Trygghetsplan för Lillhedens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Trygghetsplan för Lillhedens förskla Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling Förvaltning för livslångt lärande

2 2(8) 1. Vår visin: På vår förskla ska alla barn känna sig trygga ch bli respekterade för det dem är avsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning ch ålder. På Lillhedens förskla ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Alla barn ch vuxna har rätt att bli accepterade sm de är. Alla människr, stra sm små, har rätt att vara lika på lika villkr. 2. Vad säger lagen m förbud mt diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling? Från ch med 2009 gäller lagen m förbud mt diskriminering ch trakasserier i försklan (SFS 2008:567). Dessutm gäller skllagen m aktiva åtgärder mt kränkande behandling (2010:800, 6 kap.). Det här innebär att försklan ska arbeta främjande, förebyggande ch åtgärdande mt diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling Vad är diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling? Diskriminering sker när försklan på sakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn ch när det har samband med någn av de sju diskrimineringsgrunderna sm är: Kön Etnisk tillhörighet Religin eller annan trsuppfattning Funktinshinder Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder 2.2. Diskriminering delas in i mrådena: Direkt diskriminering: när det finns en regel eller en rutin sm missgynnar en persn med utgångspunkt i någn av de sju diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering: när det finns en regel eller en rutin sm verkar neutral men sm missgynnar en persn med utgångspunkt i någn av de sju diskrimeringsgrunderna. Bristande tillgänglighet: när en persn med funktinsnedsättning missgynnas genm att verksamheten inte vidtar skäliga åtgärder för att skapa tillgänglighet. Instruktin att diskriminera: Instruktin att diskriminera är när någn ger en rder eller instruerar någn sm är i berendeställning, till exempel en anställd, att diskriminera någn annan. Trakasserier är uppträdanden sm kränker en persns värdighet ch sm har samband med någn av de sju diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan ckså vara av sexuell natur, de kallas då sexuella trakasserier Kränkande behandling Kränkande behandling är uppträdande sm kränker ett barns värdighet, men sm inte har någt samband med någn av de sju diskrimineringsgrunderna.

3 3(8) 3. Delaktighet i arbetet med trygghetsplanen 3.1. Barnens delaktighet Vi uppmuntrar barnen till att reagera på händelser sm inte upplevs sm kej. Barnen får möjlighet att vara delaktiga i att ta fram trivselregler på försklan. Vi ska diskutera med barnen i vardagen m scialt samspel ch hur vi är mt varandra. Barnens deltagande möjliggörs utifrån förutsättningar ch mgnad i det dagliga trygghetsarbetet Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna ges möjlighet att påverka verksamheten genm daglig insyn, kmmunikatin ch deltagande i utvärdering av verksamheten. Vi använder verktyget InfMentr där vi delger verksamhetens pedaggiska aktiviteter med barnen Persnalens delaktighet Alla pedagger ska känna till ch vara delaktiga i arbetet kring den reviderade trygghetsplanen. Trygghetsplanen såsm försklans förebyggande- ch främjande trygghetsarbete är en del av det systematiska kvalitetsarbetet ch utvärderas årligen av försklechef ch medarbetare Infrmatin m planen ch dess innehåll Barn ch vårdnadshavare ska vara delaktiga i arbetet med trygghetsplanen. Det sker bland annat genm kartläggningen (se punkt 5). Försklan ska ckså infrmera barn ch vårdnadshavare m vad planen innebär. Den ska finnas tillgänglig att ta del av. Infrmatin m trygghetsplanen på Lillheden: För vem? När? Hur? Ansvar för infrmatin För vårdnadshavare- Föräldramöte Ht 2018 Insklningssamtal för nya vårdnadshavare Ht 2018/Vt 2019 Muntligt Planen finns i försklans hall. Muntlig infrmatin ch infrmatin m hemsidan. Pedaggerna Ansvarig pedagg Hemsidan Internet Försklechef Ht 2018 För barnen- Samlingstillfällen Ht 2018 Muntligt Planen finns i hallen. Alla pedagger

