Kvalitetsredovisning. för förskolorna i Kisa. Tornhagen, Bäckgården, Berget och Glimten

Transkript

1 Kvalitetsredvisning för försklrna i Kisa Trnhagen, Bäckgården, Berget ch Glimten 2009 / 2010

2 Innehållsförteckning Inledning Presentatin Organisatin Eknmi Frtbildning Insatser Åtgärder enligt förgående års redvisning Arbetsrganisatin Sammanfattning verksamhetsåret 09/10 Målmråde Analys

3 Försklrna Kvalitetsredvisning 09/10 I förrdningen SFS 2005:609, 1 står det att varje skla sm ingår i det ffentliga sklväsendet, varje kmmunalt bedriven förskla ch varje kmmunalt bedrivet fritidshem skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredvisning sm ett led i den kntinuerliga uppföljningen av verksamheten. Kvalitetsredvisningen ska på ett tillförlitligt ch jämförbart sätt visa hur verksamheten lyckas med att nå målen ch vilka åtgärder sm behöver vidtas för att kmma till rätta med eventuella brister. Kvalitetsredvisningen ger underlag för förbättring ch utveckling. Kvalitetsredvisningen blir en del av verksamhetens kvalitets - ch utvecklingsarbete. Rektr sammanfattar försklrnas kvalitetsredvisningar. Sammanfattningen lämnas till försklrna ch till barn- ch utbildningsförvaltningen. Presentatin Försklan Berget Försklan ligger insprängt i bstadsmrådet Singelberget. Området består av flera hyreshus samt ett större äldrebende. Försklan ligger i nära anslutning till skgen där man tillbringar en str del av sin utevistelse, vilken har en pedaggisk rll i verksamheten. Berget har tidigare bestått av enbart en avdelning. År 2008 genmgick försklan en renvering ch tillbyggnad sm gav plats för ytterligare två avdelningar. Avdelningarnas namn Safiren, Rubinen ch Smaragden syftar till ädelstenar sprungna ur berget. Försklan har även en tillhörande str inhägnad gård.

4 Försklan Bäckgården Består av två avdelningar ch är integrerad i Bäcks f-3 sklmråde. Det är en str fördel då försklan ch sklan många gånger har utbyte av varandra, ch kan nyttja varandras resurser, ex. försklan har tillgång till gymnastiksal ch sklgård. 4-5 åringarna äter i sklans matsal. På Bäckgårdens förskla arbetar man aktivt med att utveckla Reggi Emilia pedaggiken. Försklan Trnhagen Är vår äldsta förskla. Den byggdes 1975 ch har en planlösning med tre avdelningar ch en lekhall i centrum, samt tillhörande kök. En str gård mgärdar försklan, där det finns både gamla fruktträd, sandlådr ch gungr. Trnhagen ligger i vitsippebacken, vackert belägen intill skgskanten, vilken man ckså utnyttjar i sin hälsfrämjande verksamhet. Försklan ligger vid en återvändsgata vilket gör att det inte finns någn störande trafik. Öppen förskla Glimten Är en familjecentral sm ligger i nära anslutning till Barnhälsvården ch Barnch Familjepsyklgiskt centrum. Visst samarbete förekmmer med Individ ch familj. Vi har ett nära samarbete med Flyktingmttagningen då vi har en mångkulturell verksamhet.

5 Organisatin ch barnantal vt-2010 Området består av Bäcksklan f-3 med 205 elever varav 93 pjkar/112 flickr samt Bäckgårdens fritidshem med ca 110 barn Försklrna Berget, Trnhagen ch Bäckgården. ( 179 barn vt-10) Öppna försklan Glimten Försklan Berget vt-10 Smaragden 1-3 års avdelning 9 pjkar/10 flickr Safiren 1-3 års avdelning 7 pjkar/9 flickr Rubinen 4-5 års avdelning 12 pjkar/20 flickr Försklan Trnhagen Tuvan 1-3 års avdelning 12 pjkar/8 flickr Gläntan 1-3 års avdelning 12 pjkar/8 flickr Smultrn 4-5 års avdelning 14 pjkar/9 flickr Försklan Bäckgården Minimalen 1-3 års avdelning 10 pjkar/7 flickr Humlan 4-5års avdelning 14 pjkar/18 flickr

6 Persnal vt-10 I mrådet arbetade under vt förskllärare 15 barnskötare 3 assistenter/barnskötare 2,5 kkerskr Beräkning av persnal Barn 1-3 år: 5 barn/ årsarbetare Barn 4-5år: 10 barn/ årsarbetare Kök 0,25 % / avd Vid höstterminens start minskade mrådet med en förskleavdelning nämligen familjedaghemmet Linnéan. På Linnéan arbetade tre dagbarnvårdare tillsammans i gemensamma lkaler. Stängningen skedde i samförstånd med både persnal ch föräldrar. Anledningarna var framförallt två: 1. Den faktiska barnminskningen 2. Att vi vid sklverkets inspektin fick påpekanden att familjedaghemsverksamheten bedrevs alla veckans dagar i gemensamma lkaler. Verksamheten sm bedrivits i Missinskyrkans lkaler har varit mycket uppskattad. Det var med vemd sm avdelningen stängdes. Eknmi Barn- ch utbildningsförvaltningens fördelar enligt en beräkningsmdell budgetmedel till våra rektrsmråden. Rektr, förvaltningseknm ch förvaltningschef har regelbundna budgetuppföljningar. Rektr har budgetansvar för sitt mråde. Frtbildning - insatser Kmpetensutvecklingsinsatser samrdnas i möjligaste mån inm kmmunen för att vår verksamhet ska kunna erbjuda barn ch föräldrar en hög kvalitet. Påbyggnadsutbildning för barnskötare, sm avslutades med praktik i Italien.

7 Aktinsfrskning för förskllärare 7,5 päng i samarbete med Götebrgs universitet. Att bedriva verksamhetsutveckling i försklan när schemat redan är fullt är en pririteringsfråga. Aktinsfrskning bidrar till att utveckla ch synliggöra verksamheten genm att nggrant studera/bservera lika mråden i verksamheten sm man vill utveckla. Man redvisar ch granskar bservatinerna ch på så sätt synliggörs resultatet. Det leder till en ökad medvetenhet ch kvalitet i verksamheten. En ökad stlthet ch medvetenhet i arbetet är ckså en kvalitet i sig. Från mrådet deltg 6 förskllärare i aktinsfrskningen. Några av deltagarna har påbörjat en handledarkurs (även den i samarbete med Götebrgs universitet) för att utveckla ch handleda sina arbetskamrater i aktinsfrskning. Åtgärder enligt förgående års kvalitetsredvisning Alla försklr/avdelningar har verkligen arbetat med inmhus ch utmhusmiljön. Medvetenheten m miljöns betydelse bland persnalen är str. Alla har märkt effekterna av hur leken påverkas av miljöns utfrmning (utm- ch inmhus). I försklan påverkas barns välbefinnande både av det sciala klimatet ch av den fysiska miljön. Alla upplevelser filtreras ch påverkas berende på persnlighet, krppsliga egenskaper ch erfarenheter. Våra sinnen vill ha stimulans. Vi vill lckas att upptäcka mer fast i lagm mängd ch i ett sammanhang av harmnisk rdning. Vi har utarbetat gemensamma rutiner för mttagandet av de nyanlända familjerna. Vi har en mångkulturell förskla ch det ställer höga krav på persnalen att sätta sig in i lika kulturer ch stötta barn med utländsk bakgrund till att utveckla en flerkulturell tillhörighet Arbetsrganisatin Gemensamma planer: Försklrna i Kisa har en gemensam lkal Arbetsplan sm grundar sig på Lpfö-98 samt på den kmmunala sklplanen. Genm vår Arbetsplan visar vi på ett knkret sätt vår gemensamma målsättning för försklrna i Kisa. Utvärdering ch uppföljning sker en gång per år.

8 Våra grundtankar är att ge barnen 1-6 år en gd pedaggisk verksamhet där fstran, msrg ch lärande bildar en helhet. Det är av str vikt att vi sm persnal ser till varje barns förmåga ch utvecklingsnivå. Vi strävar efter att barnen ska känna sig trygga ch finna verksamheten rlig, lärrik ch utmanande. Vår uppgift är att tillsammans med föräldrarna ge varje barn möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Med utgångspunkt från varje avdelnings situatin förutsättningar ex. barngrupp- åldersfördelning sv. gör man sina egna pririteringar utifrån arbetsplanen. Vi har ckså påbörjat arbetet med en gemensam Årsplan för försklrna i Kisa, där vi arbetar fram planer för avdelningarnas pedaggiska verksamhetsår. Årsplanen kmmer att tydliggöra försklans rganisatin, struktur ch verksamhet för att skapa ett rligt, engagerande arbete där alla blir delaktiga. Inm mrådet finns ckså en gemensamt utarbetad Utvecklingsplan Arbetsplan där vi sammanfattat barnets utveckling från 1 t..m. 5 år inm lika utvecklingsmråden. Den finns till för den sm så önskar använda den sm ett stöd ch redskap i verksamheten. Gemensamt för mrådet är ckså att vi är en mångkulturell förskla, mångkulturell fritidsverksamhet ch mångkulturell skla. Det genmsyrar alla våra verksamheter. Inm mrådet har vi ckså en gemensam strategi för Hälsfrämjande verksamhet på försklan. Att få vistas ute varje dag. Att ha en psitiv inställning till fysisk aktivitet både inm ch utmhus. Att servera en varierad ch nyttig kst. Att betrakta genus perspektivet i det dagliga arbetet. Att grundlägga kunskapen m gd hygien. Att grundlägga empati ch medmänsklighet.

9 Glimten - Öppna försklan Den Öppna försklan riktar sig främst till den grupp sm inte har plats i försklan. Den Öppna försklan bygger på att någn vuxen, annan än persnalen, deltar i verksamheten ch ansvarar för barnet under vistelsen. Öppna försklans mål är: Att vara en mötesplats för både barn ch vuxna där man kan känner sig välkmmen. Det skall kännas rligt ch utvecklande. Att ge barn möjlighet att leka ch få delta i en pedaggisk gruppverksamhet. Att ge råd ch stöd i föräldrarllen Glimten har ett nära samarbete med BHV sm tillsammans med Öppna anrdnar Föräldrautbildning. Ett nära samarbete finns ckså med flyktingmttagningen. På Öppna träffas även barn ch vuxna från lika länder ch man lär känna varandra. Vuxna träffar andra vuxna, barn träffar andra barn. Möjlighet ges till att knyta nya kntakter. Det krävs ingen inskrivning eller anmälan. Öppna är kstnadsfri. Man kmmer när man vill under öppettiderna. Trnhagen Trnhagens hjärta är gården. Gården ger stra möjligheter till mväxlande aktiviteter. Här finns sandlådr, fruktträd att klättra i ch söka skugga under, gungr, syrenberså, Ftbllsplan ch gångar att cykla på. Det är lätt att vara ute (mrgn, middag ch eftermiddag) när det finns en str gård att tillgå. Försklan har påbörjat ett prjekt där man vill skapa en mer stimulerande utmhusmiljö. Dessutm ligger Trnhagen i nära anslutning till skgen, ch man kan njuta av blmster ch blåbärsplckning. Försklan har ett eget kök. Under hösten startade man upp med frukstbuffé. Alla barn sm kmmer på mrgnen sitter gemensamt ch äter frukst i lugn ch r.

10 Berget 2008 genmgick Berget en nyrenvering ch tillbyggnatin. Försklan utökades då med två avdelningar. Bergets avdelningar heter: Rubinen, Smaragden ch Safiren. Lkalerna är stra fina ch ljusa. Försklan har ett eget kök. Till försklan hör en str inhägnad gård sm ger rika möjligheter till mväxlande aktiviteter. På Berget arbetar man särskilt mycket med lekens betydelse för utveckling ch lärande. För att synliggöra verksamheten arbetar man mycket med dkumentatin. Till föräldrarnas stra förtjusning finns det på varje avdelning bildspel från aktuella aktiviteter sm på ett tydligt sätt visar vad barnen varit med m. Bäckgården På Bäckgården arbetar båda avdelningarna med ett Reggi Emilia inspirerat arbetssätt. Utifrån denna pedaggik arbetar man tematiskt ch studerar barns lika sätt att uttrycka sig. Genm dkumentatin ch frskning tillsammans med barnet kan det se sin egen lärprcess. Persnalen lägger ckså str vikt vid att utfrma inmhus- ch utmhusmiljön där barnets kreativitet kmmer i främsta rummet. Gemensamma rutiner Alla avdelningar arbetar med prtfli sm dkumentatin. Alla avdelningar har genmgång av sina barns individuella utvecklingsnivåer minst en gång per halvår. Vi kallar till utvecklingssamtal minst en gång per termin Vi lägger str vikt vid att ha gda relatiner med föräldrarna ch vi har ett gtt samarbete med BOV, BBC ch med talpedagg.

11 Sammanfattning av verksamhetsåret 2009/2010 Målmråde Kunskapsutveckling Vårt mål är att barnet med glädje leker, lär ch skapar i en pedaggisk stimulerande inmhus ch utmhusmiljö. Förutsättningar för att nå målen När barnet : är nyfiket ch har lust att leka ch lära enskilt ch i grupp bygger ch skapar ch knstruerar med hjälp av lika material ch tekniker utvecklar sitt rd- ch begreppsförråd Några av insatserna för att nå målen från avdelningarnas utvärderingar: Inmhusmiljön förändras ständigt utifrån barnens behv. Vi har förändrat inmhus ch utmhusmiljön för att stimulera/utmana barnens lek ch lärande. Vi har velat att barnen själva ska kunna välja material sm stimulerar alla sinnen (bllbana, aktivitetstavla,.). Följer upp barnens idéer ch tankar ch vidareutvecklar dem. Vi har skapat rum i rummen. Allt sm finns i verksamheten har en genmtänkt funktin. Tematiskt arbetssätt. Hemvrån fick en ny plats i lkalen, nya möbler ch annat material. Barnen har tillverkat eget lekmaterial. En hörna irdningsställdes för byggleken. Barnen var delaktiga i tillverkningen av byggmaterialet. Från tema Utveckla sagberättelsen Sagan har använts sm ett verktyg för att skapa en röd tråd mellan våra verksamheter sm musik, rörelse, skapande ch rim ch ramsr

12 Exempel på måluppfyllelse från avdelningarnas utvärderingar. Barnens lek har tagit fart, leker mera, samspelet mellan barnen har ökat. Vi har uppmärksammat vad sm finns i kök, bl.a. vad är mat (småbarnsavd), Barnen har tränat på att bygga högt, lika högt sm ss själva Barnens språk ch krppsspråk har stärkts. Vi har väckt barnens nyfikenhet ch lust att bygga, fantisera ch skapa. Nöjda ch stlta barn sm upptäcker sitt eget lärande när vi ger respns ch utmaningar utifrån deras tankar ch idéer. Åtgärder för förbättring Mer tid till reflektin ch planering. Frtsätta att vidareutveckla vår gemensamma Årsplan. Fördjupa kunskapen m det frskande barnet. Miljö ch hälsa Vårt mål är att barnet efter förmåga är fysiskt aktivt trivs ch känner sig tryggt i den egna gruppens verksamhet har förståelse för människrs lika värde Förutsättningar för att nå målen När barnet känner glädje ch lust inför fysiska aktiviteter inne ch utmhus vågar visa sina känslr är nyfiket ch tar egna initiativ till sysselsättning efter förmåga respekterar ch visar förståelse för sin ch andras situatin Några av insatserna för att nå målen från avdelningarnas utvärderingar Genm att vi har många natinaliteter knfrnteras vi dagligen med respekt ch förståelsefrågr. Gymnastik ute ch inne. Ta var på årstider Lekmaterialet utmhus bl.a. stimulerar till att bära ch röra sig. Träna förståelse för att vi har lika förutsättningar. Påbörjat ett utmhusprjekt för att skapa en mer stimulerande utemiljö.

13 Vi har byggt ett stall på Humlangården sm tillsammans med nymålade hpphinder ch div. attiraljer utmynnat i en mycket aktiv hästlek. Utelek på gården, prmenader ch skgsvistelse. Exempel på resultat ch måluppfyllelse från avdelningarnas utvärderingar Barnen har valt att leka mer på Humlangården än tidigare, då det inte fanns så mycket inspirerande ch utmanande material. Psitivt så långt sm vi kmmit med prjektet. Genm att var ute mycket ger vi barnen gda ch bra vanr, ch barnen får lättare att kncentrera sig. Bra mat sm lagas från grunden serveras varje dag på försklan Skgsutflykter barnen få ren upplevelse av att vara ute, känna, lukta, lyssna, balansera ch pröva jämn mark. Åtgärder för förbättring Möjliggöra tid för planering ch reflektin, genm att undersöka hur försklans lika avdelningar samarbetar vid t.ex. planering, lika aktiviteter. fördjupa ch utveckla vår pedaggiska utmhusverksamhet. Delaktighet ch inflytande Vårt mål är att barnet uttrycker sina tankar ch åsikter ch därmed påverkar sin ch andras situatin accepterar ett demkratiskt beslut har utrymme till egen lek Förutsättningar för att nå målen När barnet vågar framföra sina åsikter ch stå för sitt handlande har förmåga att följe ett demkratiskt beslut tar egna initiativ i leken

14 Några av insatserna för att nå målen från avdelningarnas utvärderingar Vår inne miljö med rum i rummen många lika lekmöjligheter erbjuds. Ge alla barn lika möjligheter berende m de är pjkar eller flickr. Reflektinsstunder tillsammans där barnen fått tillfälle att uttrycka sina åsikter ch känslr. Ta beslut efter ex. röstning Barnen är duktiga på at ta egna initiativ till lek ch försöker att hitta lösningar vid knflikter, efter att ha jbbat mycket med det under vårterminen. Barnen fått vara delaktiga vid utvecklingen av temat. Barnen får hjälpa till att ta ansvar. Exempel på måluppfyllelse från avdelningarnas utvärderingar Fungerat bra med rum i rummen där många barn kan leka utan att störa varandra. Barnen får tid till lek. Ibland när andra är på väg ut kan några barn få vara kvar inne ch leka färdigt. Ge barnen valmöjlighet ch tid till egen lek. Barnen ser resultat av sin egen delaktighet i ex. utfrmningen av miljön ch tema utveckling. Barnen vågar uttrycka sina åsikter. Barnen kan vänta när de får en förklaring varför. Åtgärder för förbättring Inmhus ch utmhusmiljöns betydelse för barnens/gruppens utveckling. Utveckla våra föräldramöten. tillsammans med sklan utveckla tema på Föräldramöten från 1 år t..m. åk 3 Samverkan Omvärldsrientering Vi har en mångkulturell förskla ch vi har ett mycket gtt samarbete med Flyktingmttagningen.

15 Vårt mål är att barnet Utifrån sin mgnad har gd mvärldskunskap. Visar respekt för allt levande ch har msrg m sin närmiljö. Förutsättningar för att nå målen När barnet: successivt utfrskar närmiljön är aktsam m allt levande ch vår miljö Några av insatserna för att nå målen från avdelningarnas utvärderingar Genm att vi har barn från lika natinaliteter kmmer det naturligt att visa hänsyn ch respekt för varandra. Skgen är en str favrit hs barnen ch där ges tillfälle att samla kunskap ch upplevelser, utfrska sv. Man lär sig att visa respekt varandra ch allt levande (djur ch växter). Prmenerar runt ch samtalar m vad sm finns i vår närmiljö te.x. biblitek, kyrkan, sklan etc. Brevväxlar med Gustafs nursery i Kimilili, skickar bilder ch teckningar till varandra. Genm sagtemat arbetade vi med lika miljöer, ftbllsplanen, lekplatsen sv. Exempel på resultat ch måluppfyllelse från avdelningarnas utvärderingar Barnen fått förståelse varför lika insekter, djur behövs. Fått förståelse för att vi br på lika platser, ch vad det innebära,ex m man br i Kimilili. Ett fjärilsprjekt på avdelningen sm barnen följt, larv-puppa-fjäril. Barnen visar tlerans ch acceptans mt varandra. Ingen känner sig utpekad p.g.a. bl.a. utseende, blöjr, sätt att vara. Åtgärder för förbättring Färdigställa handlingsplanen för nyanlända. Alla läser ch diskuterar Stärk språket- stärk lärandet (sm vi tyvärr inte hunnit med).

16 Analys Försklan bygger på att barns utveckling ch lärande sker i samspel med mgivningen. I försklan samverkar miljön ch lika faktrer i den pedaggiska prcessen ch sm i sin tur påverkar barns förutsättningar att lära, utvecklas ch må bra. Frskning ch beprövad erfarenhet visar att försklans viktigaste uppgift är att i verksamheten utgå från barns perspektiv. Försklan skall ckså vara flexibel ch kunna förändras utifrån mångfalden i barns sätt att tänka ch förstå samt skilda behv. Utifrån detta synsätt utvecklas ch frmas den pedaggiska kvaliteten i samspel mellan barn ch mgivning. Betydelsefullt är ckså hur förutsättningarna hanteras av persnalen, vilket i sin tur sammanhänger med pedaggisk medvetenhet ch kunskap m hur försklans uppdrag skall genmföras i praktiken. Kmmande utvecklingsmråden att möta det frskande barnet en fördjupad insikt m vad det innebär med matematik i försklan färdigställa försklrnas gemensamma Årsplan Område Bäck Birgitta Nöidh Rektr

17

18