Tjänsteutlåtande. Bam- OCh utbildningskontoret Katarina Brundell Sidan 1 av 5

Transkript

1 SLLENTUNA KMMUN Tjänsteutlåtande Bam- Ch utbildningskntret Katarina Brundell Sidan 1 av 5 Dnr BUN 2012/39-2 Barn- ch ungdmsnämnden Redvisning av det systematiska kvalitetsarbetet för fristående sklr ch Rösjösklan Förslag till beslut Barn- ch ungdmsnämnden gdkänner Redvisning av det systematiska kvalitetsarbetet för fristående sklr samt Rösjösklan. Sammanfattning Redvisningen av det systematiska kvalitetsarbetet för fristående sklr samt Rösjösklan syftar till att gc en samlad lägesbeskrivning av verksamheterna, måluppfyllelse ch pedaggisk kvalitet. Rapprten mfattar grundskla, fbrskleklass ch sklbarnsmsrg. Under läsåret 2011/12 fanns 15 frisklr i Sllentuna kmmun. Rösjösklan mfattas ckså av denna rapprt ch är en kmmunal skla sm har kmmunfullmäktige sm huvudman. De utvärderingar sm ligger till grund för rapprten utgörs av enhetemas egna redvisningar av det systematiska kvalitetsarbetet, kundundersökningen, betygs- ch prvresultat samt den bservatin sm gjrts under läsåret inm samverkan VÅGA VISA, läsåret 2011/12 har Rösjösklan varit föremål för detta. Enhetemas redvisningar är i år generellt av gd kvalitet. De redgör för inriktning ch rganisatin samt resultat med viss analys. Man beskriver ett målinriktat arbete inm lika mråden ch resultaten är ftast psitiva. I de fall där man bedömer att man inte nått ända fram presenteras planerade åtgärder. Den pedaggiska utvecklingen är i fkus ch präglas i hög grad av implementeringen av den nya lärplanen, Lgr 11, liksm kntinuerliga satsningar på mdem infrmatinsteknik bland annat. Den gda kvaliteten återspeglas ckså i meritvärden ch resultat på natinella prv. Ökningen av meritvärdet för Vibysklan ch Vittra i Sllentuna är mycket kraftig. Mikaclsklan har dck ett lägre meritvärde i årskurs 9 än Nrrvikens skla har avstått från att rapprtera in kunskapsresultaten. Nteras bör att resultatrapprteringen till kmmunen inte görs på individbasis ch sålunda inte är en helt tillförlitlig statistik.. Även de värderingar sm kmmer till uttryck i kundundersökningen är psitiva, men tre sklr har övervägande negativa avvikelser relativt kmmunens snittvärden per mråde - Hertig Karls skla, Nrrvikens skla ch Vittra i Sllentuna. Den sistnämnda har haft genmgående negativa avvikelser flera år i rad. Liksm föregående år gäller att kravet på behöriga ch kmpetenta lärare inte alltid är tillgdsett fullt ut på frisklrna. Några enheter beskriver att Besök Pstadress Telefn växel Fax receptin Internet Turebergshuset Turebergs trg Sllentuna

2 Tjänsteutlåtande Dnr BUN 2012/39-2 Sidan 2 av 5 man påbörjat en prcess i syfte atl tillgdse lagkravet i detta avseende, vilket träder i kraft Bakgrund Enligt 2010 års skllag ska varje huvudman systematiskt ch kntinuerligt planera, följa upp ch utveckla samt dkumentera utbildningen i enlighet med natinella styrdkument. Detta gäller även på enhetsnivå där rektrn har ansvaret. Barn ch utbildningskntret har fatt i uppdrag att granska ch redgöra för det systematiska kvalitetsarbetet på frisklr ch på Rösjösklan under läsåret 2011/12. Metd för utvärdering Föreliggande redvisning av det systematiska kvalitetsarbetet för fristående sklr samt Rösjösklan syftar till att ge en sammanfattande lägesbeskrivning av verksamheterna, deras måluppfyllelse ch den pedaggiska kvaliteten. Rapprten mfattar grundskla, fbrskleklass ch sklbarnsmsrg. Till grund för redvisningen ligger kmmunens kundundersökning, betygsch prvresultat, bservatin inm samverkan VÅGA VISA samt sklrnas egna kvalitetsrapprter. Bam- ch