Kvalitetsredovisning läsåret Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun

Transkript

1 Kvalitetsredvisning läsåret Kvalitetsredvisning för Försklan Slstrålen Enköpings kmmun 1

2 Detta är kvalitetsredvisning enligt Förrdning m kvalitetsredvisning inm sklväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredvisning skall främja /.. / sklrnas, försklrnas ch fritidshemmens kvalitetsarbete ch därigenm bidra till att förverkliga utbildningarnas natinella mål. (SFS 1997:702) 3 Kvalitetsredvisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de natinella målen för utbildningen har förverkligats ch en redgörelse för vilka åtgärder /.. / sklan, försklan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredvisningen skall verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten ch utbildningens måluppfyllelse redvisas. (SFS 2005:609) 1. Grundfakta Försklan Slstrålen är en persnaldriven förskla för barn i åldrarna 1-5 år sm ligger i Grillby. Antalet inskrivna bar under året var 27 st. Försklan startade sin verksamhet den 7 januari Denna kvalitetsredvisning för försklan Slstrålen avser periden Ansvariga för kvalitetsredvisningen är Yvnne Krüger Hägglund ch Susanne Berg Bdin sm driver Försklan. 2. Framtagningen av kvalitetsredvisningen Verksamheten på försklan Slstrålen utgår från LPfö. Persnalen på försklan arbetade med planering, utvärdering, målarbete ch handlingsplaner ch det är det sm ligger till grund för kvalitetsredvisningen. Gemensam veckplanering, utvärdering ch analys 1tim/vecka. Egen planering ch utvärdering för sin barngrupp 1 tim/vecka. Arbetsplatsträffar 1 gång/mån 2,5 tim. Planeringstid avsatt vid behv för prtfliarbete, barnintervjuer ch dkumentatin. 2 Planeringsdagar/termin. Persnalen har medarbetarsamtal minst 1 gång/år där även en plan för kmpetensutveckling ingår. I kvalitetsredvisningen har även föräldrar ch barn varit delaktiga på lika sätt. Föräldrarna har fått hjälpa till med att utvärdera ch utveckla verksamheten genm frågefrmulär m verksamhetens innehåll ch kmmunens enkät. Varje termin görs ckså barn intervjuer där barnen får berätta m hur de upplever sin tid på försklan. 2

3 3. Pririterade förbättringsmråden från den föregående kvalitetsredvisningen. 1. Inm kvalitetsmrådet utveckling ch lärande vill vi arbeta med sciala berättelser ch bildscheman. Vi vill även kunna arbeta mer enskilt med barn med särskilda behv. 2. Inm kvalitetsmråde styrning ch ledning ska vi under hösten 2008 gå en arbetsledarutbildning. 3. Inm kvalitetsmrådet arbetsmiljö ch trygghet måste frtsätta arbeta för att få ett säkrare staket vid järnvägsbrn. 4. Inm kvalitetsmrådet delaktighet ch medansvar vill vi frtsätta få barnen mer delaktiga i beslut i deras vardag på försklan. 5. Inm kvalitetsmrådet infrmatin ch kmmunikatin ska vi försöka få föräldrarna delaktiga genm att de använder sig av den infrmatin sm finns på vår hemsida m verksamheten. 6. Inm rganisatinens utveckling ch lärande ska all persnal tillsammans utfrma teamkntrakt, efter den arbetsledarfrtbildning sm försklecheferna genmför under hösten Mål ch resultat Måluppfyllelse bedöms enlig skalan: helt ganska väl i viss mån inte alls Mål 1 Slutmål i enhetens egen Inm kvalitetsmrådet utveckling ch lärande vill vi arbeta med sciala berättelser ch bildscheman. Vi vill även kunna arbeta mer enskilt med barn med särskilda behv enhetens mål i VP Ganska väl VP:s slutmål mål VP:s mål natinella mål Lärplanen lpfö Mål ch riktlinjer 2.2 Utveckling ch lärande det natinella Vi har lärt ss att arbeta med sciala berättelser ch bildschema men har inte använt det i så str utsträckning sm vi tänkt ss. Genm att arbeta enskilt med barn med särskilda behv har deras nyfikenhet ch lust att lära ökat.. Vi har gått frtbildningar ch haft schema lagda tider för barnen med särskilda behv. Vi har haft möjlighet att se barnen på ett bättre sätt, så vi vet hur vi kan stödja dem på bästa sätt i deras utveckling. När det gäller bildschema har vi använt ss av det på lika sätt, men sciala berättelser bara vid ett par tillfällen. Slutsatser Vi tycker inte att arbetet med sciala berättelser fungerar så bra med småbarn. Däremt bildscheman ch att få arbeta med barnen enskilt är ett väldigt bra sätt. 3

