Verksamhetsplan Södra förskolområdet

Transkript

1 Verksamhetsplan Södra förskolområdet

2 Innehåll 1 Södra förskolområdet, Avesta kommun Vår organisation Inledning Styrdokument Södra förskolområdets prioriterade utvecklingsområden, för läsåret Pedagogisk dokumentation Revidering av målplaner Entreprenöriellt lärande Barns språkutveckling Arbete för bättre arbetsmiljö Utöka den specialpedagogiska kompetensen Anknytning Ökat deltagande av ledning på arbetslagens möten och föräldramöten Avdelningens prioriterade utvecklingsområden, utifrån kvalitetsredovisningen, för läsåret Övrig dokumentation Barnsamtal Samverkan hem och förskola Utvecklingssamtal Månadsbrev/informationsbrev Pedagogisk deklaration, Avesta kommun... 9 Förskolans pedagogiska deklaration

3 1 Södra förskolområdet, Avesta kommun 1.1 Vår organisation Södra förskolområdet består av förskolorna: Hattstugan, Törnrosa, Leka Lära i Skogsbo, Våga Vilja i Karlbo samt avdelningarna Älgen (Krylbo skola), Björnen (Modul) och Räven/Haren (förskolan Gullvivan) från f.d. förskolan Igelkotten. En ny avdelning; Ugglan öppnades under 2013 för att främst svara mot behov av platser för nyanlända barn. Kontaktpersoner Förskolechef, Johan Lindström, tel johan.lindstrom@avesta.se Utvecklingsledare, Catharina Karlsson, tel catharina.karlsson@avesta.se Specialpedagog, Kristina Eriksson, tel kristina.eriksson@avesta.se Förskoleadministratör, Anna Vallmark, tel Anna.vallmark@avesta.se 1.2 Inledning Förskolan är en egen skolform, vilken ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska utmana och visa på möjligheter, och bidra till att varje barn får stimulans och goda utvecklingsmöjligheter. I förskolan förenas omsorg och pedagogik i en verksamhet som tar ansvar för hela barnet, hela dagen. Lek och skapande, liksom barnets eget utforskande ges stort utrymme. (Lpfö 98/2010). Vi erbjuder en verksamhet som ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Verksamheten ger barnen möjlighet att skapa, lära och kommunicera genom lek och olika uttrycksmedel. Arbetet utgår från varje barns erfarenhetsvärld, intressen och nyfikenhet. Pedagogens roll i förskolan är att lyssna, se och lära av det barnen säger för att kunna skapa möjligheter för en god kunskapsutveckling i barngruppen. Förskolan har ett stort ansvar för att skapa en stimulerande miljö och för att följa upp och dokumentera varje barns utveckling. Barnens frågor och nyfikenhet står i fokus och uppmuntras i hög utsträckning. Likaså barnens möjligheter till inflytande och olika val. Pedagogens roll är att vägleda och skapa situationer som utmanar barnens tankar och utveckling. 3

4 Vår målsättning är att barnen utvecklar en självständighet och stark självkänsla. -Jag kan, vågar och vill, är en känsla som vi vill att alla barn ska ges möjlighet att få uppleva. I arbetet ingår att barnen själva och i samspel med andra, ges möjlighet att utforska och lösa problem för att skapa mening och sammanhang i tillvaron. Vi ser barngruppen som en viktig del för det enskilda barnets utveckling och lärande. Barn lär i samspel med andra och därför lägger vi stor vikt vid värdegrundsarbete som kamratskap, jämställdhet och demokrati. Vår ambition är att barngruppen ska vara en trygg, lärorik plats för samtliga barn i verksamheten. Pedagogernas förhållningssätt ska vara professionellt i mötet med såväl barn som vuxna. Kunskap om vägledande samspel är framträdande. Pedagogerna är medvetna om samspelets betydelse och använder sin kunskap om olika former av pedagogiska roller på förskolan. Vi vill att samverkan mellan förskola och hem ska vara god och uppmuntrar därför en givande dialog, ett aktivt deltagande och tar gärna emot synpunkter från vårdnadshavare. Vår ambition är att vårdnadshavare och barn ska uppleva en genuin känsla av delaktighet och möjlighet till inflytande i verksamheten. På förskolan ska alla vara aktiva och arbeta mot samma mål, vilka ska vara kända för alla i verksamheten. Som stöd för ett kvalitativt arbete finns det pedagogiska underlag och verktyg för att skapa förutsättningar för ett arbete mot gemensamma mål. 2 Styrdokument Förskolan är en egen skolform och utgör fr.o.m första steget i Sveriges utbildningssystem. Förskolan lyder under Utbildningsdepartementet. Skolverket är den statliga myndighet som styr, stödjer, följer upp och utvärderar kommuners och förskolors arbete med syfte att förbättra kvaliteten och resultaten i verksamheterna. Följande dokument styr och påverkar förskolans verksamhet: Skollag (2010:800) Läroplan Lpfö 98/2010. Verksamhetsplan för Södra förskolområdet Förskolområdets pedagogiska målplaner Visionsdokument förskola/grundskola 4

5 3 Södra förskolområdets prioriterade utvecklingsområden, för läsåret Under detta avsnitt beskrivs de områden som är prioriterade för utveckling under läsåret 14/15. Utvecklingsområden är huvudsakligen identifierade genom kvalitetsredovisning från föregående läsår. Området har gemensamma utvecklingsområden såväl som avdelningsspecifika utvecklingsområden. Detta som en följd av resultatet från kvalitetsredovisningen som visade på skiftande utvecklingsbehov på områdets olika förskolor. Resultatet av kvalitetsredovisningen ska under hösten -14 kommuniceras av ledningen till respektive avdelning. Arbetet med att ta fram en utvecklingsplan för de avdelningsspecifika områdena, genomförs av arbetslagen. Förskolechef och utvecklingsledare ska utifrån sitt pedagogiska ledarskap finnas med som stöd och hjälp i framtagandet av dessa planer. Inledningsvis beskrivs de generella utvecklingsområden som är identifierade, samt hur utveckling ska ske. Därefter följer en beskrivning av avdelningsspecifika utvecklingsområden med dito utvecklingsplan. 3.1 Pedagogisk dokumentation Arbetet med att upprätthålla och utveckla den pedagogiska dokumentationen inom förskolan fortsätter även läsåret 14/15. Under föregående läsår är tendensen tydlig att dokumentationsarbetet upplevs som svårt att hinna med i önskvärd utsträckning. Därmed är det viktigt att tydliggöra vikten av en väl fungerande dokumentation men även se över dokumentationsprocessen och, i den mån det är möjligt, effektivisera den. Det är också viktigt att möjliggöra ett kollegialt lärande och synliggöra goda exempel och metoder. Den pedagogiska dokumentationen kan ske på olika sätt och varje förskola väljer sin metod. Enbart digitalt, via väggdokument, portfoliopärmar, USB-minnen osv. Kravet på att barnens lärande ska synliggöras och dokumenteras finns dock överallt. Dokumentationen används som underlag i utvärderingen och planering av verksamheten och är därmed nödvändig för att utveckling ska ske. Ledning tillsammans med arbetslagsledare kommer under verksamhetsåret att diskutera olika former och tillvägagångssätt för pedagogisk dokumentation. Diskussionerna ska sedan föras ut i respektive arbetslag för att sprida kunskap och öka tryggheten inför dokumentationsarbetet. 3.2 Revidering av målplaner Det återstår ett behov av att revidera målplanerna vilket ska göras under läsåret. En översyn och eventuell revidering av innehållet kommer att genomföras samt att eventuellt upprätta ytterligare en målplan för området motorik. 5

6 3.3 Entreprenöriellt lärande Vi ska även under läsåret 2014/2015 ha fokus på ett entreprenöriellt lärande där vi tar tillvara på barns nyfikenhet, kreativitet, upptäckarglädje, problemlösningsförmåga, samarbete med andra, etc. Detta arbetssätt ska genomsyra all verksamhet på såväl förskola som grundskola och gymnasium. Dagens och morgondagens samhälle är i behov av medborgare med dessa förmågor och det är vår uppgift att hjälpa barnen att utveckla dem. Detta innebär inte att vi inför något nytt, nya metoder eller nya mål i lärandet utan det är hur vi förhåller oss till lärandet och hur vi ser på det barnen tänker och tycker som ska vara i fokus. Under vårterminen kommer en utbildningsdag att genomföras där konkreta exempel och metoder presenteras. Det ska också, under vårterminen, läggas fokus på det kollegiala lärandet inom ramen för det entreprenöriella synsättet. Utbildningsdagar planeras i samråd med Nordström Education som genom projektet Avesta 2020 är engagerad för att bistå med det entreprenöriella lärandet. 3.4 Barns språkutveckling Trots att kvalitetsredovisning visar på goda resultat gällande språkundervisningen i området kommer det att under läsåret göras en riktad satsning på barns språkutveckling. Satsningen ska inledas under en stängningsdag i oktober med föreläsning av logoped och praktiskt arbete. Vidare har en grupp med intresserade pedagoger skapats och har som syfte att lägga upp riktlinjerna för det arbete som ska genomföras. Satsningen kommer att innefatta bl.a. - Föreläsningar - Fokus/implementering av Praxis - Fokus babblarna - Samverkan med bibliotek - Fokus på / utökning av läsinslagen 3.5 Arbete för bättre arbetsmiljö Vi arbetar utifrån gällande regler för en god arbetsmiljö och verkar aktivt för att arbetsmiljön ska vara trivsam och väl fungerande för såväl barn som personal. Som stöd för det arbetet har ledningsgruppen för förskolan återkommande träffar med intendent, fackliga företrädare och skyddsombud. I samråd har tydliga rutiner för olika delar inom arbetsmiljöarbetet upprättats, bland annat med hjälp av en särskild Årsplan för Hjärt- och lungräddning, samt Brand- och skyddsronder, vilka är pågående insatser och fortbildning under året. Vi har skyddsombud med särskilt ansvar för att följa upp arbetsmiljön inom alla enheterna för Södra förskolområdet och ett utvärderingstillfälle sker i juni, tillsammans med ledning, intendent och skyddsombud. 6

7 Vi har en särskild handlingsplan gällande arbetsmiljö, smitta/smittorisker och en plan gällande pedagogiska måltider och barn med kostallergier. Vi har tydliga rutiner som ska vara väl kända av all personal; dels en rutinpärm för olika områden, dels en handbok för vår arbetsorganisation. Barn, personal och föräldrar ges alltid en möjlighet att lämna synpunkter på arbetsmiljön och vi verkar för att tillmötesgå de synpunkter som framkommer, i den mån det är möjligt. Oavsett ovanstående rutiner har det genom enkäter och medarbetarsamtal framkommit med tydlighet att arbetsmiljön inte upplevs som optimal. Medarbetare och vårdnadshavare upplever att barngrupperna är stora och att det är svårt att räcka till. Därför initierades, under vt-14, ett mer fokuserat arbete kring arbetsmiljön på förskolan. En kartläggning av arbetsmiljön samt en föreläsning har genomförts och ett fortsatt arbete utifrån resultatet av insatserna kommer att bedrivas under 14/15. En översyn över kringuppgifter som bidrar till en ökad arbetsbelastning har gjorts och i den mån det är möjligt kommer ledning att rationalisera bort uppgifter från den pedagogiska personalen. En annan stor satsning som kommer att genomföras inom ramen för en förbättrad arbetsmiljö är en arbetslagsledarutbildning där samtliga arbetslagsledare, under två dagar, får redskap att hantera sitt uppdrag på ett bra sätt. Att skapa väl fungerande arbetslag är en förutsättning för att uppnå en god arbetsmiljö. Utbildningen kommer att ske i september. Det fortsatta arbetet och vidare insatser kommer att planeras i samråd med fackliga representanter och är en gemensam satsning för kommunens samtliga förskolor. 3.6 Utöka den specialpedagogiska kompetensen Det finns en tydlig ambition och riktlinjer i visionsdokumentetet att det ska finnas formell specialpedagogisk kompetens på samtliga förskolor. Som ett led i att utöka kompetensen kommer utbildning på området prioriteras. 3.7 Anknytning Under föregående läsår deltog flera pedagoger på föreläsning om anknytningsteorin. Detta föll mycket väl ut och önskemål att sprida och öka kunskapen inom området, framfördes. Därmed har, i samråd med utvalda pedagoger, riktlinjer dragits upp för en riktad satsning på anknytning. Under läsåret kommer samtliga pedagoger läsa litteratur och diskutera relaterade frågeställning i arbetslagen. Detta kommer att ske regelbundet under hela läsåret. 3.8 Ökat deltagande av ledning på arbetslagens möten och föräldramöten I så hög utsträckning som är möjligt ska ledning att delta på fler möten. Detta är utifrån synpunkter i kvalitetsenkäter samt en egen ambition från ledningen. 7

