Kvalitetsredovisning. för förskolorna i Kisa. Tornhagen, Bäckgården, Berget och Glimten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning. för förskolorna i Kisa. Tornhagen, Bäckgården, Berget och Glimten"

Transkript

1 Kvalitetsredvisning för försklrna i Kisa Trnhagen, Bäckgården, Berget ch Glimten 2009 / 2010

2 Innehållsförteckning Inledning Presentatin Organisatin Eknmi Frtbildning Insatser Åtgärder enligt förgående års redvisning Arbetsrganisatin Sammanfattning verksamhetsåret 09/10 Målmråde Analys

3 Försklrna Kvalitetsredvisning 09/10 I förrdningen SFS 2005:609, 1 står det att varje skla sm ingår i det ffentliga sklväsendet, varje kmmunalt bedriven förskla ch varje kmmunalt bedrivet fritidshem skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredvisning sm ett led i den kntinuerliga uppföljningen av verksamheten. Kvalitetsredvisningen ska på ett tillförlitligt ch jämförbart sätt visa hur verksamheten lyckas med att nå målen ch vilka åtgärder sm behöver vidtas för att kmma till rätta med eventuella brister. Kvalitetsredvisningen ger underlag för förbättring ch utveckling. Kvalitetsredvisningen blir en del av verksamhetens kvalitets - ch utvecklingsarbete. Rektr sammanfattar försklrnas kvalitetsredvisningar. Sammanfattningen lämnas till försklrna ch till barn- ch utbildningsförvaltningen. Presentatin Försklan Berget Försklan ligger insprängt i bstadsmrådet Singelberget. Området består av flera hyreshus samt ett större äldrebende. Försklan ligger i nära anslutning till skgen där man tillbringar en str del av sin utevistelse, vilken har en pedaggisk rll i verksamheten. Berget har tidigare bestått av enbart en avdelning. År 2008 genmgick försklan en renvering ch tillbyggnad sm gav plats för ytterligare två avdelningar. Avdelningarnas namn Safiren, Rubinen ch Smaragden syftar till ädelstenar sprungna ur berget. Försklan har även en tillhörande str inhägnad gård.

4 Försklan Bäckgården Består av två avdelningar ch är integrerad i Bäcks f-3 sklmråde. Det är en str fördel då försklan ch sklan många gånger har utbyte av varandra, ch kan nyttja varandras resurser, ex. försklan har tillgång till gymnastiksal ch sklgård. 4-5 åringarna äter i sklans matsal. På Bäckgårdens förskla arbetar man aktivt med att utveckla Reggi Emilia pedaggiken. Försklan Trnhagen Är vår äldsta förskla. Den byggdes 1975 ch har en planlösning med tre avdelningar ch en lekhall i centrum, samt tillhörande kök. En str gård mgärdar försklan, där det finns både gamla fruktträd, sandlådr ch gungr. Trnhagen ligger i vitsippebacken, vackert belägen intill skgskanten, vilken man ckså utnyttjar i sin hälsfrämjande verksamhet. Försklan ligger vid en återvändsgata vilket gör att det inte finns någn störande trafik. Öppen förskla Glimten Är en familjecentral sm ligger i nära anslutning till Barnhälsvården ch Barnch Familjepsyklgiskt centrum. Visst samarbete förekmmer med Individ ch familj. Vi har ett nära samarbete med Flyktingmttagningen då vi har en mångkulturell verksamhet.

5 Organisatin ch barnantal vt-2010 Området består av Bäcksklan f-3 med 205 elever varav 93 pjkar/112 flickr samt Bäckgårdens fritidshem med ca 110 barn Försklrna Berget, Trnhagen ch Bäckgården. ( 179 barn vt-10) Öppna försklan Glimten Försklan Berget vt-10 Smaragden 1-3 års avdelning 9 pjkar/10 flickr Safiren 1-3 års avdelning 7 pjkar/9 flickr Rubinen 4-5 års avdelning 12 pjkar/20 flickr Försklan Trnhagen Tuvan 1-3 års avdelning 12 pjkar/8 flickr Gläntan 1-3 års avdelning 12 pjkar/8 flickr Smultrn 4-5 års avdelning 14 pjkar/9 flickr Försklan Bäckgården Minimalen 1-3 års avdelning 10 pjkar/7 flickr Humlan 4-5års avdelning 14 pjkar/18 flickr

