LIKABEHANDLINGSPLAN för FAJANS FÖRSKOLA

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN för FAJANS FÖRSKOLA 2016/2017

2 Innehåll 1. Likabehandlingsplan för Fajans föskla läsåret 16/17 - Inledning 3 - Ansvarsfördelning 4 2. Visin ch värdegrund 5 3. Definitiner 6 4. Främjande arbete 7 5. Förebyggande arbete 8 6. Arbetsgång vid kränkande handlingar När barn kränker barn 9 När vuxen kränker barn När elev kränker vuxen Utvärdering ch uppföljning 10 Du sm är förälder är alltid välkmmen att kntakta ss i försklan m du har idéer synpunkter på vårt likabehandlingsarbete eller m du känner r för ditt barn. Kntakter: Brun avdelning tel , Rsa avdelning tel , Grön avdelning tel , Gul avdelning tel , Röd avdelning tel , Catja Duzmann Försklechef tel Carina Sigurdssn, specialpedagg tel BO tel Rädda Barnen tel BRIS tel

3 Likabehandlingsplan för Fajans förskla, läsåret 16/17 1. INLEDNING Bakgrund ch syfte Denna likabehandlingsplan har utarbetats sm stöd för persnal, vårdnadshavare ch barn vid Fajans förskla i Falkenbergs kmmun i arbetet med att efterfölja Skllagen 2010:800 samt Diskrimineringslagen 2008/567, sm reglerar försklans skyldigheter gällande likabehandling. I skllagen 6 kap. 6 beskrivs följande: Huvudmannen ska se till att inm ramen för varje enskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att mtverka kränkande behandling av barn ch elever. I skllagen 6 kap. 8 beskrivs följande: Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder sm behövs för att förebygga ch förhindra kränkande behandling av barn ch elever. Planen ska innehålla en redgörelse för vilka av dessa åtgärder sm avses att påbörjas eller genmföras under det kmmande året. En redgörelse för hur de planerade åtgärderna har genmförts ska tas in i efterföljande års plan Diskrimineringslagens första paragrafs lydelse är följande: Denna lag har till ändamål att mtverka diskriminering ch på andra sätt främja lika rättigheter ch möjligheter avsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinshinder, sexuell läggning eller ålder. Planen ska skapa en trygghet för barn, vårdnadshavare ch persnal då den visar att rganisatinen har rutiner för att både förebygga ch åtgärda det, sm vanstående lagar kräver. Hur är planen framtagen? Vår plan är framtagen i samverkan med all persnal på Fajans förskla, vårdnadshavare, representerade i vår lkala styrelse. Resurser Till arbetet med att uppfylla kraven i vannämnda lagar har resurser avsatts i frm av utvecklingsgrupp för revidering av denna plan tid på arbetsplatsträffar ch pedaggiskt frum

4 Ansvarsfördelning Ansvar försklechef Försklechef ansvarar för att huvudmannens ansvar uppfylls på varje enhet. Försklechefen ansvarar ckså för att nyanställd persnal, barn ch deras vårdnadshavare får kunskap m innehållet i planen. Persnal tillsammans med försklechef är ansvarig för att planen arbetats fram ch för att den efterföljs. Liksm att den nyskrivs inför varje nytt läsår. Ansvar persnal I Lpfö98/10 beskrivs arbetslagets ansvar på följande sätt Arbetslaget ska ansvara för Visa respekt för individen ch medverka till att det skapas ett demkratiskt klimat i försklan, där samhörighet ch ansvar kan utvecklas ch där barnen får möjlighet att visa slidaritet Stimulera barnens samspel ch hjälpa dem att bearbeta knflikter samt reda ut missförstånd, kmprmissa ch respektera varandra Lyfta fram ch prblematisera etiska dilemman ch livsfrågr Göra barnen uppmärksamma på att människr kan ha lika attityder ch värderingar sm styr deras synpunkter ch handlande Samarbeta med hemmen när det gäller barnens fstran ch med föräldrarna diskutera regler ch förhållningssätt i försklan. Förskllärare ska ansvara för Att varje barn får sina behv respekterade ch tillgdsedda ch får uppleva sitt eget värde Att försklan tillämpar ett demkratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar Att det utvecklas nrmer för arbetet ch samvarn i den egna barngruppen Under barnets vistelse i försklan skall alla vuxna ta ett ansvar för alla barn avsett var ch när en kränkning sker. All persnal agerar direkt när det uppmärksammas att någn gör någt kränkande i rd ch/eller handling. Se arbetsgång s. 9.

