Verksamhetsplan Skogsbo förskolområde

Transkript

1 Verksamhetsplan Skogsbo förskolområde

2 Innehåll 1 Skogsbo förskolområde, Avesta kommun Vår organisation Inledning Styrdokument Skogsbo förskolområdes prioriterade utvecklingsområden, för läsåret Pedagogisk dokumentation Entreprenöriellt lärande Barns språkutveckling Delaktighet och inflytande Utöka den specialpedagogiska kompetensen Anknytning Ökat deltagande av ledning på arbetslagens möten och föräldramöten Arbete för bättre arbetsmiljö Samverkan förskola-förskoleklass Samverkan med övriga förskolområden... 8 Ett fortsatt samarbete med framförallt Krylbo-Karlbo förskolområde kommer att prioriteras Kommunens mål och budget Avdelningarnas prioriterade utvecklingsområden Törnrosa Leka lära, gul Leka lära, röd Leka lära, blå Hattstugan, Kotten Hattstugan, Björnmossen Hattstugan, Stubben Hattstugan, Tuvan Övrig dokumentation Samverkan hem och förskola Utvecklingssamtal Månadsbrev/informationsbrev

3 1 Skogsbo förskolområde, Avesta kommun 1.1 Vår organisation Skogsbo förskolområde består av förskolorna Hattstugan, Leka Lära och Törnrosa. Kontaktpersoner Förskolechef Annelie Enström, tel Specialpedagog, Kristina Eriksson, tel Förskoleadministratör, Jeanette Barrgård Inledning Förskolan är en egen skolform, vilken ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska utmana och visa på möjligheter, och bidra till att varje barn får stimulans och goda utvecklingsmöjligheter. I förskolan förenas omsorg och pedagogik i en verksamhet som tar ansvar för hela barnet, hela dagen. Lek och skapande, liksom barnets eget utforskande ges stort utrymme. (Lpfö 98/2010) Vi erbjuder en verksamhet som ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Verksamheten ger barnen möjlighet att skapa, lära och kommunicera genom lek och olika uttrycksmedel. Arbetet utgår från varje barns erfarenhetsvärld, intressen och nyfikenhet. Pedagogens roll i förskolan är att lyssna, se och lära av det barnen säger för att kunna skapa möjligheter för en god kunskapsutveckling i barngruppen. Förskolan har ett stort ansvar för att skapa en stimulerande miljö och för att följa upp och dokumentera varje barns utveckling. 3

4 Barnens frågor och nyfikenhet står i fokus och uppmuntras i hög utsträckning. Likaså barnens möjligheter till inflytande och olika val. Pedagogens roll är att vägleda och skapa situationer som utmanar barnens tankar och utveckling. Vår målsättning är att barnen utvecklar en självständighet och stark självkänsla. Jag kan, vågar och vill, är en känsla som vi vill att alla barn ska ges möjlighet att få uppleva. I arbetet ingår att barnen själva, och i samspel med andra, ges möjlighet att utforska och lösa problem för att skapa mening och sammanhang i tillvaron. Vi ser barngruppen som en viktig del för det enskilda barnets utveckling och lärande. Barn lär i samspel med andra och därför lägger vi stor vikt vid värdegrundsarbete som kamratskap, jämställdhet och demokrati. Vår ambition är att barngruppen ska vara en trygg, lärorik plats för samtliga barn i verksamheten. Pedagogernas förhållningssätt ska vara professionellt i mötet med såväl barn som vuxna. Kunskap om vägledande samspel är framträdande. Pedagogerna är medvetna om samspelets betydelse och använder sin kunskap om olika former av pedagogiska roller på förskolan. Vi vill att samverkan mellan förskola och hem ska vara god och uppmuntrar därför en givande dialog och ett aktivt deltagande från vårdnadshavare. Vi tar gärna emot synpunkter om vår verksamhet. Vår ambition är att vårdnadshavare och barn ska uppleva en genuin känsla av delaktighet och möjlighet till inflytande i vår verksamhet På förskolan ska alla vara aktiva och arbeta mot samma mål. Mål som ska vara kända för alla i verksamheten. Som stöd för ett kvalitativt arbete finns det pedagogiska underlag och verktyg för att skapa förutsättningar för ett arbete mot gemensamma mål. 2 Styrdokument Förskolan är en egen skolform och utgör det första steget i Sveriges utbildningssystem. Förskolan lyder under Utbildningsdepartementet. Skolverket är den statliga myndighet som styr, stödjer, följer upp och utvärderar kommuners och förskolors arbete med syfte att förbättra kvaliteten och resultaten i verksamheterna. Följande dokument styr och påverkar förskolans verksamhet: Skollag (2010:800) Läroplan Lpfö 98/2010. Verksamhetsplan för Skogsbo förskolområde Förskolområdets pedagogiska målplaner Visionsdokument förskola/grundskola 4

