Verksamhetsplan Skogsbo förskolområde

Transkript

1 Verksamhetsplan Skogsbo förskolområde

2 Innehåll 1 Skogsbo förskolområde, Avesta kommun Vår organisation Inledning Styrdokument Skogsbo förskolområdes prioriterade utvecklingsområden, för läsåret Förenkla målplansarbetet Inflytande och delaktighet Positiv och engagerad personal Minska korttidssjukfrånvaro Samverkan mellan förskola och förskoleklass En ansvarsperson för olika områden Fortbildning Övrig dokumentation Samverkan hem och förskola Utvecklingssamtal Månadsbrev/informationsbrev

3 1 Skogsbo förskolområde, Avesta kommun 1.1 Vår organisation Skogsbo förskolområde består av förskolorna Hattstugan, Leka Lära och Törnrosa. Kontaktpersoner Förskolechef Annelie Enström, tel Specialpedagog, Kristina Eriksson, tel Förskoleadministratör, Jeanette Barrgård Ledningsstöd Anna Nordin, tel Inledning Förskolan är en egen skolform, vilken ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska utmana och visa på möjligheter, och bidra till att varje barn får stimulans och goda utvecklingsmöjligheter. I förskolan förenas omsorg och pedagogik i en verksamhet som tar ansvar för hela barnet, hela dagen. Lek och skapande, liksom barnets eget utforskande ges stort utrymme. (Lpfö 98/2016) Vi erbjuder en verksamhet som ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Verksamheten ger barnen möjlighet att skapa, lära och kommunicera genom lek och olika uttrycksmedel. Arbetet utgår från varje barns erfarenhetsvärld, intressen och nyfikenhet. Pedagogens roll i förskolan är att lyssna, se och lära av det barnen säger för att kunna skapa möjligheter för en god kunskapsutveckling i barngruppen. Förskolan har ett stort ansvar för att skapa en stimulerande miljö och för att följa upp och dokumentera varje barns utveckling. Barnens frågor och nyfikenhet står i fokus och uppmuntras i hög utsträckning. Likaså barnens möjligheter till inflytande och olika val. Pedagogens roll är att vägleda och skapa situationer som utmanar barnens tankar och utveckling. Vår målsättning är att barnen utvecklar en självständighet och stark självkänsla. Jag kan, vågar och vill, är en känsla som vi vill att alla barn ska ges möjlighet att få uppleva. I arbetet ingår att barnen själva, och i samspel med andra, ges möjlighet att utforska och lösa problem för att skapa mening och sammanhang i tillvaron. Vi ser barngruppen som en viktig del för det enskilda barnets utveckling och lärande. Barn lär i samspel med andra och därför 3

4 lägger vi stor vikt vid värdegrundsarbete som kamratskap, jämställdhet och demokrati. Vår ambition är att barngruppen ska vara en trygg, lärorik plats för samtliga barn i verksamheten. Pedagogernas förhållningssätt ska vara professionellt i mötet med såväl barn som vuxna. Kunskap om vägledande samspel värderas högt i kommunen och inte minst i Skogsbo. Pedagogerna är medvetna om samspelets betydelse och använder sin kunskap om olika former av pedagogiska roller på förskolan. Vi vill att samverkan mellan förskola och hem ska vara god och uppmuntrar därför en givande dialog och ett aktivt deltagande från vårdnadshavare. Vi tar gärna emot synpunkter om vår verksamhet. Vår ambition är att vårdnadshavare och barn ska uppleva en genuin känsla av delaktighet och möjlighet till inflytande i vår verksamhet På förskolan ska alla vara aktiva och arbeta mot samma mål. Mål som ska vara kända för alla i verksamheten. Som stöd för ett kvalitativt arbete finns det pedagogiska underlag och verktyg för att skapa förutsättningar för ett arbete mot gemensamma mål. 2 Styrdokument Förskolan är en egen skolform och utgör det första steget i Sveriges utbildningssystem. Förskolan lyder under Utbildningsdepartementet. Skolverket är den statliga myndighet som styr, stödjer, följer upp och utvärderar kommuners och förskolors arbete med syfte att förbättra kvaliteten och resultaten i verksamheterna. Följande dokument styr och påverkar förskolans verksamhet: Skollag (2010:800) Läroplan Lpfö 98/2016 Verksamhetsplan för Skogsbo förskolområde Förskolområdets pedagogiska målplaner Visionsdokument förskola/grundskola Kommunens Mål och budget för

5 3 Skogsbo förskolområdes prioriterade utvecklingsområden, för läsåret Under detta avsnitt beskrivs de gemensamma utvecklingsområden som är prioriterade för utveckling under läsåret 16/17. Utvecklingsområden som i huvudsak är identifierade genom kvalitetsredovisning från föregående läsår. Utvecklingsområden som är identifierade beskrivs, samt hur utveckling ska ske. Resultatet av kvalitetsredovisningen ska under hösten -16 kommuniceras av ledningen till respektive avdelning. 3.1 Förenkla målplansarbetet Utvärderingsprocessen har varit tidskrävande för personal och ledning. Vi har idag sju målplaner att arbeta utifrån samt att utvärdera. Synpunkter finns angående att dokumentationsarbetet tar mycket tid, tid som många hellre vill lägga på att tillbringa med barnen. Pedagogernas utvärderingar av målplanerna bedöms många gånger vara något kortfattade i sin utformning vilket tyder på att det är svårt för dem att få tiden att räcka till för arbetet med utvärderingarna. Att mycket av det de arbetar med utelämnas kan göra ledningens bedömning svårare och arbetslagen har svårt att få fram allt bra de gör. Forskning finns också som tyder på att förskolans alltmer fokus på pedagogik och dokumentation de senare åren har gjort att barnen har blivit mindre trygga på förskolan (Broberg M., Hagström B. och Broberg A. Anknytning i förskolan 2012). Färre målplaner skulle kunna föra med sig en bättre kvalitet och större tillförlitlighet i målplanerna som mätinstrument. Det kan ge en mindre betungande känsla och därmed leda till att varje målplan analyseras mer på djupet. Förskolechef avser att samråda med arbetslagsledarna angående förenkling av målplanerna och föreslå att två av dem tas bort, förslagsvis inflytande och delaktighet samt motorik. Dock är det av vikt att inga mål ur läroplanen, vilka våra målplaner bygger på, inte tappas bort. Avsikten är att plocka in dessa mål i de kvarvarande fem målplanerna. 3.2 Inflytande och delaktighet På vissa avdelningar bedömer ledningen att för stort fokus har lagts på att ge barnen inflytande, vilket har lett till att ge dem inflytande över moment de inte är mogna att ha inflytande över vilket har lett till oro i vissa barngrupper. Pedagogerna är de som vet vad barnen behöver och ska därmed presentera aktiviteter som stimulerar barnens behov samt organisera verksamheten på ett sådant sätt som ger lugn och trygghet för barnen. Vi behöver diskutera ämnet mer för att komma fram till en tydlig definition så att alla pedagoger får en samsyn gällande inflytande. Eventuellt kan målplanen behöva formuleras på ett annat sätt utifrån dessa diskussioner. Det kan också bli aktuellt att ta bort denna målplan genom att slå ihop den med målplanen för normer och värden. Det skulle i så fall kunna uppfylla två syften; dels att minska fokus på att ge barn stort inflytande och dels för att förenkla utvärderingsprocessen som idag är tidskrävande för personal och ledning. 5

6 3.3 Positiv och engagerad personal Vi fick ett något lägre resultat än snittet på årets kvalitetsenkät när det gäller området positiv och engagerad personal samt positiv och trevlig stämning på förskolan. Även om resultatet inte är alarmerande är det viktigt att ha målsättningen att ligga över snittet vid nästa kvalitetsenkät då en positiv personal och stämning på förskolorna är av stor vikt för en god arbetsmiljö för både barn och pedagoger. Vi har goda förutsättningar att lyckas då en medarbetare på Leka lära utsågs till månadens medarbetare i juni just för att hon sprider positiv energi omkring sig. Goda exempel finns således och gynnar att vi når vårt mål. Någon form av intern fortbildning kan bli aktuellt under året. Pedagogerna kommer att uppmanas att fokusera mer på allt positivt som händer i deras arbete med barnen och se möjligheter och mindre på negativa aspekter och hinder. Känslor smittar och vi ska smitta varandra med positiva känslor. Ett lösningsfokuserat förhållningssätt premieras i lönekriterier. En stående rutin som införs det här läsåret är att starta varje arbetsplatsmöte med att lyfta positiva händelser. 3.4 Minska korttidssjukfrånvaro Det råder hög korttidssjukfrånvaro på sina håll i verksamheten och framförallt på Leka lära. Förskolechefen kommer att lägga större fokus på individuella samtal med berörda personer under kommande läsår. En pooltjänst med utgång från Leka lära samt några förskoleresurser, som hjälper till med kringuppgifter, har anställts inför läsåret. Dessutom har vi nu nått målet att ett barn har en plats vilket ger oss mindre barngrupper. Tidigare har barn till arbetslösa och föräldralediga, vilka har rätt till 15 timmars vistelsetid i veckan på förskolan, kunnat dela på en plats. Det är det slut med nu vilket sannolikt blir en bidragande faktor till förbättrad arbetsmiljö för både barn och pedagoger. Dessa åtgärder kan bidra till mindre stress hos personalen och därmed minska sjukfrånvaron. 3.5 Samverkan mellan förskola och förskoleklass Det är nu viktigt att vi håller oss till vår nya lokala plan i Skogsbo för samverkan mellan förskola och förskoleklass för att upprätta varaktiga rutiner inom området. Samverkan sker med två olika perspektiv i åtanke. Dels den röda tråden ur pedagogiskt perspektiv där personalen får tillfälle att utbyta erfarenheter och information om respektive skolform och dels som en förberedelse för barnen inför övergången till förskoleklass. Förskolan har en representant från varje förskolas avdelning med blivande förskoleklassbarn. Vi startar läsåret med en träff där vi delar upp oss utifrån hur många barn det finns på avdelningarna och kopplar respektive förskoleavdelning till en ansvarig pedagog/grupp i förskoleklass. Då får respektive förskola en kontaktperson. I år är det sex pedagoger från förskolområdet som fördelats på tre kontaktpersoner i förskoleklass. Dessa kontaktpersoner planerar olika träffar med barnen utifrån den upprättade planen. Ledningen för förskola och förskoleklass sammankallar till träffar där ett kunskap- och erfarenhetsutbyte kan ske. 6

