminera Länk till kmpetensutveckling m diskrimineringsgrunderna på Stckhlms stads intranät:

3 Sida 3 (15) Trakasserier Trakasserier är när persnal eller barn kränker ett barns värdighet ch kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktinsnedsättning med mera. Kränkande behandling Kränkande behandling är när persnal eller barn kränker ett barns värdighet, men kränkningen har inte samband med någn diskrimineringsgrund. När man bedömer kränkande behandling mellan barn fäster man str vikt vid barnets eller vårdnadshavarens upplevelse. Försklan ska alltid utreda misstanke m att barnet blivit kränkt. Här tas ckså hänsyn tas till barnens ålder. Diskutera: Var går gränsen mellan befgade tillrättavisningar ch kränkande behandling? En rsak till upplevelser av trakasserier eller kränkande behandling kan vara bristande tillsyn från persnal. Trakasserier ch kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (ht, svrdmar, öknamn) psyksciala (utfrysning, grimaser, alla går när någn kmmer) texter ch bilder (teckningar, lappar ch ftgrafier) mbbning (upprepade kränkningar i avsikt att tillfga någn annan skada eller behag) Genmfördes de åtgärder sm föreslgs i förra årets plan? Är ni nöjda med resultatet? Vad behöver förbättras? Försklans utvärdering beskrivs här: Under 2018 har vi arbetat med att förtydliga likabehandlingsarbetet ch sätta en struktur för det sm löper under hela året ch där barn, vårdnadshavare ch persnal känner sig delaktiga. I det arbetet ingår att all persnal vet hur de ska agera vid misstanke m att ett barn utsätts för kränkningar av någt slag. Barnen vet vilka rättigheter de har ch vem de ska vända sig till när de själva eller någn kamrat upplever sig vara utsatt. Vårdnadshavare känner till vilka rättigheter deras barn har ch hur de ska gå till väga vid misstanke m att deras barn utsatts för kränkningar av någt slag.

4 Sida 4 (15) Vi ser att likabehandlingsarbetet har blivit tydligare för persnalen ch mer förankrat hs barn ch vårdnadshavare. Pedaggerna har i större utsträckning kunskap m ch är medvetna m betydelsen av likabehandlingsarbetet. har tidigare tagit fram ch förtydligat rutiner för anmälan ch utredning av incidenter, vilket ckså har bidragit till en större medvetenhet i verksamheten. Vi rganiserar arbetet med barnen i mindre grupper för att kunna se ch möta varje barns individuella behv. Vi är aktiva ch närvarande pedagger ch gör bservatiner av barnens vardagssituatiner, lek ch samspel. Vi har arbetat med lika pedaggiska material, t ex Babblarna, ch även gjrt trygghetsvandringar tillsammans med barnen under hösten. Nu behöver vi frtsätta att utveckla våra metder för att invlvera barnen i likabehandlingsarbetet ch i större utsträckning låta dem ha inflytande över pedaggisk miljö ch material, rutiner ch förhållningssätt Vi behöver ckså arbeta vidare med ch utveckla det gemensamma förhållningssättet bland pedaggerna. Det främjande/aktiva arbetet är försklans värdegrundsarbete utifrån lärplanen ch finns i försklans förhållnings- ch arbetssätt. Det är en del i det vardagliga, långsiktiga arbetet på försklan. Att främja är att förstärka respekten för allas lika värde ch skapa förståelse för det sm kan uppfattas sm annrlunda. Det kan ckså vara till exempel kmpetensutveckling för persnalen m diskrimineringsgrunderna. 1. Försklans visin/värdegrund Här kan ni beskriva försklans visin ch värdegrund: Sjötmtens förskla ska stå för en verksamhet där vi lever ch värnar följande värden: En förskla där alla människrs lika värde ch allas likheter är centrala begrepp En förskla där glädje ch nyfikenhet är det naturliga tillståndet En förskla där barns drömmar ch funderingar tas på största allvar En förskla sm vilar på vetenskaplig grund ch beprövad erfarenhet

