Förskolan Sjötomtens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Transkript

1 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (12) Rev Försklan Sjötmtens plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016/2017 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska ha samma rättigheter flickr sm pjkar ch avsett etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck ch ålder. Bristande tillgänglighet är ckså en grund för diskriminering från ch med 1 januari Alla barn har rätt att vistas i försklan utan att utsättas för någn frm av kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier. Varje år upprättas en plan på alla försklr. Det sm står i likabehandlingsplanen ska ske i verksamheten. Arbetet med likabehandling mt kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier regleras i: Skllagen 6 kap (2010:800), Diskrimineringslagen (2008:567 ändrad 2014:958)

2 Sida 2 (12) Förrdning (2006:1083 ändrad 2011:681) m barns ch elevers deltagande i arbetet med planer mt diskriminering ch kränkande behandling. Lärplanen Barnknventinen Stckhlms stads förskleprgram framtidens förskla Enligt skllagen ch diskrimineringslagen är all persnal inm försklan sm kmmer i kntakt med barn skyldiga att arbeta målinriktat för att mtverka, förebygga ch förhindra att kränkande handlingar, diskriminering ch trakasserier förekmmer på försklan. Om detta ändå skulle inträffa ska mständigheterna utredas, dkumenteras ch åtgärder föreslås för att förhindra att det upprepas. Skadestånd kan utgå till den sm diskriminerats/ kränkts, m persnalen i försklan åsidsätter sina skyldigheter enligt lagen. Vårdnadshavaren kan göra en anmälan till Statens sklinspektin eller Diskrimineringsmbudsmannen. Sklinspektinen ch barn- ch elevmbudet (BEO) har tillsynsansvar för bestämmelserna i skllagen. Diskrimineringsmbudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av bestämmelserna i diskrimineringslagen. Diskriminering Diskriminering är när persnalen i försklan på sakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn ch missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck ch ålder. Beskrivning av diskrimineringsgrunderna - de Bristande tillgänglighet är ckså en grund för diskriminering sedan 1 januari Bristande tillgänglighet innebär att en persn med funktinsnedsättning missgynnas genm att man inte har vidtagit skäliga åtgärder för tillgänglighet för att persnen i fråga ska kmma i en jämförbar situatin med persner utan denna funktinsnedsättning. Trakasserier Trakasserier är när persnal eller barn kränker ett barns värdighet ch kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktinsnedsättning med mera.

3 Sida 3 (12) Kränkande behandling Kränkande behandling är när persnal eller barn kränker ett barns värdighet, men kränkningen har inte samband med någn diskrimineringsgrund. När man bedömer kränkande behandling mellan barn fäster man str vikt vid barnets upplevelse. Försklan ska alltid utreda m barnet blivit kränkt. Här tas hänsyn tas till barnens ålder. Det vanliga är att det inte är frågan m kränkande behandling men däremt snarast fråga m bristande tillsyn från persnal. Trakasserier ch kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (ht, svrdmar, öknamn) psyksciala (utfrysning, grimaser, alla går när någn kmmer) texter ch bilder (teckningar, lappar ch ftgrafier) mbbning (upprepade kränkningar i avsikt att tillfga någn annan skada eller behag) Utvärdering av föregående års plan Genmfördes de åtgärder sm föreslgs i förra årets plan? Är ni nöjda med resultatet? Vad behöver förbättras? 1. Försklans utvärdering beskrivs här: Försklan är inne på sitt andra år ch vi frtsätter att främja de åtgärder vi började med förra året. Vi tränar barnen kntinuerligt att ta andras perspektiv, upprätthålla egen integritet ch knflikthanteringar. Från förra årets kartläggning hade verksamheten en öppen diskussin på ett APT där man uppfattade det att i vissa utvecklingsmråden var i behv att återgäldas ch det handlade huvudsakligen m hur vi pedagger bemöter barnen. Att vara nga med att inte återge negativa kpplingar på samma barn ch att försöka ge feedback till alla barn i lika situatiner. Verksamhetens mål ch arbetssätt är tillgdse allas behv ch försöka se till att alla barn har en gd chans att utveckla sitt värde ch självförtrende. På de flesta avdelningarna har vi knflikthantering där barnen lär sig att sätta gränser ch även stå upp för andra barn sm blir illa behandlade.