6 Persnal vt-10 I mrådet arbetade under vt förskllärare 15 barnskötare 3 assistenter/barnskötare 2,5 kkerskr Beräkning av persnal Barn 1-3 år: 5 barn/ årsarbetare Barn 4-5år: 10 barn/ årsarbetare Kök 0,25 % / avd Vid höstterminens start minskade mrådet med en förskleavdelning nämligen familjedaghemmet Linnéan. På Linnéan arbetade tre dagbarnvårdare tillsammans i gemensamma lkaler. Stängningen skedde i samförstånd med både persnal ch föräldrar. Anledningarna var framförallt två: 1. Den faktiska barnminskningen 2. Att vi vid sklverkets inspektin fick påpekanden att familjedaghemsverksamheten bedrevs alla veckans dagar i gemensamma lkaler. Verksamheten sm bedrivits i Missinskyrkans lkaler har varit mycket uppskattad. Det var med vemd sm avdelningen stängdes. Eknmi Barn- ch utbildningsförvaltningens fördelar enligt en beräkningsmdell budgetmedel till våra rektrsmråden. Rektr, förvaltningseknm ch förvaltningschef har regelbundna budgetuppföljningar. Rektr har budgetansvar för sitt mråde. Frtbildning - insatser Kmpetensutvecklingsinsatser samrdnas i möjligaste mån inm kmmunen för att vår verksamhet ska kunna erbjuda barn ch föräldrar en hög kvalitet. Påbyggnadsutbildning för barnskötare, sm avslutades med praktik i Italien.

7 Aktinsfrskning för förskllärare 7,5 päng i samarbete med Götebrgs universitet. Att bedriva verksamhetsutveckling i försklan när schemat redan är fullt är en pririteringsfråga. Aktinsfrskning bidrar till att utveckla ch synliggöra verksamheten genm att nggrant studera/bservera lika mråden i verksamheten sm man vill utveckla. Man redvisar ch granskar bservatinerna ch på så sätt synliggörs resultatet. Det leder till en ökad medvetenhet ch kvalitet i verksamheten. En ökad stlthet ch medvetenhet i arbetet är ckså en kvalitet i sig. Från mrådet deltg 6 förskllärare i aktinsfrskningen. Några av deltagarna har påbörjat en handledarkurs (även den i samarbete med Götebrgs universitet) för att utveckla ch handleda sina arbetskamrater i aktinsfrskning. Åtgärder enligt förgående års kvalitetsredvisning Alla försklr/avdelningar har verkligen arbetat med inmhus ch utmhusmiljön. Medvetenheten m miljöns betydelse bland persnalen är str. Alla har märkt effekterna av hur leken påverkas av miljöns utfrmning (utm- ch inmhus). I försklan påverkas barns välbefinnande både av det sciala klimatet ch av den fysiska miljön. Alla upplevelser filtreras ch påverkas berende på persnlighet, krppsliga egenskaper ch erfarenheter. Våra sinnen vill ha stimulans. Vi vill lckas att upptäcka mer fast i lagm mängd ch i ett sammanhang av harmnisk rdning. Vi har utarbetat gemensamma rutiner för mttagandet av de nyanlända familjerna. Vi har en mångkulturell förskla ch det ställer höga krav på persnalen att sätta sig in i lika kulturer ch stötta barn med utländsk bakgrund till att utveckla en flerkulturell tillhörighet Arbetsrganisatin Gemensamma planer: Försklrna i Kisa har en gemensam lkal Arbetsplan sm grundar sig på Lpfö-98 samt på den kmmunala sklplanen. Genm vår Arbetsplan visar vi på ett knkret sätt vår gemensamma målsättning för försklrna i Kisa. Utvärdering ch uppföljning sker en gång per år.

8 Våra grundtankar är att ge barnen 1-6 år en gd pedaggisk verksamhet där fstran, msrg ch lärande bildar en helhet. Det är av str vikt att vi sm persnal ser till varje barns förmåga ch utvecklingsnivå. Vi strävar efter att barnen ska känna sig trygga ch finna verksamheten rlig, lärrik ch utmanande. Vår uppgift är att tillsammans med föräldrarna ge varje barn möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Med utgångspunkt från varje avdelnings situatin förutsättningar ex. barngrupp- åldersfördelning sv. gör man sina egna pririteringar utifrån arbetsplanen. Vi har ckså påbörjat arbetet med en gemensam Årsplan för försklrna i Kisa, där vi arbetar fram planer för avdelningarnas pedaggiska verksamhetsår. Årsplanen kmmer att tydliggöra försklans rganisatin, struktur ch verksamhet för att skapa ett rligt, engagerande arbete där alla blir delaktiga. Inm mrådet finns ckså en gemensamt utarbetad Utvecklingsplan Arbetsplan där vi sammanfattat barnets utveckling från 1 t..m. 5 år inm lika utvecklingsmråden. Den finns till för den sm så önskar använda den sm ett stöd ch redskap i verksamheten. Gemensamt för mrådet är ckså att vi är en mångkulturell förskla, mångkulturell fritidsverksamhet ch mångkulturell skla. Det genmsyrar alla våra verksamheter. Inm mrådet har vi ckså en gemensam strategi för Hälsfrämjande verksamhet på försklan. Att få vistas ute varje dag. Att ha en psitiv inställning till fysisk aktivitet både inm ch utmhus. Att servera en varierad ch nyttig kst. Att betrakta genus perspektivet i det dagliga arbetet. Att grundlägga kunskapen m gd hygien. Att grundlägga empati ch medmänsklighet.

