Arbetsplan 16/17 Förskolorna Villekulla och Knagglabacke

Transkript

1 Arbetsplan 16/17 Förskolorna Villekulla och Knagglabacke

2 Innehållsförteckning sid 1. Inledning 3 2. Vår tolkning av förskolans värdegrund och uppdrag 3 3. Utveckling och lärande Förskola -hem 6 5. Normer och värden Barns delaktighet och inflytande 9 7. Samverkan förskola-förskoleklass Uppföljning, utvärdering och utveckling 11 12

3 1. Inledning Organisation Förskolorna har ca 200 inskrivna i åldrarna 1-5 år och det arbetar ca 45 personer totalt i organisationen. Förskolorna drivs av en ledningsgrupp bestående av förskolechef, utvecklingspedagog, utvecklingsledare och specialpedagog. Syftet med ledningsgruppen är att driva pedagogiken framåt utifrån de styrdokument som förskolan har. Det ska hela tiden eftersträvas att en högre kvalité nås i verksamheten. Förskolorna är organiseras i åldershomogenagrupper. Genom att alltid ha barnet i fokus öppnar förskolorna upp för barnets egna tankar och idéer och ökar barnens inflytande över sin vardag. Förskolan Villekulla har eget kök, där maten tillagas och levereras även ut till externa kunder. Detta gör att kvalitén på maten är mycket hög. Vi har ett förhållningssätt mot barnen och varandra som bygger på samspelsprogrammet ICDP Vägledande samspel, vi har också startat upp ett arbete för att ha ett normkritiskt förhållningssätt. Vår tolkning av förskolans värdegrund och uppdrag Vi vill att vår förskola ska vara välkomnande och demokratisk. Att alla som är här ska känna att de blir lyssnade på. En viktig grund i vårt arbete är vår syn på kunskap och lärande. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet -som förutsätter och samspelar med varandra. Vår verksamhet ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Vi vill att barnen ska få söka och erövra kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande. Vi vill erbjuda en trygg lärandemiljö som lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. Vi ser lärande tillsammans med andra som ett naturlig form för lärande. Vi ser nyfikna barn som är fulla av frågor och som ivrigt vill förstå och aktivt skapar sin egen identitet tillsammans med andra. Barn som redan kan från början bara vi vuxna ser och ger möjlighet till det. För att möta det kompetenta barnet kräver det av oss pedagoger att vi är aktivt nyfikna på barnen och deras tankar. Att vi lyssnar och använder ett in lyssnande förhållningssätt för att försöka förstå vad barnen gör, hur de tänker, vilka frågor, teorier och hypoteser de har och därigenom utmana dem vidare i sitt lärande. 3

4 Utveckling och lärande.

5 Vår syn på det kompetenta barnet är utgångspunkten för vår kunskapssyn. Vi menar att barn har kunskaper, färdigheter och erfarenheter som med rätt verktyg kan utvecklas. Människor lär tillsammans med andra genom att få möjlighet att uppleva, undersöka, fantisera, försöka, ompröva, lyckas, samtala, reflektera, härma, iaktta, leka och skapa mm. När barn möter andra barn blir de medforskare och utmanare och bidrar med sina erfarenheter till gruppens och individens lärande. Vi vill ge barnen tid till undersökande i sin egen takt, tillsammans med andra barn och pedagoger under hela dagen. Vi vill vara en förskola som utgår från barnen, vi lyssnar och försöker förstå vad barnen gör och tänker, som utgår ifrån barnens frågor, hypoteser, erfarenheter och lust att lära. Detta förutsätter en engagerad och kompetent pedagog som är medforskare och utmanare. Mål att sträva mot Att varje barn utifrån sina förutsättningar utvecklar ett rikt tal-och skriftspråk, en bred kommunikativ förmåga och en förmåga att lyssna, berätta och reflektera. Samt att kunna ge uttryck för egna uppfattningar och försöka förstå andras perspektiv. känner glädje, lust och vilja att utforska, lära och leka Får utvecklas i sin egen takt i samspelet med andra. Får uppleva att det är meningsfullt och lustfyllt att lära sig nya saker enskilt och tillsammans med andra. får möjlighet att upptäcka olika förmågor hos sig själv och andra får utveckla kunskap och teorier utifrån sin egen förståelse och får möta nya utmaningar genom att ställa frågor, göra hypoteser, utforska och pröva sina egna och andras teorier utvecklar sin förmåga att våga säga vad han/hon tycker, tänker och känner utvecklar sina kommunikativa och skapande förmågor genom att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter genom drama, musik, bild, dans, rörelse, lek o.s.v. Utvecklar sin förmåga att bygga och konstruera med hjälp av olika material och tekniker. utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemlösningar får erfarenheter och kunskap om naturen Utvecklar sin förmåga att utforska och urskilja hur enkel teknik fungerar i vardagen. 4

