Förskolan Tullstugans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Transkript

1 Sida 1 (15) Rev Försklan Tullstugans plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2018 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Inget barn i försklan får utsättas för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. Med begreppet likabehandling menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter ch möjligheter avsett diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, bristande tillgänglighet ch ålder. Varje år upprättas en plan på alla försklr. Det sm står i likabehandlingsplanen ska ske i verksamheten. Arbetet med likabehandling mt kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier regleras i: Skllagen 6 kap (2010:800) Diskrimineringslagen (2008:567 ändrad 2016:828 ch 2017:282) Förrdning (2006:1083 ändrad 2011:681) m barns ch elevers deltagande i arbetet med planer mt diskriminering ch kränkande behandling. Förrdningen Lärplanen Barnknventinen Sklprgram för Stckhlms stads försklr ch sklr

2 Sida 2 (15) Enligt skllagen ch diskrimineringslagen är all persnal inm försklan sm kmmer i kntakt med barn skyldiga att arbeta med aktiva åtgärder för att mtverka, förebygga ch förhindra att kränkande handlingar, diskriminering ch trakasserier förekmmer på försklan. Om detta ändå skulle inträffa ska mständigheterna utredas, dkumenteras ch åtgärder föreslås för att förhindra att det upprepas. Skadestånd kan utgå till den sm diskriminerats/kränkts, m persnalen i försklan åsidsätter sina skyldigheter enligt lagen. Vårdnadshavaren kan göra en anmälan till Statens sklinspektin eller Diskrimineringsmbudsmannen. Sklinspektinen ch barn- ch elevmbudet (be) har tillsynsansvar för bestämmelserna i skllagen. Diskrimineringsmbudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av bestämmelserna i diskrimineringslagen. När en anmälan kmmer till Sklinspektinen/be så gör de en bedömning m huvudmannen har iakttagit sina skyldigheter att mtverka kränkande behandling utifrån bestämmelserna i skllagen. Diskriminering Diskriminering är när persnalen i försklan på sakliga grunder behandlar barn sämre än andra barn ch missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, bristande tillgänglighet ch ålder. Beskrivning av diskrimineringsgrunderna - Diskrimineringslagen skiljer på sex lika frmer av diskriminering. De är: direkt diskriminering, indirekt diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier ch instruktiner att diskriminera Länk till kmpetensutveckling m diskrimineringsgrunderna på Stckhlms stads intranät: Trakasserier Trakasserier är när persnal eller barn kränker ett barns värdighet ch kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktinsnedsättning med mera.

3 Sida 3 (15) Kränkande behandling Kränkande behandling är när persnal eller barn kränker ett barns värdighet, men kränkningen har inte samband med någn diskrimineringsgrund. När man bedömer kränkande behandling mellan barn fäster man str vikt vid barnets eller vårdnadshavarens upplevelse. Försklan ska alltid utreda misstanke m att barnet blivit kränkt. Här tas ckså hänsyn tas till barnens ålder. En rsak till upplevelser av trakasserier eller kränkande behandling kan vara bristande tillsyn från persnal. Diskutera: Var går gränsen mellan befgade tillrättavisningar ch kränkande behandling? Trakasserier ch kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (ht, svrdmar, öknamn) psyksciala (utfrysning, grimaser, alla går när någn kmmer) texter ch bilder (teckningar, lappar ch ftgrafier) mbbning (upprepade kränkningar i avsikt att tillfga någn annan skada eller behag) Utvärdering av föregående års plan Genmfördes de åtgärder sm föreslgs i förra årets plan? Är ni nöjda med resultatet? Vad behöver förbättras? Försklans utvärdering beskrivs här: Vi har under 2017 haft ett flertal diskussinstillfällen i persnalgruppen, APT ch i likabehandlingsgruppen kring hur vi kan definiera ch synliggöra diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling. Första målet var att alla pedagger på försklan var överens m att vi vuxna är barnens förebilder ch hur vi uppträder ch bemöter varandra, barnen ch föräldrar är av mycket str vikt. Allt vi gör påverkar barnen. Det andra målet var att barnen ska ha ett tydligare inslag i sin vardag på försklan. Utifrån detta km vi fram till att ha ett barnråd en gång varje månad, vilket uppskattades av barnen. Barnen fick inflytande ch km till tals. Maten var ett stående tema ch de fick rösta fram en maträtt i månaden. Det tredje målet var att ALLA barn på Tullstugans förskla ska känna sig delaktiga ch trygga. Pedaggerna bserverar barnet ch barngruppen både i inm- ch utmhusmiljö för att kunna kartlägga vilka platser sm kan få barnen

