Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för Familjedaghemmet Villa Contigo

Transkript

1 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2014/ (2) HANDLÄGGARE Frunck Dannelöv, Britt-Marie Britt-Marie.Frunck-Dannelv@huddinge.se Försklenämnden Ansökan m gdkännande ch rätt till bidrag för Familjedaghemmet Villa Cntig Förslag till beslut Nämnden gdkänner ch ger rätt till bidrag till, att Ulrica Sjöberg från ch med den 1 augusti 2014 får driva fristående pedaggisk msrg för 5-7 barn i åldrarna 1-5 år förlagt i sitt hem vid Bergavägen 3 i Huddinge. (25 kap. 10 skllagen 2010:800). Sammanfattning Ulrica Sjöberg ansöker m gdkännande ch rätt till bidrag för att driva Familjedaghemmet Villa Cntig sm pedaggisk msrg för 5-7 barn i åldrarna 1-5 år. Familjedaghemmet kmmer att drivas i familjens bstad, sm är en Villa vid Bergavägen 3, Huddinge. Verksamheten ska bedrivas sm enskild firma. Beskrivning av ärendet Ansökan har inkmmit till barn- ch utbildningsförvaltningen från Ulrica Sjöberg m att från ch med 1 juli 2014 få gdkännande ch rätt till bidrag för Familjedaghemmet Villa Cntig, att ta emt 5-7 barn i åldrarna 1-5 år. Verksamheten ska drivas sm enskild firma ch vara förlagd till Ulrica Sjöbergs hem vid Bergavägen 3 i Huddinge. Hemmet är anpassat för att kunna driva pedaggisk msrg, familjedaghem. På övre plan finns hall, badrum, 2 lekrum, vardagsrum samt kök. På nedre plan finns hall, talett ch skötrum. I mgivningarna finns tillgång till skg ch natur att förlägga verksamheten till under delar av dagen. I Familjedaghemmet Villa Cntig kmmer den reviderade lärplanen för försklan, Lpfö-98, att vara ett vägledande dkument. Familjedaghemmet kmmer även att följa Allmänna råd för familjedaghem ch Huddinge kmmuns regler ch riktlinjer för förskleverksamhet samt övriga lagar ch regler sm gäller för verksamheten. POSTADRESS Barn- ch utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietrget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

2 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2014/ (2) För att kunna tillgdse tillsyn för barnen vid Ulrica Sjöbergs eventuella frånvar, kmmer ett samarbete med familjedaghemmet Annas dagbarn samt familjedaghemmet Karmelita att finnas. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har tagit del av ansökan ch genmfört tillsyn i hemmet. Hemmet är anpassat för att kunna driva pedaggisk msrg, familjedaghem. I mgivningarna finns tillgång till grönmråden ch parker att förlägga verksamheten till under delar av dagen. Ulrica Sjöberg är medveten m de lagar ch bestämmelser sm gäller för verksamheten. Ulrica Sjöberg driver i dag sitt familjedaghem i kmmunal regi. Ulrica är utbildad undersköterska. Förvaltningen bedömer att Familjedaghemmet Villa Cntig, vid Bergavägen 3 i Huddinge uppfyller kraven för gdkännande ch därmed rätt till bidrag för att driva pedaggisk msrg, familjedaghem för 5-7 barn i åldrarna 1-5 år enligt 25 kap. 10 skllagen från ch med den 1 juli Jukka Kuusist Utbildningsdirektör Helena Näslund Kvalitetschef Bilagr Ansökningshandlingar Beslutet delges Ulrica Sjöberg, ulricasjberg@gmail.cm Akten

3 ~ HUDDINGE KOMMUN BARN-OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HUDDINGE KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE ATT ANORDNA FRISTAENDE VERKSAMHET SIDA 1 (1) Undertecknad papperskpia skickas till: Diarienumme-r Diarisplen Huddinge kmmun Barn ch utbildningsförvallningen Kvalitetsavdelningen Britt-Marie Frunek Dannelöv Huddinge 2 kap. 8 Sk//agen Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genmförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter sm har meddelats med stöd av lagen ch de bestämmelser för utbildningen sm kan finnas i andra författningar. 25 kap. 2 Skllagen Pedaggisk msrg är en verksamhet sm ska stimulena barns utveckling ch länande. Försklans lärplan ska vara vägledande för pedaggisk msrg. Ansökan ska följa kmmunens gdkännande ch rätt till bidnag ch göras i gd tid innan verksamheten beräknas starta. Efter att kmplett ansökan inkmmtt till förvaltningen är förvaltningens strävan att utredningstiden ska vara högst 4 månader. Uppgifterna i ansökan är ffenuiga. eller pedaggisk msrg Jag är medveten m mina skyldigheter utifrån skllagen ch kmmunens riktlinjer. Detta garanterar jag med min underskrift. Ud n ers k"ft r c hp ersnuppg1 "ftsl agen Datum Persnuppgiftslagen. Vid handläggningen av ditt ärende regisirenas ch behandlas dina uppgifter i enlighet med Persnuppgiftslagen (1998:204), PuL. Genm att underteckna Na~~.""«... ~?J(~~ vj; - v 'l samtycker du till denna behandling. För mer infrmatin m Pul Namnförtydligande-" ~ Ulrica Sjöberg Börjessn 'T ~!5~~~. - POSTADRESS Bam- ch utbildningsförvanningen Kvalitetsavdelningen "' HUDDINGE l, l läs här Offentlighet5R[icigen ch Persnugggiftslagen (Pul) - t:!uqginge kqmmun BESÖKSADRESS Gymnasietrgel l Huddinge TElEFON OCH_Tå.EFAX WEBBOCH E,.PQST ORGANISATIONSNR bam-utbildning@huddinge.se C068

4 Verksamhetsbeskrivning Driva pedaggisk msrg i hemmet sm utgår från sklverkets lärplan för förskla Lpfö 98, reviderad Visin Mitt familjedaghem ska lägga grunden för trygga ch harmniska barn. Att ge den vård ch msrg barnet behöver samtidigt sm man stimulerar intresset för det egna lärande. Min verksamhet ska vara rlig, trygg ch utmana barnet tilllek ch aktivitet. Lärandet ska utgå från barnets intressen, mtivatin ch erfarenhet. Mitt familjedaghem har ansvaret att erbjuda en miljö där samspel mellan barn ch vuxna ch barngruppen stärker individen ch den egna självuppfattningen på ett psitivt sätt. str vikt kmmer läggas på att varje barn blir sett ch utifrån sina egna behv ch förutsättningar få möjligheter att utvecklas i sin egen takt. Familjedaghemmet kmmer erbjuda gd, näringsrik ch hälssam mat till alla barn samt grönsaker ch frukt varje dag. Mål Mitt familjedaghem kmmer sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för alla människrs lika värden empati ch förståelse för andra människrs situatin respekt för allt levande ch visa msrg m naturen ch miljön sin egen förmåga att uttrycka sina egna tankar ch känslr ch utifrån det påverka sin situatin förmåga att samarbeta med andra barn ch sm grupp betraktat förmågan att ta ansvar över sitt eget handlande gda vanr när det gäller hygien, kst ch mtin sin grv ch fin mtrik genm lek ch pedaggiska verktyg intresse ch förståelse för hur samspelet människa, natur ch samhälle påverkar varandra kunskap m lika växter ch djur ch vad naturvetenskap är sin mattematiska förmåga att undersöka ch att se samband ch pröva lika lösningar sin förmåga att experimentera med hjälp av lika tekniker, material ch redskap ch förstå hur det fungerar sin språkliga medvetenhet, rdförråd, att kunna berätta ch uttrycka tankar, förstå språkliga begrepp ch kmmunicera med andra 1.