6 Målet uppnås genom att pedagogerna Anpassar miljön och utmaningarna ju äldre barnen blir och förändrar miljön beroende på barngruppens intressen och de teman/projekt som pågår. Ser till att miljön är utforskningsbar med ett kreativt material och tydliga utmaningar där barnen kan undersöka och ställa hypoteser enskilt och tillsammans med andra Har ett projekterande arbetssätt med samma innehåll under en lägre tid för att stödja barnens språkutveckling och matematiska förmåga som ger dem möjlighet till en fördjupad förståelse Stimulerar till utforskande och undersökande i den pedagogiska miljön. Skapar en dialog med varje barn med respekt för barnets uttryckssätt och med en uppriktig vilja att förstå vad barnet menar. Uppmärksammar och tolkar både det enskilda barnets och gruppens läroprocesser. Använder olika verktyg för reflektion som digitala bilder, barnens alster, filmer, observationer mm. Skapar olika typer av "lärande grupper" Skapar platser och tillfällen för olika typer av reflektion och samtal i både mindre och större grupper så barnen får syn på hur de olika kompetenserna i en grupp bidrar till det egna lärandet Utmanar barnens nyfikenhet genom ett projekterande arbetssätt så de känner att det är lustfyllt att lära sig Erbjuder barnen möjligheter att få pröva många uttrycksformer Tar tillvara varje barns lust att lära och utforska genom att lyssna, iaktta och försöka förstå barns idéer, tankar, hypoteser, teorier, göranden och intressen 5

7 Förskola Hem

8 Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Förskolan är ett komplement till hemmet och ska vara kostnadsfri där barn tillsammans med andra barn får möjlighet att lära och utvecklas. Mål att sträva mot Att Varje familj känner sig välkommen och upplever att det är meningsfullt och tryggt att komma till vår verksamhet. Pedagogerna skapar möjlighet till gemenskap mellan familjerna och förskolan Ha gruppinskolning när det är flera barn som börjar på avdelningen samtidigt. Med syfte att familjerna får möjlighet att lära känna varandra. Varje familj känner sig som en del av förskolan med möjlighet att påverka. Varje familj ska uppleva förskolan som en plats i samhället där demokrati skapas och efter levs. varje familj får ta del av sitt/sina barns utveckling och lärande och känner att deras barn får det stöd och de utmaningar som det/de behöver. Målet uppnås genom att pedagogerna 6 Tar tillvara på den mångfald som finns hos våra familjer som en tillgång i verksamheten. Har föräldraaktiv inskolning för barn och familjer. Under inskolningen skaffar sig kunskap om barnet och familjen. Hela tiden uppdaterar dokumentationsväggen, där föräldrar får möjlighet att bli delaktiga i sina barns lärande, reflekterande och görande. Ger fortlöpande muntlig och skriftlig information om verksamhetens innehåll med hjälp av projekt vägg, månadsbrev och Unikum. Den dagliga kontakten med föräldrarna är viktiga tillfällen för möten. På olika sätt tar reda på hur föräldrarna upplever vår verksamhet genom enkäter, uppföljningssamtal efter inskolning m.m. Använder olika typer av dokumentationer som utgångspunkt för utvecklingssamtalet. Uppmuntrar familjerna att delta i och påverka verksamheten genom att bjuda in till olika forum.

9 Normer och värden. Vi tror att vi lär känna oss själva i meningsskapande möten med andra därför måste vi ha ett normkritiskt förhållningssätt. Genom att låta barnen mötas på olika sätt och i olika sammanhang skapar vi möjligheter för barnen att sätta ord på sina tankar och idéer. Genom att lyssna och förstå att det finns olika sätt att tänka, göra och känna vill vi utveckla förmågan att kunna förhandla och fatta tillfälliga överenskommelser. Vi vill i vår miljö ge barnen möjligheter att konkret få uppleva att saker och ting är olika, känns olika, smakar olika, luktar olika och fungerar olika. Olikheten i tingen kan hjälpa barnen att se olikheter hos varandra. Vi vill göra tiden på förskolan viktig och betydelsefull för barnen, genom att skapa möjligheter till olika sorters lustfyllda och meningsskapande möten, där barn får samspela med andra. Vår utgångspunkt är att människan inte är utan blir i det sammanhang hon befinner sig. Därför måste vi pedagoger ta ansvar för vilka sammanhang som vi skapar och erbjuder i förskolan. Mål att sträva mot Att varje barn ges möjlighet att få bli på olika sätt i olika sammanhang i relation till de möjligheter och normer som de olika miljöerna och aktiviteterna utgör 7 Pedagog och andra vuxna som kommer till förskolan känner lust och glädje. Att få känna att här behövs jag, jag är viktig i olika sammanhang och på olika sätt Känner sig som en tillgång och resurs i gruppen på sina egna villkor, där var och ens olika kunskaper och erfarenheter är viktig Är olika och att olikheter blir allas tillgång Ges förutsättningar att känna och uppleva att "jag är en person som kan något" och kan utveckla sina kunskaper, erfarenheter och resurser och litar på sin egen förmåga Har tillgång till kreativa och utforskningsbara miljöer i form av mötesplatser med olika funktioner och material Blir bemött utifrån sitt intresse och behov. Får erfara att mötet med andra och andras tankar föder nya tankar och att vi då blir en resurs för varandra. Förstår att vi är beroende av varandra och att vi behöver ta del av varandras kunskap Får tillgång till mötesplatser med olika funktioner och materiel som motverkar traditionella könsmönster Ges möjlighet att få möta andra i så många olika sammanhang som möjligt

10 Målet uppnås genom att pedagogerna har ett normkritiskt förhållningssätt Ständigt för diskussioner om vilka miljöer och vilken sorts materiel förskolan ska erbjuda. Utifrån det skapa en mötesplats som bas där de kan utveckla materialet och utmana barnen vidare I varje möte är nyfikna, lyssnade och välkomnande Erbjuder barnen olika valmöjligheter som att arbeta i olika grupper, med olika material, i olika miljöer och under olika lång tid. Visar i ord och handling att barn kan och har kompetenser Visar intresse för och förundran över det barnen gör och tänker, och utmanar dem så att deras nyfikenhet, frågor, teorier och hypoteser kan utvecklas Bygger vidare på barnens egna ideer och den förståelse, erfarenhet och kunskap de redan har Erbjuder barnen att göra egna val samt skapar olika grupper av barn och vuxna så att det genom valen skapas förutsättningar för samarbete, förhandling, glädje, utmaning och förundran tillsammans med andra. På det viset kan alla barn få bli och växa på många olika sätt Pedagogerna är väl medvetna om förskolans egen trygghetsplan och har ett medvetet normkritiskt förhållningssätt 8 Barns delaktighet och inflytande

11 Delaktighet och inflytande.

12 Delaktighet och inflytande ser vi som en förutsättning för utvecklandet av verksamheten för barn, pedagoger och föräldrar. Delaktigheten ökar känslan av tillhörighet och gör det möjligt att bli en del av en kreativ gemenskap. Delaktighet handlar om att ha möjlighet att säga sin mening, lyssna på andras åsikter och förhandla inför överenskommelser. Utifrån sina erfarenheter och förutsättningar får varje barn ta ansvar för sig själv, varandra och förskolan. I vår miljö har vi skapat pedagogiska mötesplatser där barnen har möjlighet att på egen hand eller tillsammans med andra barn och pedagoger undersöka, utforska, experimentera och laborera under hela dagen. Vi erbjuder material som inte är förutsägbart och som går att använda på många olika sätt. Materialet är kreativt och sätter igång fantasin och lusten att utforska och lära. Mål att sträva mot att varje barn Utvecklar sin förmåga att våga säga vad de tänker och tycker genom att de blir lyssnade på och respekterade för den de är Deltar i olika former av samarbete Utifrån sina erfarenheter tar ansvar för sig själv, sitt görande, sina vänner och utformandet av förskolans ute och innemiljö Har möjlighet till eget utforskande Erbjuds tid att reflektera i olika sammanhang Målet uppnås genom att pedagogerna 9 Skapar miljöer som underlättar för barnen att utforska och undersöka på egen hand. Introducerar de olika miljöerna och materialen för barnen. Använder pedagogisk dokumentation av för att reflektera, planera, genomföra och utveckla verksamheten tillsammans med barnen.