4 Sida 4 (15) att signalera trygghet. Vi använder ss av känslsymbler där barnen får möjlighet att synliggöra sina tankar ch känslr inför sin närmiljö. Diskutera: Var går gränsen mellan befgade tillrättavisningar ch kränkande behandling? Främja barns lika rättigheter ch möjligheter Det främjande arbetet är försklans värdegrundsarbete utifrån lärplanen ch finns i försklans förhållnings- ch arbetssätt. Det är en del i det vardagliga, långsiktiga arbetet på försklan. Att främja är att förstärka respekten för allas lika värde, skapa en trygg försklemiljö ch skapa förståelse för det sm är annrlunda. Det kan ckså vara till exempel kmpetensutveckling för persnalen m diskrimineringsgrunderna. Försklan Tullstugans främjande arbete beskrivs här: att kntinuerligt träna barnet i att ta andras perspektiv, upprätthålla egen integritet ch lösa knflikter. att i likabehandlingsgruppen frtbilda ss kring frågr sm är relevanta för de lika utmaningar sm vi står inför. att kntinuerligt diskutera dessa likabehandlingsfrågr i arbetslaget ch under lika möten, exempelvis APT. 1. Försklan beskriver hur barnen varit delaktiga i likabehandlingsarbetet: Alla barn är delaktiga i vårt arbete runt hur vi är bra kmpisar samt vilka rättigheter ch skyldigheter barnen har. Tillsammans med barnen skapar vi en kultur sm främjar likabehandling. I genmförandet av likabehandlingsarbetet är barnen en str tillgång. Genm, bland annat,

5 Sida 5 (15) "känslsymblerna" har barnen fått möjlighet att synliggöra sina tankar ch känslr kring sin närmiljö. 2. Här beskriver försklan hur barn ch vårdnadshavare har varit delaktiga i arbetet: I vårt frum för föräldrasamverkan- föräldrarådet, har vi infrmerat m våra skyldigheter utifrån denna plan samt öppnat upp för en dialg runt vad du sm vårdnadshavare kan ha för önskemål ch tankar m likabehandling. Alla vårdnadshavare har tagit del av denna möjlighet genm infrmatin från mailutskick. Planen ska innehålla rutiner för när ch hur infrmatinen ska spridas till persnal, vårdnadshavare ch barn. Barn ch vårdnadshavare ska veta vem man vänder sig till på försklan m ett barn är utsatt för kränkning/diskriminering ch vilka rutiner sm gäller. Här beskriver försklan hur infrmatinen m planen sprids till barn, vårdnadshavare ch persnal:

6 Sida 6 (15) Barn: Vi pratar med barnen m vem man kan/ska prata med m man känner sig ledsen, arg eller behöver hjälp med någt. Vi tar upp barnknventinen i barngruppen ch främjar en miljö sm är trygg ch förtrendefull. Barnen blir även delaktiga genm användandet av känslsymblerna. Vårdnadshavare: Vi strävar efter att skapa ett förtrendefullt ch prfessinellt samarbete med alla vårdnadshavare ch bjuder in till dialg i lika frum. Denna plan har alla tillgång till, maila till vårdnadshavare ch finns på vår hemsida på Här står den infrmatin sm behövs för att göra sin röst hörd m behv finns. Persnal: All persnal på Tullstugan har läst ch skrivit under att de tagit del av planen. På så sätt har alla sm jbbar på Tullstugan en skyldighet ch en rättighet att arbeta, utvecklas ch vistas i en miljö där den efterlevs.