4 4(8) 4. Främjande insatser För att vara framgångsrika i det främjande trygghetsarbetet är det bra m alla sm arbetar i försklan förstår ch blir psitivt utmanade under arbetets gång. Det rör försklans hela arbete, från sättet att rganisera ch genmföra undervisning/aktiviteter till sättet att tala ch handla under hela förskledagen. Arbetet sker varje dag, under hela verksamheten. Det visar sig både i det sm görs ch sägs ch i det sm inte görs ch inte sägs. Försklans persnal har makten ch det yttersta ansvaret för att skapa en trygg ch tillitsfull arbetsmiljö. Det främjande arbetet är en viktig del av försklans värdegrundsarbete. Det främjande arbetet utgör grunden för arbetet mt diskriminering ch kränkande behandling. Ett framgångsrikt främjande trygghetsarbete verkar i sig ckså förebyggande Pedaggernas förhållningssätt En str betydelse i det främjande trygghetsarbetet är persnalens förhållningssätt. Persnalen på Lillheden är medvetna över hur vi talar ch förhåller ss till alla sm befinner sig i verksamheten. Dessa handlingar mfattar samtliga diskrimineringsgrunder. Verksamheten ska arbeta systematiskt för att upptäcka eventuell diskriminering, trakasserier ch kränkningar Försklemiljö ch material Försklemiljön är föränderlig, vi ser ständigt över denna. När vi köper in leksaker till försklan utgår vi från ett nrmkreativt perspektiv. Vi gör medvetna val när vi hänger upp bilder på väggarna, det finns av förebilder gällande kön, ålder, etnicitet, hudfärg, funktinalitet, kärlek, familjebilder ch religin. Litteraturen sm erbjuds på försklan speglas även i mångfald Förankring hs barnen Arbetet utgår ifrån försklans övergripande uppdrag att verka för demkratiska värderingar ch mänskliga rättigheter att förankra respekten för alla människrs lika värde samt att utveckla en miljö där alla barn känner sig trygga ch utvecklas. Främjande handlar m att identifiera ch stärka de psitiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet med att främja lika rättigheter ch möjligheter riktar sig till alla barn ch ska genmföras utan att det föranleds av någt särskilt prblem. Det främjande arbetet är en av verksamhetens frtgående uppgifter ch bör därför bedrivas på ett kntinuerligt, systematiskt ch målinriktat sätt.

5 5(8) 4.4 Aktivitetsplan Diskrimineringsgrund Kön Könsidentitet eller könsuttryck Aktivitet/arbetssätt I miljön aktivt utmana steretypa könsrller. Inventera befintligt material ch uppdatera ped. material sm sånger, litteratur, sagr, drama m.m. Inventera facklitteratur-kmplettera vid behv Inventera barnlitteratur-kmplettera vid behv Samtala m likheter ch likheter, ifrågasätta. Sexuell läggning Etnisk tillhörighet Religin eller annan trsuppfattning Funktinsnedsättning (fysiska eller psykiska) Ålder Genm försklans värdegrund, ge barnen ett öppet synsätt vad gäller likheter ch likheter i världen via medier, sånger, samlingar, egna erfarenheter m.m. Uppdatera material I samlingar ch genm teater ch litteratur belysa levnadsvillkr ch traditiner i andra kulturer. Internatinella maträtter. Uppmärksamma barnen på vad barnknventinen är ch hur vi på försklan förhåller ss till den. Undervisa barnen i barnens rättigheter. Vi inventerar, är flexibla ch anpassar den fysiska ch den psykiska miljön i hela verksamheten för att tillgdse de befintliga behven. - Genm att dela gruppen med barn för att underlätta för barn med kgnitiva svårigheter. - Delar upp grupperna i mindre grupper för att skapa lugnare arbetsmiljö för barn ch vuxna. - Vi upprättar handlingsplaner för barn i behv av särskilt stöd. Krtsiktigt ch långsiktigt. Vi anpassar aktiviteter till barnen utifrån förutsättningar ch behv, inte utifrån ålder. Vi anpassar lärmiljön ch material på ett sätt sm passar alla barn avsett ålder. Arbeta åldershetergent Klass (Detta är inte en definitin av diskriminering enligt lagen) Arbeta nrmkreativt bland annat ifrågasätta barnens sätt att värdera exempelvis lika legbitar eller andra materiella ting. Belysa att alla är unika ch lika mycket värda avsett bakgrund. Vi bemöter barnen utifrån deras egenskaper, inte efter utseende, kläder eller tillhörigheter.