13 Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långt perspektiv. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. När våra äldsta barn slutar på förskolan vill vi att de ska känna glädje och trygghet inför starten i förskoleklass. Mål att sträva emot. Att pedagogerna Utbyter kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem och samverkar med dem. Tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksammar vaije barns behov av stöd och stimulans. Bygger positiva förväntningar hos barnen och familjerna inför övergången till förskoleklass. Målet uppnås genom att pedagogerna Besöker förskoleklassen tillsammans med blivande förskoleklassbarn. Kontinuerligt skapar möten mellan verksamheterna under det sista förskoleåret och där barnen är delaktiga. Pedagogerna möts tillsammans med föräldrarna för att göra ett tydligt och tryggt avslut på förskolan för barnet Möter förskoleklasslärare och fritidspedagoger för att tillsammans skapa de bästa förutsättningarna för varje barns behov av stöd och stimulans. 10

14 Uppföljning, utvärdering och utveckling.

15 Grunden för vår uppföljning och utvärdering av verksamheten finns i de observationer pedagogerna gör av barnens lärprocesser individuellt och i grupp. Dessa observationer tillsammans med vårt projektarbete är våra utgångspunkter för att kunna följa upp och utvärdera vår verksamhet under tiden processen pågår men även efteråt.

16 Tillsammans reflekterar vi för att hitta strategier för att kunna utmana barnen vidare i sina läroprocesser och komma fram till vilka konsekvenser det får för val av miljö, material och vilken roll pedagogen ska inta. Utvärdering tillsammans med barnen sker med hjälp av olika former av tillbakablickar med stöd av våra observationer och dokumentationer. Vi tittar bakåt för att kunna ta steget framåt. Dokumentationen är en hjälp för barnen att diskutera och reflektera över vad de gjort, men också få syn på och uppskatta kamraternas lärande och hur man lär och utvecklas tillsammans. Utvärdering tillsammans med familjerna sker i utvecklingssamtal, föräldramöten och i enkätform. Detta material ligger sedan till grund för arbetslagets utvärdering av terminen. Utvärdering sker efter ett års hjul. Kommunens egna enkäter används och analyserar varje år, för att se utvecklingsområden och områden att förvalta klokt. Utvecklingsområden är normkritiskt förhållningssätt, detta ska ske på kvällkonferens en gång/ månad 1,5 timme. ICDP i fördjupning tillsammans med diskussioner runt normkritiskt tänkande mer på djupet. Det arbetet ska pågå hela läsåret. Utifrån medarbetarenkäten finns det punkter som blivit sämre, bl.a. vårt sociala förhållningssätt mot varandra, även detta ska kopplas ihop på kvällskonferensen. Utifrån brukarenkäten informera föräldrarna om hur vi förhåller oss och arbetar med en kontaktperson på förskolan. Titta på och diskutera vad för ansvar vi ger barnen och hur vi gör? Samt analyser hur vi kopplar ihop det med vårt förhållningssätt så det blir tydligare för föräldrana. Giftfri förskola, vi har slängt alla äldre leksaker än 2011, madrasser och annat dyrare med farlig plast byts ut kontinuerligt. Vid nyinköp är detta ett kriterium som följs. Matsvinn och ekologisk mat. Våra kockar följer matsvinnsmätningarna som kommunens alla förskolor har kontinuerligt. Inköpen av ekologiskt och klimatsmart mat följs och % ekologiska inköp ökar, detta ska vi öka ändå mer. Fortsätta att utveckla och driva den pedagogiska dokumentationen så det framgår i Unikum, på projektvägg och annan dokumentation vad vi gör och med viket syfte vi gör det Ansvarig Förskolechef Inger Grans