4 Sida 4 (12) Diskutera: Var går gränsen mellan befgade tillrättavisningar ch kränkande behandling? Främja barns lika rättigheter ch möjligheter Det främjande arbetet är försklans värdegrundsarbete utifrån lärplanen ch finns i försklans förhållnings- ch arbetssätt. Det är en del i det vardagliga, långsiktiga arbetet på försklan. Att främja är att förstärka respekten för allas lika värde ch skapa förståelse för det sm är annrlunda. Det kan ckså vara till exempel kmpetensutveckling för persnalen m diskrimineringsgrunderna. Försklans främjande arbete beskrivs här: På Sjötmten har arbetat med Prjektet Kmpis kmmit igång. Vi arbetar systematiskt på hur man ska vara en bra kmpis. Barnen har samtalat i samlingar ch uttryckt sig i lika kreativa aspekter sm målningar, film, ritningar ch teater. Avdelningen bredvid arbetar ungefär likadant. De samtalar m hur viktigt det är att lyssna på varandra ch vara en bra kmpis. 2. Försklans främjande arbete beskriva här: På småbarns avdelningar försöker man förebygga arbetet med lika kränkningar. Vi pedagger samtalar ch kartlägger där det kan förekmma en händelse, mycket arbete nu gäller situatiner där det puttas, rivs, slås, bits sv. För att förebygga dessa situatinsbundna händelser arbetar vi mycket med att säga STOPP. Vi vill att barnen själva bygger upp sitt självförtrende ch styrkan att säga ifrån. Vi använder ss av lika sagr där histrien beskriver sådana situatiner, vi använder ss av flansagr, fingerdckr, vi spelar upp teater med barnen ch övar på situatiner där ett barn blir puttat ch slagen ch hur vi känner ss. Genm att kunna beskriva känslan använder vi ss av känslbllar där en känsla beskrivs, glad, ledsen mm.

5 Sida 5 (12) Vi vill få in så mycket beskrivande bilder där barnen själva kan peka ch tala m för ss pedagger. 3. Kartläggning försklans kartläggning beskrivs här: Hur har kartläggningen har gått till ch vilka slutsatser m verksamheten drar ni utifrån kartläggningen. Vad visade kartläggningen att ni behöver jbba vidare med sm mål nästa år? Underlag för kartläggningen kan vara: Organiserade ch väl förberedda samtal med barn ch persnal m trygghet ch trivsel. Knfliktsituatiner Vårdnadshavares/barns synpunkter Utvecklingssamtal/föräldramöten med wrkshps/föräldraråd RISK-incidenter ch barnskyddsrnder Kartläggning av riskmråden enligt HUS-mdellen