5 2. VISION OCH VÄRDEGRUND Alla ges möjlighet att utvecklas i en trygg miljö Med detta menar vi: Alla barn är allas barn. Alla barn ska känna sig trygga hs ss ch mötas varje dag med glädje ch nyfikenhet. I alla möten sm sker i vår verksamhet ska vi ge varandra möjlighet att utvecklas i en trygg miljö. Var ch en ska känna sig respekterad för den man är. Vi ska skapa trygghet sm är en förutsättning för att våga uttrycka sina åsikter, lyssna på andras, ta emt de möjligheter sm ges ch våga både lyckas ch misslyckas. Vi arbetar för att skapa gda relatiner, ch ett respektfullt bemötande av andra med glädje ch nyfikenhet. Alla ska få utvecklas till unika individer utan att bli kränkt eller kränka andra avsett de 7 diskrimineringsgrunderna. Vår verksamhet präglas av en psitiv nyfikenhet på vad varje nytt barn kan tillföra ss. På Fajans förskla ska barn, föräldrar ch persnal känna sig trygga. Med detta menar vi att: Alla barn ch föräldrar ska känna sig välkmna, sedda ch bekräftade. Barnen vet vem de ska vända sig till när de känner r. Alla föräldrar vet vem de ska vända sig till m de känner r för ett barns situatin i försklan. All persnal vet hur de ska agera m de känner r för ett barns situatin. Nyanlända barn ch föräldrar får extra stöd av tlk ch mdersmålslärare. Mdersmålslärare kan fungera sm en länk mellan försklan ch hemmet för at skapa trygghet för barn ch föräldrar. Vi skaffar ss den kunskap sm behövs för att främja likabehandling, förebygga kränkningar, mtverka fördmar, lösa knflikter ch mtverka utanförskap.

6 ! 3. DEFINITIONER Gemensamt för all kränkande behandling är att någn eller några kränker principen m alla människrs lika värde. Diskriminering är en handling eller struktur sm utestänger eller kränker en persn. Den behöver inte vara medveten eller aktiv. kön: att någn är kvinna eller man, könsöverskridande identitet eller uttryck: att någn inte identifierar sig sm kvinna eller man eller genm sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, etnisk tillhörighet: natinellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, funktinshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persns funktinsförmåga sm till följd av en skada eller en sjukdm fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, sexuell läggning: hmsexuell, bisexuell eller hetersexuell läggning, ch ålder: uppnådd levnadslängd. Direkt diskriminering: Ett barn får inte missgynnas genm särbehandling på grund av någn av de sju diskrimineringsgrunder sm lagen mfattar. Indirekt diskriminering: Ett barn får inte missgynnas genm att till synes neutrala rdningsregler med mera tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Definitinerna gäller kränkningar mellan barn ch mellan persnal ch barn. Trakasserier är en aktiv, medveten handling sm kränker en persns värdighet i kppling till de sju diskrimineringsgrunderna. Ovanstående regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) Kränkande behandling är uppträdande sm utan att vara trakasserier kränker en persns värdighet. Med mbbning avser vi upprepade kränkningar samt att det råder en balans i makt mellan den sm kränker ch den sm kränks. En viktig utgångspunkt är att den sm uppger sig ha blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkningarna kan vara: Fysiska t.ex. att bli utsatt för slag, sparkar ch knuffar. Oaktsamhet med andras ägdelar, suckar, miner ch gester Verbala t.ex. svrdmar, könsrd, förlämpningar ch htelser. Psyksciala t.ex. att bli utsatt för utfrysning, blickar, ryktesspridning ch nnchalans mt regler Text- ch bildburna tex. kltter, brev, lappar, e-pst, sms, mms, msn ch meddelanden på lika webbcmmunities.