7 Sida 7 (15) Kartläggning 1. Undersök, analysera, åtgärda ch följ upp hinder ch risker på försklan sm har samband med diskrimineringsgrunderna ch kränkande behandling. Dkumentera resultatet. Alla gör en kartläggning minst en gång per år sm dkumenteras. Hur har kartläggningen gått till ch vilka slutsatser drar ni m verksamheten? Vilka aktiva åtgärder föreslår ni? Vad visade kartläggningen att ni behöver jbba vidare med? Sätt upp det sm ett mål nästa år eller lägg till det bland förebyggande åtgärder. Underlag för kartläggningen kan vara: Organiserade ch väl förberedda samtal med barn ch persnal m trygghet ch trivsel, trygghetsvandringar med barnen. Knfliktsituatiner Interna eller externa anmälningar Vårdnadshavares/barns synpunkter Utvecklingssamtal/föräldramöten med wrkshps/förskle råd IA-incidenter ch barnskyddsrnder Kartläggning av riskmråden enligt HUS-mdellen I vilka situatiner känner sig barnen trygga, kränkta eller diskriminerade? På vilka platser? Har vi haft situatiner där barn blivit kränkta eller diskriminerade enligt någn av diskrimineringsgrunderna? Utvärdera tidigare insatser, har de haft önskad effekt? Var går gränsen mellan befgade tillrättavisningar ch kränkande behandling?

8 Sida 8 (15) Försklans beskrivning ch analys av kartläggningen. Vi har haft flertal diskussiner, under lika möten på försklan, m hur vi kan synliggöra ch definiera diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling. Barnrådet fungerade inte sm planerat, vi har därför lagt de på is. Istället har vi lagt fkus på att utveckla barns inflytande på andra sätt. Vi arbetar på en kartläggning av riskmråden ch trygga situatiner sm kan uppstå på försklan. Vad har gjrts ch hur? Vi gör individuella barnintervjuer där barnet får berätta m hen. Vi bserverar vår verksamhet för att se m den bidrar till diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling. Eller m den främjar likabehandling. Var går gränsen att ingripa i barnens lek/knflikter? Vi genmför regelbundna samtal, exempelvis utvecklingssamtal med vårdnadshavare ch tar hjälp av den årliga enkäten sm skickas till föräldrar. Hur kan vi utifrån det material sm kartläggningen gett ss utveckla vår verksamhet? Utifrån barnintervjuer ch bservatiner har vi upptäckt att det finns platser i vår dagliga miljö sm behöver ses över ch göras m.

9 Sida 9 (15) Vi pedagger sm arbetar på försklan måste alla se till att vara uppmärksamma ch bservanta. Vi måste sprida ut ss över lika mråden både inmhus ch utmhus på gården. Återkppling ch uppföljning av våra bservatiner har skett på lika möten, exempelvis på APT, husmöten ch avdelningsmöten. Diskussiner kring föräldraenkäten har ckså gett ss möjligheten att förbättra ch tänka i nya banr, kring försklans miljö ch verksamhet. Hur förhåller vi ss till barnen ch även till varandra? Hur pratar vi till barnen? Dessa frågr ska vi alltid bära med ss ch tänka på. Det viktigaste är det psitiva dagliga arbetsklimatet ch persnalens förhållningssätt, det skapar gda lärandemiljöer för både barnen ch ss pedagger. Vi måste ständigt reflektera kring vårt förhållningssätt till både barnen ch ss vuxna. Vad är skillnaden mellan skäll, tillrättavisning, diskriminering ch kränkning? Detta är ckså en frågeställning sm vi ska tänka över ch bära med ss. Vi kmmer att väva samman likabehandlingsplanen med alla avdelningars arbetsplaner, för att göra likabehandlingsplanen ett levande dkument i vår vardag här på försklan. Påverkar stress vårt förhållningssätt? Hur minskar vi stressen i lika situatiner? Det förebyggande arbetet utgår från analys av kartläggningen av den tidigare planen ch händelser sm inträffat under året till exempel anmälningar eller händelser i IA. Vad visade kartläggningen att ni behöver jbba vidare med sm mål i nästa års plan? Kan insatser till exempel planeras tillsammans med barnen. Hur invlveras vårdnadshavare i arbetet? Den 1 januari 2017 ändrades diskrimineringslagens bestämmelser m aktiva åtgärder. Lagändringen innebär att utbildningsanrdnare har fått ett utökat ansvar för att förebygga diskriminering ch verka för lika rättigheter ch möjligheter avsett lagens sju diskrimineringsgrunder: kön, könsidentitet eller köns uttryck, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning ch ålder. Bestämmelserna i krthet: Arbetet med aktiva åtgärder mfattar i krthet att inm varje verksamhet: arbeta frtlöpande i fyra steg (undersöka, analysera, åtgärda, samt följa upp ch utvärdera)