5 Sida 5 (15) 2. Försklans främjande arbete beskrivs här: Beskriv hur ni arbetar främjande utifrån de lika diskrimineringsgrunderna ch arbetet med att mtverka kränkande behandling. Kppla det gärna till försklans värdegrund ch det pedaggiska årshjulet. Främjande arbetssätt: I försklans pågående arbete med att utveckla de pedaggiska miljöerna är en viktig aspekt att säkerställa likvärdighet i miljö ch material så att alla barn ges samma möjligheter. Barnens rätt att känna sig trygga, välkmna, sedda ch delaktiga står i fkus. Verksamheten utfrmas så att den är stimulerande, utvecklande ch rlig för alla barn. På APT ch förskllärarmöten går vi igenm den lagstiftning sm styr försklans likabehandlingsarbete. Vi säkerställer att alla känner till barns rättigheter ch diskrimineringsgrunderna samt anmälningsplikten. Enhetens barnmbud, (pedagg ch bitr. försklechef), deltar i stadsdelens utbildningsinsats för att förbättra handlingsberedskapen ch bli bättre på att upptäcka barn sm far illa utifrån att de är utsatta för ch/eller bevittnar våld i nära relatiner. Vi behöver vidareutveckla hur vi för kunskapen vidare i rganisatinen. Verksamhetens målbilder - trygga ch hälssamma försklr samt välkmnande försklr - påminner ss ständigt m arbetet med att skapa en trygg försklemiljö ch förstärka respekten för allas lika värde att skapa ett gtt scialt klimat ch en förskla där alla människrs lika värde ch allas likheter är centrala begrepp. Arbetet bedrivs kntinuerligt sm en del av det vardagliga arbetet på försklan. I detta arbete använder vi handledning från bl.a. Rädda barnen ch Brttsffermyndigheten för att på lika sätt hjälpa barnen att sätta rd på känslr, lära sig m sina rättigheter ch krppsgränser. Kön & ålder; Erbjuder ett rikt ch varierat lek-ch arbetsmaterial sm i låg grad sm möjligt är köns kdat. Religin; Vi uppmärksammar lika högtider från barnens egen kultur ch kulturer sm finns i vår mvärld. Funktinsvariatin; Vi har ett samarbete med stödenheten kring barn sm vi av lika anledningar behöver handledning kring eller barn sm vi behöver söka extra stöd för. Tillgänglighet; Identifiera enkelt avhjälpta hinder.

6 Sida 6 (15) Sexuell läggning; På försklan uppmärksammar vi att familjer kan se ut på lika sätt, alla familjer består inte av två föräldrar utan en familj kan bestå av en pappa ch ett barn eller av två mammr ch ett barn etc. Könsövergripande identitet; Vi kmmenterar inte barnens klädval genm rd sm snygg, gullig, häftig etc. Vi tänker på hur vi uttrycker ss ch etiketterar barnen. Vi använder ss av rdet kmpisar eller deras namn istället för killar ch tjejer. 1. Försklan beskriver hur barnen varit delaktiga i likabehandlingsarbetet: Barnen har varit delaktiga i kartläggningen av verksamheten inför skrivande av föreliggande års likabehandlingsplan. Persnalen har gjrt en kartläggning med hjälp av HUS-mdellen ch där identifierat några riskmråden. Barnen har fått ge sin bild till kartläggningen genm spntana ch planerade samtal ch trygghetsvandringar, sm till viss del bekräftade persnalens bild, men ckså bidrg till nya insikter. 2. Här beskriver försklan hur vårdnadshavare har varit delaktiga i arbetet: Vårdnadshavarna har fått ta del av kartläggningen ch försklans analys ch åtgärdsförslag i samband med föräldramöte. De fick då ckså möjlighet att lämna egna synpunkter ch förslag, både skriftligt ch muntligt. På dialgmötet med vårdnadshavarna i nvember följde vi upp likabehandlingsarbetet ch de fick möjlighet att lämna sina synpunkter till utvärdering av planen. Likabehandlingsarbetet lyfts ckså upp, beskrivs ch knkretiseras i prjekt ch verksamhetsbrev. Vårdnadshavare har ckså möjlighet att föra fram sina ch barnens synpunkter på utvecklingssamtal ch vid daglig kntakt med persnalen.

7 Sida 7 (15) 3. Beskriv hur persnalen varit delaktig i arbetet: Pedaggerna har lett ch dkumenterat kartläggningen i sina respektive barngrupper ch med vårdnadshavarna. De ansvarar ckså för det aktiva likabehandlingsarbetet sm utförs kntinuerligt tillsammans med barnen. Likabehandlingsarbetet är en återkmmande punkt på arbetsplatsträffar, arbetslagsmöten, veckmöten ch reflektinstillfällen. Planen ska innehålla rutiner för när ch hur infrmatinen ska spridas till persnal, vårdnadshavare ch barn. Barn ch vårdnadshavare ska veta vem man vänder sig till på försklan m ett barn/vårdnadshavare anser att ett barn är utsatt för kränkning/diskriminering ch vilka rutiner sm gäller. Här beskriver försklan hur infrmatinen m planen sprids till barn, vårdnadshavare ch persnal: Spridning av planen: Synpunkter på planen kan lämnas direkt till pedaggerna, bitr. försklechef eller försklechef. Pedaggerna infrmerar vårdnadshavare övergripande m vad planen innehåller, var den finns att läsa ch hur vi arbetar med den på föräldramötet. Planen läggs ut av ledningen på Sklplattfrmens Startsida samt Stadens Hemsida; Planen finns vid eller i nära anslutning till våra anslagstavlr i hallen. Planen används sm ett aktivt verktyg i planeringen av undervisningen för barn på försklan. Pedaggisk dkumentatin används av alla pedagger sm ett verktyg för att fånga ch synliggöra både enskilda barnets tankar ch utvecklingsbehv men ckså de lika prcesser i gruppen sm behöver vägledning ch utmaning.

8 Sida 8 (15) Ft Yanan Li - bildbanken 1. Försklans kartläggning Undersök, analysera, åtgärda ch följ upp hinder ch risker på försklan sm har samband med diskrimineringsgrunderna ch kränkande behandling. Dkumentera resultatet. Alla gör en kartläggning minst en gång per år sm dkumenteras. Hur har kartläggningen gått till ch vilka slutsatser drar ni m verksamheten? Vilka aktiva åtgärder föreslår ni? Vad visade kartläggningen att ni behöver jbba vidare med? Sätt upp det sm ett mål nästa år eller lägg till det bland förebyggande åtgärder. Underlaget för kartläggningen har varit: - Knfliktsituatiner - Planerade möten/samtal med vårdnadshavare såsm föräldramöten, dialgmöten, utvecklingssamtal, uppföljningssamtal. - Veckmöten där synpunkter från barn, pedagger ch vårdnadshavare systematisk behandlas ch åtgärdas. - Incidenter sm rapprterats in i vårt incidentrapprteringssystem IA

9 Sida 9 (15) - Barnskyddsrnder - Interna ch externa anmälningar - Planerade möten/samtal med pedaggerna såsm arbetslagsmöte, APT - Planerade ch planerade möten/reflektinstillfällen/samtal med det enskilda barnet ch barn i grupp kring likheter, likheter, känslr, vänskap, knflikter, hur man bemöter varandra, hjälper varandra ch vem man ska vända sig till m de upplever sig illa behandlade. Underlag för kartläggningen kan vara: Organiserade ch väl förberedda samtal med barn ch persnal m trygghet ch trivsel, trygghetsvandringar med barnen. Knfliktsituatiner Interna eller externa anmälningar Vårdnadshavares/barns synpunkter Utvecklingssamtal/föräldramöten med wrkshps/förskle råd IA-incidenter ch barnskyddsrnder Kartläggning av riskmråden enligt HUS-mdellen Analys av kartläggningen I vilka situatiner känner sig barnen trygga, kränkta eller diskriminerade? På vilka platser? Har vårdnadshavare lämnat synpunkter sm tyder på att barnet känner sig trygga, kränkta eller diskriminerade? Har ni haft situatiner där barn blivit kränkta eller diskriminerade enligt någn av diskrimineringsgrunderna? Utvärdera tidigare insatser, har de haft önskad effekt? Var går gränsen mellan befgade tillrättavisningar ch kränkande behandling?