6 Sida 6 (12) 4. Analys av kartläggningen I vilka situatiner känner sig barnen trygga, kränkta eller diskriminerade? På vilka platser? Har ni haft situatiner där barn blivit kränkta eller diskriminerade enligt någn av diskrimineringsgrunderna? Utvärdera tidigare insatser, har de haft önskad effekt? Var går gränsen mellan befgade tillrättavisningar ch kränkande behandling? 5. Försklans beskrivning ch analys av kartläggningen: För att förebygga ch främja barns lika rättigheter ch möjligheter har vi samtalat på Apt-möten på enheten ch delat ut kartläggnings underlag för att kunna skriva ner lika bservatiner ch situatiner där vi trr ch sett möjlighet till kränkning ch trygghet. Det har upptäckts att vissa mråden exempelvis vid taletterna kan det förekmma en viss kränkning i barngruppen. Vid en äldre ålder på barnen är könet en diskussin sm kmmer upp i samtal. För att förebygga sådana situatiner lämnas inte barn själva vid taletterna. Närvarande ch delaktiga pedagger är ett måste för att vi ska kunna undvika kränkningar ch diskmineringar. Pedaggerna har samtalat med barnen direkt efter en situatin ch händelse. Man har uppföljt genm att samtala med alla barnen i samlingar ch diskussiner. Sjötmten har ckså undersökt ute gården. Där har vi vidtagit åtgärder sm att alla pedagger ska vara delaktiga ch närvarande med barnen. Vi har lika gårdspsitiner sm pedaggerna ska inta varje mrgn. Pedaggerna i Likabehandlingsgruppen har dessutm utvecklat ett underlag där man ska kunna upptäcka platser, aktiviteter, rutiner ch material där det kan förekmma diskrimineringar. Underlaget har skapats i lika känslsmileys där barnen själva kan vara delaktiga ch medverka i lika uttryck ch förstå sina ch andras känslr.

7 Sida 7 (12) 6. Förebygga diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling Försklan beskriver sina mål för nästa år här: Mål: En trygg ch säker innemiljö ch utemiljö Arbetssätt :Alla pedagger tar ansvar för att inte brista i tillsynen av barnen. Detta genm att fördela persnal ch barn över huset ch i basgruppen. Vi erbjuder hjälp när vi kan. Gör en rundvandring under ht Uppföljning; Följs upp under höstens möten i arbetslagen ch på APT-mötena. Mål; Tänka på skyltar, Genus, låna böcker,fri lek, Samling. Arbetssätt; Skyltarna är ett verktyg sm ska användas i verksamheten under Ht Uppföljning; följs upp under höstens APT- möten. Uppföljning av målen sker i dec 2017 Likabehandlingsgruppen; Ansvariga pedagger ch Bitr. Försklechef. När insatserna ska genmföras: Under vt ch hösten 2017

8 Sida 8 (12) Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet utgår från analys av kartläggningen av den tidigare planen ch händelser sm inträffat under året till exempel incidenter i RISK. Vad visade kartläggningen att ni behöver jbba vidare med sm mål i nästa års plan? Kan insatser till exempel planeras tillsammans med barnen. 6. Försklans förebyggande arbete beskrivs här: Utvecklingssamtal ch barnsamtal 1ggr/år med infrmatin m hur vi arbetar med försklans värdegrund. Vi arbetar med barnråd. Föräldramöten 1 ggr/ termin Upptäcka/utreda/Åtgärda Upptäcka: Utreda: Dkumentera/åtgärda: Dkumentera gärna på förvaltningens blankett för Dkumentatin för utredning av kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier. Följa upp: Dkumentera ckså hur ch när ni tänker följa upp föreslagna åtgärder på samma blankett. Följa upp på förvaltningen: Om försklan har haft en anmälan till Sklinspektinen/be skrivs ett yttrande till Sciala delegatinen. De föreslagna åtgärderna följs sedan upp tillsammans med förvaltningen. Har försklan dkumenterat någn utredning m kränkning, diskriminering eller trakasserier under året? Ja, incidenter vid taletterna eskalerade ch barn kände sig kränkta. Vi återgäldade genm att se till att taletterna hade draperi för sig ch att en pedagg alltid var närvarande, men inte delaktig i själva kissandet. Endast vid behv vid trkning exempelvis.