9 Glimten - Öppna försklan Den Öppna försklan riktar sig främst till den grupp sm inte har plats i försklan. Den Öppna försklan bygger på att någn vuxen, annan än persnalen, deltar i verksamheten ch ansvarar för barnet under vistelsen. Öppna försklans mål är: Att vara en mötesplats för både barn ch vuxna där man kan känner sig välkmmen. Det skall kännas rligt ch utvecklande. Att ge barn möjlighet att leka ch få delta i en pedaggisk gruppverksamhet. Att ge råd ch stöd i föräldrarllen Glimten har ett nära samarbete med BHV sm tillsammans med Öppna anrdnar Föräldrautbildning. Ett nära samarbete finns ckså med flyktingmttagningen. På Öppna träffas även barn ch vuxna från lika länder ch man lär känna varandra. Vuxna träffar andra vuxna, barn träffar andra barn. Möjlighet ges till att knyta nya kntakter. Det krävs ingen inskrivning eller anmälan. Öppna är kstnadsfri. Man kmmer när man vill under öppettiderna. Trnhagen Trnhagens hjärta är gården. Gården ger stra möjligheter till mväxlande aktiviteter. Här finns sandlådr, fruktträd att klättra i ch söka skugga under, gungr, syrenberså, Ftbllsplan ch gångar att cykla på. Det är lätt att vara ute (mrgn, middag ch eftermiddag) när det finns en str gård att tillgå. Försklan har påbörjat ett prjekt där man vill skapa en mer stimulerande utmhusmiljö. Dessutm ligger Trnhagen i nära anslutning till skgen, ch man kan njuta av blmster ch blåbärsplckning. Försklan har ett eget kök. Under hösten startade man upp med frukstbuffé. Alla barn sm kmmer på mrgnen sitter gemensamt ch äter frukst i lugn ch r.

10 Berget 2008 genmgick Berget en nyrenvering ch tillbyggnatin. Försklan utökades då med två avdelningar. Bergets avdelningar heter: Rubinen, Smaragden ch Safiren. Lkalerna är stra fina ch ljusa. Försklan har ett eget kök. Till försklan hör en str inhägnad gård sm ger rika möjligheter till mväxlande aktiviteter. På Berget arbetar man särskilt mycket med lekens betydelse för utveckling ch lärande. För att synliggöra verksamheten arbetar man mycket med dkumentatin. Till föräldrarnas stra förtjusning finns det på varje avdelning bildspel från aktuella aktiviteter sm på ett tydligt sätt visar vad barnen varit med m. Bäckgården På Bäckgården arbetar båda avdelningarna med ett Reggi Emilia inspirerat arbetssätt. Utifrån denna pedaggik arbetar man tematiskt ch studerar barns lika sätt att uttrycka sig. Genm dkumentatin ch frskning tillsammans med barnet kan det se sin egen lärprcess. Persnalen lägger ckså str vikt vid att utfrma inmhus- ch utmhusmiljön där barnets kreativitet kmmer i främsta rummet. Gemensamma rutiner Alla avdelningar arbetar med prtfli sm dkumentatin. Alla avdelningar har genmgång av sina barns individuella utvecklingsnivåer minst en gång per halvår. Vi kallar till utvecklingssamtal minst en gång per termin Vi lägger str vikt vid att ha gda relatiner med föräldrarna ch vi har ett gtt samarbete med BOV, BBC ch med talpedagg.

11 Sammanfattning av verksamhetsåret 2009/2010 Målmråde Kunskapsutveckling Vårt mål är att barnet med glädje leker, lär ch skapar i en pedaggisk stimulerande inmhus ch utmhusmiljö. Förutsättningar för att nå målen När barnet : är nyfiket ch har lust att leka ch lära enskilt ch i grupp bygger ch skapar ch knstruerar med hjälp av lika material ch tekniker utvecklar sitt rd- ch begreppsförråd Några av insatserna för att nå målen från avdelningarnas utvärderingar: Inmhusmiljön förändras ständigt utifrån barnens behv. Vi har förändrat inmhus ch utmhusmiljön för att stimulera/utmana barnens lek ch lärande. Vi har velat att barnen själva ska kunna välja material sm stimulerar alla sinnen (bllbana, aktivitetstavla,.). Följer upp barnens idéer ch tankar ch vidareutvecklar dem. Vi har skapat rum i rummen. Allt sm finns i verksamheten har en genmtänkt funktin. Tematiskt arbetssätt. Hemvrån fick en ny plats i lkalen, nya möbler ch annat material. Barnen har tillverkat eget lekmaterial. En hörna irdningsställdes för byggleken. Barnen var delaktiga i tillverkningen av byggmaterialet. Från tema Utveckla sagberättelsen Sagan har använts sm ett verktyg för att skapa en röd tråd mellan våra verksamheter sm musik, rörelse, skapande ch rim ch ramsr

12 Exempel på måluppfyllelse från avdelningarnas utvärderingar. Barnens lek har tagit fart, leker mera, samspelet mellan barnen har ökat. Vi har uppmärksammat vad sm finns i kök, bl.a. vad är mat (småbarnsavd), Barnen har tränat på att bygga högt, lika högt sm ss själva Barnens språk ch krppsspråk har stärkts. Vi har väckt barnens nyfikenhet ch lust att bygga, fantisera ch skapa. Nöjda ch stlta barn sm upptäcker sitt eget lärande när vi ger respns ch utmaningar utifrån deras tankar ch idéer. Åtgärder för förbättring Mer tid till reflektin ch planering. Frtsätta att vidareutveckla vår gemensamma Årsplan. Fördjupa kunskapen m det frskande barnet. Miljö ch hälsa Vårt mål är att barnet efter förmåga är fysiskt aktivt trivs ch känner sig tryggt i den egna gruppens verksamhet har förståelse för människrs lika värde Förutsättningar för att nå målen När barnet känner glädje ch lust inför fysiska aktiviteter inne ch utmhus vågar visa sina känslr är nyfiket ch tar egna initiativ till sysselsättning efter förmåga respekterar ch visar förståelse för sin ch andras situatin Några av insatserna för att nå målen från avdelningarnas utvärderingar Genm att vi har många natinaliteter knfrnteras vi dagligen med respekt ch förståelsefrågr. Gymnastik ute ch inne. Ta var på årstider Lekmaterialet utmhus bl.a. stimulerar till att bära ch röra sig. Träna förståelse för att vi har lika förutsättningar. Påbörjat ett utmhusprjekt för att skapa en mer stimulerande utemiljö.

13 Vi har byggt ett stall på Humlangården sm tillsammans med nymålade hpphinder ch div. attiraljer utmynnat i en mycket aktiv hästlek. Utelek på gården, prmenader ch skgsvistelse. Exempel på resultat ch måluppfyllelse från avdelningarnas utvärderingar Barnen har valt att leka mer på Humlangården än tidigare, då det inte fanns så mycket inspirerande ch utmanande material. Psitivt så långt sm vi kmmit med prjektet. Genm att var ute mycket ger vi barnen gda ch bra vanr, ch barnen får lättare att kncentrera sig. Bra mat sm lagas från grunden serveras varje dag på försklan Skgsutflykter barnen få ren upplevelse av att vara ute, känna, lukta, lyssna, balansera ch pröva jämn mark. Åtgärder för förbättring Möjliggöra tid för planering ch reflektin, genm att undersöka hur försklans lika avdelningar samarbetar vid t.ex. planering, lika aktiviteter. fördjupa ch utveckla vår pedaggiska utmhusverksamhet. Delaktighet ch inflytande Vårt mål är att barnet uttrycker sina tankar ch åsikter ch därmed påverkar sin ch andras situatin accepterar ett demkratiskt beslut har utrymme till egen lek Förutsättningar för att nå målen När barnet vågar framföra sina åsikter ch stå för sitt handlande har förmåga att följe ett demkratiskt beslut tar egna initiativ i leken

14 Några av insatserna för att nå målen från avdelningarnas utvärderingar Vår inne miljö med rum i rummen många lika lekmöjligheter erbjuds. Ge alla barn lika möjligheter berende m de är pjkar eller flickr. Reflektinsstunder tillsammans där barnen fått tillfälle att uttrycka sina åsikter ch känslr. Ta beslut efter ex. röstning Barnen är duktiga på at ta egna initiativ till lek ch försöker att hitta lösningar vid knflikter, efter att ha jbbat mycket med det under vårterminen. Barnen fått vara delaktiga vid utvecklingen av temat. Barnen får hjälpa till att ta ansvar. Exempel på måluppfyllelse från avdelningarnas utvärderingar Fungerat bra med rum i rummen där många barn kan leka utan att störa varandra. Barnen får tid till lek. Ibland när andra är på väg ut kan några barn få vara kvar inne ch leka färdigt. Ge barnen valmöjlighet ch tid till egen lek. Barnen ser resultat av sin egen delaktighet i ex. utfrmningen av miljön ch tema utveckling. Barnen vågar uttrycka sina åsikter. Barnen kan vänta när de får en förklaring varför. Åtgärder för förbättring Inmhus ch utmhusmiljöns betydelse för barnens/gruppens utveckling. Utveckla våra föräldramöten. tillsammans med sklan utveckla tema på Föräldramöten från 1 år t..m. åk 3 Samverkan Omvärldsrientering Vi har en mångkulturell förskla ch vi har ett mycket gtt samarbete med Flyktingmttagningen.

15 Vårt mål är att barnet Utifrån sin mgnad har gd mvärldskunskap. Visar respekt för allt levande ch har msrg m sin närmiljö. Förutsättningar för att nå målen När barnet: successivt utfrskar närmiljön är aktsam m allt levande ch vår miljö Några av insatserna för att nå målen från avdelningarnas utvärderingar Genm att vi har barn från lika natinaliteter kmmer det naturligt att visa hänsyn ch respekt för varandra. Skgen är en str favrit hs barnen ch där ges tillfälle att samla kunskap ch upplevelser, utfrska sv. Man lär sig att visa respekt varandra ch allt levande (djur ch växter). Prmenerar runt ch samtalar m vad sm finns i vår närmiljö te.x. biblitek, kyrkan, sklan etc. Brevväxlar med Gustafs nursery i Kimilili, skickar bilder ch teckningar till varandra. Genm sagtemat arbetade vi med lika miljöer, ftbllsplanen, lekplatsen sv. Exempel på resultat ch måluppfyllelse från avdelningarnas utvärderingar Barnen fått förståelse varför lika insekter, djur behövs. Fått förståelse för att vi br på lika platser, ch vad det innebära,ex m man br i Kimilili. Ett fjärilsprjekt på avdelningen sm barnen följt, larv-puppa-fjäril. Barnen visar tlerans ch acceptans mt varandra. Ingen känner sig utpekad p.g.a. bl.a. utseende, blöjr, sätt att vara. Åtgärder för förbättring Färdigställa handlingsplanen för nyanlända. Alla läser ch diskuterar Stärk språket- stärk lärandet (sm vi tyvärr inte hunnit med).

16 Analys Försklan bygger på att barns utveckling ch lärande sker i samspel med mgivningen. I försklan samverkar miljön ch lika faktrer i den pedaggiska prcessen ch sm i sin tur påverkar barns förutsättningar att lära, utvecklas ch må bra. Frskning ch beprövad erfarenhet visar att försklans viktigaste uppgift är att i verksamheten utgå från barns perspektiv. Försklan skall ckså vara flexibel ch kunna förändras utifrån mångfalden i barns sätt att tänka ch förstå samt skilda behv. Utifrån detta synsätt utvecklas ch frmas den pedaggiska kvaliteten i samspel mellan barn ch mgivning. Betydelsefullt är ckså hur förutsättningarna hanteras av persnalen, vilket i sin tur sammanhänger med pedaggisk medvetenhet ch kunskap m hur försklans uppdrag skall genmföras i praktiken. Kmmande utvecklingsmråden att möta det frskande barnet en fördjupad insikt m vad det innebär med matematik i försklan färdigställa försklrnas gemensamma Årsplan Område Bäck Birgitta Nöidh Rektr

17

18

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun

Kvalitetsredovisning läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun Kvalitetsredvisning läsåret 2008-2009 Kvalitetsredvisning för Försklan Slstrålen Enköpings kmmun 1 Detta är kvalitetsredvisning enligt Förrdning m kvalitetsredvisning inm sklväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredvisning

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolorna i Kisa. Tornhagen, Bäckgården, Berget och Glimten

Kvalitetsredovisning för förskolorna i Kisa. Tornhagen, Bäckgården, Berget och Glimten Kvalitetsredovisning för förskolorna i Kisa Tornhagen, Bäckgården, Berget och Glimten 2009 Innehållsförteckning Inledning Förskolorna Berget, Bäckgården, Tornhagen och öppna förskolan Glimten Presentation

Läs mer

Lokal arbetsplan Trevnaden

Lokal arbetsplan Trevnaden Lkal arbetsplan Trevnaden Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten

Läs mer

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2015/2016 1 Likabehandlingsplanen presenterar försklans arbete för att främja barns lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering,

Läs mer

Lokal arbetsplan Täppan

Lokal arbetsplan Täppan Lkal arbetsplan Täppan Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN 2008-2011 Fastställd av kmmunfullmäktige 2008-04-24, 40 1 Sklplan för Knivsta kmmun Visin I Knivsta kmmuns försklr ch sklr skall kvaliteten vara så hög att de är attraktiva

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6 Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Nolängen

Arbetsplan för förskolan Nolängen Arbetsplan för försklan Nlängen Läsåret 2015/2016 Alingsås kmmun, Barn- ch ungdmsförvaltningen, Utvecklingsenheten Pstadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefn: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret 2013-2014

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret 2013-2014 AVESTA CENTRALA FÖRSKOLEOMRÅDE Verksamhetsplan Avesta centrala försklemråde Läsåret 2013-2014 Ett barn uppstår med nya sätt att vara i nya situatiner, i nya relatiner till de möjligheter, hinder ch nrmer