4 Mål 2 Slutmål i sklans egen Inm kvalitetsmråde styrning ch ledning ska vi under hösten 2008 gå en arbetsledarutbild ning. sklans mål i VP VP s slutmål mål VP s mål natinella mål Kfs mål 3 Lärplanen lpfö 1. Försklans uppdrag. det natinella Vi har börja lära ss det nya sättet att tänka runt ett teamkntrakt. Arbetsledarna har gått 4 dagars frtbildning ch sedan har all persnal suttit 3 heldagar för att kunna utfrma vårt eget teamkntrakt. Vi tycker att det är ett bra sätt att arbeta med bl.a mål, uppdrag ch spelregler. Slutsatser Vi kmmer att frtsätta arbeta med teamkntrakt eftersm det tydliggör ch förenklar för ss i vårt arbete. Mål 3 Slutmål i sklans egen Inm kvalitetsmrådet arbetsmiljö ch trygghet måste frtsätta arbeta för att få ett säkrare staket vid järnvägsbrn. sklans mål i VP VP s slutmål mål VP s mål natinella mål Lärplanen lpfö 1. Försklans uppdrag. det natinella Vi har nu blivit lvade ett staket vid järnvägsbrn. Vi har vid flertalet tillfällen varit i kntakt med kmmunen. Vi har nu fått stöd ch hjälp i frågan av miljö ch hälsa med påtryckningar för att få staketet. Det är vi tacksamma för. Slutsatser. Det känns nu sm vi äntligen kmmer att få vårt staket men vi känner ss inte helt trygga förrän vi har sett att det är klart.. 4

5 Mål 4 Slutmål i sklans egen Inm kvalitetsmrådet delaktighet ch medansvar vill vi frtsätta få barnen mer delaktiga i beslut i deras vardag på försklan. sklans mål i VP VP s slutmål mål VP s mål natinella mål Lärplanen lpfö 2.3 Barns inflytande det natinella Barnen har blivit mer delaktiga. Barnen har genm röstning ch intervjufrågr fått möjlighet att påverka sin vardag på försklan. Barnens självkänsla har öka när de har varit mer delaktiga. Slutsatser Barnen har lärt sig att kunna framföra tankar ch åsikter på ett bättre sätt. Mål 5 Slutmål i enhetens egen Inm kvalitetsmrådet infrmatin ch kmmunikatin ska vi försöka få föräldrarna delaktiga genm att de använder sig av den infrmatin sm finns på vår hemsida m verksamheten. enhetens mål i VP VP:s slutmål mål VP:s mål natinella mål Ganska väl Kf;s mål 3 Lärplanen lpfö 2.4 Förskla hem det natinella Vi känner inte att föräldrarna inte i så str utsträckning läser det vi skriver på hemsidan. Vi har infrmerat på våra föräldramöten att vi skriver på hemsidan. Vi skriver m den dagliga verksamheten på försklan för att föräldrarna ska kunna veta vad sm händer. Föräldrarna har inte varit så delaktiga ch visat så strt intresse sm vi önskat ch trdde. Slutsatser Vi har kmmit fram till att det inte är så många sm läser på hemsidan ch att infrmatinen inte går fram på bästa sätt. I frtsättningen ska vi maila infrmatin ch på det sättet se till att föräldrarna blir mer delaktiga. 5

6 Mål 6 Slutmål i enhetens egen Inm rganisatinens utveckling ch lärande ska all persnal tillsammans utfrma teamkntrakt, efter den arbetsledarfrtbil dning sm försklecheferna genmför under hösten 2008 enhetens mål i VP VP:s slutmål mål VP:s mål natinella mål Lärplanen lpfö 1. Försklans uppdrag. det natinella Detta mål hänger samman med slutmål 2 se van 5. Uppföljning ch utvärdering av likabehandlingsplanen. Vi har i år i år reviderat vår likabehandlingsplan. Det gjrde vi genm att alla föräldrar fick hem ett exemplar ch lämnade sina åsikter. Vi satt en heldag ch gjrde m den. Den är i dag ett bra verktyg för ss så att alla behandlas med lika värde. Vi har skrivit på ett annat sätt i den nya likabehandlingsplanen för att göra den tydligare. 6. Beskrivning av arbetet med Hälsa ch livsstil Barnen får en väl näringsriktig ch väl sammansatt kst sm tillagas på försklan av en kkerska. Vi köper mest svenska ch närdlade prdukter. Barnen utlöp för sitt rörelsebehv på försklan genm utelek på försklan, i skgen ch på gymnastiken,. Vintertid får barnen prva på skridsk ch skidåkning. Vi går även på prmenader ch åker ch badar någn gång ibland. Vid måltiderna resnerar vi med barnen m vikten av att äta hälssamt. Vi pratar ch resnerar även m vikten av en gd hygien både med barnen ch med föräldrarna. Jämställdhet Vi tänker på att uppmuntra pjkar ch flickr till alla srters lekar. Försöker ge flickr lika strt utrymme sm pjkarna i verksamheten. Vi försöker tänka på att ha könsneutrala leksaker. Barn ch elever i behv av särskilt stöd Vi har under året deltagit i Pincchiprjektet. Det är ett prjekt där kmmunen, BUP ch scialförvaltningen tillsammans erbjuder stöd till försklr ch familjer sm har barn med särskilda behv. Vi har varit på frtbildningar ( cp, vinst, sciala berättelser, bildscheman, tecken sm stöd). Vi försöker använda ss av våra nya kunskaper i vårt daliga arbete med barnen. Vi utgår så mycket sm möjligt efter barnets egna behv ch arbetat enskilt. Vi försöker vara med så mycket sm möjligt i barnens fria lek för att förebygga situatiner där barnen lätt kan kmma i svårigheter. 6