utbildningskntret erbjuder ett webbaserat verktyg för sklmas egna kvalitetsrapprter. De sklr sm föredrar ett annat upplägg kan göra så. Fyra enheter har använt sig av det webbbaserade verktyget, Annersklan, Rälsen Nrrviken, Rälsen Viby samt Inspiras skla Silverbäcken. Övriga enheter har sina egna strukturer, där Vittras tre sklr använder en delvis gemensam mall liksm Futuras två sklr. Under läsåret 2011/12 har Rösjösklan bserverats Sklrnas redvisningar Enhetemas kvalitetsrapprter för läsåret 2011/2012 kan sägas vara av gd kvalitet avsett vilken mdell man valt för rapprten. Samtliga innehåller en översiktlig redgörelse för verksamhetens inriktning ch rganisatin, resultat ch viss analys. Man beskriver ett målinriktat arbete inm lika mråden med ftast psitivt resultat. I de fall där bedömningen är att man inte nått ända fram redvisas åtgärder för att förbättra kvaliteten. Det kan till exempel gälla åtgärder i syfte att eleverna i högre grad ska ges förutsättningar att uppnå kravnivån eller åtgärder för att elever/ föräldrar/ persnal ska känna sig mer nöjda med verksamheten i någt avseende. Av de mråden sm huvudmännen tar fasta på kmmer den pedaggiska utvecklingen först ch främst, ch då mt bakgrund av den nya lärplanen, Lgrl 1. Flertalet sklr ger en tydligare ch mer stringent beskrivning av det pedaggiska kvalitetsarbetet jämfört med tidigare årsrapprter. Ett annat mråde sm i princip alla sklrapprter belyser ch diskuterar utifrån är användningen av mdem infrmatinsteknik. Man ser psitivt på hur mständigheterna förändras frtlöpande, att man får nya möjligheter. Ett tredje utvecklingsmråde sm några enheter pekar på är sklbarnsmsrgen.

3 Tjänsteutlåtande Dnr BUN 2012/39-2 Sidan 3 av 5 Den samlade skldagen ses sm en gynnsam förutsättning för fruktbar samrdning av lika kmpetenser i syfte att förbättra elevernas förutsättningar för såväl lärande sm scial utveckling. Värdegrundsfrågr med antimbbningsarbete (lwcus) samt mrådet ansvar ch inflytande finns ckså högt på agendan i de flesta rapprter. De elevledda utvecklingssamtalen lyfts ch prcessen kring dessa. Ett antal enheter framhåller ett aktivt arbete med genusfrågr. Miljö ch hälsa kmmer in i sklans vardag alltmer. Exempelvis betnas på flera håll att maten lagas på sklan, man har egen kck ch lägger vikt vid att eleverna serveras gd ch näringsriktig kst sm de är nöjda med. Allmänt ger huvudmännen en ljus bild av sina verksamheter ch visar på gda resultat, nöjda brukare ch kvalificerat utvecklingsarbete. Samtidigt väjer man inte för att visa på identifierade brister ch klargör då hur man ska gå vidare med ett förbättringsarbete. De två sklr sm deltagit i utvecklingsprjekt via kmmunen (Victriaprjektet respektive Mattebruk - Vibysklan, matematiksatsning - Mikaelsklan) mnämner dessa särskilt sm betydelsefulla.. Kundundersökning Kundundersökningens resultat är för flertalet frisklr liksm Rösjösklan psitivt i stra drag. Jämfört med kmmunens snittvärden på de lika mrådena har de flesta sklrna psitiva avvikelser i svarsgrupperna eller ligger på samma nivå. Tre sklr har övervägande negativa avvikelser. Det gäller Hertig Karls skla sm har negativ avvikelse i alla svarsgruppcr utm för åk 8 ch delvis för elever i åk 5 (mrådena Nrmer ch värden respektive Ansvar ch inflytande). Nrrvikens skla har negativ avvikelse genmgående utm för elever i åk 5 där man tangerar kmmunens snitt. Dessa två sklr har inte värderats negativt i tidigare års kundundersökningar. För Vittra i Sllentuna är resultatet liksm de senaste två åren övervägande negativt, i år dck med undantag för åk 8 där föräldrarnas värdering sammanfaller med kmmunkurvan i princip ch elevernas svar avviker psitivt på tre mråden (Ansvar ch inflytande, Nrmer ch värden, Styrning ch ledning). I förskleklass ch åk 2 är den negativa avvikelsen markant i van nämnda tre sklr. I sklrnas egna rapprter väljer man lika sätt att redvisa ch resnera kring resultaten på kundundersökningen. De tre sklrna sm har stra ch övervägande negativa avvikelser relativt kmmunkurvan avhandlar resultaten på varsitt sätt. En skla påtalar sjunkande svarsfrekvens ch menar att det blir svårt att "tyda enkäten" samt att man far andra indikatiner vid kntakter med vårdnadshavare. En annan skla väljer bland annat att utgå från någn enstaka frågeställning ch gör ganska svepande bedömningar utan att redvisa alla jämförande siffrr. En tredje skla ger större utrymme åt sin egen undersökning ch redvisar då både brister ch strategier för förbättringsarbetet. Beträffande kmmunens

4 Tjänsteutlåtande Dnr BUN 2012/39-2 Sidan 4 av 5 kundundersökning lyfter man den enda svarsgrupp sm inte har negativ avvikelse. bservatin Rösjösklan har bserverats under läsåret 2011/12 ch fått mycket höga värden - mellan 3,6 ch 3,9 på fyra mråden, där 3 står för gd kvalitet. För mrådet Styrning ch ledning ligger värdet på 2,9. Rektrn har lämnat en utförlig åtgärdsplan för de förbättringsmråden sm påtalats.- pedaggiskt ch praktiskt samarbete, dkumentatin av elevers lärande, elevernas kännedm m kunskapskraven samt gemensam kmmunikatinsplattfrm. Kunskapsreultat (Tabeller i bilaga) Kntret begär rapprtering av resultat beträffande betyg ch natinella prv vid läsårets slut. De fristående sklrna har för 2012 inte lämnat uppgifterna på individnivå - vilket de kmmunala enheterna gör - utan endast ttalsiffrr per årskurs. Nrrvikens skla har meddelat att man avstått på gmnd av att rapprteringen till kmmunen skulle innebära ett avsevärt merarbete relativt de egna rutinerna. Frisklrnas inrapprterade resultat kan tyvärr inte ses sm helt tillförlitlig statistik eftersm sådan måste kunna kpplas till individer. Ttalsiffra redvisas beträffande meritvärde, andel elever sm nått målen i alla ämnen samt gymnasiebehörighet i åk 8 ch 9. För åk 8 har Mikaelsklan inte lämnat uppgifter ch Vibysklan har delvis rapprterat. Jämfört med 2011 har meritvärdet i åk 9 stigit för tre sklr, Hertig Karls skla, Vibysklan ch Vittra i Sllentuna. Vibysklans ch Vittras ökning är mycket kraftig. Mikaelsklans meritvärde har sjunkit, Sklan har genm åren haft en väldigt str variatin på meritvärdet i åk 9. Rektrn pekar på svaga resultat i matematik men menar att det tvååriga lkala utvecklingsprjekt sm just avlutats kmmer att bära frukt på sikt. I åk 8 finns jämförande siffrr från våren 2011 endast för Vittra i Sllentuna sm uppvisar ett högre meritvärde vårterminen Rapprteringen av resultat på de natinella prv gäller ÄP 9, ÄP 6 ch ÄP 3. Mikaelsklan har inte lämnat några uppgifter för åk 6 men redvisar en sammanställning i sin kvalitetsrapprt. I sklrnas egna rapprter återfinns generellt uppgifter över betyg ch resultat på ämnesprv i respektive årskurser. Utvärdering i matematik (UiM) har genmförts i sklår 8. Resultaten redvisas i bilaga 2. Nrrvikens skla ligger under kmmunsnittet. Sklan har för läsåren 2010/11 respektive 2011/12 under rubriken "Stöd" listat "handlingssplan för att upptäcka ch åtgärda matematiksvårigheter". Mt bakgrund av det senaste svaga resultatet på UiM återkmmer man inför läsåret 2012/13 med en mer ingående beskrivning av hur man ska gå vidare för att tidigt kunna erbjuda stöd till elever sm har behv av det.