5 Pedaggisk miljö Mitt mål är att alla barn ska känna sig trygga i både inne ch utmhusmiljön. För att kvalitetstrygga det kmmer jag att med varje barn göra en "trygghetsvandring" ch en egen utvärdering av "husmdellen" ch på så sätt göra en själwärdering av hemmet ch utemiljön. Utifrån de resultat man får reflektera gemensamt med kllegr över de förändringar sm kan krävas för att utveckla miljön. lnnemiljö: Hela hemmet kmmer att stå tui förfgande för verksamheten. Vi har delat upp hemmet i lika verksamhetsmråden ex. bygghörna, skapande verkstad, läs ch samlings plats mm. Detta för tydliggöra ch särskilja verksamheten så att barnen kan känna ett lugn ch ha möjlighet att under en pågående prcess utveckla sitt eget "prjekt". Det ska finnas möjlighet för varje barn att ha tillgänglighet att själva nå ch kunna välja vad de vill syssla med. Jag kmmer kntinuerligt rensa ch ta brt nödigt material eller de barnen visar mindre intresse för just nu. Förädla de sm är kvar genm att synliggöra material ch skapa möjligheter att utfrska nya sätt att använda det på. Utemiljö: Vi har en str naturskön tmt sm bjuder på mycket variatin ch möjlighet att se förändring i naturen i ch med årstidernas gång. För att inspirera ch skapa nyfikenhet hs barnen skapar vi nya mråden ch har en mer riktad verksamhet under lika perider sm ex. lika statiner för experiment- vatten- matematiknaturvetenskap. Att ge barnen större utrymme genm att utöka valmöjligheterna för lek ch verksamhet samt förändra miljön i den utsträckning det finns möjlighet till. Initiera ch inspirera för nygamla lekar ch rörelse sm barnen kan lära sig. Vår, smmar ch höst går vi till skgen en gång i veckan. Vår inspiratinskälla är "Mu lie" sm genm lek ch fantasi lär ss mattematik, naturvetenskap ch naturens kretslpp. Vi besöker ckså lika parker bl.a. Skeppsmyreparken, Mu lie Meck parken, Hågelbyparken parken där barnen kan uppdla nyfikenhet ch stimulans. Utveckling ch lärande "Utvecklar sin skapande förmåga ch sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar ch erfarenheter i många uttrycksfrmer sm lek, bild, rörelse, sång ch musik, dans ch drama." Lpfö 98 rev 2010 Vi besöker regelbundet teatervisningar sm vi efteråt följer upp med samtal ch reflektin. Detta gör att barnen får lära sig återberätta vad de upplevt ch uttrycka känslr i samband med vad de sett. Vi sätter själva upp lika teatrar, senaste var" de tre små grisarna" där vi både gjrde dräkterna ch fick ge uttryck åt lika känslr sm rädsla, md, seger, glädje mm. Varje vecka har vi gymnastik med inslag av "bamsegympa" eller annan rörelse till musik. Detta för att lära känna s, n krpp ch upptäcka nya rörelser sm, sin tur ger barnen en krppslig självkännedm ch md att våga utmana sig själva ch stärka sin självuppfattning. 1.