6 6(8) 5. Kartläggning För att kunna identifiera risker för diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling i verksamheten utvärderar persnalen tryggheten kntinuerligt. Detta sker såväl i det dagliga arbetet sm vid varje avdelningsplaneringstillfälle då vi analyserar ch diskuterar utifrån: Hur är klimatet i gruppen? Diskussiner förs även på individnivå, hur vi upplever att varje barn mår. Eventuella prblem- ch riskmråden sm identifieras ligger till grund för planeringen av de åtgärder sm ska genmföras för att förebygga ch förhindra diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling. Kartläggningen mfattar inte bara förekmsten av trakasserier ch kränkande behandling utan även en översyn av den egna rganisatinen på såväl individ-, grupp- ch verksamhetsnivå. Rutiner ch regler ses därför över för att minimera risken för att det uppstår strukturer sm bidrar till diskriminering. 6. Förebyggande åtgärder Syftet med det förebyggande arbetet är att avvärja risker för diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling. Sm grund för arbetet ligger regelbundna kartläggningar av de risker för sådant sm finns i den egna verksamheten. Målet är att genmföra förebyggande insatser med utgångspunkt i den egna verksamhetens identifierade styrkr ch svagheter. Det förebyggande arbetet är en del av försklans systematiska kvalitetsarbete ch ska invlvera alla. Arbetet med aktiva åtgärder mfattar i krthet att inm verksamheten: arbeta frtlöpande i fyra steg (undersöka, analysera, åtgärda, samt följa upp ch utvärdera). ta fram, följa upp ch utvärdera riktlinjer ch rutiner för att förhindra trakasserier ch sexuella trakasserier. dkumentera alla delar av det frtlöpande arbetet Åtgärdsplan Det åtgärdande arbetet ska påbörjas medelbart när det framkmmit signaler m att ett barn känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Detta innebär att verksamheten ska vidta åtgärder sm dkumenteras ch utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. 7. Analys Har utvärderingen av fjlårets plan resulterat i nya mål ch åtgärder för det förebyggande arbetet? Glöm i så fall inte att ta upp dem i den aktuella planen.

7 7(8) 8. Rutiner vid utredning 8.1. Plicy På Lillhedens förskla råder nlltlerans mt trakasserier ch kränkande behandling Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier ch kränkande behandling Persnalen håller gd uppsikt över alla platser där barn leker inm- ch utmhus. Persnalen lyfter upp det de sett eller hört i arbetslaget ch diskuterar lika lösningar. Vid knflikter lyssnar persnalen alltid på vad barnen berättar ch vägleder/hjälper till att lösa knflikten Vid misstanke gällande diskriminering, trakasserier ch kränkningar Vid misstanke gällande diskriminering, trakasserier ch kränkningar påbörjas en utredning skyndsamt enligt följande rutiner: Försklechef ska infrmeras ch allt ska dkumenteras. Försklechef anmäler misstanken m kränkning till huvudman. Vid misstanke gällande en pedagg ansvarar försklechefen eller någn utmstående för hela utredningen. Åtgärd När ska det vara klart? Ansvarig 1. Pedagg infrmerar försklechef sm anmäler misstanke m kränkning till huvudman 2. Samtal sker med både den utsatte ch den sm utsatts för att kartlägga vad sm hänt ch för att få eventuella kränkningar att upphöra. Hänsyn tas till de berördas ålder. Samtal sker även med berörda vårdnadshavare. 3. Hela arbetslaget kartlägger nuläget på avdelningen, detta bör ske på individ-, grupp- ch rganisatinsnivå. Snarast Snarast Snarast Arbetslaget ch försklechef Den pedagg sm har upptäckt/fått infrmatin m händelsen. Arbetslaget 4. Vid de tillfällen sm kartläggningen visar att diskriminering, trakasserier eller kränkningar har skett: Samtal ch beslut i arbetslaget m vilka åtgärder sm krävs på individ-, grupp- ch rganisatinsnivå. Vårdnadshavarna infrmeras gällande åtgärderna. 5. Uppföljning av åtgärderna genm ny kartläggning. Snarast Inm två månader Arbetslaget Arbetslaget

8 8(8) 9. Barns ch vårdnadshavares rätt till stöd Om du sm förälder känner dig rlig för någt eller m ditt barn känner sig utsatt på någt sätt, kntakta alltid persnal på försklan eller försklechefen. I vår verksamhet kan barn ch deras vårdnadshavare sm vill ha stöd vända sig till: Avdelning: Nyckelpigan Tel.nr: Avdelning: Fjärilen Tel.nr: Försklechef: Marie Edquist Tel.nr: Verksamhetschef: Cathrine Hanssn-Snnerstedt Tel.nr: Barn ch utbildningschef: Ann-Sfie Vennerstrand Tel.nr: