Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Transkript

1 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (18) Rev Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2018 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska ha samma rättigheter avsett kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck ch ålder. Med begreppet likabehandling menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter ch möjligheter avsett diskrimineringsgrunderna. Bristande tillgänglighet är ckså en grund för diskriminering från ch med 1 januari Alla barn har rätt att vistas i försklan utan att utsättas för någn frm av kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier. Varje år upprättas en plan på alla försklr. Det sm står i likabehandlingsplanen ska ske i verksamheten. Arbetet med likabehandling mt kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier regleras i: Skllagen 6 kap (2010:800), Diskrimineringslagen (2008:567 ändrad 2016:828)

2 Sida 2 (18) Förrdning (2006:1083 ändrad 2011:681) m barns ch elevers deltagande i arbetet med planer mt diskriminering ch kränkande behandling. Lärplanen Barnknventinen Stckhlms stads förskleprgram framtidens förskla Enligt skllagen ch diskrimineringslagen är all persnal inm försklan sm kmmer i kntakt med barn skyldiga att arbeta målinriktat för att mtverka, förebygga ch förhindra att kränkande handlingar, diskriminering ch trakasserier förekmmer på försklan. Om detta ändå skulle inträffa ska mständigheterna utredas, dkumenteras ch åtgärder föreslås för att förhindra att det upprepas. Skadestånd kan utgå till den sm diskriminerats/ kränkts, m persnalen i försklan åsidsätter sina skyldigheter enligt lagen. Vårdnadshavaren kan göra en anmälan till Statens sklinspektin eller Diskrimineringsmbudsmannen. Sklinspektinen ch barn- ch elevmbudet (BEO) har tillsynsansvar för bestämmelserna i skllagen. Diskrimineringsmbudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av bestämmelserna i diskrimineringslagen. Diskriminering Diskriminering är när persnalen i försklan på sakliga grunder behandlar barn sämre än andra barn ch missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck ch ålder. Beskrivning av diskrimineringsgrunderna - de Bristande tillgänglighet är ckså en grund för diskriminering sedan 1 januari Bristande tillgänglighet innebär att en persn med funktinsnedsättning missgynnas genm att man inte har vidtagit skäliga åtgärder för tillgänglighet för att persnen i fråga ska kmma i en jämförbar situatin med persner utan denna funktinsnedsättning. Trakasserier Trakasserier är när persnal eller barn kränker ett barns värdighet ch kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktinsnedsättning med mera.

3 Sida 3 (18) Kränkande behandling Kränkande behandling är när persnal eller barn kränker ett barns värdighet, men kränkningen har inte samband med någn diskrimineringsgrund. När man bedömer kränkande behandling mellan barn fäster man str vikt vid barnets eller vårdnadshavarens upplevelse. Försklan ska alltid utreda misstanke m att barnet blivit kränkt. Här tas ckså hänsyn tas till barnens ålder. Diskutera: Var går gränsen mellan befgade tillrättavisningar ch kränkande behandling? När det gäller de yngre barnen härleds fta incidenter till bristande tillsyn från persnal. Trakasserier ch kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (ht, svrdmar, öknamn) psyksciala (utfrysning, grimaser, alla går när någn kmmer) texter ch bilder (teckningar, lappar ch ftgrafier) mbbning (upprepade kränkningar i avsikt att tillfga någn annan skada eller behag) Utvärdering av föregående års plan

4 Sida 4 (18) 1. Försklans utvärdering beskrivs här: Frågeställningarna i barnsamtalsmallen behöver marbetas ch kmpletteras för att den ska täcka försklans alla mråden. I arbetet utifrån husmdellen anser pedaggerna att det finns behv av att gå igenm ch kntrllera alla försklans gemensamma utrymmen för att säkerställa att ingen far illa. Uteregler för försklans gemensamma gård behöver aktualiseras för att skapa större trygghet för barn i alla åldrar. Gården ska vara en plats där trivsel ch trygghet råder ch där alla har tillgång till samtliga platser ch utrymmen i den pedaggiska utemiljön. Utifrån Klara Dlks föreläsning höstterminen 2017 upplever pedaggerna att arbetet med utgångspunkt i hennes ställningstaganden har uteblivit ch inte förankrats i arbetslagen. Eftersm åtgärdsförslagen ej genmförts är resultatet inte tillfredställande gällande föregående års utvärdering. För att säkerställa att åtgärdsförslagen kmmer att genmföras under kmmande år ska ansvar delegeras för att föra in åtgärdsförslagen på dagrdningen på t.ex. APT:n (arbetsplatsträffar), reflektinsmöten ch avdelningsmöten. Pedaggerna ska grundligt gå igenm åtgärderna sm föreslgs senast.