10 Sida 10 (15) ta fram, följa upp ch utvärdera riktlinjer ch rutiner för att förhindra trakasserier ch sexuella trakasserier dkumentera alla delar av det frtlöpande arbetet samverka med dem sm deltar i utbildningen ch anställda i verksamheten. Läs mer: Nya bestämmelser för försklan ch sklan Försklans förebyggande arbete beskrivs här: Vi jbbar vidare med nedanstående frågr ch utvecklar vår verksamhet därefter. Främjande åtgärder diskuteras ständigt men behöver specificeras mer. Detta för att göra det lättare ch tydligare hur vi ska arbeta dagligen med att främja likabehandling. Målet för föregående års plan sammanfattar ckså var vi vill vara i vårt likabehandlingsarbete men är svårt att mäta ch behöver även det specificeras mer. Arbetssätten är tydliga i strt men lämnar för mycket utrymme åt lika arbetssätt mellan basgrupperna. Vi behöver en mer gemensam syn i hela huset för att kunna uppnå samma mål? Det arbetssätt sm gäller stående punkt på husmöten har ej uppnåtts. Uppföljningen ger ckså mycket utrymme för varje basgrupp att frma detta väldigt fritt. Detta är gjrt i våra arbetsplaner ch behöver även knytas an till denna plan. Ansvaret läggs på varje basgrupp ch dkumenteras i varje enskild arbetsplan. Tar detta ss närmare målet eller behöver vi ena ss mer på hela huset? Under Försklan beskriver sina mål för nästa år, står det att alla ska ha läst de lika styrdkumenten sm vi måste följ, samt ha en förståelse för hur det dagliga likabehandlingsarbetet fungerar här på Tullstugan. Detta har inte alla gjrt ch vi diskuterar hur vi ska bli bättre på att intrducera denna plan för nyanställda. Kanske en flder. Det är inte heller specificerat när varje insats ska genmföras. Har vi lekmateriel sm kan ge upphv till detta. Dagliga rutiner eller situatiner sm kan ge upphv till detta. När, var ch hur skall detta göras? I strgrupp, smågrupper, under fria leken eller är det en ständigt pågående bservatin? Hur fångar vi barnens perspektiv utan att detta färgas av vuxnas tlkningar? Är det möjligt? Kan vi jbba enbart utifrån barnens känslr? Är det lättare att upptäcka skadliga beteenden m barnet visar sina känslr utåt? Hur ser vi barn sm är intrverta?