5 Kommunens Mål och budget för Skogsbo förskolområdes prioriterade utvecklingsområden, för läsåret Under detta avsnitt beskrivs de områden som är prioriterade för utveckling under läsåret 15/16. Utvecklingsområden som i huvudsak är identifierade genom kvalitetsredovisning från föregående läsår. Området har gemensamma utvecklingsområden såväl som avdelningsspecifika utvecklingsområden. Detta som en följd av resultatet från kvalitetsredovisningen som visade på skiftande utvecklingsbehov på områdets olika förskolor/avdelningar. Resultatet av kvalitetsredovisningen ska under hösten -15 kommuniceras av ledningen till respektive avdelning. Arbetet med att ta fram en utvecklingsplan för de avdelningsspecifika områdena, genomförs av arbetslagen. Förskolechef ska utifrån sitt pedagogiska ledarskap finnas med som stöd och hjälp i framtagandet av dessa planer. Inledningsvis beskrivs de generella utvecklingsområden som är identifierade, samt hur utveckling ska ske. Därefter följer en beskrivning av avdelningsspecifika utvecklingsområden med tillhörande utvecklingsplan. 3.1 Pedagogisk dokumentation Arbetet med att upprätthålla och utveckla den pedagogiska dokumentationen inom förskolan fortsätter även läsåret 15/16. Det är viktigt att möjliggöra ett kollegialt lärande och synliggöra goda exempel och metoder. Den pedagogiska dokumentationen kan ske på olika sätt och varje förskola väljer sin metod. Enbart digitalt, via väggdokument, portfoliopärmar, USB-minnen osv. Kravet på att barnens lärande ska synliggöras och dokumenteras finns dock överallt. Dokumentationen används som underlag i utvärdering och planering av verksamheten och är därmed nödvändig för att utveckling ska ske. Ledning tillsammans med arbetslagsledare kommer under verksamhetsåret att diskutera olika former och tillvägagångssätt för pedagogisk dokumentation. Diskussionerna ska sedan föras ut i respektive arbetslag för att sprida kunskap och öka tryggheten inför dokumentationsarbetet. 5