5 Sida 5 (18) Främja barns lika rättigheter ch möjligheter Det främjande/aktiva arbetet är försklans värdegrundsarbete utifrån lärplanen ch finns i försklans förhållnings- ch arbetssätt. Det är en del i det vardagliga, långsiktiga arbetet på försklan. Att främja är att förstärka respekten för allas lika värde ch skapa förståelse för det sm kan uppfattas sm annrlunda. Det kan ckså vara till exempel kmpetensutveckling för persnalen m diskrimineringsgrunderna. 2. Försklans visin/värdegrund Försklan Stenklet har den grundläggande verksamhetsidén att utveckla barns uttrycksmöjligheter, där lek ch lärande samspelar ch alla sinnen får ta plats i lärprcesser ch det gemensamma kunskapsskapandet. En av våra grundtankar är att barn vill veta, de söker sin egen kunskap för att förstå ch de ställer frågr sm vi tillsammans utfrskar ch undersöker. Pedaggerna är medfrskare ch utmanar tankeprcesser i ett led att ge barnen redskap för att hantera den kmplexa värld vi lever i. Varje barn blir sett ch bekräftat utifrån sina förutsättningar ch unika kunskaper där alla får erfarenheten av att vara betydelsefull för andra. Försklan Stenklets visin är att varje barn sm avslutar sin tid hs ss ska gå ut i världen med en stark tilltr till sina egna förmågr. De ska känna sig betydelsefulla, respekterade ch viktiga för andra samt kunna se likheter sm tillgångar ch möjligheter till nya visiner. 3. Försklans främjande arbete beskrivs här: Det främjande arbetet har sin grund i försklans visin, barnsyn ch kunskapssyn vilket till str del säkerställer barns möjligheter ch lika rättigheter. Vårt arbetssätt: Pedaggerna arbetar utifrån en gemensam värdegrund för enheten. Alla människr sm vistas på försklan eller kmmer på besök bemöts med respekt ch vänlighet av samtliga i persnalgruppen.

6 Sida 6 (18) För att skapa trygghet, tydlighet ch hänsynstagande i den gemensamma försklemiljön agerar pedaggerna alltid sm gda förebilder för både barn ch vuxna. Försklans pedaggiska miljöer är utfrmade så att de stärker barns lika förmågr ch uttryck. Det pedaggiska materialet väcker nyfikenhet ch lckar till utfrskande ch experimenterande. Barnens gemensamma utfrskande ch deras lek främjas ch respekteras av samtliga pedagger samtidigt sm dessa har insyn ch kännedm m det sm barnen aktivt undersöker. Alla människr har lika rättigheter ch skyldigheter ch samtliga pedagger arbetar utifrån barnens egna förutsättningar ch möjligheter för att de ska få erfara framsteg, utveckling ch lärande. Genuspedaggisk kmpetens ch kmpetens m barn i behv av särskilt stöd finns förankrat hs pedagger genm utbildningar ch kurser. Pedaggernas arbetsmetder grundar sig i ett aktivt ch medvetet inkluderande ch nrmkritiskt förhållningssätt vilket leder till att varje barn bemöts utifrån sin unika persn med fkus på sina förmågr ch tillgångar. Det förekmmer inte att pedagger kategriserar barn utifrån någn av diskrimineringsgrunderna. Barns filsfiska ch etiska frågr bemöts på ett respektfullt sätt av samtliga pedagger i enlighet med vår värdegrund.