6 Språket är en viktig del ch det genmsyrar min verksamhet. Alla barn får lyssna till en berättelse dagligen. De får fta välja en bk sm de tyckt speciellt mycket m under veckan ch ta med sig hem för att återberätta den för sina föräldrar. Vi besöker bibliteket regelbundet ch har under våren deltagit i deras prjekt "Bkjuryn", vilket barnen uppskattat väldigt mycket. På grund av att vissa barn i verksamheten har haft behv av att stärka sitt språk ytterligare har jag med hjälp av en talpedagg fått låna hem sällskapsspel i lika nivåer ch även med hjälp av lpaden stärka deras språkmedvetenhet Jag är med i kmmunens prjekt "språkpilterna" där jag blir inspirerad ch cachad att pröva nya metder. "Utvecklar sin förståelse för rum frm, läge ch riktning ch grundläggnde egenskaper hs mängder, antal, rdning ch talbegrepp samt för mätning, tid ch förändring". Lpfö 98 rev 2010 Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa ch knstruera med hjälp av lika tekniker, material ch redskap." Lpfö98 rev 2014 Varje dag går vi igenm dagar, månad, årstid ch hur man kan se förändringar i naturen. Under våren ch hösten är vi ute i skgen där vi bland annat har matematik utmhus. Vi bygger kjr med hjälp av lika material sm skgen har att erbjuda ch använder ss av rep ch andra verktyg. Vi bakar regelbundet ch där lär sig barnen både att skapa ch lika måttenheter så sm msk- centeliterdeciliter-liter ch gradantal i ugnen. Vi utfrskar hur klckan ser ut ch fungerar,de älsta barnen får skapa sin egen klcka medans de yngre lyssnar ch deltar så mycket de kan. Vi har timglas där vi lär ss hur lång 1 min, 3 min, 10 minutrar är. Barnen använder sig av leg, kapplastavar,tågbana ch annat byggmaterial för att skapa sina egna världar sm städer, djungler, pyramider mm. Skapande verkstad har vi i lika frmer berende på årstiden. Vi besöker barnknstmuseet några gånger m året där vi bland annat får vara med ch skapa i deras atelje. Under vår ch smmar är vi ute i trädgården där barnen arbetar med lika frmer ch får använda sig av lika mätinstrument ch på så sätt se skillnader. 1 vår skaparhörna finns det alltid lika material, färger, penslar ch kritr mm sm inspirerar barnen att skapa. "Utvecklar sin förståelse för naturvetenskap ch samband i naturen, liksm sitt kunnande av växter, djur samt enkla kemiska prcesser ch fysikaliskafenmen." Lpfö 98 rev 2010 l vår skgsverksamhet ingår det lika teman där vi lär ss m lika djur ch växter ch hur vi kan leva i harmni med naturen. Vilket skräp eller inte sm kan återvinnas ch hur vi kan visa respekt för djur ch natur. Vi har nu förbrett ss på att beställa fjärilspuppr för att följa prcessen från puppa till fjäril på nära håll.

7 Nrmer ch värden "Förmåga att ta hänsyn till ch leva sig in i andra människrs situatin samt vilja hjälpa andra" Lpfö 98 rev 2010 "Respekt för allt levande ch msrg m sin närmiljö" Lpfö 98 rev ,.. Vårttema "hur man är en bra kmpis" har varit till str hjälp när det gäller hur man löset en knflikt så att alla är nöjda;vi har spelat charader där vi bytt rller ch sedan pratat m hur det kändes att varajust den.persnen man spelade. Våra teaterbesök har hjälp ss att lyfta fram lika prblem sm kan uppstå i leken. Om någn ser annrlunda ut, kan man leka tre, m någn inte tycker m att göra samma saker mm. Att uppmuntrar barnen i den dagliga verksamheten att hjälpa varandra med lika saker är viktigt. Att vara lyhörd när någn hjälper en annan ch fråga hur det kändes ch varför man ville hjälpa förstärker empatin. Vi läser lika berättelser där rättvisr skildras ch på så sätt stärker förståelse för våra ch andras likheter. Att föregå med gtt exempel hur man kan visa respekt för djur av lika slag ch att berätta att alla djur har en funktin förstärker vikten av msrg för alla levande varelser. Vi deltar varje år i skräpplckardagarna ch plckar skräp i vår närmiljö ch på det sättet visar barnen i praktiken vad det innebär att ta hand m miljön. Barns inflytande "Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar ch åsikter ch därmed få möjlighet att påverka sin situatin." Lpfö 98 rev 2010 "Utvecklar sin förmåga att förstå ch att handla efter demkratiska principer genm att få delta i lika frmer av samarbete ch beslutsfattande" Lpfö 98 rev 2010 De behv ch intressen barnen själva på lika sätt ger uttryck för kmmer ligga till grund för planering ch miljön i verksamheten. Att barnen själva kan påverka hur dagen ska se ut är viktigt för deras demkratiska ch sciala utveckling. l min verksamhet kmmer det finns alternativ tilllugn ch r -vila när barnet behöver det eller lek när energin flödar. Barnet kan på det sättet påverka sin vardag när det finns valmöjlighet för individuella önskemål. Varje mrgn på samlingen ställer jag frågr m vad barnen skulle tycka m att göra under dagen ch i den möjliga mån det går skapa förutsättningar för det. Detta kräver då en viss flexibilitet sm man måste balansera med vissa rutiner. Barnen får lika alternativ när det gäller vilken bk sm ska läsas under dagen/ veckan, detta för att skapa nyfikenhet ch intresse för själva läsande!. När barnen sm grupp visar knstant intresse för någn kntinuerlig aktivitet är det viktigt att ge en valmöjlighet för någt annat. Att använda barnintervjuer regelbundet ch utifrån de analysera ch utvärdera vad de tycker ch deras upplevelser kmmer hjälpa till att förbättra ch vidareutveckla verksamheten.