6 3.2 Entreprenöriellt lärande Vi ska även under läsåret 2015/2016 ha fokus på ett entreprenöriellt lärande där vi tar tillvara på barns nyfikenhet, kreativitet, upptäckarglädje, problemlösningsförmåga, samarbete med andra, etc. Detta arbetssätt ska genomsyra all verksamhet på såväl förskola som grundskola och gymnasium. Dagens och morgondagens samhälle är i behov av medborgare med dessa förmågor och det är vår uppgift att hjälpa barnen att utveckla dem. Detta innebär inte att vi inför något nytt, nya metoder eller nya mål i lärandet utan det är hur vi förhåller oss till lärandet och hur vi ser på det barnen tänker och tycker som ska vara i fokus. Inom ramen för satsningen på det entreprenöriella lärandet pågår fortbildning av pedagoger inom förskolan i vägledande samspel. Målet är att samtliga pedagoger inom området ska få denna fortbildning med syftet att de ska utveckla sin förmåga att bemöta barnen på ett sätt som stimulerar deras entreprenöriella förmågor. Nytt inför kommande läsår är att pedagogerna också aktivt ska arbeta med att utveckla ett positivt vägledande samspel dem emellan, vilket förväntas gynna deras samarbete och därmed utveckling av verksamheten. 3.3 Barns språkutveckling Kvalitetsredovisningen visar på goda resultat gällande språkundervisningen i området och vi kommer att under läsåret fortsätta på den riktade satsningen på barns språkutveckling som genomfördes förra verksamhetsåret. Vi fortsätter enligt de riktlinjer för barns språkutveckling som tagits fram i vårt område med bl.a. - Fokus på Praxis - Fokus på babblarna - Samverkan med bibliotek - Fokus på dagliga läsinslag - Tecken som stöd 3.4 Delaktighet och inflytande Utvärderingar från föregående år visar att det kan upplevas som svårt att ge barnen reellt inflytande över sin vardag. Definitionen på inflytande är inte gemensam hos alla pedagoger, vilket försvårar i vardagen. Dock har vi goda exempel på metoder och tillvägagångssätt i området och ska ge förutsättningar för att sprida dessa till alla arbetslag. 3.5 Utöka den specialpedagogiska kompetensen Det finns en tydlig ambition och riktlinjer i visionsdokumentetet att det ska finnas formell specialpedagogisk kompetens på samtliga förskolor. Som ett led i att utöka kompetensen 6

7 kommer utbildning på området prioriteras i den mån det finns relevant utbildning samt intresserade pedagoger. 3.6 Anknytning Alla arbetslag har läst och haft diskussioner kring boken om anknytning i förskolan. Vi kommer att ge de nya medarbetarna möjlighet att läsa in sig på litteraturen samt hålla diskussionerna vid liv på arbetsplatsträffar och andra pedagogiska möten under året. 3.7 Ökat deltagande av ledning på arbetslagens möten och föräldramöten Ledning kommer att delta på arbetsplatsträffar och föräldramöten samt till viss del vid arbetslagens planeringar. Fler verksamhetsbesök kommer också att genomföras för att få en närmare kontakt och insyn i den vardagliga verksamheten. 3.8 Arbete för bättre arbetsmiljö Vi arbetar utifrån gällande regler för en god arbetsmiljö och verkar aktivt för att arbetsmiljön ska vara trivsam och väl fungerande för såväl barn som personal. Som stöd för det arbetet har ledningsgruppen för förskolan återkommande träffar med intendent, fackliga företrädare och skyddsombud. I samråd har tydliga rutiner för olika delar inom arbetsmiljöarbetet upprättats, bland annat med hjälp av en särskild årsplan för hjärt- och lungräddning, samt brand- och skyddsronder, vilka är pågående insatser och fortbildning under året. Vi har skyddsombud med särskilt ansvar för att följa upp arbetsmiljön inom alla enheterna för Skogsbo förskolområde och ett utvärderingstillfälle sker i juni, tillsammans med ledning, intendent och skyddsombud. Vi har en särskild handlingsplan gällande arbetsmiljö, smitta/smittorisker och en plan gällande pedagogiska måltider och barn med kostallergier. Vi har tydliga rutiner som ska vara väl kända av all personal; dels en rutinpärm för olika områden, dels en handbok för vår arbetsorganisation. Barn, personal och föräldrar ges alltid en möjlighet att lämna synpunkter på arbetsmiljön och vi verkar för att tillmötesgå de synpunkter som framkommer, i den mån det är möjligt. Genom enkäter och medarbetarsamtal framkommer med tydlighet att arbetsmiljön inte upplevs som optimal. Medarbetare och vårdnadshavare upplever att barngrupperna är stora och att det är svårt att räcka till. Då det inte finns möjlighet att minska barngrupperna för närvarande ska verksamheten planeras och organiseras utifrån barnens olika behov och utvecklingsnivå i högre grad. Ett utvecklingsområde är också att öka samarbetet mellan avdelningar. 7