10 Sida 10 (15) Ft: Liseltte van der Meijs - bildbanken 2. Försklans beskrivning ch analys av kartläggningen: Vi har använt ss av HUS-mdellen 1, för att säkerställa att kartläggningen görs utifrån de lika perspektiven sm lagen kräver åtgärder för; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning ch ålder samt annan kränkande behandling. Utifrån kartläggningen får verksamheten kännedm m sina styrkr ch svagheter i arbetet med likabehandling. Försklans kartläggning baseras bland annat på: Spntana så väl sm rganiserade ch väl förberedda samtal med barn ch vårdnadshavare m trygghet, trivsel ch förekmst av diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling, Rapprterade anmälningar m kränkande behandling, Vårdnadshavares synpunkter ch iakttagelser under utvecklingssamtal, föräldramöte, dialgmöte ch brukarenkäten, Incidenter rapprterade i RISK/IA, Barnskyddsrnder Analys av kartläggning: När det gäller trygghetsvandringarna är det frtfarande ftast hallarna ch taletterna sm barnen lyfter fram sm 1 Verktyg sm syftar till att upptäcka risker för diskriminering, trakasserier ch andra kränkningar i försklan. Den används för samtal ch reflektiner m situatiner i försklan utifrån de lika diskrimineringsgrunderna. Källa:

11 Sida 11 (15) ställen där de kan uppleva sig lite extra utsatta. Det gäller ckså ute på gården vid exempelvis sandlådan eller lekhuset/kisken när ingen vuxen finns i närheten. Vi arbetar hela tiden med tiden med att försöka ha engagerade ch närvarande pedagger sm håller sina psitiner ute på gården, så att barnen aldrig blir utan uppsikt. Det förebyggande arbetet utgår från analys av kartläggningen av den tidigare planen ch händelser sm inträffat under året till exempel anmälningar eller händelser i IA. Vad visade kartläggningen att ni behöver jbba vidare med sm mål i nästa års plan? Kan insatser till exempel planeras tillsammans med barnen. Hur invlveras vårdnadshavare i arbetet? Den 1 januari 2017 ändrades diskrimineringslagens bestämmelser m aktiva åtgärder. Lagändringen innebär att utbildningsanrdnare har fått ett utökat ansvar för att förebygga diskriminering ch verka för lika rättigheter ch möjligheter avsett lagens sju diskrimineringsgrunder: kön, könsidentitet eller köns uttryck, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning ch ålder. Försklan ska undersöka m det finns risker för diskriminering, trakasserier ch sexuella trakasserier utifrån samtliga diskrimineringsgrunder. Det kan lämpligen göras i samband med kartläggningen. Försklan ska analysera rsakerna till riskerna ch föreslå åtgärder för att förebygga diskriminering ch främja lika rättigheter ch möjligheter. Försklan ska följa upp ch utvärdera arbetet. Bestämmelserna i krthet: Arbetet med aktiva åtgärder mfattar i krthet att inm varje verksamhet: arbeta frtlöpande i fyra steg (undersöka, analysera, åtgärda, samt följa upp ch utvärdera) försklan ska ta fram, följa upp ch utvärdera riktlinjer ch rutiner för att förhindra trakasserier ch sexuella trakasserier försklan ska löpande dkumentera alla delar av det frtlöpande arbetet i lggbk eller i själva planen. samverka med dem sm deltar i utbildningen ch anställda i verksamheten. Läs mer: Nya bestämmelser för försklan ch sklan

12 Sida 12 (15) Läs ännu mer från DO: Ft: Liseltte van der Meijs - bildbanken Försklans förebyggande arbete beskrivs här: Man får se ut sm man vill, tänka ch känna vad man vill men man får inte göra någn annan illa. Vi lär barnen säga nej ch stpp min krpp! Vi tar upp prblem på samlingen. Skapar gemensamma regler tillsammans med barnen. Vi lyfter fram gda exempel ch bra förebilder. Vi leker gruppstärkande lekar ch lägger strt fkus på att lyssna på varandra. Leken på försklan ska präglas av att alla får vara med ch ingen ska bli utesluten. Barn sm behöver stöd för att kmma in i leken får stöd till detta. Ha särskild uppsikt över barnen i hallarna, vid taletterna ch på gården där det visat sig att barnen känner sig lite extra utsatta.

