LIKABEHANDLINGSPLAN Gunghästens förskola Fårdala/Stimmets enhet. Läsåret 2015/2016

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN Gunghästens förskla Fårdala/Stimmets enhet Läsåret 2015/2016 Datum för upprättande: nvember 2015

2 Innehållsförteckning Till dig sm är barn 3 Till dig sm är vårdnadshavare 3 Likabehandlingsplanens syfte 3 Definitiner på diskriminering enligt diskrimineringslagen 3 Definitin på kränkande behandling enligt skllagen 4 Enhetens visin/långsiktiga mål (nedan är ett exempel) 4 Infrmatin ch delaktighet 6 Främjande arbete för likabehandling 6 Kartläggningsmetder 8 Analys av kartläggningen 9 Förebyggande arbete för att mtverka diskriminering, trakasserier & kränkande behandling 9 Åtgärdsplan 11 Utvärdering av förra årets Likabehandlingsplan 9 Till dig sm är barn Försklan ska vara fri från kränkningar ch diskriminering. Det finns skrivet i skllagen ch diskrimineringslagen. I Barnknventinen (BK) står det att alla barn har samma rättigheter ch lika värde barnets bästa ska alltid kmma i första rummet. Försklan sm du går i har en skyldighet att arbeta för att uppnå detta. Om du känner dig utsatt för mbbning, diskriminering, kränkande behandling, ht eller våld ska du kntakta en vuxen sm du känner förtrende för. Det gäller ckså dig sm känner någn sm blir utsatt. 2

3 Till dig sm är vårdnadshavare Om du misstänker att ditt barn eller någt annat barn utsätts för kränkande behandling eller diskriminering kntakta ditt barns pedagg ch biträdande försklechef. Om du misstänker att ditt barn utsätter andra för kränkande behandling ber vi dig göra klart för ditt barn att det inte är ett acceptabelt beteende ch att du själv tar avstånd från beteendet. Vi hppas ckså att du meddelar ditt barns pedagg m misstankarna. Likabehandlingsplanens syfte Planens syfte är att förebygga ch förhindra att barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling i förskla. 1 Försklan ska arbeta för alla människrs lika värde. Likabehandlingsplanen ska bland annat utgå från diskrimineringslagen ch skllagen. 2 Likabehandlingsplanen ska skapa en trygghet ch tydlighet för barn, vårdnadshavare ch persnal så att man tydligt kan se ch agera efter lagarnas intentiner. Det ska finnas en aktuell likabehandlingsplan i varje enskild verksamhet, det vill säga att det ska finnas en för varje förskla. Om inte försklan kan visa att den fullgjrt sitt uppdrag kan den bli skadeståndskyldig. Definitiner på diskriminering enligt diskrimineringslagen Direkt diskriminering Att någn missgynnas genm att behandlas sämre än någn annan i jämförbar situatin m det finns kppling till någn av de sju diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering Att någn missgynnas genm tillämpning av en bestämmelse/regel/förfaringssätt sm verkar neutralt men sm missgynnar persner sm faller under någn av de sju diskrimineringsgrunderna. Trakasserier (en frm av kränkande behandling) Ett uppträdande sm kränker någns värdighet ch sm har samband med någn av de sex diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier Ett uppträdande av sexuell natur sm kränker någns värdighet 1 Begreppet förskla inbegriper all förskleverksamhet. 2 Diskrimineringslag (2008:567) ch kapitel 14a i skllag (1985:1100). 3