8 3.9 Samverkan förskola-förskoleklass Riktlinjer för hur samverkan med förskoleklassen ska fungera finns framtagna gemensamt i kommunen och dessa följer vi, med start hösten 15. Se bilaga Samverkan med övriga förskolområden Ett fortsatt samarbete med framförallt Krylbo-Karlbo förskolområde kommer att prioriteras under kommande år, framförallt genom gemensamma arbetslagsledarmöten när pedagogiska diskussioner är aktuellt och genom ett nära samarbete i ledningen Kommunens mål och budget I Kommunfullmäktiges Mål och Budget för anges att vi ska verka för en hållbar utveckling och vara en klimatneutral organisation och där har Bildningstyrelsen angett att alla förskolor ska ha en plan för sitt arbete med miljö och hållbar utveckling. Varje förskola i vårt område arbetar med detta mål under målplanen för Naturvetenskap och teknik och kan visa på hur vi arbetar med detta rent konkret. De förskolor som arbetar med Grön flagg prioriterar området miljö och hållbar utveckling i detta arbete. Vidare anger Kommunfullmäktige att alla ska uppleva att det känns tryggt att bo, leva och verka i Avesta kommun. Målet för Bildningstyrelsen är att alla barn i Avesta kommuns barnomsorg skall uppleva en hög grad av trygghet. På förskolorna i Skogsbo arbetar vi med detta mål under målplanen förskola-hem samt barns inflytande. Vi tänker särskilt på att sätta barnens trygghet i första hand, förhåller oss till de planer och rutiner vi har för trygg inskolning, för vikarietillsättning samt att vara professionella i bemötandet av alla på förskolan Avdelningarnas prioriterade utvecklingsområden Törnrosa Förskolan Törnrosa ska under verksamhetsområdet ha ett större fokus på normer och värden. Ett annat fokusområde kommer att vara samarbetet pedagogerna emellan genom att utveckla förmågan att ge varandra feedback för att på så sätt utvecklas till så goda pedagoger och medarbetare som möjligt. 8

9 Leka lära, gul Normer och värden är ett fokusområde för Leka lära, avdelning gul, detta år. Förutom det dagliga arbetet med hur man ska vara mot varandra och arbetet med anknytning och trygghet kommer de att arbeta med normer och värden på följande vis: Ett flyktingbarn (en docka) introduceras på en samling. Pedagog berättar en historia och på ett enkelt sätt förklarar vad en flykting är och vad krig innebär. Tillsammans med barnen ska vi ta hand om flyktingbarnet och visa hur vi har det på förskolan och hur vi ska behandla och bemöta varandra. Detta kommer att ske dels på förskolan men även i samarbete med hemmen. Flyktingbarnet kommer att få vara huvudperson i ett projekt mellan förskola och hem. Alla barn kommer i tur och ordning få ta med sig dockan hem över helgen och dokumentera tillsammans med sina vårdnadshavare vad de har gjort tillsammans med dockan. De får även i uppgift att visa dockan vad som ger barnet positiva känslor och trygghet, till exempel snutte/gosedjur, favoritfilm eller en viktig person. Projektet med hemmen kommer att redovisas tillsammans med barnen på samling och i förskoleapp. Arbetet bygger på läroplanens delar om grundläggande värden samt förståelse och medmänsklighet. Arbetet med flyktingbarnet kommer att utvecklas och spinnas vidare på tillsammans med barnen så att barnen blir delaktiga och får inflytande i verksamheten. Avdelningens andra prioriterade område är matematik. Inom matematik kommer fokus att ligga på färg och form, antal och att räkna Förutom att väva in enkel matematik i vardagen kommer pedagogerna att ha matematiksamlingar med matteburkar, matte-väska och skapande verksamhet med former, formjakt och formsamlingar. De planerar även att ha naturmatte på utflykter. Matematiken kommer att synliggöras i miljön genom matematisk pedagogiskt material, till exempel planscher på siffror och former. Avdelningens tredje prioriterade område är vägledande samspel pedagogerna emellan. De kommer att fortsätta ge varandra positiv feedback genom att lyfta sådant som är bra och diskutera både gyllene ögonblick och sådant som kanske gått mindre bra. Vid behov ska de ge varandra negativ feedback utifrån feedback-modellen, en modell som introducerades under höstens första stängningsdag. Det handlar om att reflektera, diskutera och utvecklas tillsammans och att skilja mellan person och profession Leka lära, röd På Leka lära, avdelning röd, kommer språk att vara det prioriterade utvecklingsområdet detta år genom att arbeta med bokstäver och dess uttal (praxis). Normer och värden, det sociala samspelet, kommer att inkluderas i arbetet med språket. De kommer att arbeta med veckans bokstav vilket innebär att barnen varje vecka får en uppgift att ta med en sak hemifrån som börjar på den aktuella bokstaven. Under veckan arbetar barnen med bokstaven på olika sätt. 9