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015 Verksamhetsplan Södra försklmrådet 2014-2015 Innehåll 1 Södra försklmrådet, Avesta kmmun... 3 1.1 Vår rganisatin... 3 1.2 Inledning... 3 2 Styrdkument... 4 3 Södra försklmrådets pririterade utvecklingsmråden,

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016 1 (7) Likabehandlingsplan/plan mt kränkande behandling Bäckseda skla läsåret 2015/2016 Dkumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Bäckseda sklas persnal Gäller för: Bäckseda skla Giltig fr..m.: 2015-08-18

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gustavslundsklan, 2015-2016 Innehållsförteckning Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen... 2 Vår visin... 2 Delaktighet... 2 Utvärdering av planen för läsåret

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt

Läs mer

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan 2010-2011. Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar.

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan 2010-2011. Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar. Färingtfta sklas Likabehandlingsplan 2010-2011 Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, persnal ch föräldrar. Barn berättar inte alltid m kränkningar ch mbbning sm de själva

Läs mer

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014 Rävekärrssklan Grundsklan F-6 Fågelbergsgatan 2-4 43133 Mölndal Tel: 031 674350 Rävekärrssklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2013/2014 Utbildningen ska utfrmas i överensstämmelse med

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

Kungabarn. Arbetsplan 2009

Kungabarn. Arbetsplan 2009 För genmförandet av de fastställda målen för utbildningen skall det finnas en arbetsplan. Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare ch övrig persnal samt företrädare för eleverna ch deras

Läs mer

Arbetsplan för hösten 2015. Föräldrakooperativ

Arbetsplan för hösten 2015. Föräldrakooperativ Arbetsplan för hösten 2015 Föräldrakperativ Ftgraf: Björn Magnussn Lek, Lust ch Lärande! 1 Friluftsförsklan Nätet, föräldrakperativ Försklan ligger i villasamhället Nättraby strax utanför Karlskrna. Försklan

Läs mer

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

Likabehandlingsplan Personalkooperativet Kulingen 2013/2014

Likabehandlingsplan Personalkooperativet Kulingen 2013/2014 Likabehandlingsplan Persnalkperativet Kulingen 2013/2014 Persnalkperativet Kulingens arbete med att mtverka diskriminering ch kränkande behandling Likabehandlingsplan Innehållsförteckning 2 Bakgrund ch

Läs mer

Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för Familjedaghemmet Villa Contigo

Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för Familjedaghemmet Villa Contigo BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-05-16 FSN-2014/133.642 1 (2) HANDLÄGGARE Frunck Dannelöv, Britt-Marie 08-535 360 57 Britt-Marie.Frunck-Dannelv@huddinge.se Försklenämnden

Läs mer

IT-strategi för Ålidhems skolområde

IT-strategi för Ålidhems skolområde den 18 april 2012 IT-strategi för Ålidhems sklmråde Visin för Ålidhems sklmråde Barnen/eleverna ska kunna rientera sig i ett samhälle präglat av ett strt infrmatinsflöde ch en snabb förändringstakt. Försklan/sklan

Läs mer

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad SOCIALTJÄNST. OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELN INGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-10-07 Handläggare: Leif Styfberg Telefn: 08 508 25 702 Till Scialtjänst- ch arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Kvalitetsrapport för förskolan

Kvalitetsrapport för förskolan 2014-10-06 1(4) Kvalitetsrapprt för försklan Avseende hösten 2013 våren 2014 Irsta försklr Ansvarig: Anne Perssn 1(17) Kvalitetsrapprt förskla Inledning Försklans kvalité ska kntinuerligt ch systematiskt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje Plan mt diskriminering ch annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska försklan i Södertälje Uppdaterad 2015-08-31 Innehållsförteckning 1. Visin... 3 2. Förankring av Planen mt diskriminering ch

Läs mer

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara trygg, rolig och lärorik. Alla barn skall känna en tillhörighet, gemenskap och

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 1 (5) Riktlinjer för gdkännande ch rätt till bidrag för enskild förskla, fritidshem ch pedaggisk msrg Dkumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Barn ch utbildningsnämnden (2009 10 06 62) Gäller för: Enskild förskla,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mt diskriminering ch kränkande behandling (Likabehandlingsplan) Grevåkersklan Åk 7-9 1 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling (Likabehandlingsplan) Planens innehåll bygger på delaktighet ch

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2015/2016 Enhet Karl Jhan 1 Standargatans förskla 1 Likabehandlingsplanen presenterar försklans arbete för att främja barns lika rättigheter

Läs mer

för ordinärt boende inklusive servicelägenheter i Varbergs kommun

för ordinärt boende inklusive servicelägenheter i Varbergs kommun Kvalitetsdeklaratiner ch kvalitetskrav för rdinärt bende inklusive servicelägenheter i Varbergs kmmun KVALITETSDEKLARATIONER Varbergs kmmun har, sm en av sina målsättningar, att vara en bra kmmun att

Läs mer

Kvalitetsrapport

Kvalitetsrapport Datum 2016-10-11 15 Antal sidr Kvalitetsrapprt 2015-2016 Barn- ch utbildningsnämnden Trsby kmmun Ulf Blmquist sklchef Barn- ch utbildningsnämndens kansli 0560-162 96 direkt 073-271 22 75 mbil ulf.blmquist@trsby.se

Läs mer

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) 2015-09-05 Västra Bagarmssens försklr Bx 51 17 121 17 Jhanneshv Telefn 08-50815000 stckhlm.se Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi

Läs mer

Resultat Söderskolan åk 8 våren 2015

Resultat Söderskolan åk 8 våren 2015 Datum 2015-04-09 Nrum/Westerman-Annerbrn KUN2015/111 Resultat Södersklan åk 8 våren 2015 2013 79 svarande av 97 elever, 41 flickr ch 38 pjkar, (enligt Prcapita 6/2) dvs 81 % 2014 90 svarande av 123 elever(enligt

Läs mer

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskola Centrum förskolor. Läsåret 2016/2017

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskola Centrum förskolor. Läsåret 2016/2017 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskla Centrum försklr Läsåret 2016/2017 Oktber 2016 1 Innehållsförteckning Till dig sm är vårdnadshavare 2 Likabehandlingsplanens syfte 3

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

IUP-året Observatorielundens skola (åk 1-6)

IUP-året Observatorielundens skola (åk 1-6) IUP-året Observatrielundens skla (åk 1-6) Pärm 2, 1:1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KARLBERGS SKOLA/OBSERVATORIELUNDENS SKOLA Sid 1 Höstterminen vecka 34-37 Lära känna veckr: För samtliga klasser Tema: Superschysst

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN för FAJANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN för FAJANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN för FAJANS FÖRSKOLA 2016/2017 Innehåll 1. Likabehandlingsplan för Fajans föskla läsåret 16/17 - Inledning 3 - Ansvarsfördelning 4 2. Visin ch värdegrund 5 3. Definitiner 6 4. Främjande

Läs mer

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN: Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.

Läs mer

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

El Sistema i Oxhagen - musiken som mål och medel för personlig utveckling

El Sistema i Oxhagen - musiken som mål och medel för personlig utveckling El Sistema i Oxhagen - musiken sm mål ch medel för persnlig utveckling Partnerskap Varberga/Oxhagen Identifierade utmaningar för mrådet El Sistema Metd utvecklad i Venezuela 1975 Klassisk musik sm verktyg

Läs mer

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 30.09.2013 INNEHÅLL BAKGRUND... 2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGAR... 3 Syfte... 3 Visin... 3 Övergripande mål... 3 Utvecklingsmråden... 3 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN...

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun FAMILJEDAGHEM/ FAMILJEFRITIDSHEM Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. och riktlinjer... 4 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Utveckling och lärande... 5 2.3 Barns inflytande...

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Gunghästens förskola Fårdala/Stimmets enhet. Läsåret 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN Gunghästens förskola Fårdala/Stimmets enhet. Läsåret 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN Gunghästens förskla Fårdala/Stimmets enhet Läsåret 2015/2016 Datum för upprättande: nvember 2015 Innehållsförteckning Till dig sm är barn 3 Till dig sm är vårdnadshavare 3 Likabehandlingsplanens

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014-2015 förskola

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014-2015 förskola Vejbystrands skla ch försklas årliga plan för likabehandling ch mt diskriminering ch kränkande behandling Läsåret 2014-2015 förskla Trygghetsgruppen Bdil Nrdkvist (sammankallande) Eva Maria Oladttir Malin

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Enskilda Gymnasiet läsåret 2008/2009

Kvalitetsredovisning för Enskilda Gymnasiet läsåret 2008/2009 Kvalitetsredvisning för Enskilda Gymnasiet läsåret 2008/2009 Skla: Enskilda Gymnasiet, friskla i Stckhlm Verksamhetsfrm: Grundskla (åk 6-9) ch Gymnasium (NP ch SP) Läsår: 2008/2009 Rektr: Cecilia Sedgwick

Läs mer

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Barn- ch sklförvaltning Lunds stad Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Adress: Arkivgatan 5 222 29 Lund Telefn vx: 046-35 50 00 Telefax: 046-35 83 66 E-pst:mats.dahl @lund.se Internet: www.lund.se

Läs mer

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Makten över maten - Ett flkbildningsmaterial från Latinamerikagrupperna LEKTINSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Här presenteras ett lektinsupplägg sm på fem lektiner sm ger bakgrund, inspiratin ch kunskap m hur

Läs mer

RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN 2010/2011 NYNÄSHAMNS KOMMUN

RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN 2010/2011 NYNÄSHAMNS KOMMUN BUN 2011-76 Bilaga 1 Dnr: 2011/69 610 RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN 2010/2011 NYNÄSHAMNS KOMMUN INNEHÅLL INNEHÅLL... 2 INLEDNING... 3 FÖRSKOLEVERKSAMHET... 5... 5 BARN I FÖRSKOLEVERKSAMHET... 5 BEFOLKNINGSUTVECKLING...

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Ekens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Gruppens sammansättning Vi har 17 barn. 10pojkar och 7 flickor. 2 barn födda 13 9 barn födda 12 6 barn födda 11 Personal Heléne Runesson förskollärare 80 % Annelie Quist

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Likabehandlingsplan för Tomtahills förskola

Likabehandlingsplan för Tomtahills förskola Likabehandlingsplan för Alla barn skall känna sig trygga ch bemötas med respekt för sin egenart. Försklan skall vara en miljö sm är fri från förekmsten av diskriminering, trakasserier ch annan kränkande

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Gläntans förskola. Varje dag serverar våra kokerskor hemlagad mat.

Gläntans förskola. Varje dag serverar våra kokerskor hemlagad mat. Gläntans förskola Gläntans förskola är en del av intraprenaden Emiliaförskolorna 1 12 år. Vi består av två avdelningar, Häggen och Syrenen, med barn i åldrarna 1 5 år. För att främja varje barns lärande

Läs mer

Vår skola förbereder eleverna för ett fungerande och meningsfullt vuxenliv

Vår skola förbereder eleverna för ett fungerande och meningsfullt vuxenliv Rönnsklans Verksamhetsidé Rönnsklan är en särskla i tiden, där eleverna får en möjlighet att använda sin förmåga i en stimulerande miljö Vår rganisatin erbjuder en verksamhet där eleverna står i centrum

Läs mer

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Att ta emot internationella gäster på Vilda Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Bam- OCh utbildningskontoret 2012-09-28 Katarina Brundell Sidan 1 av 5

Tjänsteutlåtande. Bam- OCh utbildningskontoret 2012-09-28 Katarina Brundell Sidan 1 av 5 SLLENTUNA KMMUN Tjänsteutlåtande Bam- Ch utbildningskntret 2012-09-28 Katarina Brundell Sidan 1 av 5 Dnr BUN 2012/39-2 Barn- ch ungdmsnämnden Redvisning av det systematiska kvalitetsarbetet för fristående

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015 Fritidshemmets uppdrag ch utmaningar ALP bservatörsutbildning 10 september 2015 Samtala två ch två- Vad tänker du på när du tänker på fritidshem? Innehållet vi skall ta ss an är Fritidshemmets styrdkument

Läs mer

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014.

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014. Anteckningar ifrån Dialg för ett lärande Väsby 18 nvember 2014. Grupp: Organisatin ch styrning Målstyrning med hjälp av systematiskt kvalitetsarbete Mål Hur? - Stimulera systematiskt kvalitetsarbete -

Läs mer

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom Svenska Rddförbundet Prjekt #svenskrdd2020 barn ch ungdm Mål med prjektet ch för svensk rdd Det arbete sm görs i prjektet syftar till att skapa en gemensam färdriktning där resan frtsätter långt efter

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

2015 ARBETSPLAN & MÅL

2015 ARBETSPLAN & MÅL 2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Kostpolicy Kils kommun. Förskola, skola, fritidshem och dagbarnvårdare

Kostpolicy Kils kommun. Förskola, skola, fritidshem och dagbarnvårdare Kstplicy Kils kmmun Förskla, skla, fritidshem ch dagbarnvårdare Varje kök, förskla, skla, fritids ch familjedaghem ansvarar för att denna kstplicy följs Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Vuxenutbildningsavdelningen S SID 1 (13) 2011-04-20 Kvalitetsredvisning Läsåret 2010/2011 Anrdnare ABF Stckhlm Vux Inledning ABF Stckhlm har sedan 2003 genmfört vuxenutbildning på grundläggande - ch gymnasial

Läs mer

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010 TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN. Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.

Läs mer

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården Frumsgrupp Framtidens Biskpsgården SScialdemkraterna Biskpsgården All förändring börjar med en tanke. Vi vill förändra vår egen ch andras bild av vårat Biskpsgården ch vad det innebär att b här. Vi har

Läs mer

Arbetsplan för Snöflingan 2015_2016

Arbetsplan för Snöflingan 2015_2016 Arbetsplan för Snöflingan 2015_2016 Gruppens sammansättning Vi har 14 barn. 7 pojkar och 7 flickor. 1 barn födda 14 3 barn födda 13 9 barn födda 12 Personal Heléne Runesson förskollärare 80 % Carina Johansson

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014 Familjedaghemmen i Filipstad 1 Personal och organisation I tätorten finns 5 dagbarnvårdare: Sonja Johansson, Pia

Läs mer