4 Instruktiner m att diskriminera En rder eller instruktin m att diskriminera någn på ett sätt sm avses i punkt 1-4 ch sm lämnas åt någn sm står i lydnads- eller berendeförhållande till den sm lämnar rdern eller instruktinen eller sm lvat fullgöra ett uppdrag åt denne. De sju diskrimineringsgrunderna 1. kön - kvinna eller man eller den sm ska ändra/har ändrat könstillhörighet, 2. könsöverskridande identitet eller att genm uttryck visa sig tillhöra ett annat kön, 3. etnisk tillhörighet natinellt/etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. religin eller trsuppfattning 5. funktinshinder (funktinsnedsättning) 6. sexuell läggning - hmsexuell, bisexuell eller hetersexuell läggning 7. ålder I försklan är det huvudmannen eller persnalen sm kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn kan inte diskriminera varandra i lagens mening. Definitin på kränkande behandling enligt skllagen Ett uppträdande sm, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker ett barns värdighet. Mbbning är ett exempel. Kränkningar kan vara: Fysiska till exempel slag eller knuffar Verbala till exempel ht eller att bli kallad för könsrd Psyksciala till exempel att utsättas för utfrysning eller ryktesspridning Text- eller bildburna till exempel via sms eller via Internet eller genm kltter Den sm upplever sig ha blivit kränkt måste tas på allvar! Både försklepersnal ch barn kan göra sig skyldiga till kränkande behandling/trakasserier. Enhetens visin/långsiktiga mål På vår enhet ska ingen utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Vi arbetar för alla människrs lika värde avsett kön, könsöverskridande identitet/uttryck, etnisk tillhörighet, religin/trsuppfattning, funktinshinder, sexuell läggning eller ålder. Alla har ett ansvar för att förebygga, förhindra ch åtgärda diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling. 4

5 Infrmatin ch delaktighet Barn ch vårdnadshavare ska vara delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen. Det sker bland annat genm kartläggningen (se nedan). Försklan ska ckså infrmera barn 3 ch vårdnadshavare m vad planen innebär. Den ska finnas tillgänglig att ta del av. Infrmatin m planen i försklrna Båten, Gunghästen, Pusslet ch Sagan När? Hur? Ansvar för infrmatin Infrmatinsmöte för nya vårdnadshavare Hemsidan Muntlig infrmatin. Planen läggs ut på försklans hemsida när Biträdande försklechef Webbansvarig pedagg planen har uppdaterats. Föräldramöte Planen benämns ch sätts upp på infrmatinstavlrna i hallarna. Avdelningsansvarig pedagg Samling vid behv Infrmatin/samtal med barnen kring ämnet Ansvariga pedagger Arbetsplatsträffar ch planeringsdagar trygghet ch känslr samt kring planen. Infrmatin, utvärdering ch uppföljning av planen sker kntinuerligt. Biträdande försklechef/pedaggisk utvecklingsledare Främjande arbete för likabehandling Försklan ska aktivt arbete för att främja likabehandling. Arbetet ska syfta till att förstärka respekten för allas lika värde ch utgå från alla diskrimineringsgrunderna. Arbetet ska riktas mt alla ch vara en naturlig del i försklans vardag. Försklan Gunghästen Diskrimineringsgrund Kön/könsöverskridande identitet/sexuell läggning 4 Aktivitet Pedaggerna uppmuntrar barns intressen Barnen får/kan prata m ch rita lika familjeknstellatiner. Pedaggerna svarar ärligt på barnens frågr ch för samtal med barnen. Böcker lånas ch läses. Etnisk tillhörighet/ Religin/trsuppfattning 5 Pedaggerna uppmuntrar samtal m ursprung ch m religiösa högtider då de inträffar. 3 Mycket små barn kan av naturliga skäl vara svåra att infrmera. 4 Tre diskrimineringsgrunder har sammanfgats till ett mråde. 5 Två diskrimineringsgrunder har sammanfgats till en. 5

6 Pedaggerna för samtal med varandra m likheter. Böcker lånas ch läses. Funktinsnedsättning (fysiska eller psykiska) (Ålder ) 6 Ksten anpassas efter allergi ch ska vara så lik övrigas kst sm möjligt. Samlingar på avdelningarna där barn i lika åldrar möts, samlas ch leker tillsammans. Kartläggningsmetder Försklan ch sklan ska ta reda på m det förekmmer diskriminering eller kränkningar i verksamheten eller m det finns risk att det uppstår. Metderna för kartläggningen väljs av försklan/sklan men barn/elever ch deras vårdnadshavare samt försklans/sklans samtliga persnal sm arbetar bland barn/elever ska innefattas i kartläggningen. Diskussiner vid arbetsplatsträffar ch planeringsdagar Barnintervjuer ch bservatiner Utvecklingssamtal med vårdnadshavarna, även de äldre barnen deltar i samtalet Föräldramöte samtal m trygghet Föräldraenkät (Pilen) Diskussiner i arbetslaget Olika samtalsfrmer med barnen Värderingsövningar Enskilda föräldrars åsikter/infrmatin Analys av kartläggningen När kartläggningen är genmförd ska den analyseras. Vad har framkmmit? Finns det risker? Blir någt barn/någn elev diskriminerad eller utsatt för kränkningar? Försklan Gunghästen Vad visade kartläggningen? 1. Det finns platser där kränkningar kan ske framför allt där vi inte alltid ser eller hör barnen i vår miljö t.ex. skymda platser, taletter eller vid It-verktyg. Vi arbetar hela tiden kntinuerligt förebyggande men det är ett mråde sm hela tiden bör följas upp. Vi behöver 6 Diskrimineringsgrunden ålder behöver inte tas med i planen. 6