10 Pedagogerna kommer att arbeta aktivt med barnens förhållningssätt mot varandra, hur man är en bra kompis och hur man talar till varandra, genom exempelvis kompissolen, som är ett sätt att arbeta med barn kring det sociala samspelet Leka lära, blå Barns inflytande prioriteras det här läsåret liksom förra läsåret. Pedagogerna har förbättrat sig inom området men vill fortsätta utvecklingsarbetet för att bli ännu bättre. De fortsätter att arbeta med valkort och kontinuerlig dokumentation tillsammans med barnen. De är lyhörda för barnens åsikter, tankar och önskemål och vill ge dem möjlighet att påverka sin situation. Pedagogerna ger barnen möjlighet att samarbeta, delta i olika beslut och märkbart vara delaktiga i planeringen av aktiviteters innehåll Hattstugan, Kotten Hattstugan, avdelning Kotten, kommer under året att fokusera på målplanen förskola-hem och barnens inflytande. Önskemål om innehåll på föräldramöte kommer att inhämtas från föräldrarna för att sedan kunna utforma mötet så att det blir givande för dem. Drop-in-verksamhet till jul och påsk har varit uppskattat av barn och föräldrar och kommer därmed att fortsätta, likaså att alla föräldrar är välkomna att delta i verksamheten. Arbetet med förskoleappen har kommit igång till viss del men behöver utvecklas, vilket kommer att prioriteras under detta läsår. Ett annat område som avdelningen kommer att prioritera är barnens inflytande. Diskussioner med barnen om vad de är intresserade av kommer liksom tidigare att föras. Pedagogerna behöver komma fram till vad inflytande handlar om och hitta lämpliga metoder för att ge barnen inflytande över sina dagar på förskolan Hattstugan, Björnmossen Hattstugan, avdelning Björnmossen, kommer under året att fokusera på målplanen förskolahem och barnens inflytande. Arbetet med förskoleappen fortskrider och kommer att utvärderas av föräldrar på årets föräldramöte. Pedagogerna behöver jobba med att få in arbetet med förskoleappen som en rutin i det dagliga arbetet och lära sig mer om dess funktioner. Vad gäller barnens inflytande kommer arbetet med intressegrupper att fortsätta och pedagogerna har en ambition att under hösten göra intressegrupper. 10