7 Sida 7 (18) 4. Kartläggning försklans kartläggning beskrivs här: Ett gemensamt utarbetat underlag inför barnsamtal finns sm grund vid kartläggningen av barns trygghet ch trivsel på försklan. Försklan använder sig av Husmdellen sm är ett verktyg för att upptäcka ch förebygga risker för diskriminering ch kränkande behandling i försklan. Denna del av kartläggningen visade att reflektinsmöten tillsammans med barnen, gruppstärkande aktiviteter ch tydliga lekregler är grundläggande faktrer sm stödjer ch främjar likabehandlingsarbetet. Gynnsamt för arbetet mt diskriminering ch kränkande behandling är uppdelning av barnen i mindre grupper. Vidare har kartläggningen visat att närvarande, lyssnande ch aktiva pedagger har avgörande betydelse i det förebyggande likabehandlingsarbetet. Barnens gemensamma utfrskande ch deras lek främjas ch respekteras av samtliga pedagger samtidigt sm de har insyn ch kännedm m det sm barnen aktivt undersöker enskilt ch gemensamt. De äldsta barnen har gemensam reflektinstid vilket sker dagligen under samlingar ch reflektinsmöten. Pedaggerna arbetar efter lika metder för att säkerställa att alla barn ges lika utrymme ch fördelad taltid. Det är av betydelse att flera barns tankar ch åsikter ska få kmma fram ch att liktänkande blir underlag för diskussiner sm berikar ch vidgar varje människas tankegångar. Vid knflikter eller meningsskiljaktigheter finns en pedagg närvarande sm stöttar barnen för att gemensamt hitta lösningar. Pedaggens förhållningssätt är därmed att endast lösa knflikten aktivt m det är nödvändigt. Vid återkmmande knfliktprblem tas det upp generellt i de gemensamma samlingarna ch reflektinsmötena för att alla barn ska få möjlighet att dela sina tankar ch erfarenheter samt tillsammans få diskutera lösningar. Vid knflikthantering mellan försklans yngre barn krävs det att pedaggerna är tydliga förebilder sm tillsammans med barnen gör krtare reflektiner ch lägger fram knkreta lösningar. Denna beprövade erfarenhet ligger till grund för att barnen ska lära sig att samarbeta med andra ch att våga stå för sin åsikt samtidigt sm det ökar förståelsen för andras perspektiv.

8 Sida 8 (18) Barnens synpunkter är en viktig del i att säkerställa att Planen mt diskriminering ch kränkande behandling efterföljs. För att ytterligare säkerställa att Planen mt diskriminering ch kränkande behandling efterföljs är vårdnadshavares synpunkter i hög grad relevanta. Vårdnadshavarna har utrymme att frmulera sina synpunkter genm brukarenkäten, på föräldramöten ch i den dagliga kntakten med pedaggerna. En viktig del i underlaget till kartläggningen är den pedaggiska dkumentatinen sm systematiskt synliggör hur åtagandet efterföljs. Det har synliggjrt verkningsgraden i pedaggernas arbete att mtverka diskriminering ch kränkande behandling i barngruppen. RISK-incidenter rapprteras ch barnskyddsrnder utförs kntinuerligt. Mål till 2018: Utse en grupp sm bearbetar ch skriver m barnsamtalsfrågrna inför nästa års kartläggning för att ge en tydligare överblick. Samtliga pedagger ska ta del av Klara Dlks föreläsning Bångstyriga barn sm finns tillgänglig att se på Yutube. Underlag för kartläggningen kan vara: Organiserade ch väl förberedda samtal med barn ch persnal m trygghet ch trivsel. Knfliktsituatiner Interna eller externa anmälningar Vårdnadshavares/barns synpunkter Utvecklingssamtal/föräldramöten med wrkshps/förskleråd RISK-incidenter ch barnskyddsrnder Kartläggning av riskmråden enligt HUS-mdellen

9 Sida 9 (18) Analys av kartläggningen I vilka situatiner känner sig barnen trygga, kränkta eller diskriminerade? På vilka platser? Har vårdnadshavare lämnat synpunkter sm tyder på att barnet känner sig trygga, kränkta eller diskriminerade? Har ni haft situatiner där barn blivit kränkta eller diskriminerade enligt någn av diskrimineringsgrunderna? Utvärdera tidigare insatser, har de haft önskad effekt? Var går gränsen mellan befgade tillrättavisningar ch kränkande behandling. 5. Försklans beskrivning ch analys av kartläggningen: Resultatet från stadens förskleundersökning 2017 inm mrådet Nrmer ch värden visade att vårdnadshavarna var nöjda till 100% på fråga 8 Jag upplever att mitt barn känner sig tryggt på försklan. På fråga 9 Jag upplever att mitt barn uppmuntras till att utveckla sina sciala förmågr, fråga 10 Jag upplever att barnen på försklan ges lika möjligheter att utvecklas berende av kön, etnisk tillhörighet, religin eller funktinsnedsättning samt fråga 11 Jag upplever att persnalen på försklan bemöter mitt barn på ett respektfullt sätt var resultatet 98 % vilket är en prcentenhet lägre än året innan. Granskningen av förskleundersökningen gällande frågrna 13 Jag har möjlighet till delaktighet ch inflytande i verksamheten ch fråga 14 Jag känner mig välkmmen att ställa frågr ch framföra synpunkter på verksamheten hade resultaten 83 % respektive 89 %. Både resultaten är en sänkning från föregående års resultat med i snitt åtta prcentenheter.

10 Sida 10 (18) Förebygga diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling 6. Försklan beskriver sina mål för nästa år här: Mål: Barnens gemensamma utemiljö ska vara trygg ch tillgänglig för samtliga barn avsett ålder, kön eller annan diskrimineringsgrund. Försklans gemensamma värdegrund ska vara väl förankrad hs varje pedagg. Det innebär att samtliga pedagger har ansvar ch tillsyn över alla inskrivna barn på Stenklet. Arbetssätt: Försklans äldre barn ch pedagger kmmer gemensamt att diskutera ch besluta kring förhållningssätt ch uteregler när barnen vistas tillsammans i försklans utemiljö. Både barn ch pedagger ska vara införstådda i ch handla efter gemensamma tydliga regler kring användning av cyklar ch skttkärrr. Det ska finnas bestämda platser för livliga lekar ch springlekar så att de yngsta barnen har platser för lekar sm intresserar dem. Gårdens gemensamma sandlåda ska vara en lugn plats där barnen kan arbeta i ett lugnare temp ch få arbetsr. För att ytterligare skapa trivsel ch trygghet i försklans utemiljö ska pedaggerna vara strategiskt utplacerade i förhållande till varandra ch finnas tillgängliga för barnens behv. De ska vara delaktiga ch aktiva i barnens utfrskande ch alltid agera sm gda förebilder. Uppföljning: Systematisk uppföljning sker på veckmöten ch APT:n. Ansvar: Avdelningsansvariga förskllärare tar vid behv upp synpunkter, reflektiner ch åtgärder på veckmöten ch reflektinsmöten för att säkerställa att målen efterföljs. Det ligger även på övriga pedagger att framföra betraktelser för att tillförsäkra att målen följs.

11 Sida 11 (18) När ska insatserna genmföras: Grundlig genmgång ch kartläggning av barnens utemiljö kmmer att genmföras på planeringsdagen 19 januari Beslut m arbetsgång ch åtgärder kmmer att ske på det gemensamma APT:t i februari Vidare kmmer genmförandet av målet frtlöpa under resterande vårtermin Förebyggande arbete Mål: 7. Försklans förebyggande arbete beskrivs här: Barnen utvecklar sin förmåga att förebygga ch hantera knfliktsituatiner både på egen hand ch tillsammans med andra. Pedaggerna frtsätter att kartlägga försklans pedaggiska miljöer utifrån ett nrmkritiskt perspektiv. Arbetssätt: Alla pedagger är väl insatta i försklans Plan mt diskriminering ch kränkande behandling ch arbetar utifrån det arbetssätt sm anges i dkumentet. Pedaggerna är närvarande, aktivt lyssnande ch gda förebilder. Barnen uppmuntras till att ta eget ansvar ch lär sig hitta verktyg för att hantera lösningar både enskilt ch gemensamt med andra.

12 Sida 12 (18) Barnen stärks i att uttrycka sina tankar ch känslr sm ett led i att förstå sig själva men även att förstå andra människrs uttryck ch reaktiner. Varje dag övar barnen på turtagning, att kmprmissa ch att dela med sig. De arbetar tillsammans med sina kmpisar på att läsa av andra människrs uttryck ch på att lyssna på ett ja eller ett nej ch respektera det. Verksamheten är planerad utifrån att barnen arbetar i mindre grupper tillsammans där deras intressen ch undersökningsmråden står i fkus. Pedaggerna är medfrskande ch lyssnar in vilka tankar ch frågr sm uppstår för att tillsammans reflektera ch diskutera i syfte att vidga sina kunskaper. Försklan tillhandahåller barnböcker sm material sm synliggör lika språk, kulturer, likheter ch likheter, lika familjesammansättningar ch sätt att leva. Pedaggerna analyserar systematiskt hur barn väljer att använda försklans pedaggiska material ch pedaggiska miljö utifrån ett nrmkritiskt perspektiv. Försklans nrmkritiska arbete fördjupas bl.a. genm försklans representanter i stadsdelens nrmkritiska nätverk vilka sprider kunskap till alla pedagger i enheten. Det nrmkritiska arbetet på försklan kmmer frtsättningsvis att utvecklas genm gemensamma reflektiner ch diskussiner sm rör diskrimineringsgrunderna i ett led att säkerställa allas lika rätt i förskleverksamheten. Systematiska uppföljningar i arbetet mt diskriminering ch kränkande behandling genmförs på arbetsplatsträffar. Uppföljning: Samtal m demkrati, nrmer ch förhållningssätt hålls levande. Pedaggerna för återkmmande diskussiner tillsammans med barnen där tankeutbyten ch åsikter får ta plats ch berikar. Samtliga pedagger på Stenklet reflekterar, diskuterar ch arbetar tillsammans med uppföljning under reflektinsmöten, arbetsplatsträffar ch planeringsdagar för att mtverka risken för diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling. Uppföljning av Planen mt diskriminering ch kränkande behandling sker med vårdnadshavarna på föräldramöten, under utvecklingssamtal ch i den dagliga kntakten.