8 Dagsrutiner: Varje dag börjar vi med frukst där barnen själva får lika allternativ att välja mellan. Efter frukst är det fri lek antingen ute eller inne berende på väder. Varje dag har barnen lång utevistelse men tider ch stunder kan variera. l samband med fruktstunden har vi en gemensä.r'n sariiii ng där vi både muntligt ch visuellt går igenm veckdagar,datum,månader ch årstider. Detta för attstärka tidsuppfattningen.vi går igenm vad sm kmmer hända under dagen ch m barnen har speciellaönskemål vad de vill göra. l samlingen ingår ckså rim ch ramsr tilsammans med musik för att stimulera ch förstärka lärandet Efter detta har vi mer styrd verksamhet det kan vara allt från biblitekbesök, teater, skgsbesök, gymnastik,experiment, musik ch rörelse ch åka skridskr. Vi har vår skaparverkstad där barnen håller på med sina pågående prjekt. Lunch blir serverad mellan berende på vilken aktivitet vi har under dagen Det är vila efter maten, för de minsta sömn ch de äldre lyssnar till en berättelse varje dag. Mellan vilan ch mellanmålet arbetar vi fta med våra prjekt sm Jrden, miljö, bkstäver, siffrr, klckan, histria mm. Runt serveras det mellanmål ch efter det fri lek ute eller inne. Pedaggisk dkumentatin- Föräldrar samverkan ch delaktighet Varje enskilt barn har sin prtfli där varje barns utveckling inm lika mråden sm ex. språk, mtrik, mattematik, teknik ch natur dkumenteras både visuellt ch skriftligt. Varje vecka skickar jag ut veckabrev för att barn ch föräldrar tillsammans ska ta del av veckans händelser. Utvecklingssamtalen sm jag har 2 gånger per år med föräldrar dkumenteras ch analyseras så att varje barns utveckling ch lärande följs upp på bästa sätt. Föräldrarna ch jag samverkar ch sätter upp gemensamma mål för barnet sm vi vid nästa utvecklingssamtal återkpplar till. Genm den dagligt persnliga kntakten vid hämtning ch lämning av barn. Föräldrarna utrycker sina önskemål ch förhppningar på regelbunden basis. Föräldramöte hålls 2ggn per år där föräldrar ges möjlighet att påverka ch uttrycka sina åsikter ch önskemål när det gäller verksamhetens innehåll ch utfrmning. Insklningen ch föräldrar fika ger ckså en större insyn i verksamheten ch föräldrar ser på nära håll hur dagarna ser ut ch möjligheter att ge förslag på förbättringar. Kmpetensutveckling Jag kmmer använda minst fyra dagar per år till studiedagar där jag kmmer att både gå kurser ch föreläsningar inm de pedaggiska mråden ch reflektera över min egen verksamhet. Mitt mål är att göra studiebesök i andra verksamheter för att få stimulans ch inspiratin att göra de förändringar sm kan krävas över tid för att tillgdse gruppen ch det enskilda barnets behv.