5 Tjänsteutlåtande Dnr BUN 2012/39-2 Sidan 5 av 5 Inrapprterad statistik över kunskapsresultat överensstämmer inte alltid mellan lika dkument/ rapprteringstillfällen. Det visar på vikten av att ha tillförlitliga system ch rutiner sm är förankrade hs berörda. Slutrd Sm tidigare beskrivits visar utvärderingen sm ligger till grund för denna rapprt att frisklma generellt håller en gd kvalitet. Man redvisar gda kunskapsresultat ch har ett tydligt fkus på det pedaggiska utvecklingsarbetet där den nya Lärplanen, Lgr 11, är utgångspunkten. Betydelsen av mdem infrmatinsteknik i förbättringsarbetet framhålls. Den snabba utvecklingen skapar nya möjligheter för lärande ch scial utveckling. Sklbarnsmsrgen ch den samlade skldagen lyfts på flera håll sm en viktig förutsättning i förbättringsarbetet. Relevansen i värdegrundsarbetet ch mrådet Ansvar ch inflytande avspeglas sm tidigare i lika satsningar, de elevledda utvecklingssamtalen är en sådan. Kundundersökningens resultat är allmänt psitiva men tre enheter skiljer ut sig med negativa avvikelser jämfört med kmmunkurvan per mråde. I sina respektive rapprter resnerar man kring detta ch framhåller lika strategier framöver. Det är önskvärt att rapprteringen av kunskapsresultaten kan ske på individbasis i syfte att erhålla en tillförlitlig statistik. Förra året knstaterade kntret att nya styrdkument skärper kraven i utvecklingsarbetet. I år ser vi en kraftfull satsning på sklutveckling, implementeringen av Lgr 11 har satt ett tydligt avtryck. Slående är ckså att flera sklr redvisar en genmarbetad struktur för kvalitetsarbetet ch att enheternas egna rapprter är tydligare med cn mer fördjupad analys jämfört med föregående år. Till sist, även detta år verkar persnalens behörighet kmma i andra hand på vissa frisklr. Man likställer ibland behörighet med erfarenhet ch kmpetens ch redvisar samma andel behörig persnal år efter år. Några enheter beskriver dck att man påbörjat en prcess i syfte att tillgdse lagkravet i detta avseende, vilket träder i kraft Leif Hildebrand Förvaltningschef Katarina Brundell Expert/utvecklare grsk Bilagr: Tabellbilaga över kunskapsresultat