11 Sida 11 (15) Hur förhåller vi ss till sagr ch berättelser sm tlkas sm kränkande eller diskriminerande? Ska vi censurera, filtrera eller ändra sagans gång? Hur förhåller vi ss till vår sagskatt? Hur pratar vi med barnen i en lärande situatin? Vad är skäll, tillrättavisning, kränkning ch diskriminering? Vad händer med ett barn sm fta blir tillrättavisad på lika sätt. Vad händer med barnets självbild ch lär vi på så sätt andra barn att tillrättavisa på samma sätt? Om någn persnal fta hamnar i negativ kntakt med ett/flera barn. Hur gör vi då? Vi pratade m vikten av att använda psitiva instruktiner för att bygga barnets psitiva självbild. På så sätt är vi gda förebilder. Mål: En trygg ch säker innemiljö ch utemiljö. Vi gör förändringar i miljön kntinuerligt utifrån resultat av kartläggningen. Arbetssätt: Alla pedagger tar ansvar för att inte brista i tillsynen av barnen. Detta genm att fördela persnal ch barn över huset ch i basgruppen. Vi erbjuder hjälp när vi kan. Gör en rundvandring under Uppföljning; Följs upp under höstens möten i arbetslagen ch på APTmötena. Mål: Arbeta utefter Tänka på skyltarna rörande: Genus, låna böcker, Fri lek, Samling. Arbetssätt: Skyltarna är ett verktyg sm ska användas i verksamheten under Ht Uppföljning; följs upp under höstens APT- möten. Upptäcka/utreda/Åtgärda Upptäcka: Försklan arbetar kntinuerligt med att upptäcka möjliga diskrimineringar, trakasserier eller kränkningar. Genm vår kartläggning kan vi synliggöra vår verksamhet ch barnens vardag. Genm våra frum för diskussin skapar vi förutsättningar för att dela lika synsätt, åsikter ch bservatiner. Genm att på ett medvetet ch knkret sätt arbeta med likabehandling dagligen, blir denna plan ett levande dkument.

12 Sida 12 (15) Utreda: Försklans medarbetare måste agera så snart någn anställd får kännedm m att ett barn känner sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller ckså m föräldrar berättar någt till medarbetare sm deras barn har upplevt sm kränkande på försklan. Medarbetare sm får kännedm m att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla det till biträdande försklechefen sm meddelar försklechefen. Försklechefen är skyldig att anmäla händelsen till avdelningschef på förskleavdelningen. Anställda i försklan ska infrmera föräldrar i den dagliga dialgen m det hänt någt sm ett barn kan uppleva sm kränkande. Medarbetare måste skyndsamt utreda vad sm har hänt ch vidta de åtgärder sm behövs för att förhindra frtsatta kränkningar. Det behövs inga bevis för att påbörja en utredning. Det räcker med att ett barn upplever att det har blivit kränkt. Utredningen ska alltid dkumenteras. Sm stöd för dkumentatin finns en särskild blankett Blankett för dkumentatin av kränkning eller diskriminering. Utredningen skickas till avdelningschefen sm gör eventuella kmpletteringar, ser till att lämpliga åtgärder vidtas skyndsamt ch anmäler ärendet till stadsdelsnämnden. Dkumentatinen ska diarieföras vid förvaltningen. En kpia sparas ch låses in på försklan. Om händelsen har varit bagatellartad kan det räcka med en enkel utredning. I kmplicerade fall blir utredningsskyldigheten mer långtgående ch ställning måste tas till m anmälan även ska göras externt, till exempel till scialtjänst, plis, arbetsmiljöverket ch/eller facklig rganisatin. En förälder sm inte tycker att försklan gjrt tillräckligt för att kmma tillrätta med barnets prblem kan göra en anmälan till Sklinspektinen eller Diskrimineringsmbudsmannen. Anmälningar ska anmälas till stadsdelsnämnden. Dkumentera/åtgärda: Dkumentera gärna på förvaltningens blankett för Dkumentatin för utredning av kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier.