7 sprida ut ss mer ch dela upp ss i mindre grupper för att förhindra knflikter ch eventuella kränkningar. 2. Vi måste medvetet arbeta med vårt förhållningssättsdkument ch ha en tydlig planering ch struktur i arbetet med att förebygga eventuella kränkningar Förebyggande arbete för att mtverka diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling Alla försklr ch sklr ska arbeta förebyggande ch på sätt avvärja att risker för diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling uppstår. Det förebyggande arbetet ska utgå från de riskfaktrer sm visat sig i verksamhetens kartläggning. Försklan Gunghästen Riskfaktr enligt kartläggning Vad gör vi? När gör vi det? Vem ser till att det sker? Miljöer där vi inte alltid ser eller hör barnens samspel t.ex. skymda platser, taletter eller kring Itverktyg. Arbeta med att lyfta lika dilemman ch hur man kan lösa lika prblem vid t.ex. samlingarprblemlösningar/rllspel. Diskutera förhållningssätt tillsammans med barnen ch ge dm de verktyg vi ser att de behöver för att lösa lika knflikter Kntinuerligt ch när lika situatiner uppkmmer. Alla pedagger Risk finns att barn kränks Sprida ss i miljön ch vara uppmärksam på vad sm händer. Lyfta i reflektiner med barnen ch ss pedagger i lika frum m vårt förhållningssätt mt varandra. Under den dagliga verksamheten Diskuteras på arbetslagsmöten (försklemöten) Arbetslagen Ha en tydlig struktur ch ta hjälp av varandra. 7

8 Åtgärdsplan Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det framkmmit signaler m att ett barn/elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Detta innebär att verksamheten ska vidta åtgärder sm dkumenteras ch utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Försklan Gunghästen Arbetsmråde Vad gör vi? När gör vi det? Vem ser till att det sker? Prblemlösning i miljön ch det sciala samspelet Minska risken för att barn kränks Vårt förhållningssätt Arbetar förebyggande ch ger barnen verktyg i sitt sciala samspel, vid prblemlösning ch i knflikthantering. Vara förebilder ch närvarande pedagger Pedaggiska diskussiner angående förhållningssätt i lika reflektinsfrum ch i vår verksamhet. Diskutera fram strategier för att sprida ss mer i vår miljö ch då speciellt vid skymda platser ch taletter. Lyfta nätetik ch turtagning i barns dagliga arbete med It-verktyg Kntinuerligt i den aktuella verksamheten APT, försklemöte, reflektinsmöten ch avdelningsmöten m.m. I den dagliga verksamheten Alla pedagger Försklechef Alla pedagger Alla pedagger 8

9 Utvärdering av tidigare Likabehandlingsplan 2014/2015 Besvara med JA, NEJ eller DELVIS. Läsåret 2014/2015 Har samtliga arbetsmråden i planen hunnits med? Har insatserna uppnått avsett syfte? Finns det frtfarande mråden i planen att arbeta med? Är de mrådena medtagna i årets plan? Har barnens/elevernas delaktighet varit tillräcklig? Gunghästen Ja/delvis Ja Ja, delvis Ja Ja Datum: Nvember 2015 Metd för utvärdering (t.ex. samma metder sm i kartläggningen): Samtal på arbetsplatsträff, försklemöten ch reflektiner. Samlingar ch samtal med barnen. Observatiner ch kartläggningar i barngruppen ch den fysiska miljöns utfrmning. Brukarundersökning/Föräldraenkät Utvecklingssamtal Olika arbetsgrupper har arbetat med lika frågr. Förslagen har tagits upp ch diskuterats med all persnal, vårdnadshavare ch barn. 9