8 3.9 Avdelningens prioriterade utvecklingsområden, utifrån kvalitetsredovisningen, för läsåret Vi kommer att prioritera språk och IT som våra utvecklingsområden. Vi har valt dessa områden för att språk är ett fokus område och vi brinner för det. Även önskemål från flera föräldrar om att deras barn är intresserade och vill ha mera språkligträning. IT valde vi för att det är ett nytt utvecklingsområde för oss. Språk: Vi lyfter ut den språkliga miljön utomhus med alfabetet och praxisljud, använder oss av sinnen och upplevelser i verksamheten. Sång, rim ramsor och sagor blir extra lyft. Teckenkommunikation, bilder, ordbilder, babblarna och lekskrivning tas tillvara i vardagen. Vi intervjuar barnen och ber dem ta med sin favoritbok. Vi använder flera praxisljud vid matborden. För att få stöd och hjälp kommer vi att söka information på UR. Vi kommer att ha sammarbete med barnboksbibliotekarien. IT: Vi förbereder lärplattorna så att det finns en matteplatta, en språkplatta och teknik och konstruktion, naturplattan. Vi börjar använda plattorna till dokumentation. Starborden blir använd vid flera tillfällen, bland annat när Våga och Vilja varit hemma på besök. Entreprenöriellt lärande: Genom vårt förhållningssätt bjuder vi in barnen att aktivt vara entreprenörer i sin vardag. 4 Övrig dokumentation Pedagogerna arbetar med Portfolio och pedagogisk dokumentation från de allra yngsta åldrarna till de äldsta. Detta arbete genomsyrar hela vår verksamhet och löper som en röd tråd genom allt vi gör på förskolan. Vi samlar vår dokumentation i en gemensam/individuell pärm, på avdelningen, vilken har rubriker utifrån Lpfö 98/2010. I Portfolion finns dokumentation som visar barnens intressen, kamratskap och lärprocesser i förskolan. Portfolion ska vara väl synlig och tillgänglig för alla på avdelningen. Den används också som ett viktigt underlag vid utvecklingssamtal. På avdelningar där man tillämpar en gemensam Portfoliopärm, samlas barnens alster som t ex teckningar i individuella barnpärmar. 4.1 Barnsamtal Inför terminsstart och vid utvärderingstillfällen genomför pedagogerna riktade barnsamtal, där barnens frågor och intressen är i fokus. Barnens intressen tas tillvara och ligger till grund för verksamheten och miljön på förskolan. 5 Samverkan hem och förskola Vår ambition på förskolan är att medverka till en god kommunikation mellan hem och förskola och att vårdnadshavare känner tillit och möjligheter till en reell delaktighet och inflytande. Vi har en särskild målplan för arbetet, vilken beaktas vid arbetslagsplaneringarna. 5.1 Utvecklingssamtal I 8 kap 11. Skollagen (2010:800), anges att förskollärare har det övergripande ansvaret för att personalen fortlöpande ska föra samtal med barnets vårdnadshavare om barnets 8

9 utveckling. Minst en gång varje år ska personalen och barnets vårdnadshavare därutöver genomföra ett samtal om barnets utveckling och lärande (utvecklingssamtal). Inom Södra förskolområdet genomför vi utvecklingssamtal minst en gång per läsår, alternativt ett uppföljningssamtal om barnet nyligen börjat på förskolan. Samtalsunderlagen är tydligt kopplade till läroplanen för kvalitetssäkra innehållet i samtalet. Barn och vårdnadshavare ges stort utrymme till delaktighet vid samtalet. 5.2 Månadsbrev/informationsbrev Varje förskola/avdelning ansvarar för att information angående verksamheten kommer ut till vårdnadshavare genom informationsbrev, månadsbrev, via mail eller muntligt. 6. Pedagogisk deklaration, Avesta kommun Förskolans pedagogiska deklaration Avesta kommun 1.Vår grundsyn Vår syn på barn o Barn är unika individer. Varje barn är en egen personlighet med egna erfarenheter, behov, kunskaper, förmågor(emotionell, fysisk, motorisk, kognitiv, kommunikativ, social), intressen och bakgrund. o Barn är lika mycket värda Alla barn har samma värde med rätt att utvecklas till en egen individ efter sina förutsättningar. Pojkar och flickor ska ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Barn har rätt att bli respekterade. o Barn är kompetenta. o Barn är nyfikna och har en inneboende drivkraft. Barn är positiva till nya saker och vill lära sig. Barn är påhittiga, aktiva, spontana, kreativa, vetgiriga, fantasifulla, fundersamma, energirika, pigga, alerta och frågvisa. Barn har ett öppet sinne och tycker om att utforska och undersöka. o Barn är sociala. Barn har en empatisk förmåga. Barn månar om varandra. Barn är ärliga och raka. Barn söker samspel. o Barn är här och nu och har livsglädje. o Barn utvecklas och lär sig i egen takt. Barn har rätt att mötas där de befinner sig. o Barn behöver kärlek, omsorg, beröring och positiva förebilder. Barn vill bli sedda och känna tillhörighet. Barn vill synas, höras, och finnas till. Vår syn på kunskap o Kunskap är livets nyckel. Kunskap ger möjligheter till att leva i samhället. Kunskap är till för alla. Kunskap är livets spelregler, att kunna kommunicera och samarbeta. Vardagliga färdigheter är kunskap. Grundkunskaper om sig själv och sin omgivning. Kännedom för att värna om miljö och natur, högtider, traditioner, olika kulturer och jämställdhet. 9