13 Sida 13 (18) Ansvar: Ansvaret ligger hs arbetslag, avdelningsansvarig ch arbetsplatsledare. Försklechefen har det yttersta ansvaret. När ska insatserna genmföras: Insatserna ska genmföras under pågående läsår ch i det dagliga arbetet på försklan. Om någt i verksamheten uppmärksammas ska åtgärder vidtas medelbart i samförstånd med den biträdande försklechefen ch försklechefen.

14 Sida 14 (18) Upptäcka/utreda/Åtgärda Upptäcka: Persnal kntaktar försklechef m händelsen. Försklechefen kntaktar avdelningschef på. En anmälan görs på blankett 1 sm finns i Södermalms mallar (Anvisningar, mallar ch listr). Utreda: Utred snarast upplevelser av kränkning utan att värdera. Använd blankett 2 (Anvisningar, mallar ch listr). När persnal misstänks ha kränkt/trakasserat barn ska försklechefen alltid ansvara för utredningen. Dkumentera: Dkumentera/utred ch följ upp interna anmälningar på förvaltningens blanketter 1-3 (Anvisningar, mallar ch listr). Åtgärda/Förslag till åtgärder: Följa upp: Dkumentera ckså hur ch när ni tänker följa upp föreslagna åtgärder på blankett 3. Om åtgärderna inte har haft önskad effekt beskriv varför ch föreslå nya åtgärder tills kränkningarna har upphört. Följa upp på förvaltningen: Om försklan får en intern anmälan eller en extern anmälan via Sklinspektinen/barn- ch elevmbud skrivs ett yttrande till Sciala delegatinen. De föreslagna åtgärderna i yttrandet följs sedan upp tillsammans med förvaltningen. Avsluta: Avslutningssamtal där alla berörda parter träffas för att kmma överens m att t ex kränkningar har upphört. Har försklan dkumenterat någn utredning m kränkning, diskriminering eller trakasserier under året?

15 Sida 15 (18) Ansvarsfördelning - anmälningsplikt Försklechef Försklechef är skyldig att anmäla m barn/vårdnadshavare anser att barnet är utsatt för kränkning/diskriminering till chefen för. Anmälan görs på blankett 1, utredning på blankett 2 ch uppföljning på blankett 3 sm finns i katalgen Anvisningar, mallar ch listr. Persnal När persnal får kännedm m att ett barn/vårdnadshavare anser sig/barnet ha blivit utsatt för kränkande behandling/diskriminering är hen skyldig att dkumentera ch anmäla händelsen till försklechefen. Anmälan görs på blankett 1.Utredning görs på blankett 2 ch uppföljning på blankett 3 sm finns i katalgen Anvisningar, mallar ch listr. Avdelningschef Avdelningschef är skyldig att anmäla händelsen till stadsdelsnämnden sm är ytterst ansvarig. Anmälningar görs till Sciala Delegatinen. Barn, vårdnadshavare ch persnals delaktighet 8. Försklan beskriver hur barnen varit delaktiga i likabehandlingsarbetet: Genm pedaggernas lika arbetsmetder har barnens inflytande ch delaktighet i likabehandlingsarbetet möjliggjrts. Det gemensamma arbetet syftar till att frma en trygg, respektfull ch tillåtande samvar ch verksamhet. Med ett prjekterande ch tematisk arbetssätt har likabehandlingsarbetet ch människrs rättigheter ch skyldigheter sammanflätats på ett levande ch undervisande vis sm systematiskt följs upp genm barnens utbildningstid på försklan. Barnens reflektiner, erfarenheter ch kunskaper tillmötesgås av pedaggerna vilket är grundläggande för deras delaktighet ch aktiva medverkan i likabehandlingsarbetet. Barns delaktighet skapas även genm att pedaggerna fångar upp vilka kpplingar barnen själva gör kring dessa frågr i sin vardag på försklan, till exempel genm reflektiner ch pedaggisk dkumentatin.