6 Prel betyg åk /12 Gymnasie behörighet Skla M eritvärde Nått målen i alla ämnen % Yrkesi nriktat Prc ram Högskleförberedande prgram Edsbergssklan 243,3 233,8 241,4 84,9 81,4 85,0 95,6 96,3 95,6 95,3 Gärdessklan 249,5 262,8 257,2 98,3 100,0 98,3 100,0 100,0 100,0 100,0 Helenelundssklan 245,2 241,0 250,7 92,7 95,5 94,7 100,0 97, ,4 Häggvikssklan 217,8 219,5 229,3 85,0 73,3 75,5 91,7 90,6 88,3 90,6 Runbacka sklr 227,4 237,8 238,7 71,4 84,2 90,7 100,0 97,7 100,0 97,7 Sfielundssklan 217,4 234,1 239,2 75,9 84,6 90,6 100,0 88,7 100,0 88,7 Sllentuna Internatinal Schl 224,4 237,8 212,9 60,0 83,7 53,8 100,0 76,9 100,0 76,9 Sllentuna musikklasser 268,8 277,3 269,1 100, ,0 Utbildning Rtebr/Gillb skla 223,3 242,0 223,3 82,9 92,6 86,5 100,0 97,3 100,0 97,3 Utbildning Silverdal 226,3 241, ,0 86,7 81,3 100,0 87,5 100,0 87,5 Djupdalssklan 145,0 0 0,0 0,0 Förberedelseklasser - 51,0-0 0,0 0,0 Runbacka sklr/fenix 205, ,0 100,0 Tal ch språkcentrum 115,0 14,3 14,3 14,3 Kmmunala sklr 232,8 238,6 235,4 84,7 86,9 85,1 95,1 91,7 94,3 91,6 Futurasklan Hertig Karl 224,8 215,4 219,3 96,0 82,6 70,0 100* 95,0 100* 95,0 Mikaelsklan 197,7 245,5 225,0 93,3 78,9. 100* 100* 90,0 Nrrviken - 221,7-93,1. 100,0 100* Vibysklan 262,3 239,2 256,6 100,0 92,5 100,0 100,0 100,0 100* 100,0 Vittra i Sllentuna 254,7 228,9 267,0 92,6 71,2 100,0 84,6 100,0 80,8 100,0 Samtliga sklr i Sllentuna 234,6 236,5 85,2 86,5 95,0 93,9 Riket (samtliga huvudmän) 208,8 210,6 76,6 77,3 87,7 86,7 Anmärkning: Vibysklans meritvärde har justerats definitivt (e-pst från rektr)

7 Prel betyg åk /12 Skla Meritvärde Nått målen i alla ämnen % Gymnasiebehörighet Yrkesinriktat prgram Högskleförberedande prgram Edsbergssklan 193,9 202,9 200,6 76,4 80,7 83,7 97,2 92, ,3 Gärdessklan 217,5 226,6 215,9 95,0 95,0 93,4 100,0 98,4 100,0 98,4 Helenelundssklan 214,4 228,0 228,7 91,3 93,0 93,7 95,6 96,4 95,6 96,4 Häggvikssklan - 203,6 215,5-74,5 79,1 96,1 88,4 96,1 86,0 Runbacka sklr 197,2 211,6 199, ,4 86,1 100,0 91,7 100,0 91,7 Sfielundssklan 195,7 220,3 197,1 75,5 79,2 59,1 98,1 75,0 98,1 75,0 Sllentuna Internatinal Schl 163,6 213,7 189,8 17, ,6 86,2 73,3 86,2 73,3 Sllentuna musikklasser 235,7 237,0 239,0 98,4 98,4 94,6 100,0 96,4 100,0 96,4 Utbildning Rtebr/Gillb skla 206,9 196,1 205,0 77,0 81,1 82,3 90,5 85,5 87,8 88,7 Utbildning Silverdal 208,6 208,0 200,6 76,9 65,2 66,7 82,6 77,8 82,6 77,8 Djupdalssklan 83,3 96,7 115,8 0,0 0,0 16, ,7 16,7 16,7 Förberedelseklasser 22,7 27,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Häggvikssklan LSI - 50,0 113,8-0,0-0,0-0,0 - Runbacka sklr/fenix 60,0 130,0 222,5 33,3 50,0 100,0 100,0 100,0 50,0 100,0 Tal ch språkcentrum 62,5 91,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kmmunala sklr 204,4 206,3 204,5 77,5 78,9 78,5 92, ,4 85,5 Futurasklan Hertig Karl 232,4 85,0 100,0 95,0 Mikaelsklan.... Nrrviken 196,0 206,6-86,4 93,8 93,8 Vibysklan 168,5.. Vittra i Sllentuna 183,7 192,7 205,0 94,6 95,0 94,9 100,0 92,3 100,0

