Arbetsplan för hösten Föräldrakooperativ

Transkript

1 Arbetsplan för hösten 2015 Föräldrakperativ Ftgraf: Björn Magnussn Lek, Lust ch Lärande! 1

2 Friluftsförsklan Nätet, föräldrakperativ Försklan ligger i villasamhället Nättraby strax utanför Karlskrna. Försklan har två avdelningar sm är åldersindelade. På avdelningen Tallen är åldrarna på barnen mellan 1-3 år ch på avdelningen Granen är barnen 3-6 år. Vi jbbar med fkus på natur ch miljö ch lägger en str del av vår verksamhet utmhus. Härigenm vill vi väcka barnens intresse ch nyfikenhet ch lära samband i naturen ch värna m vår miljö. Vi pedagger är medupptäckare ch stimulerar barnen till att känna glädje i att få leka utmhus under hela året. Vi har en fin gård sm erbjuder barnen varierande möjlighet till lek. Skg, hav ch en härlig äng ligger inm prmenadavstånd för barnen. Vi har rymliga lkaler sm är anpassade efter verksamheten. Lkalerna är även handikappanpassade. Vi har egen kck sm lagar gd ch näringsrik mat till våra barn. Vi handlar vår mat lkalt ch den största delen av vår mat är eklgisk ch närprducerad. Vår förskla är knuten till Friluftsfrämjandet ch är Grön Flagg-certifierad av stiftelsen Håll Sverige Rent. Adress: Friluftsförsklan Nätet, föräldrakperativ Mjöviksvägen Nättraby Vår hemsida: Telefn: E-pst: rdfrande@frsklannatet.se (Jenny Hellgren, rdförande) pernilla@frsklannatet.se (Pernilla Thuressn, försklechef) 2

3 Arbetsplan för Friluftsförsklan Nätet, föräldrakperativ Vår arbetsplan utgår från Lärplanen för försklan 1998/2010 ch innehåller våra lkala mål. 1: Nrmer & värden 2: Utveckling & lärande 3: Barns inflytande 4: Förskla & hem 5: Samverkan med förskleklass, skla & fritidshem 6: Uppföljning, utvärdering ch utveckling Pririterade mråden ht Nrmer ch värden (Trygghet) -Naturen ch NTA (Naturupplevelser) -Tallens ch Granens teman (Nyfikenhet) Frtbildning för pedaggerna 3

4 Försklans värdegrund ch uppdrag Försklan vilar på demkratins grund. Därför skall dess verksamhet utfrmas i överensstämmelse med grundläggande demkratiska värderingar. Var ch en sm verkar inm försklan skall främja aktningen för varje människas egenvärde ch respekten för vår gemensamma miljö. Lpfö-98/10 Försklan skall aktivt ch medvetet påverka ch stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demkratiska värderingar ch efterhand mfatta dem. Lpfö-98/10 Försklan ska träna barnens förmåga att ta hänsyn till ch leva sig in i andra människrs situatin, samt vilja att hjälpa andra. Lpfö-98/10 Försklan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människr har lika värde berende av scial bakgrund ch avsett kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, sexuell läggning eller funktinshinder. Lpfö-98/10 Försklan ska stimulera barnens samspel ch hjälpa dem att bearbeta knflikter. Att barnen ska känna trygghet ch glädje hs ss. Att barnen ska känna tillit till sin egen förmåga. Att barnen ska utveckla sin förståelse för alla människrs lika värde. Tillvägagångssätt: Vi uppmuntrar barnen ch stärker dem psitivt genm beröm ch uppmuntran. Vi samtalar mycket med barnen ch leker gruppstärkande lekar tillsammans, t ex Under hökens vingar ch Gubben i lådan. Vi sjunger mycket med barnen det skapar psitiva ringar när vi gör rliga saker tillsammans! Vi samtalar m vikten av att få vara med ch leka ch det gda med att dela med sig. Vid samlingar talar vi m vem sm saknas idag för att bekräfta att vi saknar varandra ch att alla är lika viktiga. Vi vill att det ska finnas en stark gruppkänsla hs ss. Vi uppmanar barnen till att hjälpa varandra t ex upp för en backe eller att ta på en vante, dra upp en dragkedja på kmpisen sv. Vi tänker på att låta alla få kmma till tals ch ställer direkta frågr till de tystare barnen. Barnen tränar exempelvis demkrati när vi röstar m lika saker, sm vilken bk vi ska läsa eller vilken lek vi ska leka. Vi jbbar dagligen med allas lika värde (planerade samlingstillfällen eller när exempelvis en knflikt uppstår). Vi samtalar även kntinuerligt m barn i andra länder (vid exempelvis maten, genm högläsning, vi äter mat från lika länder, tittar på jrdglben tillsammans, samling med medvetet tema sv). Flickr ch pjkar: Alla leksaker ch lekar är till för alla avsett kön, vi erbjuder samma material till alla. Vi kan exempelvis erbjuda en flicka sm inte vet vad hn ska göra, att gå ch leka med bilar eller leg. Vi uppmuntrar barnen till att våga ta för sig så att de får ta del av helheten ch inte fastnar i de steretypa 4