9 Barnsäkerhet Minst en gång m året gör jag en barnskyddsrnd i hemmet ch trädgården med hjälp av brschyren "barnskyddsrnd för försklr i huddinge" sm Huddinge Kmmun utgivit.. :.,.:. Medicin, alkhl, kemiska preparat förvaras inlåst. Brandsläckare ch brandfilt finns på båda planen. Knivar ch andra farliga föremål förvaras åtkmligt för barn. Eluttagen är jrdade ch petskydd finns. Jag har gått kursen barnsäkerhet ch första hjälpen L-ABC, hjärtlungräddning HLR. Jag är undersköterska i grunden ch utrustning för första hjälpen är lätt tillgängligt. Smittskydd/ hygien Jag följer de generella städinstruktinerna för försklr i huddinge kmmun. Taletter, skötrum, kök ch hall rengörs varje dag. Glven spas eller dammsugs ch mppas varje dag. Lekrummen ch övriga utrymmen dammtrkas ch ses över varje vecka. För att undvika smitta så tvättar vi händerna när vi kmmer utifrån ch in, innan varje måltid, fruktstund ch mellanmål, efter varje talettbesök tvättar vi händerna ch använder handsprit m så behövs. Alla har lika handukar eller använder papper för att trka av händerna. All mat ch dryck hanteras enligt Anticimex rekmmendatiner. Vid sjukdm följer jag de rekmmendatiner sm försklans direktiv ger. Särskilt stöd samt mdersmål l min verksamhet har jag barn med behv av särskilt stöd sedan flera år tillbaka ch jag har använt mig av experter inm sitt mråde sm ex lgped ch talpedagg sm har gett mig knkreta verktyg att arbeta med. Jag har gått lika kurser för att kunna ge stöd ch stimulans till barn sm behöver särskilt stöd. Jag studerar både faktaböcker ch håller mig uppdaterad vad nya rön ch frskning kmmer fram till så att jag på bästa sätt kan tillgdse barnens behv ch stöd. Jag använder mig av lika appar på lärplattan för att stärka mdersmålet. Det finns appar sm berättar sagr sm är kända för barnen på lika språk sm vi lyssnar på. Några av barnen i min verksamhet har ett annat mdersmål ch vi sm grupp lär ss lika hälsningsfraser på deras språk. Jag ber föräldrar att skriva upp lika rd ch hälsningsfraser sm är viktiga för den kulturella sammanhållningen. Jag själv har lärt mig lika verb ch hälsningsfraser för att barnet ska känna sig trygg ch förstådd. Systematisk kvalitetsredvisning Min förutsättning är att varje år arbeta med likabehandlingsplanen ch regelbundet göra en kntinuerlig uppföljning ch på det sättet utvärdera hur verksamheten följer riktlinjer för diskriminering ch kränkande behandling för förskla. Föräldrar enkäter ch barnintervjuerna kmmer bistå mig att på ett rutinerat sätt kvalitetsstärka.min verksamhet upprättade jag min egen Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling. Några utdrag ur denna dkumentatin är:

10 Främjande insatser 1 -!'Främja likabehandling avsett religin eller annan trsuppfattning" Områden sm berörs av insatsen Kränkande behandling, etnisk tillhörighet ch religin eller annan trsuppfattning. -Mål.ch uppföljning. ~ - -- Att alla barn avsett ålder, etnisk tillhörighet ch trsuppfattning ska respektera varandra ch visa varandra hänsyn. Jag kmmer använda mig av böcker, studiebesök ch samtal för att skapa ch främja förutsättningar för barnen att förstå likheter ch_värdet_av ett mångkulturellt samhälle. Jag vill presentera lika kulturella skillnader, berende var i världen man föds ch br genm att se filmer, besöka museer sm lyfter fram lika kulturer sm Etnlgiska museet ch Internatinella barnknst museet. Vi kmmer att ha temadagar där vi så att säga br i ett annat land för en dag. Ex En varm smmardag br vi någnstans i Afrika. Vad äter man till frukst? Vad har vi på ss, eller går vi nakna? Vad gör man på mrgnen m det inte finns vatten i kranen? Vilken typ av mat tycker man m? mm. En riktigt kall vinterdag befinner vi ss i Sibirien eller Alaska! Vad har vi på ss? Hur håller vi värmen? Ska vi bygga en igl? Äter vi rått kött? Ser vi någn björn? Främjande insatser 2 "Stärka barns integritet 11 Områden sm berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet ch funktinsnedsättning. Mål ch uppföljning Min verksamhet ska inbjuda till likheter ch stärka den egna individens utveckling. Den ska lägga en slid värdegrund för det enskilda barnet. Jag kmmer se över utklädningskläder/kstymkläder sm barnen använder för att ge en större variatin ch möjlighet för att mtverka steretypa könsrller. Vi kmmer besöka teatrar där genus perspektivet framhålls ch ifrågasätter de givna rllerna. Läsa litteratur m detta ämne ch samtala med barnen m bl.a. färger, finns det pjkfärger ch flickfärger? Varför då? Finns det lekar för pjkar ch andra för flickr? Det är viktigt att förmedla till barnen att man kan leka med det man vill utan att bli styrd av könsrller.

11 För att se hela planen kan man gå in på sklverkets hemsida ch följa länken nedan: - ' '.... -' Den 5 maj 2014 ~OI1)111er ja~ göra en uppföljning av min likabehandlingsplan ch jag kmmer beskriva ch,_.., utvärdera mina mål ch resultaten för min plan i min verksamhet. Jag kmmer sedan att upprätta en ny plan. för verksamheten nästkmmande år sm kmmer vara tillgänglig på sklverkets hemsida. Krishanteringsplan Vid lycka gör jag en snabb lägesbedömning genm att kntrllera medvetande, andning ch puls efter detgör jag allt sm står i min makt att rädda barnet ch sedan larmar ambulans ch plis på nr 112. Jag kntaktar ckså närmast anhörig. Efter det pratar jag lugnande med barnet ch de andra barnen för att alla ska behålla sitt lugn. Vi samlas tillsammans ch försöker avleda uppmärksamheten från det skadade barnet genm att berätta en saga eller berättelse för alla barn eller någn annan lugnande aktivitet. Vid brand utrymmer jag lugnt huset, tar med mig alla barn ch närvar lappen sm hänger vid ytterdörren ch går till vår samlinsplats. Larmar brandkåren ch plis. Vid mindre bränder använder jag brandsläckare eller brandfilt sm finns på båda våningsplan. Efter händelsen kmmer jag att återkppla med barn ch föräldrar. Tillsammans med barnen reflektera över händelsen ch återknyta på ett enkelt sätt de känslr ch tankar de har efter incidenten. Jag kmmer vara lyhörd för det enskilda barnets reaktiner m det behöver extra stöd för bearbetning. Samarbete med färskleklass När ett barn ska gå vidare till förskaleklass besöker vi tillsammans den skla barnet ska börja på. Jag tar kntakt med rektrn på utvald skla ch ber att få göra ett studiebesök någn dag under våren. Då går jag ch barnet tillsammans runt sklan ch i de ffentliga utrymmena för att förbereda barnet hur det kan se ut ch förstå vilken miljö sm väntar. Vi blir ftast bjudna på lunch i sklmatsalen vilket ckså är en ny upplevelse med nya rutiner ch många barn. Vi besöker tillsammans den blivande förskaleklassen när de samlas innan smmaren ch knyter nya kntakter samt pratar med de blivande pedagger sm kmmer att ta över ansvaret. Om det är önskvärt får de pedagger sm har hand m förskaleklassen barnets prtflie genm föräldrarna för att se det enskilda barnets pedaggiska framsteg.