13 Sida 13 (15) Mål: 1. Pedaggisk dkumentatin ska vara utgångspunkten i synliggörandet ch utvecklandet av försklans verksamhet ch undervisning utifrån planerade tillfällen för reflektin för både barn ch pedagger. 2. Försklan ska arbeta vidare med fkus på hur barnens tid ch miljö ska rganiseras på försklan i relatin till värdegrundsarbetet på försklan. 3. Försklan ska aktivt använda denna plan i både planering ch uppföljning av verksamheten kpplat till de sju diskrimineringsgrunderna. Arbetssätt: 1, PUT, Pedaggisk dkumentatinsmall 2. Utvecklingsdagar ch Arbetslagsmöten 3. PUT Uppföljning: ALM & APT Ansvar/vem?: Försklesamrdnare ch Bitr. Försklechef När insatserna ska genmföras: Upptäcka: Persnal kntaktar försklechef m händelsen direkt ch vilka åtgärder sm har vidtagits. Hur/när har kntakten med vårdnadshavaren inletts? Persnalen kntaktar snarast vårdnadshavarna, infrmerar m händelsen ch bkar snart därefter in ett krt möte där eventuellt även biträdande försklechef eller försklechef deltar. Mötet dkumenteras. Försklechefen kntaktar avdelningschef på. Anmäla: anmälan görs eventuellt på blankett 1 sm finns i Södermalms mallar (Anvisningar, mallar ch listr).

14 Sida 14 (15) 2. Utreda: Utred snarast upplevelser av kränkning utan att värdera. Använd blankett 2 (Anvisningar, mallar ch listr). När persnal misstänks ha kränkt/trakasserat barn ska försklechefen alltid ansvara för utredningen. Dkumentera: Dkumentera/utred ch följ upp interna anmälningar på förvaltningens blanketter 1-3 (Anvisningar, mallar ch listr). 3. Åtgärda/Förslag till åtgärder: Följa upp: Dkumentera hur ch när ni tänker följa upp föreslagna åtgärder på blankett 3. Om åtgärderna inte har haft önskad effekt beskriv varför ch föreslå nya åtgärder tills kränkningarna har upphört. Följa upp på förvaltningen: Om försklan får en intern anmälan eller en extern anmälan via Sklinspektinen/barn- ch elevmbud skrivs ett yttrande till Sciala delegatinen. Det kan vara bra att försklechef eller bitr. försklechef deltar på mötet. De föreslagna åtgärderna i yttrandet följs sedan upp tillsammans med förvaltningen. 4. Avsluta: Avslutningssamtal där alla berörda parter träffas för att kmma överens m att t ex kränkningar har upphört ch att ärendet kan avslutas. 5. Har försklan dkumenterat någn utredning m kränkning, diskriminering eller trakasserier under året? Nej.

15 Sida 15 (15) Ft: Maria Gamla stans försklr Försklechef Försklechef är skyldig att anmäla m barn/vårdnadshavare anser att barnet är utsatt för kränkning/diskriminering till chefen för. Anmälan görs på blankett 1, utredning på blankett 2 ch uppföljning på blankett 3 sm finns i katalgen Anvisningar, mallar ch listr. Persnal När persnal får kännedm m att ett barn/vårdnadshavare anser sig/barnet ha blivit utsatt för kränkande behandling/diskriminering är hen skyldig att dkumentera ch anmäla händelsen till biträdande försklechef mgående. Anmälan görs på blankett 1.Utredning görs på blankett 2 ch uppföljning på blankett 3 sm finns i katalgen Anvisningar, mallar ch listr. Avdelningschef Avdelningschef är skyldig att anmäla händelsen till stadsdelsnämnden sm är ytterst ansvarig. Anmälningar vidarebefrdras därefter till Sciala Delegatinen/SDN sm är ytterst ansvarig. Mallen beslutad i försklans ledningsgrupp 13 juni 2018