5 könsrllerna. Vi jbbar med att sitta blandat både pjkar ch flickr ch att kunna hålla varandra i handen avsett vem kmpisen är. Underrubriker: Lek ch skapande Matematik Naturen & NTA Mtrik ch rörelse Språk Traditiner Lek ch skapande verksamhet: Försklan skall sträva efter att varje barn: utvecklar sin nyfikenhet ch sin lust samt förmåga att leka ch lära utvecklar sin förmåga att bygga, skapa ch knstruera med hjälp av lika tekniker, material ch redskap utvecklar sin skapande förmåga ch sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar ch erfarenheter i många uttrycksfrmer så sm lek Lpfö 98/10 Försklans verksamhet skall präglas av en pedaggik där mvårdnad, msrg, fstran ch lärande bildar en helhet. Lpfö-98/10 Att allt lekmaterial är till för alla barn. Att erbjuda barnen en stimulerande ute- ch innemiljö. Ge barnen utrymme för sin lek ch fantasi. Att erbjuda ch låta barnen uppleva lika srters material ch aktiviteter samt att allt material är till för alla barn (ej könsbundet). Att vara mycket utmhus då det stimulerar barnens traditinella lekar samt inbjuder till fantasi. Tillvägagångssätt: Vi kmmer att låta barnen få göra lika stimulerande finmtriska övningar bl a genm att pyssla med natur ch återvinningsmateria, pussel ch pluppar. Vi har rymliga lkaler ch erbjuder ett brett srtiment med leksaker, böcker från bibliteket, utklädningskläder, spel, ritmaterial, klssar ch stra kartnger sm stimulerar till stra byggen mm. Vi tillhandahåller lika material till barnens pyssel för att de ska få prva på lika tekniker ch material. De två avdelningarna har lekmiljöer anpassade efter barnens åldrar. Vi har samarbete mellan avdelningarna ch har under delar av dagen öppna dörrar för att främja samspel mellan både barn ch persnal. I rll-leken ryms det många persner ch barnens fantasi ch samtal flödar. Vi spelar spel med barnen, läser böcker, tar fram lera, pysslar mm. Vi använder ss mycket av vår gård ch skgen för att ge mväxling i miljön. Vi har både styrd ch fri lek. Vi försöker att ge barnen utrymme i den fria leken utan att avbryta dem för fta. Vi är utmhus större delen av dagen ch använder ss av skg, lekparker ch äng i närmrådet. Vi 5

