Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Storseglet, Sickla Udde förskolor

Transkript

1 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (12) Rev Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 Försklan Strseglet, Sickla Udde försklr En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska ha samma rättigheter flickr sm pjkar ch avsett etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck ch ålder. Bristande tillgänglighet är ckså en grund för diskriminering från ch med 1 januari Alla barn har rätt att vistas i försklan utan att utsättas för någn frm av kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier. Varje år upprättas en plan på alla försklr. Det sm står i likabehandlingsplanen ska ske i verksamheten. Arbetet med likabehandling mt kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier regleras i: Skllagen 6 kap (2010:800), Diskrimineringslagen (2008:567 ändrad 2014:958) Förrdning (2006:1083 ändrad 2011:681) m barns ch elevers deltagande i arbetet med planer mt diskriminering ch kränkande behandling. Lärplanen Barnknventinen Stckhlms stads förskleprgram framtidens förskla Förskleenhetens Verksamhetsplan Försklrnas Verksamhetsutvecklingsplaner

2 Sida 2 (12) Enligt skllagen ch diskrimineringslagen är all persnal inm försklan sm kmmer i kntakt med barn skyldiga att arbeta målinriktat för att mtverka, förebygga ch förhindra att kränkande handlingar, diskriminering ch trakasserier förekmmer på försklan. Om detta ändå skulle inträffa ska mständigheterna utredas, dkumenteras ch åtgärder föreslås för att förhindra att det upprepas. Skadestånd kan utgå till den sm diskriminerats/ kränkts, m persnalen i försklan åsidsätter sina skyldigheter enligt lagen. Vårdnadshavaren kan göra en anmälan till Statens sklinspektin eller Diskrimineringsmbudsmannen. Sklinspektinen ch barn- ch elevmbudet (BEO) har tillsynsansvar för bestämmelserna i skllagen. Diskrimineringsmbudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av bestämmelserna i diskrimineringslagen. Diskriminering Diskriminering är när persnalen i försklan på sakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn ch missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck ch ålder. Bristande tillgänglighet är ckså en grund för diskriminering sedan 1 januari Bristande tillgänglighet innebär att en persn med funktinsnedsättning missgynnas genm att man inte har vidtagit skäliga åtgärder för tillgänglighet för att persnen i fråga ska kmma i en jämförbar situatin med persner utan denna funktinsnedsättning. Trakasserier Trakasserier är när persnal eller barn kränker ett barns värdighet ch kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktinsnedsättning med mera. Kränkande behandling Kränkande behandling är när persnal eller barn kränker ett barns värdighet, men kränkningen har inte samband med någn diskrimineringsgrund. När man bedömer kränkande behandling mellan barn fäster man str vikt vid barnets upplevelse. Försklan ska alltid utreda m barnet blivit kränkt.

3 Sida 3 (12) Här tas hänsyn tas till barnens ålder. Det vanliga är att det inte är frågan m kränkande behandling men däremt snarast fråga m bristande tillsyn från persnal. Trakasserier ch kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (ht, svrdmar, öknamn) psyksciala (utfrysning, grimaser, alla går när någn kmmer) texter ch bilder (teckningar, lappar ch ftgrafier) mbbning (upprepade kränkningar i avsikt att tillfga någn annan skada eller behag) Utvärdering av 2015 års plan Vi skulle kartlägga barnens arbetsmiljö gällande fysisk, psykisk ch scial arbetsmiljö. Barnmbuden skulle delta i det arbetet. Barnmbuden har haft mer fkus på klimatsmart förskla än på likabehandlingsarbetet. I år behöver vi tydliggöra vad barnmbuden förväntas göra. Vi behöver frmulera tydliga mål ch knkreta åtgärder. För att förbättra ch tydliggöra kartläggningen kmmer vi att använda Diskrimineringsmbudsmannens verktyg HUS-mdellen 1. Vi behöver förankra planen bättre hs medarbetarna. De behöver vara mer aktiva, både i arbetet med att utvärdera förra årets arbete ch att planera för föreliggande år. Vid samtal ch diskussiner med föräldrar har det framkmmit att vi ckså behöver förankra ch förtydliga vårt likabehandlingsarbete bättre hs barn ch föräldrar. Diskutera: Var går gränsen mellan befgade tillrättavisningar ch kränkande behandling? 1 Ett verktyg sm syftar till att upptäcka risker för diskriminering, trakasserier ch andra kränkningar i försklan. Den kan användas för samtal ch reflektiner m situatiner i försklan utifrån de lika diskrimineringsgrunderna.