16 Sida 16 (18) 9. Här beskriver försklan hur vårdnadshavare har varit delaktiga i arbetet: Vid insklningen infrmeras vårdnadshavarna m syftet ch målen med Planen mt diskriminering ch kränkande behandling. Vårdnadshavarna är delaktiga i uppföljningen av Planen mt diskriminering ch kränkande behandling bl.a. genm den dagliga kntakten med pedaggerna sm återspeglar prcesserna i likabehandlingsarbetet tillsammans med barnen. Vårdnadshavarna är även delaktiga i uppföljningen av likabehandlingsarbetet vid de årliga utvecklingssamtalen. Vidare delges ch invlveras vårdnadshavarna i likabehandlingsarbetet på föräldramöten sm är ett frum för att fördjupa inblicken ch förståelsen för det pågående arbetet. Försklans samtliga avdelningar har Planen mt diskriminering ch kränkande behandling uppsatt på anslagstavlr för kännedm m det pågående likabehandlingsarbetet. På Sfia försklr har vårdnadshavarna möjligheten att vara representanter för varje förskla vid föräldraråden. Representanterna sitter läsårsvis ch träffas tillsammans med försklechefen ca två gånger per termin. Den aktuella Planen mt diskriminering ch kränkande behandling finns att tillgå på försklans hemsida under Jämför service.

17 Sida 17 (18) Kmmunikatin Planen ska innehålla rutiner för när ch hur infrmatinen ska spridas till persnal, vårdnadshavare ch barn. Barn ch vårdnadshavare ska veta vem man vänder sig till på försklan m ett barn/vårdnadshavare anser att ett barn är utsatt för kränkning/diskriminering ch vilka rutiner sm gäller. 10. Här beskriver försklan hur infrmatinen m planen sprids till barn, vårdnadshavare ch persnal: Barn: Barnens kännedm m Planen mt diskriminering ch kränkande behandling blir förankrad genm samtal, diskussiner ch reflektiner. Barnen erbjuds både inflytande ch delaktighet i likabehandlingsarbetet vilket möjliggörs genm pedaggernas lika arbetsmetder för att invlvera barnen i det gemensamma arbetet till en trygg, respektfull ch tillåtande samvar ch verksamhet. Genm det prjekterande ch tematiska arbetssättet sammanflätas likabehandlingsarbetet ch människrs rättigheter ch skyldigheter på ett levande ch undervisande vis sm systematiskt följs upp genm barnens utbildningstid på försklan. Detta lägger grunden till demkratiska samhällsmedbrgare. Vårdnadshavare: I ett första led infrmeras vårdnadshavarna under den föräldraaktiva insklningen m syftet ch målen med Planen mt diskriminering ch kränkande behandling. Försklans samtliga avdelningar tillhandahåller planen uppsatt på anslagstavlr för kännedm m det pågående likabehandlingsarbetet ch medvetenhet m förfarandet ch rutiner m någn behandlats diskriminerande eller kränkande. I ett vidare led delges ch invlveras vårdnadshavarna i likabehandlingsarbetet i den dagliga kntakten, på föräldramöten ch föräldraråd för att fördjupa insyn, kännedm ch medinflytande för det pågående arbetet. Persnal: Nyanställda pedagger får intrduktin m Planen mt diskriminering ch kränkande behandling genm att ta del av dkumentet för att förankra det i sitt pedaggiska förhållningssätt samt ha kännedm m förfarandet vid eventuella incidenter. Varje läsår skrivs Planen mt diskriminering ch kränkande behandling m för att utvärdera, analysera ch fastställa

18 Sida 18 (18) nya arbetsmål för att förebygga diskrimineringar ch kränkande behandling. För att förankra likabehandlingsarbetet hs alla pedagger avsätts tid på arbetsplatsträffar där pedagger analyserar ch diskuterar varje del i dkumentet. Det är grundläggande att samtliga pedagger är väl förtrgna med innebörden av texten ch dagligen arbetar utifrån den.