6 kmmer att frtsätta med skgsdagar, Knppis, Knytte ch Mulleverksamhet i skgen samt göra spntana turer dit. Matematik: Försklan skall sträva efter att varje barn: stimuleras i sin matematiska utveckling. utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över ch använda lika lösningar av egna ch andras prblemställningar. utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka ch använda matematiska begrepp ch samband mellan begrepp. utvecklar sin förståelse för rum, frm, läge ch riktning ch grundläggande egenskaper hs mängder, antal, rdning ch talbegrepp samt för mätning, tid ch förändring. Lpfö 98/10 Att väcka barnens nyfikenhet för matematik. Tillvägagångssätt: Vi tränar praktiskt vardagsbegrepp sm över, under, framför, bakm, i ch på mm. Vi talar m par, lång, krt, varannan mm. Vi använder ss av rdet matte ch matematik. Vi talar m lika färger ch benämner frmer med de rätta rden. Vi låter barnen räkna sina kmpisar ch fundera ut exempelvis hur många äppelbitar vi behöver göra för att det ska räcka till alla. Vi använder även vardagssituatiner för att dela, räkna ch jämföra. Vi spelar spel tillsammans ch får därigenm turtagning, räkna prickar, steg, talföljd. Vi har speciellt matematikmaterial med spel ch siffrr. Vi leker med lika material ch tränar kpplingen siffra-antal eller str-liten. Vi tränar även matte genm sånger, ramsr ch sångpåsar med knkret material. Ett sätt sm vi ckså använder ss av är att inte alltid ge barnet ett direkt svar när de ställer en fråga m hur någt fungerar, utan att vi pratar m det ch låter barnet kmma fram till lösningen. Ibland själv med pedaggen ch ibland tillsammans med några kmpisar. Naturen ch NTA: 6

7 Försklan skall sträva efter att varje barn: utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslpp ch för enkla naturvetenskapliga fenmen, liksm sitt kunnande m växter ch djur. utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen ch utfrska hur enklare teknik fungerar. hjälpa barnen att förstå hur vardagslivet ch arbetet kan utfrmas, så att de kan bidrar till en bättre miljö nu ch i framtiden. Att varje barn utvecklar intresse ch förståelse för naturens lika kretslpp ch för hur människr, natur ch samhälle påverkar varandra. Barnen ska stimuleras ch utmanas i sitt intresse för naturvetenskap ch teknik. Försklan ska lägga str vikt vid miljö ch naturvårdsfrågr. Lpfö 98/10 Att tillsammans med barnen få psitiva upplevelser i naturen under hela året (bland annat Knppis/Knytte/Mulle samt naturdagar med matlagning i skgen). Att erbjuda barnen många lika aktiviteter inm NTA för att ge ett ökat intresse ch nyfikenhet. Vi vill ge barnen förståelse för vårt kretslpp samt därigenm återvinning. Att frtsätta med vårt Grön-flagg prjekt tillsammans med barnen ch lämna in försklans målbeskrivning dit. Höstens tema är Vatten Att de äldsta ska få kunskap m Hitta Vilse (Civilförsvaret) Att erbjuda material sm stimulerar barnens nyfikenhet till teknik ch kemi. Tillvägagångssätt: Vi är medlemmar i friluftsfrämjandet ch all persnal har Knppis, Knytte eller Mulle-ledarutbildning. ( Vi går till skgen 1-2 dagar i veckan. Vi frtsätter den här terminen med att knppisbarnen ch knyttebarnen är indelade i 2 grupper för att göra det möjligt att gå till skgen ch för att anpassa innehållet efter barnens behv. Vi leker i skgen ch upptäcker insekter, djur ch naturens skiftningar. Vi har med luppar ch naturböcker, vi utfrskar vad sm händer i skgen de lika årstiderna. Vi uppmärksammar det skgen har att erbjuda (blmmr, nya löv, blåbär mm). Ibland äter vi lunch i skgen. Vi använder även vår fina gård flitigt ch är ute i alla väder. Barnen plckar lika srters naturmaterial i skgen sm vi sedan använder till pyssel vid exempelvis prjekt ch påsk. Vid matsituatinen får barnen träna på att ta till sig lagm med mat. Vi återvinner spr tillsammans med barnen ch pratar m hur man ska srtera ch varför det är så viktigt. Vi går till återvinningsstatinen några gånger per termin. Ibland går enbart några barn iväg till återvinningsstatinen. De barnen är då Ftgraf Björn Magnussn försklans miljöhjältar ch får ha en speciell väst på sig vid tillfället. Mullebarnen jbbar aktivt med allemansrätten där de får lära sig vilka rättigheter ch skyldigheter vi alla har i skg ch mark. Knyttarna upptäcker våra djur ch insekter ch knppis upplever naturen, lär m djuren ch får psitiva upplevelser tillsammans i skgen. Knppis jbbar mycket med teater ch sång. Vi vill att alla barn ska tycka det är rligt att vara i skgen. 7

8 Vi har en altan ch ett vindskydd på gården sm vi använder vid samling, mellanmål, pyssel, tillfälligt regn, föräldrafika ch sångframträdanden. Vi har lika bärbuskar ch plantr såsm halln, björnbär, blåbär, vinbär ch smultrn. Vi kmmer att dla kryddr, slrsr ch tmater. Vi har även ett litet äppelträd sm barnen gärna plckar frukt ifrån. Mtrik ch Rörelse: Försklan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin mtrik, krdinatinsförmåga ch krppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna m sin hälsa ch sitt välbefinnande. Lpfö 98/10 Att ge alla barn stimulans i sin fin- ch grvmtriska utveckling. Tillvägagångssätt: Daglig utevistelse på gården där barnen får möjlighet till att gräva, hppa rep, spela bandy, springa, klättra, cyklar, leka med lika material ch gunga. När vi leker i skgen ges fler tillfällen till att leka i terräng där underlaget är varierande. Vi prmenerar med barnen. Vi tränar finmtriken genm både styrda ch självvalda aktiviteter såsm klippövningar, vävar, trä halsband, fingerramsr ch måla med pensel mm. Vi tränar medvetet av ch påklädning tillsammans med barnen. Vi samtalar m krppens lika delar. Språk: Försklan skall sträva efter att varje barn: Stimuleras ch utmanas i sin språk- ch kmmunikatinsutveckling Utvecklar nyanserat talspråk, rdförråd ch begrepp samt sin förmåga att leka med rd, berätta uttrycka tankar ställa frågr argumentera ch kmmunicera med andra. Utvecklar intresse för bilder, texter ch lika medier samt sin förmåga att använda sig av, tlka ch samtala m dessa. Lpfö 98/10 Att alla barn ska få stimulans i sin språkutveckling. Tillvägagångssätt: Vi sjunger mycket med barnen ch vid exempelvis matbrdet är vi nga med att benämna vd lika föremål heter. På samlingarna jbbar vi mycket med knkret material för att öka rdförståelsen för barnen. Genm högläsning lär sig barnen nya rd ch sammanhang. Vi samtalar m bilderna i bken. När vi är på prmenad tränar vi rdförståelse för höger ch vänster innan vi går över vägen. Genm dagliga samtal med barnen lckar vi till dialg samt att i den fria leken uppstår kmmunikatin barnen emellan. Vi uppmuntrar till verbal knflikthantering där vi uttrycker händelser ch känslr med rd. Vi har en språkhörna där det finns bkstäver sm barnen kan experimentera med samt lika spel. Vi uppmuntrar de äldre barnen till att kunna skriva sina egna namn på teckningar sm de skapat. Vi samtalar fta m vilken bkstav ch vilket språkljud sm kmmer först i exempelvis barnets namn. 8

9 Traditiner: Försklan skall sträva efter att varje barn: känner delaktighet i sin egen kultur ch utvecklar känsla ch respekt för andra kulturer. Att låta barnen få uppleva ch delta i våra svenska traditiner. Att ge barnen inblick m andra kulturer. Tillvägagångssätt: Vi har dckr med lika hudfärger. Vi äter mat från lika delar av världen ch talar m från vilket land maten kmmer ifrån. Vi gör julpyssel med barnen ch har en gemensam julfest. Vi äter sedan julbrd sm vår kck Jimmy lagat! Vi firar barnens födelsedagar på försklan på varsin dag. Vi läser böcker m barn från andra länder ch tittar på jrdglben. Vi berättar m att det ser lika ut i lika delar av världen. Vi samtalar ibland m matens ursprung. Vi har ckså en alldeles egen traditin på Nätet: När de största barnen på Tallen ska börja på Granen är det först avtackning inne på Tallen med fika ch högtidlig blmsterutdelning. Sedan får barnen åka rutschkana över till Granen ch där tas emt av den persnalen sm jbbar där. Det är då dags att få välja hylla ch låda ch leka en stund. I försklan läggs grunden för att barnen skall förstå vad demkrati är. Barnens sciala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar ch för miljön i försklan. Att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka tankar ch åsikter. Lpfö-98/10 Att få barnen att känna att allas åsikter är viktiga ch att de får lära demkrati i en trygg miljö. Vikten av att vara delaktig i sin egen verksamhet. Tillvägagångssätt: Vi använder ss av samtal ch skriftliga barnintervjuer sm en metd till att tillvara ta barnens idéer. När vi har samlingar tränar vi på att lyssnar på vad andra säger. Vi uppmärksammar barnen på att det alla säger är viktigt. Vi försöker prata en i taget. Vid exempelvis barnets födelsedag får det bestämma sånger ch lekar. Vi har även spntana sång- ch 9

10 lekstunder där barnen bestämmer över innehållet. Det går exempelvis även att få bestämma vilken bk man vill ska bli läst på vilan. Genm att plcka undan efter sin egen lek eller sitt pyssel, tränas ansvar för egna handlingar in. Ett annat exempel kan vara att m ett barn inte vill ta på sig sina vantar så kan barnet få gå ut ch känna efter själv m hn/han tycker det är kallt. Barnet brukar då kmma in efter en stund för att hämta vantar. Barnen lär sig bland annat demkrati när de inte är överens m vilken bk sm vi ska läsa, då röstar vi. I barnens fria lek bestämmer de aktiviteter. Vi använder ss även av barnintervjuer ch bservatiner av barnens lek för att få en verksamhet sm intresserar barnen ch få dem att känna sig delaktiga. Vi tränar samarbete genm gemensamma övningar sm exempelvis att måla en teckning tillsammans eller leka gemensamma lekar. Vi uppmuntrar barnen till att hjälpa varandra. Tallen kmmer att påbörja temat Barbapappa ch Granen kmmer att jbba med Kmpiskrten ch Vi ch vår mvärld Genm prjekten kmmer barnen att få stra chanser till inflytande. Föräldrasamverkan: Att ge varje barn tillsammans med sina föräldrar en gd intrduktin i försklan. Försklan skall kmplettera hemmet genm att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt ch mångsidigt. Att ge föräldrarna möjlighet till delaktighet över verksamheten. Lpfö 98/10 Att föräldrarna ska känna sig välkmna hs ss ch att vi ska få ett bra samarbete ch ett öppet klimat. Att vi tillsammans ska känna ett gemensamt ansvar för barnen ch vår förskla. Tillvägagångssätt: Vi skapar lite extra kntakt ch inflytande från föräldrarna genm exempelvis våra prjekt. Vi har börjat med ett nytt insklningssätt där vi sklar in både förälder ch barn samtidigt. Föräldern är med sitt barn under hela dagen ch medverkar vid alla mment i ca 5 dagar. Under den andra veckan har föräldrarna beredskap, de får räkna med att eventuellt jbba krtare dagar för att kunna hämta sitt barn lite tidigare vid behv. Vi samtalar dagligen med alla föräldrar vid hämtning ch lämning. Vi har även: Då vi är ett föräldrakperativ har föräldrarna en chans till en gd inblick i verksamheten. Föräldrar ch persnal har gda relatiner sm stärks genm följande aktiviteter både från föräldrarnas initiativ ch från försklans: 10

11 Föräldramöte på hösten, där föräldrarna får veta verksamhetens mål ch i stra drag innehåll för terminen. Tid för samtal ch frågeställningar finns. Vi är i skgen m vädret tillåter. Utvecklingssamtal 1gång/läsår. Samtal m barnets utveckling. Uppföljningssamtal när det nyinsklade barnet har varit på försklan i några månader. Föräldrarna turas m att städa försklans lkaler ch jbbar i barngruppen mellan varje dag (tillsammans med 2 pedagger). (Städningen är ftast efter 17:30) Här ges stra chanser till kmmunikatin persnal-förälder. Föräldrarna rdnar lika tillställningar sm exempelvis julgransplundring, utflykter ch middagar där persnalen är medbjuden. (stärker relatinerna, föräldrar ch persnal) När persnalen behöver hjälp med någt speciellt så arbetar föräldrarna även sm vaktmästare. Alla föräldrarna är indelade i arbetsgrupper. Försklans styrelse sammanträder 1 ggr/månad då försklechefen samt en pedagg är med. Alla föräldrar ch persnal har möjlighet att lämna åsikter ch ställa frågr sm sedan tas upp på mötena. Det är även vanligt att föräldrar delger sina tankar ch åsikter vid hämtning/lämning av sitt barn samt i en enkät sm vi delar ut varje år. Kmmunen lämnar även ut en enkät i ktber sm ska säkerhetsställa kvalitén på försklan. Försklan ska sträva efter att nå ett förtrendefullt samarbete med förskleklassen, sklan ch fritidshemmet för att stödja barnets allsidiga utveckling. Lpfö-98/10 Att de äldsta barnen (femåringarna) ska lära känna sina blivande klasskamrater ch få möta sklans miljö. Tillvägagångssätt: Vi har samverkan med de andra försklrna i Nättraby R. Barn ch persnal träffas i höst vid ca3-4 tillfällen på Nättrabysklan samt på varandras försklr. Avslutningen sker traditinsenligt på ängen till våren ch då får barnen träffa sina blivande klasskamrater ch fröknar. Den här samarbetsfrmen kallas för Kmpisklubben ch finns i hela Nättraby samverkansmråde både med kmmunala ch privata försklr. 11

12 För att hålla en hög kvalité på försklan så utvärderar persnalen kntinuerligt verksamheten. Vi lär genm dkumentatin ch reflekterar tillsammans. Tillvägagångssätt: Försklan har två heldagar per termin för reflektin, utvärdering ch utveckling. Vi avdelningsplanerar, reflekterar ch utvärderar verksamheten 1,5 timme varannan vecka. Vi har 3 timmars planeringstid/vecka per persn. Vi utvärderar fta muntligt direkt efter aktiviteten tillsammans med barnen (ex: Vad tyckte du m att vara i skgen idag?) Vi använder ett skriftligt material varje vecka sm heter veckvis utvärdering. Här skriver vi mål, vad vi gjrt, hur det gick samt analyserar tillsammans med kllegrna. Vid måltider ger vi barnen frågeställningar m vad de exempelvis har gjrt ch vad de tyckte m det - direkt utvärdering. Persnalmöte sker en gång i månaden á 3 timmar. Här finns tid för pedaggerna att samtala m speciella händelser. Vi utvärderar verksamheten nggrant, skriftligt vid varje termins slut. Den här utvärderingen är även vår kvalitetsredvisning då vi även gör tillägg sm pedaggernas frtbildning samt graderar ss på en 10-siffrig skala. Vi gör en arbetsplan gemensamt utifrån terminens mål. Försklechefen sammanställer dkumentet. Vi dkumenterar barnens lärande, födelsedagar ch skgsdagar i barnens egen prtfli. Vi har gjrt m barnens prtflipärmar för att tydligare kunna visa på barnets lärande genm utveckling. Detta är ett ständigt arbete för att förbättra kvalitén på dkumentatinerna. De föräldrar sm har barn sm började under hösten kmmer att erbjudas ett insklningssamtal. Vi använder ss kntinuerligt av barnintervjuer. Nu under hösten är det Mullebarnens tur. Vi dkumenterar en del av verksamheten på väggarna i försklans lkaler. Vi sätter det lågt så att barnen kan se ch reflektera över dem. Pririterade mråden på försklan Nrmer ch värden: Är alltid vår fasta grund sm verksamheten vilar på. (Se avsnitt Nrmer ch värden först i arbetsplanen) Mål: Att alla barn får känna att de är en del av gruppen ch att de är viktiga ch mtyckta för den de är. 12

13 Vi vill att alla ska känna sig trygga, ha rligt ch trivas här på vår förskla. Att barnen ska kunna utvecklas i en för dem trygg miljö. Vi tar emt barnen på mrgnen ch erbjuder dem att tillsammans med en pedagg vinka i fönstret till sina föräldrar. Vi samtalar mycket med barnen under dagen ch deltar i deras lek m de önskar. Vi stödjer dem vid knflikthantering ch barnen får träna sig på att visa empati, visa hänsyn ch att kunna säga förlåt. Genm att lära barnen att vi lyssnar på varandra ch att det alla säger är lika viktigt stärker vi barnens självförtrende. Att barnet får berätta någnting ch få vara i centrum stärker ckså deras självkänsla samt synliggörandet av individen. Genm att vi pedagger är tydliga med våra rutiner så skapar även det trygghet för barnen då de vet vad sm kmmer att ske, frukst, samling, utevistelse, vila mm. Vi jbbar med att behålla våra gda relatiner med barnens föräldrar genm att frtsätta sm vi gör (sidan 10, förskla ch hem). NTA: Grön flagg: Vattenförbrukning Mål Försklan skall sträva efter att varje barn utvecklar intresse ch förståelse för naturens lika kretslpp ch för hur människr, natur ch samhälle påverkar varandra. utvecklar sin förståelse för naturvetenskap ch samband i naturen, liksm sitt kunnande m växter, djur samt enkla kemiska prcesser ch fysikaliska fenmen. utvecklar sin förmåga att urskilja, utfrska, dkumentera, ställa frågr m ch samtala m naturvetenskap. utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen ch utfrska hur enkel teknik fungerar. utvecklar sin förmåga att bygga, skapa ch knstruera med hjälp av lika tekniker, material ch redskap. Lpfö 98/10 Vi vill att barnen ska få förståelse för hur viktigt vatten är för allt levande på vår jrd ch att vi ska vara rädd m det. Samtala m nödigt användande av rent vatten. Samtala kring vad vi i vardagen använder vatten till, på försklan ch hemma? Få barnen känna igen rden vattenverk ch vattenreningsverk ch hur de fungerar i all enkelhet. Prva att rena smutsigt vatten genm experiment. Sjunga, ramsa, spela teatrar ch läsa böcker i ämnet. Skapa vattendrppar i lika material. Delge föräldrarna infrmatin genm prtflieväggarna ch mejl för att stimulera till frtsatta samtal hemma. Tillvägagångssätt: Barnen får efter samtal ch samlingar klippa ut bilder från tidningar m sådant sm behöver vatten för att kunna leva. Våra dagliga dialger 13

14 gynnar samtal m vattenförbrukning, exempelvis i badrummet vid handfat ch talett. Göra barnen uppmärksamma på att vi använder vatten till. Barnen får hemläxa för att rita ch dkumentera sin ch familjens vattenförbrukning. Vad använder familjen vatten till hemma? Barnen får sedan redvisa sina skisser för varandra i smågrupp. Investera i en str vattendunk där vi kan ta tillvara upphällt kranvatten från måltiderna för att användas vid uteleken, exempelvis vid kisklek ch blmvattning. Ta del av media ch böcker för att studera ch bekanta sig med rden vattenverk ch vattenreningsverk. Experimentera i smågrupper, exempelvis bygga ett enkelt reningsverk utav en petflaska. Tema: Barbapappa ht 2015/vt 2016 Vi kmmer att jbba med familjen Barbapappa sm grundkncept. Vi pedagger kmmer att utgå från barbabarnens speciella egenskaper. Vi kmmer att anpassa de lika mrådena efter barnens intresse ch vi trr att temat kmmer att frtsätta även under våren Vi har delat in barnen i två grupper för att verksamheten ska kunna vara anpassad till alla barn ch för att vi ska kunna tillgdse deras intressen ch önskemål på bästa sätt. Vi börjar med en kick-ff där vi kmmer att spelar en teater för barnen sm handlar m hur hela barbapappa familjen km till. Vi planterar tillsammans med Barbamamma 7 stycken ägg i barnens färger. Vi ska tillsammans med alla barnen på Tallen undersöka vad sm händer med fröna sm vi har planterat. Har vi tur så växer det upp barbabarn Mål från Lpfö 98/10 sm vi jbbar med i temat: Mål Försklan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, slidaritet ch ansvar förmåga att ta hänsyn till ch leva sig in i andra människrs situatin samt vilja att hjälpa andra förståelse för att alla människr har lika värde berende av scial bakgrund ch avsett kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, sexuell läggning eller funktinsnedsättning utvecklar sin identitet ch känner trygghet i den utvecklar sin nyfikenhet ch sin lust samt förmåga att leka ch lära utvecklar självständighet ch tillit till sin egen förmåga utvecklar sin förmåga att fungera enskilt ch i grupp, att hantera knflikter ch förstå rättigheter ch skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler utvecklar sin mtrik, krdinatinsförmåga ch krppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna m sin hälsa ch sitt välbefinnande utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera ch ge uttryck för egna uppfattningar ch försöker förstå andras perspektiv 14

15 utvecklar nyanserat talspråk, rdförråd ch begrepp samt sin förmåga att leka med rd, berätta, uttrycka tankar, ställa frågr, argumentera ch kmmunicera med andra utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symbler ch deras kmmunikatin-va funktiner utvecklar sin skapande förmåga ch sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar ch erfarenheter i många uttrycksfrmer sm lek, bild, rörelse, sång ch musik, dans ch drama utvecklar sin förståelse för rum, frm, läge ch riktning ch grundläggande egenskaper hs mängd, antal, rdning, ch talbegrepp samt för mätning i tid ch förändring utveckla intresse ch förståelse för naturens lika kretslpp ch för hur människr, natur ch samhälle påverkar varandra utvecklar sin förståelse för naturvetenskap ch samband i naturen, liksm sitt kunnande-de m växter, djur samt enkla kemiska prcesser ch fysikaliska fenmen utvecklar sin förmåga att bygga, skapa ch knstruera med hjälp av lika tekniker, material ch redskap utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar ch åsikter ch därmed få möjlighet att påverka sin situatin utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar ch för försklans miljö ch utvecklar sin förmåga att förstå ch att handla efter demkratiska principer genm att få delta i lika frmer av samarbete ch beslutsfattande. Så här kmmer vi att dela in målen: Barbamamma familjen, känslr Barbaflink naturvetenskap Barbaz - djur ch natur Barbaskön -skapande ch knst Barbafin finmtrik Barbastark - Mat ch sprt/rörelse Barbalala - musik ch sång Barbabk - sagr ch böcker 15

16 Granen 2015/2016 Vi ch vår mvärld Barnen har visat ett strt intresse för vår mvärld ch jrden. De funderar mycket m dagar, månader, årstidsväxlingar, månen, slen, vind ch vatten. Vi vill bygga vidare på deras intresse ch försöka påvisa vår del i sammanhanget, att vi alla är berende av varandra ch allt hänger ihp. Vi vill belysa att för att kunna värna m vår jrd, måste vi även ta hand m ch värna m varandra. Barnen behöver jbba med sin empati ch sciala förmåga. De behöver stärkas i att respektera varandra ch inte alltid se till sig själv först. Vi kmmer att väva ihp detta arbete med vårt nuvarande Grön flagg-tema Vattenförbrukning, sm vi ser sm en självklar del i arbetet med vår mvärld. På följande sätt arbetar vi för att nå våra mål: samtalar ch diskuterar i samlingar ch vid måltider bserverar barnens lek ch ingriper aktivt när det finns behv av stöd ch styrning dramatiserar ch läser sagr ch berättelser söker fakta ch svar på barnens frågeställningar tillsammans med hjälp av litteratur ch media gör enklare experiment barnen erbjuds skapande i lika material ch tekniker, såväl enskilt sm samarbete 16

17 Utbildningsplan ht 2015 Mål: Att alla pedagger ska få gå någn frtbildning inm våra pririterade mråden på försklan (individanpassat efter behv av kunskap). Det blir antingen Kemi, fysik eller teknik på Kreativum. Att all persnal ska få utbildning i HLR. Vår förskla ingår i ett nätverk tillsammans med de andra föräldrakperativen i Blekinge. All persnal går på en träff var per termin ch försklechefen på 4 st/termin. Träffarna har lika innehåll vid varje tillfälle med ett förutbestämt tema såsm exempelvis dkumentatin, matematik, jämställdhet sv. Vi inspirerar även varandra med tips ch idéer. /Pernilla Thuressn, i samarbete med all persnal på Nätet 17