10 o o o o Kunskap kan vara både praktisk och teoretisk. Kunskap finns i olika former. Fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Kunskap ger makt. Kunskap föder kunskap. Genom kunskap vidgar vi livssfären. Kunskap är grunden för utveckling av nya kunskaper och förmågor. Vår syn på lärande o Lärande är en process. En process upprepas om och om igen i olika situationer för att nå ett medvetet resultat. Resultatet av lärandeprocessen är kunskap. o Lärande är en process i individen. Lärande utgår från individens frågor, intressen, tankar och idéer. Lärande är individuellt. o Lärande är en process i individen i interaktion med sin omvärld. Lärande sker i socialt samspel i alla vardagliga situationer. I samspel mellan människor, miljö, inspirerande lekfullhet och experimenterande. Lärandet stimuleras av en dynamisk miljö. Vi lär i mötet med varandra. o Lärande kräver prövning. Man undersöker och provar på egen hand och tillsammans om och om igen. Barn lär genom att härmas. Lärande sker genom olika strategier. o Det är roligt att lära. Det är spännande och ska vara lustfyllt. o Lärande sker med alla intelligenser och med hela kroppen. o Lärandet är livslångt. 2. Pedagogiska grundpelare Förskolans pedagogiska verksamhet ska vila på följande fundament. Allsidig sinnesträning Barn använder alla sinnen för att erövra sin omvärld. Genom att pröva olika sinnen utvecklar barn sina egna strategier. Det är viktigt att våra pedagoger stimulerar barns alla sinnen Jämbördig kommunikation Barns kontakt med sin omvärld sker genom kommunikation - redan långt innan barnet har tillgång till orden. Barnet behöver tillgång till en omgivning som kan underlätta språkutvecklingen. En genuin vilja hos våra pedagoger att förstå den situation barnet kommunicerar utifrån gynnar barnets dagliga välbefinnande, utveckling och lärande inom alla områden. Bekräftelse Barn har behov av spegling för sin utveckling. Barn behöver bekräftelse för den han/hon är, få se sina egna resultat, sin egen utveckling och lärande. Barn behöver uppmuntrande ord och gester från andra. Våra pedagoger måste ha god förmåga att använda dokumentation för att stödja barns utveckling. Utrymme för reflektion Barns förmåga att reflektera i olika situationer finns mycket tidigt i livet. Reflektionen är en viktig grund för barnets utveckling av självkänsla, identitet och kunskap. Våra pedagoger ska medvetet ge utrymme för barns reflektioner. Miljö 10

11 För barnet är varje situation ett tillfälle för utforskning och lärande. Barn är nyfikna på sin omgivning. Genom att anpassa vår miljö till barns förutsättningar skapar vi situationer, där barn utvecklas och lär sig. Miljön blir den tredje pedagogen, som är positiv, inbjudande, föränderlig och utmanande. Det är viktigt att pedagoger har en tillåtande attityd och låter barn pröva, även när de använder material och leksaker på annat sätt än vuxna tänkt. Tid Barn har en annan relation till tid än vuxna. Barn leker tills de tröttnar eller tills något annat sker. Barn tänker efter, funderar och löser problem - lyckligt omedvetna om vuxnas syn på tid. Barn stressar inte. Våra pedagoger behöver möta barnen i sin utveckling - både i det dagliga och i det långsiktiga perspektivet. Våra pedagoger ska förbereda barnen på att avsluta en aktivitet - då en annan ska ta vid. Våra pedagoger får aldrig överföra sin egen stress på barnen. 11