7 Åtgärder sm vi vidtagit Genm pincciteamet har vi på försklan fått enskilda föreläsningar hur vi ska arbeta med just våra barn med särskilda behv. Vi har använt ss av bra bken där vi skriver i psitiva saker sm hänt under dagen. Bildscheman. Belöningssystem. Stretching av ett barn med cp. Massage. Marte-me. Föräldrarna har fått infrmatin på föräldramöte m barn med särskilda behv av en psyklg från Bup. Vi har ansökt till vitsteamet för ett barn sm ska börja förskleklass. Haft många enskilda stödsamtal med föräldrar. Ett strt samarbete med sklpersnal inför förskleklasstart för barnet med särskilda behv. Barn ch elever med annat mdersmål Inte aktuellt. 7 av barnen språkutveckling Drama - Barnen har arbetat med en saga ch en dckteater sm de senare dramatiserade för sina kamrater ch föräldrar. Högläsning - De äldre barnen har en sagstund 30 min varje dag. Vi använder ss fta av flansagr, figurer sm illustrerar sagan mm. Barnen får ckså återberätta sagr. Bkstäver ch siffrr - Vi har arbetat med material sm ökar intresset för bkstäver ch siffrr tex pussel, spel ch lika srters Mntessriematerial. Sång, rim ch ramsr - Vi sjunger dagligen på våra samlingar ch har en speciell dag med bara sångsamling. Där använder vi ss även mycket av rim ch ramsr. Rytmik ch dans - Barnen har fått gjrt en egen meldifestival föreställning ch uppträtt med sång, dans för föräldrar. - Vi använder ss av lika rytminstrument. Teckenstöd. - Vi har intrducerat 3 nya tecken till barnen varje vecka sm vi använder ss av i den dagliga verksamheten. Barnen har fått stra möjligheter att lyssna, utrycka ch frmulera sig både enskilt ch i grupp. 7

8 8 Nyckeltal Persnalgruppen Försklan Slstrålen drivs av 2 st försklechefer sm arbetade 30 tim/v i barngrupp ch 10 tim/v med eknmi. De har det pedaggiska ch eknmiska ansvaret. Den ena är barnskötare ch den andra är förskllärare. De har bägge två eknmisk utbildning ch barnskötaren har även läst metdik. Annan persnal under året 2 barnskötare sm arbetade 35 respektive 24 tim/v. 1 resurs anställd sm arbetade 32 tim/v. Hn är sjukgymnast ch har en 1 årig elevassistentutbildning. 1 kkerska sm arbetade 10 tim/v i barngrupp ch 20 tim/v i köket. Hn har livsmedelsteknisk utbildning. Vi hade även 2 st timanställda sm arbetade 2 fredagar av 3 ch måndag förmiddag. De arbetade även sm vikarie när övrig persnal var frånvarande av lika anledningar. Barngruppen Vi får kmmunala bidrag för barnen efter ålder ch timmar ch vi använder ss av kmmunens maxtaxa. Sm en extra förmån får barnen en avgiftsfri månad av ss, m de är hemma mer än 60 dagar i följd under smmarmånaderna. Hösten 2008 hade vi 26 barn inskrivna på försklan. De var uppdelade i 3 åldersgrupper. 4-5 åringar 10 st. 3 åringar, 7 st. 1-2 åringar 9 st. Övriga resurser Vi hade ett bra samarbete med resursteamet ch har under året deltagit i Pincchi prjektet sm har gett ss mycket stöd ch hjälp med barn med särskilda behv. Bkbussen har kmmit till ss 1gång i månaden ch även det kändes sm en str tillgång. Lkaler ch pedaggiskt material. Våra lkaler är ca 200 m2 i markplan ch består av 2 avdelningar. En avdelning för de äldre barnen ch en avdelning för de yngre barnen. På eftermiddagarna när barnantalet minskar samlas alla barn på samma avdelning. Det finns många rum för varierande aktiviteter ch vi har en str gård utrustad för lika srters lek. Vi har kunnat investera i en del nytt pedaggiskt material delvis för att vi sökt prjektpengar för utvecklingsarbete förskla/skla med syfte för högre måluppfyllelse. 9. Sammanfattande analys av förskleverksamhet Vi har arbetat med våra mål under året ch anser att vi lyckats uppfylla dem ganska bra. Efter frtbildningen m teamkntrakt har vi lärt ss att vi kan göra ännu bättre pririteringar vad gäller målarbetet. 8

9 10. Pririterade förbättringsmråden Vi kmmer att priritera målen 1. Barnen ska känna sig trygga i gruppen 2. Barnen ska utveckla sin förmåga i lek ch samspel med kamraterna på försklan Försklechef Susanne Berg Bdin Försklechef Yvnne Krüger Hägglund 9