4 Sida 4 (12) Främja barns lika rättigheter ch möjligheter Det främjande arbetet är försklans värdegrundsarbete utifrån lärplanen ch finns i försklans förhållnings- ch arbetssätt. Det är en del i det vardagliga, långsiktiga arbetet på försklan. Att främja är att förstärka respekten för allas lika värde ch skapa förståelse för det sm är annrlunda. Det kan ckså vara till exempel kmpetensutveckling för persnalen m diskrimineringsgrunderna. Persnal kmpetensutveckling Genm att ha ett pågående samtal med varandra både barn ch vuxna m vårt språkbruk, värderingar, bemötande sv. förebygger vi diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling. Varje förskla har en representant sm ingår i nätverket m genus ch nrmkritik på stadsdelen. Varje förskla har utsett 1-2 barnmbud samt 1-2 läsmbud, sm ingår i stadsdelens satsning Läsa mera. Barnmbuden, läsmbuden ch representanterna i nätverket Genus ch nrmkritik är nyckelpersner i likabehandlingsarbetet. De har ett särskilt uppdrag att säkerställa att det främjande arbetet återspeglas i förhållningssätt, fysisk miljö ch pedaggiskt material på försklan. De ansvarar, tillsammans med försklechef ch förskllärare, för att vi har ett likabehandlingsperspektiv i allt vi gör. De ansvarar ckså för att dela med sig av sin kmpetens på arbetslagsmöte ch andra frum. Vi kmpletterar enhetens årshjul med några av de aktiviteter vi har i likabehandlingsarbetet för barn, föräldrar ch persnal, så att vi lättare kan följa arbetet ch få kntinuitet ch samsyn. Barn trygghet Försklans lärplan uttrycker det etiska förhållningssätt sm genmsyrar försklan. Omsrg m ch hänsyn till andra människr, egna ch andras rättigheter, jämställdhet ch rättvisa lyfts fram ch synliggörs i verksamheten. Vår miljö utfrmas för att ge barnen möjligheter till att

5 Sida 5 (12) stärkas utifrån sina förutsättningar ch förmågr. Vi arbetar med t.ex. film, barnlitteratur ch dckr för att prata med barnen m hur de bemöter varandra ch hjälpa dem att sätta rd på sina känslr. Detta blir ckså utgångspunkten för att samtala med barnen m hur vi ska bemöta varandra ch arbeta med begreppen respekt, lika värde, slidaritet ch alla människrs lika värde. Barnen uppmuntras i den dagliga verksamheten att hjälpa varandra ch att berätta hemma eller för pedaggerna på försklan m de upplever sig illa behandlade. Vi ska regelbundet föra dialg med våra barn m hur de upplever försklan, både på individnivå men ckså i grupp. Hur, ch kring vad, kan/ska barnen ha inflytande ur ett likabehandlingsperspektiv? Det främjande arbetet riktas till alla barn ch bedrivs kntinuerligt utan förekmmande anledning. Vårdnadshavare samverkan I februari använder vi föräldramötet sm frum för att diskutera likabehandlingsfrågr ch samla in synpunkter från föräldrarna. På höstens dialgmöte bjuder vi in föräldrarna till att utvärdera likabehandlingsarbetet tillsammans med ss. På utvecklingssamtalen bjuder vi in till dialg kring frågr sm rör barnets trygghet ch trivsel. I samband med FN-dagen bjuder vi in familjerna för att tillsammans med persnal ch barn föra en dialg kring årets främjande ch förebyggande likabehandlingsarbete.

6 Sida 6 (12) Kartläggning Vi har använt ss av HUS-mdellen *, för att säkerställa att kartläggningen görs utifrån de lika perspektiven sm lagen kräver åtgärder för; kön, sexuell läggning, funktinsnedsättning, etnisk tillhörighet ch religin, samt annan kränkande behandling. Utifrån den får verksamheten kännedm m sina styrkr ch svagheter i arbetet med likabehandling. Underlag för kartläggningen: Organiserade ch väl förberedda samtal med barn ch persnal m trygghet ch trivsel. Knfliktsituatiner Vårdnadshavares/barns synpunkter Utvecklingssamtal/föräldramöte med wrkshp/föräldraråd RISK-incidenter ch barnskyddsrnder Kartläggning av riskmråden enligt HUS-mdellen * Analys av kartläggningen Vi har gjrt en kartläggning utifrån HUS-mdellen * ; först med persnal, sedan med barnen ch slutligen med vårdnadshavarna. Vi har identifierat några mråden i försklan ch på försklans gård där vi märker att barn kan riskera att känna sig trygga eller illa behandlade på lika sätt. Områdena är taletterna, hallarna ch ett undanskymt mråde på gården ch situatiner kan uppstå när vuxna inte är där. Det kan även ibland gälla vissa av smårummen, när persnalen inte har uppsikt. Vi har ckså under året lyft genusperspektivet några gånger i lika arbetslag, både i persnalgruppen ch med vårdnadshavarna. Där har vi märkt att barn utesluter varandra utifrån kön ch klädkder. Vi har ckså under arbetet märkt att inte all persnal vet hur de ska agera då de får kännedm m att ett barn upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Plan är upprättad utifrån enhetens pedaggiska årshjul för att under året stärka pedaggerna i detta arbete. * Se sid 3

7 Sida 7 (12) Förebygga diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling Mål: Förtydliga likabehandlingsarbetet ch sätta en struktur för det sm löper under hela året ch där barn, föräldrar ch persnal känner sig delaktiga. Arbetssätt: I planen ingår att varje arbetslag ch barngrupp arbetar fram lkala planer för sin verksamhet. Barnmbud på varje förskla säkerställer att arbetet sker med barnen under hela året. HUS-mdellen * tillämpas för kartläggning ch dialg i arbetslaget, med barnen ch med föräldrar. Uppföljning: Arbetet följs upp med föräldrar på dialgmöte i ktber ch därefter med persnal på arbetsplatsträff i nvember. Ansvar: Biträdande försklechef leder arbetet tillsammans med barnmbud ch arbetsplatsledare. Försklechef följer upp löpande. När insatserna ska genmföras: Kartläggning av barnens arbetsmiljö inleds på arbetsplatsträff i februari. Dialg med föräldrar inleds på föräldramöte i februari. Förebyggande arbete Arbetet med våra verkstäder innebär att vi behöver bservera ch dkumentera hur barnen leker i de lika rummen ch vara mer vaksamma på m kränkningar sker eller m trakasserier kan förekmma. Vi vill minimera de ytr där barnen kan kränka varandra ch säkerställa att det alltid finns en vuxen i närheten. Om det saknas persnal så stängs vissa verkstäder ch vi bemannar verkstäder så att vi kan se ch höra alla barn. * Se sid 3

8 Sida 8 (12) Även andra mråden behöver en vuxens närvar mer regelbundet, t.ex. taletter ch hallar. På taletterna behöver vi säkerställa att varje barn känner sig tryggt utifrån hens individuella behv ch önskemål ch att det finns en flexibilitet i rutiner, regler ch bemötande där. Under 2016 ska vi systematiskt gå igenm miljö ch material på försklan utifrån ett likabehandlingsperspektiv.

9 Sida 9 (12) Upptäcka/Utreda/Åtgärda Upptäcka: Så snart diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling misstänks, upptäcks eller anmäls, ska likabehandlingsplanens rutiner ch ansvarsfördelning tillämpas. För att kunna upptäcka är det viktigt att vi: Är närvarande där barnen är ch är lyhörda för barnens signaler både ute ch inne, Observerar ch dkumenterar barnens ch persnalens språkbruk ch samtalsklimat, För en regelbunden ch förtrendefull dialg med föräldrar, Har ett medevetet arbetssätt sm främjar barns rätt. Utreda: Så snart någn i verksamheten får kännedm m att ett barn känner sig utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling föreligger skyldighet att utreda uppgifterna. Den sm upptäcker eller får kännedm m kränkningen är ansvarig för att utredning påbörjas. Utredningen ska alltid ske med största möjliga hänsyn till den sm är utsatt ch övriga inblandade Försklan måste agera så snart någn anställd får kännedm m att ett barn känner sig utsatt för trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling. Försklan måste utreda vad sm har hänt ch vidta de åtgärder sm behövs för att förhindra frtsatta kränkningar. Händelser sm kräver någn frm av utredning ska anmälas till försklechefen, sm i sin tur anmäler till avdelningschefen på. När någn på försklan fått kännedm m en händelse sm betraktas sm så allvarlig att föräldrarna bör kntaktas ska händelsen dkumenteras. Det behövs inga bevis för att påbörja en utredning. Dkumentatinen ska diarieföras vid förvaltningen. En kpia sparas inlåst på försklan. Sm stöd vid dkumentatinen finns en särskild blankett Dkumentatin för utredning av kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier, se bilaga 1. Vi måste även ta ställning till m händelsen är någt sm behöver anmälas externt. T.ex. till scialtjänst, plis, arbetsmiljöverket, facklig rganisatin. För detta finns rutiner i Krispärmen (flik 6) Or för att barn far illa. En förälder sm inte tycker att försklan gjrt tillräckligt för att kmma tillrätta med barnets prblem kan göra en anmälan till stadsdelsnämnden.

10 Sida 10 (12) Dkumentera/åtgärda: Dkumentera gärna på förvaltningens blankett för Dkumentatin för utredning av kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier. Följa upp: Vi dkumenterar ckså hur ch när vi tänker följa upp föreslagna åtgärder på samma blankett. Följa upp på förvaltningen: Om försklan har anmälts till Sklinspektinen/be skrivs ett yttrande till Sciala delegatinen. De föreslagna åtgärderna följs sedan upp tillsammans med Södermalms Stadsdelsförvaltning. Har försklan dkumenterat någn utredning m kränkning, diskriminering eller trakasserier under året? Ingen utredning m kränkning, diskriminering eller trakasserier har dkumenterats under året. Ansvarsfördelning - anmälningsplikt Försklechef Försklechef är skyldig att anmäla m barn är utsatt för kränkning/diskriminering till chefen för. Persnal När persnal får kännedm m att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling/diskriminering är hen skyldig att anmäla händelsen till försklechefen. Avdelningschef Avdelningschef är skyldig att anmäla händelsen till stadsdelsnämnden sm är ytterst ansvarig.

11 Sida 11 (12) Barn, vårdnadshavare ch persnals delaktighet Barnen har varit delaktiga i kartläggningen av verksamheten inför skrivande av föreliggande års likabehandlingsplan. Persnalen har gjrt en kartläggning med hjälp av HUS-mdellen * ch där identifierat några riskmråden. Barnen har fått ge sin bild till kartläggningen genm samtal ch trygghetsvandringar, sm i vissa stycken bekräftade ch i andra stycken dementerade persnalens bild. Här beskriver försklan hur barn ch vårdnadshavare har varit delaktiga i arbetet: Barnens vårdnadshavare varit delaktiga i likabehandlingsarbetet ch tagit del av planen på förskllärarmöte i februari. De fick ta del av persnalens ch barnens kartläggning ch fick kmma med respns, tankar ch förslag. I ktber bjöd vi in alla familjer att fira FN-dagen med ss på försklan ch då även ta del av vårt likabehandlingsarbete. Kmmunikatin Vi behöver säkerställa att: * Se sid 3 All persnal vet hur de förväntas agera vid misstanke m att ett barn utsätts för kränkningar av någt slag. Barnen vet vilka rättigheter de har ch vem de ska vända sig till när de själva eller någn kamrat upplever sig vara utsatt. Vårdnadshavare ckså känner till vilka rättigheter deras barn har ch hur de ska gå till väga vid misstanke m att deras barn utsatts för kränkningar av någt slag.

12 Sida 12 (12) Likabehandlingsarbetet utvärderas i samband med förskleenhetens tertialrapprter ch verksamhetsberättelse. Pedaggerna deltar i utvärderingen på arbetslagsmöte ch förskllärarmöte. På arbetsplatsträff i februari genmför arbetslagen en kartläggning utifrån HUS-mdellen *, vilken sedan följs upp månadsvis under året. Arbetslagen samlar in barnens synpunkter med hjälp av intervjuer ch samtal med barnen, samt trygghetsvandringar på försklan med fkus på psyk-scial miljö. Vårdnadshavarna får ta del av kartläggningen ch försklans analys ch åtgärdsförslag i samband med föräldramöte i februari. De kan då ckså lämna egna synpunkter ch förslag. Planen skickas sedan ut till vårdnadshavarna ch anslås på försklans intranät. I ktber bjuds vårdnadshavarna in till dialgmöte med fkus på att utvärdera årets likabehandlingsarbete. I ktber bjuder vi ckså in alla familjer att fira FN-dagen med ss på försklan ch då även ta del av vårt likabehandlingsarbete. * Se sid 3