13 Sida 13 (15) Att prata med barnet/barnen Att visa att man inte accepterar negativt beteende. Att utöka bservatiner ch delaktighet i barnets/barnens aktiviteter. Att ha tät dialg med föräldrar/vårdnadshavare. Att vid behv ta hjälp av specialpedagg. Följa upp: Dkumentera ckså hur ch när ni tänker följa upp föreslagna åtgärder på samma blankett. Följa upp på förvaltningen: Om försklan har haft en anmälan till Sklinspektinen/be skrivs ett yttrande till Sciala delegatinen. De föreslagna åtgärderna följs sedan Har försklan dkumenterat någn utredning m kränkning, diskriminering eller trakasserier under året? Försklechef Försklechef är skyldig att anmäla m barn/vårdnadshavare anser att barnet är utsatt för kränkning/diskriminering till chefen för. Anmälan görs på blankett 1, utredning på blankett 2 ch uppföljning på blankett 3 sm finns i katalgen Anvisningar, mallar ch listr. Persnal När persnal får kännedm m att ett barn/vårdnadshavare anser sig/barnet ha blivit utsatt för kränkande behandling/diskriminering är hen skyldig att dkumentera ch anmäla händelsen till biträdande försklechef mgående. Anmälan görs på blankett 1.Utredning görs på blankett 2 ch uppföljning på blankett 3 sm finns i katalgen Anvisningar, mallar ch listr. Avdelningschef Avdelningschef är skyldig att anmäla händelsen till stadsdelsnämnden sm är ytterst ansvarig. Anmälningar vidarebefrdras därefter till Sciala Delegatinen/SDN sm är ytterst ansvarig..

14 Sida 14 (15) Alla barn har rätt att vistas i försklan utan att utsättas för någn frm av kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. Varje år upprättas en plan på alla försklr. Det sm står i likabehandlingsplanen ska ske i verksamheten. Du sm arbetar på Tullstugan är skyldig att följa de mål ch arbetssätt sm följer: Det förekmmer ingen diskriminering, några trakasserier eller någn kränkande behandling på Tullstugan. På Tullstugan har vi en trygg ch säker ute ch innemiljö. Alla pedagger ska ta ett enskilt ansvar att vara delaktiga i främjandet av likabehandling i barngruppen samt utvecklingen av likabehandlingsplanen utifrån våra demkratibegrepp: Engagemang, deltagande ch medbestämmande. Barnen visar förmågr i fri lek ch styrd verksamhet sm främjar likabehandling samt mtverkar trakasserier ch kränkningar. Alla pedagger har läst de styrdkument vi måste följa. Alla vet vilka rutiner sm gäller vid uppkmsten av diskriminering, kränkning eller trakasserier. Detta innefattar ansvar att meddela kllegr vid uppkmst, veta var blanketter finns samt vilka handlingsplaner sm finns. Alla pedagger skall följa de arbetssätt vi gemensamt bestämmer samt kunna föra resnemang runt dessa. Vi gör likabehandlingsarbetet mer tillgängligt genm att arbeta fram Bra att tänka på-skyltar.

15 Sida 15 (15) Alla pedagger använder ett psitivt språkbruk där vi trr på barnens förmågr. Detta betyder att vi berättar för barnen vad de ska GÖRA istället för vad de ska SLUTA med. Det betyder ckså att vi bara lägger ansvar på barnet sm barnet kan ch bör råda över. Alla pedagger tar ansvar för att inte brista i tillsynen av barnen. Detta genm att fördela persnal ch barn över huset ch på basgruppen. Vi erbjuder hjälp när vi kan ch ber m hjälp när vi behöver. Alla pedagger tar ett ansvar i att driva Ett hus -arbetet för att undvika stress ch se till HELA husets verksamhet. Detta innebär att vara delaktig i mrgnplaneringar för dagen där vi fördelar persnal ch uppgifter. Men ckså att vara lyhörd mt sina kllegr under hela dagen. Det är barnens behv sm ska styra fördelningen. Alla pedagger tar ett ansvar för att driva ett sjystkmpisarbete på Tullstugan. Vi främjar likabehandling genm att skapa nrmer för vänskap ch demkrati. Detta innebär bl.a. att pedagger ansvarar för att alla barn följer lekreglerna - Turtagning, samförstånd ch ömsesidighet. Det innebär även att lyfta fram fördelar av att vara en grupp sm t.ex. medlärande ch slidaritet. Bra att tänka på-skyltarna är ett verktyg sm ska användas i verksamheten under hösten. Vi diskuterar, utvecklar ch arbetar fram en enhetlig plicy. Vi gör en rundvandring i vår pedaggiska miljö ch kartlägger risk för kränkningar, diskrimineringar ch trakasserier.