11 Barnen på Björnmossen behöver lära sig att ta ansvar över den egna miljön. Pedagogerna avser att gå in och introducera varje rum, visa vad som finns och introducera aktiviterer för barnen så de vet vad som finns att göra här på Björnmossen och på Kotten. De kommer också att prata med barnen om vikten av att vara rädd om våra saker Hattstugan, Stubben Stubbens prioriterade utvecklingsområde kommer under året att vara naturvetenskap och teknik eftersom det tidigare har kommit i skymundan. Pedagogerna planerar fler utflykter till skogen där de kommer att titta på årsväxlingarna. En av pedagogerna kommer att gå en utbildning inom naturvetenskap och teknik under hösten och avdelningen kommer att knyta an till den kursen Hattstugan, Tuvan Tuvan har valt matematik och vägledande samspel pedagogerna emellan som utvecklingsområde under kommande läsår. De kommer att utveckla/uppdatera deras matematikpåsar och övrigt material som de använder på samlingarna och som barnen leker med på avdelningen. De kommer också att ladda ner fler appar med matematikfokus. Pedagogerna avser att göra matematiken mer synlig på avdelningen i form av exempelvis antal och former. Matematiken kommer även att uppmärksammas i vardagen. Att stärka det vägledande samspelet mellan pedagogerna kommer att handla om att ge varandra mer positiv feedback i vardagen, till exempel att visa tummen upp om man inte hinner prata med personen för tillfället. Då tid finns avser de att samtala och berätta för varandra vad vi tycker att personen gjorde bra och varför. Om det är något man reagerar på som är negativt i den pedagogiska yrkesrollen så ska det tas upp direkt med personen i fråga. Pedagogerna ger konstruktiv kritik för att det ska leda till utveckling. De använder jag-budskap och ICDP. 4 Övrig dokumentation Pedagogerna arbetar med pedagogisk dokumentation, de flesta med hjälp av förskoleappen, på alla avdelningar. Detta arbete genomsyrar hela vår verksamhet och löper som en röd tråd genom allt vi gör på förskolan. Barnen ska, i den mån det är genomförbart, delta i dokumentationsarbetet på sina villkor och utifrån de förutsättningar som finns. Dokumentation ska ske utifrån gällande kriterier i våra målplaner. Hur det sker är upp till varje förskoleavdelning att avgöra. 11

12 Inför terminsstart och vid utvärderingstillfällen genomför pedagogerna riktade barnsamtal, där barnens frågor och intressen är i fokus. Barnens intressen tas tillvara och ligger till grund för verksamheten och miljön på förskolan. Dessa samtal ska dokumenteras. 12

13 5 Samverkan hem och förskola Vår ambition på förskolan är att medverka till en god kommunikation mellan hem och förskola och att vårdnadshavare känner tillit och möjligheter till en reell delaktighet och inflytande. Vi har en särskild målplan för arbetet, vilken beaktas vid arbetslagsplaneringarna. Förskoleappen är ett verktyg som tagits emot väl på de förskolor som använt det under föregående verksamhetsår. De arbetslag som så önskar ska få tillgång till appen för dokumentation och samverkan med hemmen. 5.1 Utvecklingssamtal I 8 kap 11. Skollagen (2010:800), anges att förskollärare har det övergripande ansvaret för att personalen fortlöpande ska föra samtal med barnets vårdnadshavare om barnets utveckling. Minst en gång varje år ska personalen och barnets vårdnadshavare därutöver genomföra ett samtal om barnets utveckling och lärande (utvecklingssamtal). Inom Skogsbo förskolområde genomför vi utvecklingssamtal minst en gång per läsår, alternativt ett uppföljningssamtal om barnet nyligen börjat på förskolan. Samtalsunderlagen är tydligt kopplade till läroplanen för kvalitetssäkra innehållet i samtalet. Barn och vårdnadshavare ges stort utrymme till delaktighet vid samtalet. 5.2 Månadsbrev/informationsbrev Varje förskola/avdelning ansvarar för att information angående verksamheten kommer ut till vårdnadshavare genom informationsbrev, månadsbrev, mail eller muntligt. 13