7 Ovanstående regleras i Skllagen 2010:800 6 kap 4. FRÄMJANDE ARBETE Vi ska skapa en psitiv ch utvecklande lärmiljö för alla, där ingen utsätts för kränkningar, trakasserier, mbbning eller diskriminering Vad är främjande arbete? Det främjande arbetet pågår ständigt, berör alla barn ch behöver ingen förekmmen anledning, eftersm det är en del av sklans värdegrundsuppdrag. Vi vill skapa en psitiv ch utvecklande lärmiljö för alla, där ingen utsätts för kränkningar, trakasserier, mbbning eller diskriminering. Persnalen ska agera utifrån värdegrundens principer. På försklan förs en levande diskussin kring vad sm är försklans nrmer ch värden. Kmpetensutvecklingen består av diskussiner kring diskriminerings grunderna, försklans vädegrund ch inläsning av litteratur. Persnalen ska vara medveten m på vilka platser, i ch runt försklan, sm barnen inte känner sig trygga. Främjande arbete läsåret 16/17 All persnal har kunskap m plan mt kränkande behandling ch diskriminering ch persnalen arbetar medvetet efter den. Vi infrmerar föräldrarna m likabehandlingsplanen ch vad den står för. Vi lyfter barnens psitiva handlingar för de själva ch för andra. Vi ger barnen möjlighet att leka ch arbeta i mindre grupper. Vi intervjuar ch bserverar barnen. Vi vuxna finns där barnen är, ch är uppmärksamma på vad sm händer. På så sätt kan man hjälpa barnen i deras lek ch i deras sciala samspel i så str utsträckning sm möjligt. Vi anpassar verksamheten ch dess lärmiljö utifrån barnens intresse, behv ch rådande prjekt. Vi arbetar för en rak ch öppen kmmunikatin med föräldrar. Persnalen strävar efter att se varje barn ch förälder vid den dagliga kntakten. Vi samtalar m hur man är mt varandra ch hur man är en bra kmpis. Vi har utvecklingssamtal ch använder webbverktyget Unikum för dkumentatin. Vi har regelbundna träffar i barnhälsteamet.????? Persnalen har regelbunden reflektinstid där vi diskuterar nrmer ch värderingar. Vi pratar m känslr, empati ch m kränkande rds betydelse tillsammans med barnen. Persnalen visar varandra, barn ch föräldrar respekt, så att vi vuxna är bra förebilder.

8 5. FÖREBYGGANDE ARBETE Kartläggning av förbättringar i det förebyggande arbetet Vi kartlägger vår inne ch utmhusmiljö så att vi kan uppmärksamma trygga platser, ch vara uppmärksamma sm vuxna när det gäller dessa platser. Vi behöver se över hur barnen leker på gården ch hur vi är delaktiga i barnens aktiviteter utmhus. Detta gör vi genm bservatiner ch samtal ch barnintervjuer med de äldre barnen kan det även ske med husmdellen.. Se utvärdering under punkt 7. Kartläggningen utgår ifrån diskrimineringsgrunderna: Kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning ch ålder. Förebyggande arbete läsåret 16/17 Mål: Att alla föräldrar ska veta att planen mt kränkande behandling ch diskriminering finns ch vad den står för. Den ska vara ett levande dkument i verksamheten. Åtgärd: Att vi persnal infrmerar m planen mt kränkande behandling ch diskriminering vid insklningen. Krtversinen ska finnas tillsammans med insklningsmaterialet ch gör tillgänglig i försklans entré samt att den skall finnas uppdaterad på falkenberg.se. Mål: Alla barn ska känna sig trygga på gården. Åtgärd: All persnal cirkulerar på gården, även bakm kullen ch förrådet. Eventuellt husmdellen för de äldre barnen sm består av ftn ch frågeställningar för de äldre barnen. Ex. på frågeställning: Är du rädd någnstans? Mål: Vi har samma gemensamma regler på Fajans förskla sm blir kända för barn ch persnal ch föräldrar Åtgärd: Alla barn ch vuxna på försklan diskuterar vilka regler vi ska ha. Sedan sammanställer vi dessa ch tydliggör dem. Ansvariga för åtgärder: All persnal ch försklechef

9 6. VID UTANFÖRSKAP ELLER OM KRÄNKNING, TRAKAS- SERIER, MOBBNING ELLER DISKRIMINERING SKER Upptäcka Enligt tidigare nämnda lag m förbud mt diskriminering ch annan kränkande behandling av barn ch elever finns det en handlingsplikt för persner sm får kännedm m att det förekmmer trakasserier eller annan kränkande behandling. Detta gäller persner på alla nivåer i verksamheten. Kännedm m att kränkning/diskriminering/mbbning förekmmer, skall detta medelbart utredas. Vi upptäcker lika typer av kränkningar genm samtal barn - pedagg, förälder pedagg direkta bservatiner inne ch ute Det är alltid den drabbades upplevelse sm ska vara vägledande när man väljer att gå vidare med ett ärende. Arbetsgång vid kränkande handling Vid kännedm m kränkande handlingar eller överträdelse av överenskmna regler, ska åtgärder vidtas utan fördröjning. Arbetsgång när barn kränker barn Den persnal sm uppmärksammar trakasserier eller kränkande handling samtalar med de inblandade ch gör en bedömning av det inträffade. Enstaka kränkningar ch knflikter utreds direkt av inblandade berörda. Både den sm blivit utsatt ch den sm utsatt ska få stöd ch hjälp. Om misstanke m kränkande behandling kvarstår, skall kntakt med vårdnadshavare tas. När det finns tveksamheter till kntakt, beslutar rektr m detta. Dkumentatin ska ske. Se dkumentatinsmallen, bilaga 1! Uppföljning sker vid behv ch dkumenteras. Vid trakasserier eller annan kränkande behandling skall den persn sm samtalat med den utsatte följa upp ärendet till dess att trakasserierna eller den kränkande behandlingen bedöms ha upphört. Om ingen förändring sker kntaktar rektr scial myndighet. Vid upprepning kntaktas scial myndighet igen. Arbetsgång när vuxen kränker barn Var rak genm att säga till ch reagera på ett sätt sm man kmmit överens m i arbetslaget, exempelvis genm att ta den vuxne åt sidan ch fråga hur den tänkte. Lyssna in situatinen. För aldrig känsliga diskussiner mellan vuxna då det finns barn närvarande Samtal förs med det kränkta barnet, sm försäkras m att ärendet ska behandlas. Försklechef ska infrmeras när vuxen kränker barn. Vårdnadshavare ska alltid infrmeras när vuxen kränker barn. Försklechef utreder ärendet mgående ch ansvarar för dkumentatinen. Försklechef ansvarar för kntakten med vårdnadshavare ch dkumenterar. Försklechef följer upp ärendet ch dkumenterar. Alla kränknings ärenden går vidare till nämnden. Förbudet för persnal att utsätta barn för kränkningar gäller inte tillrättavisning sm är befgad för att upprätthålla rdning ch gd miljö, även m barnet kan uppleva tillrättavisningen sm kränkande.

10 Arbetsgång när barn kränker vuxen Vid enstaka kränkning bör den persnal sm uppmärksammar kränkningen reagera mt det barn sm kränkt. Vid allvarliga, upprepade kränkningar ch vid känsliga ärenden överlämnas ärendet till försklechef. Försklechef utreder ärendet mgående ch ansvarar för dkumentatinen. Försklechef ansvarar för kntakten med vårdnadshavare ch dkumenterar. Försklechef följer upp ärendet ch dkumenterar. 7. UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING Utvärdering av denna plan ska ske innan 31/1-17. Barnhälsteamet samlar all dkumentatin sm gjrts kring kränkande ch diskriminerande handlingar. Utifrån arbetslagens dkumentatin ch barnhälsteamets insamlade dkumentatin under läsåret utvärderas ch revideras denna plan ch nya mål sätts upp. Kartläggningsmetd mål åtgärd ansvarig

11 Bilaga 1 Dkumentatinsmall vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling: Utsatt barn/elev: Klass/Grupp: Datum: Tidpunkt: Plats: Utövare av trakasserier eller den kränkande handlingen Namn: Klass/ Grupp: Händelse: Åtgärder: Samtal med inblandade Datum: Pedagg: Ev. överenskmmelse: Kntakt med vårdnadshavare Datum: Pedagg: Infrmatin given till elev/barnhälsan Datum:

12 Pedagg: Annat: Uppföljning gjrd (datum): Dkumentatinsansvarig: Datum för ärendets avslutande: