Verksamhetsplan Södra förskoleområdet, läsåret

Transkript

1 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Verksamhetsplan Södra förskoleområdet, läsåret Alla barn ska få LYCKAS! Förskolan har ett fantastiskt uppdrag gällande barns möjligheter. Vi ska vara goda förebilder och tillsammans med barnen utforska, leka och trivas i härliga miljöer. Barns ska mötas med glädje och ges goda förutsättningar i alla sammanhang. Allas ögon ska glittra! Södra förskoleområdet, Avesta kommun 2011 Upprättad

2 Innehållsförteckning 1. Södra förskoleområdet Vår organisation Inledning Förskolebarnens framtid Vår utmaning! Våra pedagogiska ställningstaganden Vägledande samspel/icdp 5 2. Styrning/Förutsättningar Avesta kommun, Bildningsstyrelsens mål Södra förskoleområdets prioriterade områden 6 3. Vår arbetsmiljö 7 4. Systematiskt kvalitetsarbete 7 5. Dokumentation Pedagogisk dokumentation 5.2 Praktisk dokumentation Portfolio Barnsamtal, inflytande 9 6. Samverkan hem och förskola Utvecklingssamtal Månadsbrev/information 9 7. IT 9 8. Förskolans Pedagogisk deklaration, Avesta kommun Mål i form av Pedagogiska målplaner, se bilagor Normer och värden Språk Matematik Naturvetenskap och teknik Flerspråkighet Inflytande Förskola hem 2

3 1. Södra förskoleområdet, Avesta kommun 1.1 Vår organisation Södra förskoleområdet består av förskolorna: Igelkotten i Krylbo, Hattstugan, Törnrosa, Leka Lära i Skogsbo, och Våga Vilja i Karlbo, samt dagbarnvårdarverksamhet i Krylbo. Kontaktpersoner Förskolechef, Karin Vestman, tel , E-mejl. karin.vestman@avesta.se Utvecklingsledare, Maria Hag, tel , E-mejl. maria.hag@avesta.se Assistent, Maud Granberg, E-mejl. maud.granberg@avesta.se Specialpedagog, Kristina Eriksson, E-mejl. kristina.eriksson@avesta.se 1.2 Inledning Förskolan är nu en egen skolform, vilken ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska utmana och visa på möjligheter, och bidra till att varje barn får stimulans och goda utvecklingsmöjligheter. I förskolan förenas omsorg och pedagogik i en verksamhet som tar ansvar för hela barnet, hela dagen. Lek och skapande, liksom barnets eget utforskande ges stort utrymme. (Lpfö 98/2010). Förskolans målsättning är att verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Vi avser att erbjuda en bred verksamhet där barn ges möjlighet att skapa, lära och kommunicera genom lek och olika uttrycksmedel. Arbetet hos oss utgår från varje barns erfarenhetsvärld, intressen och nyfikenhet. Pedagogens roll i förskolan är att lyssna, se och lära av det barnen säger för att kunna skapa möjligheter för en god kunskapsutveckling i barngruppen. Förskolan har ett stort ansvar för att skapa en medveten och stimulerande miljö i verksamheten, och för att följa upp varje barns utveckling genom kvalitativa former. Barnens frågor och nyfikenhet står i fokus och uppmuntras i hög utsträckning. Likaså barnens möjligheter till inflytande och olika valmöjligheter. Pedagogens roll är att vägleda och skapa situationer som utmanar barnens tankar och utveckling. Vår målsättning är att barnen utvecklar en självständighet och stark självkänsla. -Jag kan, vågar och vill, är en känsla som vi vill att alla barn ska ges möjlighet att få uppleva. I arbetet med våra barn innebär det att barnen själva och i samspel med andra, ges möjlighet att utforska och lösa problem för att skapa mening och sammanhang i tillvaron. Vi ser barngruppen som en viktig del för det enskilda barnets utveckling och lärande. 3

4 Vår ambition är att pedagogernas förhållningssätt ska kännetecknas av en professionell yrkesutövning, där kunskap om vägledande samspel är framträdande. Pedagogerna är medvetna, om samspelets betydelse och använder sin kunskap om olika former av pedagogiska roller på förskolan, vilket har en stor betydelse i mötet med varje barn och barngrupp. Vi pratar bland annat om den med-lekande, iakttagande, och scenledande pedagogen, roller som pedagogerna intar utifrån varje situation och behov. Vi vill att samverkan mellan förskola och föräldrar ska vara god och uppmuntrar därför en givande dialog, aktivt deltagande och tar gärna emot synpunkter från föräldrar. Vår ambition är att föräldrar och barn ska känna en genuin känsla av delaktighet och få möjligheter till inflytande i verksamheten. 1.3 Förskolebarnens framtid vår utmaning. Så här tänker vi! Miljön på förskolan ska vara lustfylld, inbjudande och stimulera till att barnen vill och kan utforska olika områden. Barnen ska ges goda möjligheter till delaktighet och utforskande i den inre och yttre miljön. Materialet är i hög utsträckning planerat i barnens nivå och väl synligt, så att de ges möjlighet att själva kunna göra aktiva val under dagen. Barnen får även en god introduktion av förskolans hela utbud. Barnens intressen och pedagogernas kunskaper är viktiga framgångsfaktorer som vi värnar om i alla sammanhang på förskolan. Nyckeln till framgång utifrån ett kvalitetsperspektiv är vår kunskap och intresset för barn och deras läroprocesser. Därför kommer vi att prioritera ett reflekterande arbetssätt och fokusera på ett pedagogiskt dokumentationsarbete. Vi ska öka vår medvetenhet gällande barns intressen och lärprocesser under läsåret 2011/2012. Vad, hur, på vilket sätt sker lärandet? Barn lär i samspel med andra och därför lägger vi stor vikt vid värdegrundsarbete som bland annat kamratskap. Vår ambition är att barngruppen ska utgöra en tillgång i varje barns liv. På förskolan ska alla vara aktiva och arbeta mot samma mål och ställningstaganden, vilka ska vara kända för alla i verksamheten. Målen synliggörs i vår Verksamhetsplan. Som stöd för ett kvalitativt arbete har ledningsgruppen tagit fram en pärm, där man samlat pedagogiska underlag för att skapa förutsättningar för en gemensam arbetsinriktning. Vi tydliggör även vår arbetsorganisation i Handbok för Södra förskoleområdet. I denna återfinns frågor av mer praktisk karaktär, som arbetsuppgifter, rutiner och ansvarsområden. 1.4 Våra pedagogiska ställningstaganden på förskolan Alla ska vara och känna sig delaktiga barn, föräldrar och medarbetare. Alla barn har rätt att ingå i ett sammanhang och känna sig betydelsefull. Vi värnar om en stark och positiv sammanhållning i barngruppen. Vi bygger vår verksamhet på varje barns lust och inre motivation, samt värnar om lekens betydelse för lärande. Vi möter våra barn som kompetenta barn som besitter en inneboende kraft och förmåga i varje situation. Barnen ges möjlighet att prova och undersöka saker i hög utsträckning, för att stärka tilltron till sin egen förmåga. Målsättningen är att verksamheten ska bidra till att stärka barnens självkänsla och självförtroende. Barn och pedagoger ska tillsammans utforska olika frågeställningar i miljön. Alla ska sträva efter en god arbetsmiljö på förskolan. Miljön är en viktig faktor som påverkar barnens möjlighet till utveckling, trivsel och lärande. 4

5 Vi ger flickor och pojkar möjlighet att använda hela sin potential och att delta i förskolans breda utbud. (Vi har en medvetenhet på området som också prioriteras). Likabehandlingsplanen är väl känd på förskolan och ses som ett viktigt dokument som alla tar ansvar för att arbeta utifrån. Kartläggningsområden och Incident-rapportering utgör en del i Likabehandlingsarbetet, inför avstämning- och revideringstillfällen. Det finns en tydlig ansvarsfördelning på förskolan och en konkret fördelning gällande vad som ingår i vår arbetsorganisation, som t. ex. rutiner och vad som ryms inom vår utvecklingsorganisation, vilken omfattar vårt pedagogiska uppdrag och ansvar. Föräldrarna ska med förtroende kunna lämna sitt/sina barn i vår verksamhet och känna tillit och trygghet för vår pedagogiska kompetens och barnsyn. Pedagogernas kunskap är viktig, och alla former av kompetensutveckling uppmuntras. Förskolan medverkar i och genomför ett systematiskt kvalitetsarbete på flera nivåer. Förskolans verksamhetsutveckling påverkas i stor utsträckning av pedagogernas inre vilja och engagemang. Med anledning av det arbetar vi med att skapa förutsättningar för en pedagogisk reflektion och dialog i arbetslag och på arbetsplatsträffar. Vi strävar efter att all personal ska uppleva en känsla av hanterbarhet, meningsfullhet och delaktighet på arbetet. 1.5 Vägledande samspel/icdp (International Chid Development Programme) Pedagogernas förhållningssätt ska kännetecknas av en medvetenhet för samspelets betydelse, och tillämpa vägledande samspel i alla sammanhang. De tre dialogerna i ICDP, ska ses som grunder för samspelets betydelse, och påverka pedagogernas bemötande på förskolan: 3. Den reglerande Se referensmaterial: dialogen 1. Den känslomässiga dialogen -Ge barnet bekräftelse och erkännande -Följa barnets initiativ 2. Den meningsskapande dialogen -Ge uppmärksamhet och mening -Positiv gränssättning 2. Våra styrdokument Förskolan är en egen skolform och utgör nu första steget i Sveriges utbildningssystem, fr o m Förskolan lyder under Utbildningsdepartementet och Skolverket är den statliga myndigheten som styr, stödjer, följer upp och utvärderar kommuners och förskolors arbete med syfte att förbättra kvaliteten och resultaten i verksamheterna. Följande dokument styr och påverkar förskolans verksamhet: Staten - genom Skollag (2010:800) och förskolans Läroplan Lpfö 98/2010. FN s Barnkonvention. Kommun - Bildningsstyrelsens mål och förutsättningar, samt Skolplan, och övriga mål och uppdrag från Bildningsförvaltningen. Kvalitetsdokument som Pedagogisk Deklaration och Verksamhetsidén samt Kärnprocessen är vägledande dokument för alla pedagoger inom förskolan i Avesta kommun. Enheten/Södra förskoleområdet - Verksamhetsplan. Arbetsmiljöverket arbetsmiljöfrågor. 5

6 2.1 Avesta kommun, Bildningsstyrelsens mål för läsåret 2011/2012 FÖRSKOLA Mål: Kunskaper och färdigheter Alla förskolor skall vara väl förberedda för att bedriva förskoleverksamhet utifrån nya läroplanen fr.o.m. höstterminen Måluppfyllelse: Kompetensutveckling/Personal Andelen personal med relevant högskoleutbildning skall öka. All personal ska vara väl förtrogen med den nya skollagen och läroplanen. Trygghet/jämställdhet och respekt för individen Delaktighet och inflytande Särskilda utvecklingsområden Öka kulturutbudet i kommunens förskolor Antalet tillgänglighetscertifierade förskolor skall öka i alla rektorsområden. Samverkan med förskoleklassen ska öka och utgöra en väl fungerande övergång från förskolan till skola.* 2.2 Södra förskoleområdets prioriterade utvecklingsområden, för läsåret Pedagogerna ska utveckla ett reflekterande arbetssätt med hjälp av pedagogisk dokumentation på förskolan. Ett tillämpande, av våra upprättade Pedagogiska målplaner utifrån Lfö98/2010: Språk, Matematik, Inflytande, Normer och värden, Hem och förskola, Naturvetenskap och teknik, Flerspråkighet och IT. En form av Lärande samtal ska tillämpas vid Barnhälsoteamträffarna. Ett planerat systematiskt kvalitetsarbete ska tillämpas. Utvärdering och uppföljning ska ske genom BRUK (Skolverkets självskattningsdokument). Inom områdena: Barns inflytande och Pedagogernas förhållningssätt. Arbetet med Vägledande samspel-icdp, ska tillämpas i alla sammanhang. IT-användandet ska dels öka i barngruppen, dels i personalgruppen. Samverkan mellan förskola och förskoleklass ska utvecklas. 6

7 3. Vår arbetsmiljö Vi arbetar utifrån gällande regler för en god arbetsmiljö och verkar aktivt för att arbetsmiljön ska vara trivsam och väl fungerande för såväl barn som personal. Som stöd för det arbetet har ledningsgruppen för förskolan återkommande träffar med fackliga företrädare och skyddsombud. I samråd har vi upprättat tydliga rutiner för olika delar inom arbetsmiljöarbetet, bland annat med hjälp av en särskild Årsplan för Hjärt- och lungräddning, samt Brand -och skyddsronder, vilka är pågående insatser och fortbildning under året. Vi har skyddsombud med särskilt ansvar för att följa upp arbetsmiljön inom alla enheterna för Södra förskoleområdet och ett utvärderingstillfälle sker i juni, tillsammans med ledning och skyddsombud. Vi har upprättat en särskild handlingsplan gällande arbetsmiljö, smitta/smittorisker och en plan gällande pedagogiska måltider. Vi har upprättat tydliga rutiner som ska vara väl kända av all personal: Dels en Rutinpärm för olika områden, dels en handbok för vår arbetsorganisation. Utöver detta finns också våra Pedagogiska underlag samlade en särskild pärm. Ansvarsfördelningen finns förtydligad på förskolan gällande förskolechefens-, förskollärarens- och arbetslagets ansvar. Barn, personal och föräldrar ges alltid en möjlighet att lämna synpunkter på arbetsmiljön. 4. Systematiskt kvalitetsarbete I den nya Skollagen ges tydliga direktiv till förskolechefen att leda ett systematiskt kvalitetsarbete i verksamheterna, vilket vi inom Södra förskoleområdet har förberett oss för. Vi tillämpar uppföljningar och utvärderingar på olika nivåer och inom olika områden, vilka finns dokumenterade i vår översikt för området Systematiskt kvalitetsarbete och i Årsplanen för rektor/avdelningens arbete. Arbetet innebär att vi arbetar med tydliga mål och resultat, genomför analyser, och tillämpar en systematisk uppföljning av förskolans verksamhet. I syfte att bidra till att det sker en kvalitetsutveckling i verksamheterna utifrån våra resultat. Vi använder oss av BRUK (Skolverkets självskattningsmetoder, se inom olika områden, för att kvalitetssäkra dialogen och formen för utvärdering, kopplat till resultat. Vi utför även en årlig Kvalitetsredovisning, vilken kan ses på varje förskola och på hemsidan. Pedagogiska målplaner är upprättade i Södra förskoleområdet utifrån Lpfö98/2010, där målen synliggörs för vad, och hur vi ska gå tillväga för att genomföra vårt uppdrag i verksamheten utifrån våra styrdokument. Formen för uppföljning mot bedömningskriterier och utvärdering, samt områdets fortsättning/utveckling, finns också med i dokumentet. Vi genomför dels en föräldraenkät efter inskolningsperioden, dels en enkät utifrån vårt arbete med den Pedagogiska deklarationen, vilket sker varje vårtermin i större eller mindre skala. Barnen ges även möjlighet att delta i en enkät, vilken bygger på relevanta barnfrågor och bilder. Svaren ger inga exakta mått, men ger en signal till verksamheten och ett underlag för diskussioner i personalgruppen. Resultatbilden och analysen visar vad barn och föräldrar tycker fungerar väl och vad som bör utvecklas, och ses som ett viktigt underlag för utveckling. Arbetsplatsträffar och fortbildningsdagar är väl planerade, gällande innehåll och syfte utifrån våra styrdokument och uppdrag, men också utifrån påtalade behov och resultatbilder. Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att analysera behov och tillsätta rätt fortbildning till pedagogerna för att medverka till att en kompetenshöjning och utveckling sker i förskolan. 7

8 5. Dokumentation 5.1 Pedagogisk dokumentation - en arbetsmetod och ett sätt att förhålla sig till verksamheten Pedagogisk dokumentation I pedagogisk dokumentation och reflektion synliggörs barnens läroprocesser och vi tar del av deras tankar, hypoteser och frågor. Dessa blir sedan våra utgångspunkter till att ge barnet nya utmaningar som stimulerar och utvecklar lärandet. Förutom att barnens läroprocesser synliggörs, hamnar också pedagogers förhållningssätt och Praktisk dokumentation verksamheten i blickfånget. Denna process leder till en ständig kvalitetsförbättring i verksamheten. När vi arbetar med pedagogisk dokumentation som arbetsmetod har vi alltid papper, penna och (kamera) tillhands för dokumentation. finns vi alltid tillsammans med barnen. har vi ett nyfiket och engagerat förhållningssätt till barnen. utgår vi alltid från barnens intressen och tankar vid vår planering/utformning av verksamheten. skaffar vi oss nya kunskaper utifrån barnens intressen, och vidareutvecklar dessa tillsammans med barnen. (Underlagen ska i hög utsträckning sättas in i Portfolion). har vi ett reflekterande förhållningssätt gentemot såväl barn som pedagoger. undersöker vi hur och när barn lär sig saker. Vi tittar på lärprocesser och analyserar. 5.2 Praktisk dokumentation - Ett sätt att synliggöra arbetet på förskolan för barnen och föräldrarna Praktisk dokumentation genomför vi för att synliggöra arbetet på förskolan. Barnen ska ha tillgång till tydlig dokumentation kring genomförda aktiviteter och uppdrag, för att kunna reflektera, återkoppla till tidigare arbete samt för att få utgångspunkt för fortsatt arbete och nytt lärande. Föräldrarna ska ges möjlighet till insyn i förskolans verksamhet, samt kunna ta del av genomförda aktiviteter. När vi genomför praktisk dokumentation synliggör vi arbetet på förskolan genom t ex väggdokumentation. skapar vi en portfolio till det enskilda barnet eller en gemensam dokumentationspärm till avdelningen. använder vi oss av KVALITETSVERKTYGET för att koppla barngruppens aktiviteter till läroplansmålen. 5.3 Portfolio Vi arbetar med Portfolio och pedagogisk dokumentation från de allra yngsta åldrarna till de äldsta. Detta arbete genomsyrar hela vår verksamhet och löper som en röd tråd genom allt vi gör på förskolan. Vi samlar vår dokumentation i en gemensam/individuell pärm, på avdelningen, vilken har rubriker utifrån Lpfö 98/2010. I Portfolion finns dokumentation som visar barnens intressen, kamratskap och lärprocesser i förskolan. 8

9 Portfolion ska vara väl synlig och tillgänglig för alla på avdelningen. Den används också som ett viktigt underlag vid utvecklingssamtal. På avdelningar där man tillämpar en gemensam Portfoliopärm, samlas barnens alster i individuella barnpärmar, som t ex teckningar. 5.4 Barnsamtal Inför terminsstart och vid utvärderingstillfällen/enkäter genomför pedagogerna riktade barnsamtal, där barnens frågor och intressen är i fokus. Barnens intressen tas tillvara och ligger till grund för verksamheten och miljön på förskolan. 6. Samverkan hem och förskola Vår ambition på förskolan är att medverka till en god kommunikation mellan hem och förskola och att föräldrar känner tillit och möjligheter till en reell delaktighet och inflytande. Vi har en särskild målplan för arbetet, vilken beaktas vid våra arbetslagsplaneringar. 6.1 Utvecklingssamtal I 2 kap 9. Skollagen (2010:800), anges att förskollärare har det övergripande ansvaret för att personalen fortlöpande ska föra samtal med barnets vårdnadshavare om barnets utveckling. Minst en gång varje år ska personalen och barnets vårdnadshavare därutöver genomföra ett samtal om barnets utveckling och lärande (utvecklingssamtal). Inom Södra förskoleområdet genomför vi utvecklingssamtal varje termin, alternativt ett uppföljningssamtal om barnet nyligen börjat på förskolan. Vi tillämpar ett nytt material (vt 2011), som är direkt kopplat till vår Läroplan, vilket vi ser som en form av kvalitetssäkring. Barn och föräldrar ges stort utrymme till delaktighet inför vid samtalet. 6.2 Månadsbrev/informationsbrev Vi har påbörjat ett arbete med utskick till våra föräldrar för att synliggöra verksamheten i högre grad än tidigare. Ett arbete som är en del i att öka föräldrarnas känsla av delaktighet. 7. IT Under läsåret 2011/2012 kommer vi att satsa på att utveckla IT-användandet i barngruppen, med stöd av pedagogerna på förskolan. Fortbildning på området kommer att prioriteras för att kunna genomföra aktiviteter. Vår målsättning är att barnen med hjälp av IT, ska ges möjligheter att utveckla kunskaper i teknik och kommunikation, under lekfulla och lärorika former. Nedanstående material kommer att införskaffas till förskolorna inom vårt område; - Projektorer, Smartboard - Ipads/läsplattor - Datorer för barn Vi har utsett ansvarspedagoger på området, som har ett särskilt implementeringsansvar för dataanvändandet och tillgång på avdelningarna. Det finns ansvarspedagoger på varje förskola. Vi har även IT-pedagoger som deltar i det kommunala nätverket på området. 8. Pedagogisk deklaration, Avesta kommun 9

10 1.Vår grundsyn Förskolans pedagogiska deklaration Avesta kommun Vår syn på barn o Barn är unika individer. Varje barn är en egen personlighet med egna erfarenheter, behov, kunskaper, förmågor(emotionell, fysisk, motorisk, kognitiv, kommunikativ, social), intressen och bakgrund. o Barn är lika mycket värda Alla barn har samma värde med rätt att utvecklas till en egen individ efter sina förutsättningar. Pojkar och flickor ska ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Barn har rätt att bli respekterade. o Barn är kompetenta. o Barn är nyfikna och har en inneboende drivkraft. Barn är positiva till nya saker och vill lära sig. Barn är påhittiga, aktiva, spontana, kreativa, vetgiriga, fantasifulla, fundersamma, energirika, pigga, alerta och frågvisa. Barn har ett öppet sinne och tycker om att utforska och undersöka. o Barn är sociala. Barn har en empatisk förmåga. Barn månar om varandra. Barn är ärliga och raka. Barn söker samspel. o Barn är här och nu och har livsglädje. o Barn utvecklas och lär sig i egen takt. Barn har rätt att mötas där de befinner sig. o Barn behöver kärlek, omsorg, beröring och positiva förebilder. Barn vill bli sedda och känna tillhörighet. Barn vill synas, höras, och finnas till. Vår syn på kunskap o Kunskap är livets nyckel. Kunskap ger möjligheter till att leva i samhället. Kunskap är till för alla. Kunskap är livets spelregler, att kunna kommunicera och samarbeta. Vardagliga färdigheter är kunskap. Grundkunskaper om sig själv och sin omgivning. Kännedom för att värna om miljö och natur, högtider, traditioner, olika kulturer och jämställdhet. o Kunskap kan vara både praktisk och teoretisk. o Kunskap finns i olika former. Fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. o Kunskap ger makt. o Kunskap föder kunskap. Genom kunskap vidgar vi livssfären. Kunskap är grunden för utveckling av nya kunskaper och förmågor. Vår syn på lärande o Lärande är en process. En process upprepas om och om igen i olika situationer för att nå ett medvetet resultat. Resultatet av lärandeprocessen är kunskap. o Lärande är en process i individen. Lärande utgår från individens frågor, intressen, tankar och idéer. Lärande är individuellt. o Lärande är en process i individen i interaktion med sin omvärld. Lärande sker i socialt samspel i alla vardagliga situationer. I samspel mellan människor, miljö, inspirerande lekfullhet och experimenterande. Lärandet stimuleras av en dynamisk miljö. Vi lär i mötet med varandra. o Lärande kräver prövning. Man undersöker och provar på egen hand och tillsammans om och om igen. Barn lär genom att härmas. Lärande sker genom olika strategier. 10

11 o Det är roligt att lära. Det är spännande och ska vara lustfyllt. o Lärande sker med alla intelligenser och med hela kroppen. o Lärandet är livslångt. 2. Pedagogiska grundpelare Förskolans pedagogiska verksamhet ska vila på följande fundament. Allsidig sinnesträning Barn använder alla sinnen för att erövra sin omvärld. Genom att pröva olika sinnen utvecklar barn sina egna strategier. Det är viktigt att våra pedagoger stimulerar barns alla sinnen Jämbördig kommunikation Barns kontakt med sin omvärld sker genom kommunikation - redan långt innan barnet har tillgång till orden. Barnet behöver tillgång till en omgivning som kan underlätta språkutvecklingen. En genuin vilja hos våra pedagoger att förstå den situation barnet kommunicerar utifrån gynnar barnets dagliga välbefinnande, utveckling och lärande inom alla områden. Bekräftelse Barn har behov av spegling för sin utveckling. Barn behöver bekräftelse för den han/hon är, få se sina egna resultat, sin egen utveckling och lärande. Barn behöver uppmuntrande ord och gester från andra. Våra pedagoger måste ha god förmåga att använda dokumentation för att stödja barns utveckling. Utrymme för reflektion Barns förmåga att reflektera i olika situationer finns mycket tidigt i livet. Reflektionen är en viktig grund för barnets utveckling av självkänsla, identitet och kunskap. Våra pedagoger ska medvetet ge utrymme för barns reflektioner. Miljö För barnet är varje situation ett tillfälle för utforskning och lärande. Barn är nyfikna på sin omgivning. Genom att anpassa vår miljö till barns förutsättningar skapar vi situationer, där barn utvecklas och lär sig. Miljön blir den tredje pedagogen, som är positiv, inbjudande, föränderlig och utmanande. Det är viktigt att pedagoger har en tillåtande attityd och låter barn pröva, även när de använder material och leksaker på annat sätt än vuxna tänkt. Tid Barn har en annan relation till tid än vuxna. Barn leker tills de tröttnar eller tills något annat sker. Barn tänker efter, funderar och löser problem - lyckligt omedvetna om vuxnas syn på tid. Barn stressar inte. Våra pedagoger behöver möta barnen i sin utveckling - både i det dagliga och i det långsiktiga perspektivet. Våra pedagoger ska förbereda barnen på att avsluta en aktivitet - då en annan ska ta vid. Våra pedagoger får aldrig överföra sin egen stress på barnen. 9. Pedagogiska målplaner, utifrån Lpfö 98/2010. Se bilagor 11