9 Sida 9 (12) Ansvarsfördelning - anmälningsplikt Försklechef Försklechef är skyldig att anmäla m barn är utsatt för kränkning/diskriminering till chefen för. Persnal När persnal får kännedm m att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling/diskriminering är hen skyldig att anmäla händelsen till försklechefen. Avdelningschef Avdelningschef är skyldig att anmäla händelsen till stadsdelsnämnden sm är ytterst ansvarig. Barn, vårdnadshavare ch persnals delaktighet Försklan beskriver hur barnen varit delaktiga i likabehandlingsarbetet:

10 Sida 10 (12) Här beskriver försklan hur barn ch vårdnadshavare har varit delaktiga i arbetet: Beskriv hur vårdnadshavarna varit delaktiga i likabehandlingsarbetet ch tagit del av planen. Kmmunikatin Planen ska innehålla rutiner för när ch hur infrmatinen ska spridas till persnal, vårdnadshavare ch barn. Barn ch vårdnadshavare ska veta vem man vänder sig till på försklan m ett barn är utsatt för kränkning/diskriminering ch vilka rutiner sm gäller. Här beskriver försklan hur infrmatinen m planen sprids till barn, vårdnadshavare ch persnal:

11 Sida 11 (12) Alla barn har rätt att vistas i försklan utan att utsättas för någn frm av kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. Varje år upprättas en plan på alla försklr. Det sm står i likabehandlingsplanen ska ske i verksamheten. Du sm arbetar på Sjötmten är skyldig att följa de mål ch arbetssätt sm följer: Det förekmmer ingen diskriminering, några trakasserier eller någn kränkande behandling på Sjötmten. På Sjötmten har vi en trygg ch säker ute ch innemiljö. Alla pedagger ska ta ett enskilt ansvar att vara delaktiga i främjandet av likabehandling i barngruppen samt utvecklingen av likabehandlingsplanen utifrån våra demkratibegrepp: Engagemang, deltagande ch medbestämmande. Barnen visar förmågr i fri lek ch styrd verksamhet sm främjar likabehandling samt mtverkar trakasserier ch kränkningar. Alla pedagger har läst de styrdkument vi måste följa. Alla vet vilka rutiner sm gäller vid uppkmsten av diskriminering, kränkning eller trakasserier. Detta innefattar ansvar att meddela kllegr vid uppkmst, veta var blanketter finns samt vilka handlingsplaner sm finns.

12 Sida 12 (12) Alla pedagger skall följa de arbetssätt vi gemensamt bestämmer samt kunna föra resnemang runt dessa. Vi gör likabehandlingsarbetet mer tillgängligt genm att arbeta fram Bra att tänka på-skyltar. Alla pedagger använder ett psitivt rdbruk där vi trr på barnens förmågr. Detta betyder att vi berättar för barnen vad de ska GÖRA istället för vad de ska SLUTA med. Det betyder ckså att vi bara lägger ansvar på barnet sm barnet kan ch bör råda över. Alla pedagger tar ansvar för att inte brista i tillsynen av barnen. Detta genm att fördela persnal ch barn över huset ch på basgruppen. Vi erbjuder hjälp när vi kan ch ber m hjälp när vi behöver. Alla pedagger tar ett ansvar i att driva Ett hus -arbetet för att undvika stress ch se till HELA husets verksamhet. Detta innebär att vara delaktig i mrgnplaneringar för dagen där vi fördelar persnal ch uppgifter. Men ckså att vara lyhörd mt sina kllegr under hela dagen. Det är barnens behv sm ska styra fördelningen. Alla pedagger tar ett ansvar för att driva ett sjystkmpisarbete på Sjötmten. Vi främjar likabehandling genm att skapa nrmer för vänskap ch demkrati. Detta innebär bl.a. att pedagger ansvarar för att alla barn följer lekreglerna- Turtagning, samförstånd ch ömsesidighet. Det innebär även att lyfta fram fördelar av att vara en grupp sm t.ex. medlärande ch slidaritet. Bra att tänka på-skyltarna är ett verktyg sm ska användas i verksamheten under hösten. Vi diskuterar, utvecklar ch arbetar fram en enhetlig plicy. Vi gör en rundvandring i vår pedaggiska miljö ch kartlägger risk för kränkningar, diskrimineringar ch trakasserier.