7 3.5 En ansvarsperson för olika områden En ansvarsperson för olika områden bör utses istället för att alla ska ansvara för alla områden. Alla kan lätt bli ingen. Det bör öka förutsättningarna för att nå ännu högre resultat i målplanerna om ansvarsområden delas upp så att en pedagog per avdelning ansvarar exempelvis för språk, en annan för matematik och en tredje för naturkunskap. Vidare ska någon ansvara för samverkan mellan förskola och förskoleklass (ovan beskrivet) och vissa personer kan ha flera ansvarsområden utifrån förmåga och intresse. 3.6 Fortbildning Ett område som upplevs vara svårt för pedagogerna är hur de ska hantera barn med speciella behov. Därmed behövs aktuell kunskap inom området fyllas på, vilket ska prioriteras detta läsår. Intern fortbildning planeras starta under höstens andra verksamhetsdagsdag. Boken: Barn som bråkar att hantera känslostarka barn i vardagen, av Bo Hejlskov ska införskaffas. Boken vänder sig till föräldrar men ledningens bedömning är att vi har god nytta av att läsa och arbeta med den då den innehåller många konkreta tips på hur vi kan bemöta barn så att de klarar av att behålla kontrollen över sig själva. Boken bygger på den senaste forskningen inom barnuppfostran, vilken påtalar att metoder som straff och belöning i uppfostran inte fungerar utan nu är det nya förhållningssätt som gäller. 4 Övrig dokumentation Pedagogerna arbetar med pedagogisk dokumentation, de flesta med hjälp av förskoleappen, på alla avdelningar. Detta arbete genomsyrar hela vår verksamhet och löper som en röd tråd genom allt vi gör på förskolan. Barnen ska, i den mån det är genomförbart, delta i dokumentationsarbetet på sina villkor och utifrån de förutsättningar som finns. Dokumentation ska ske utifrån gällande kriterier i våra målplaner. Hur det sker är upp till varje förskoleavdelning att avgöra. Inför terminsstart och vid utvärderingstillfällen genomför pedagogerna riktade barnsamtal, där barnens frågor och intressen är i fokus. Barnens intressen tas tillvara och ligger till grund för verksamheten och miljön på förskolan. Dessa samtal ska dokumenteras. 5 Samverkan hem och förskola Vår ambition på förskolan är att medverka till en god kommunikation mellan hem och förskola och att vårdnadshavare känner tillit och möjligheter till en reell delaktighet och inflytande. Vi har en särskild målplan för arbetet, vilken beaktas vid arbetslagsplaneringarna. Förskoleappen är ett verktyg som tagits emot väl på de förskolor som använt det under föregående verksamhetsår. 7

8 5.1 Utvecklingssamtal I 8 kap 11. Skollagen (2010:800), anges att förskollärare har det övergripande ansvaret för att personalen fortlöpande ska föra samtal med barnets vårdnadshavare om barnets utveckling. Minst en gång varje år ska personalen och barnets vårdnadshavare därutöver genomföra ett utvecklingssamtal om barnets utveckling och lärande. Inom Skogsbo förskolområde genomför vi utvecklingssamtal minst en gång per läsår, alternativt ett uppföljningssamtal om barnet nyligen börjat på förskolan. Samtalsunderlagen är tydligt kopplade till läroplanen för att kvalitetssäkra innehållet i samtalet. Barn och vårdnadshavare ges stort utrymme till delaktighet vid samtalet. 5.2 Månadsbrev/informationsbrev Varje förskola/avdelning ansvarar för att information angående verksamheten kommer ut till vårdnadshavare genom informationsbrev, månadsbrev, mail eller muntligt. 8