8 Äp åk /12 Engelska Svenska Naturrienterande ämnen Matematik Nått Nått Nått Nått Skla G VG MVG målen G VG MVG målen G VG MVG målen G VG MVG målen Edsbergssklan 15,4% 51,9% 30,8% 98,1% 27,6% 57,1% 15,2% 100,0% 28,8% 33,7% 36,5% 99,0% 37,3% 40,2% 17,6% 95,1% Gärdesssklan 11,7% 53,3% 35,0% 100,0% 10,0% 68,3% 21,7% 100,0% 50,0% 31,7% 11,7% 93,3% 43,3% 28,3% 23,3% 95,0% Helenlundssklan 5,4% 42,9% 51,8% 100,0% 14,2% 64,6% 21,2% 100,0% 24,8% 36,7% 35,8% 97,2% 38,7% 36,9% 18,9% 94,6% Häggvikssklan 20,0% 44,0% 34,0% 98,0% 23,5% 43,1% 27,5% 94,1% 19,1% 42,6% 34,0% 95,7% 39,2% 33.3% 15,7% 88,2% Runbacka sklr 21,4% 59,5% 19,0% 100,0% 37,2% 55,8% 4,7% 97,7% 48,6% 24,3% 18,9% 91,9% 51,3% 15,4% 17,9% 84,6% Sfielundssklan 34,0% 41,5% 15,1% 90,6% 47,2% 47,2% 3,8% 98,1% 51,1% 12,8% 0,0% 63,8% 44,0% 38,0% 6,0% 88,0% SIS 7,7% 61,5% 30,8% 100,0% 69,2% 26,9% 0,0% 96,2% 66,7% 12,5% 8,3% 87,5% 44,0% 12,0% 12,0% 68,0% SMK 3,2% 37,1% 59,7% 100,0% 6,5% 56,5% 37,1% 100.0% 29,0% 43,5% 27,4% 100.0% 21.0% 37.1% 38,7% 96,8% Utbildning Rtebr/Gillb 29,7% 59,5% 9,5% 98,6% 41,9% 50,0% 8.1% 100,0% 47.3% 25,7% 12.2% 85.1% 38,4% 27,4% 13.7% 79,5% Utbildning Silverdal 24,0% 52,0% 20,0% 96,0% 20,0% 56.0% 24,0% 100.0% 57,7% 19,2% 15,4% 92,3% 48,0% 36.0% 12,0% 96,0% Djupdalssklan 66,7% 0,0% 0,0% 66,7% 33,3% 0.0% 0.0% 33,3% 33,3% 0,0% 0,0% 33,3% 33,3% 0.0% 0,0% 33,3% Fenix 0,0% 66,7% 33,3% 100,0% 33,3% 0,0% 33,3% 66,7% 0,0% 66,7% 33,3% 100,0% 33,3% 66,7% 0,0% 100,0% Förberedelseklass ,0% 0,0% 20,0% 100,0% Häggvikssklan LSI 50,0% 0,0% 0,0% 50,0% 100,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0.0% 0,0% 0,0% 0,0% Tal ch språk 33.3% 0,0% 0,0% 33,3% 28,6% 0,0% 0,0% 28,6% 28.6% 0,0% 0,0% 28,6% 42,9% 0,0% 0,0% 42,9% Utbildning Silverdal ASP 33,3% 33,3% 33,3% 100,0% 33,3% 66,7% 0,0% 100,0% 33.3% 33,3% 0.0% 66.7% 50,0% 25.0% 0,0% 75,0% Hertig Karls frisklr 25.0% 56,2% 18,8% 100,0% 30,0% 70,0% 0,0% 100,0% 60.0% 35,0% 0,0% 95.0% 60,0% 25.0% 10.0% 95,0% Mikaelsklan 20.0% 50,0% 30,0% 100,0% 10,0% 75,0% 15,0% 100,0% 63.2% 15,8% 10,5% 89.5% 44,4% 22,2% 11,1% 77,7% Nrrviken Vibysklan 3,6% 39,3% 57,1% 100,0% 3,7% 33,3% 63,0% 100,0% 22,2% 59,3% 18,5% 100,0% 35,7% 39,3% 21,4% 96,4% Vittra i Sllentuna 11.0% 49,0% 40,0% 100,0% 19,0% 34,0% 41,0% 94,0% 14,0% 37,0% 49,0% 100,0% 11,0% 37,0% 51,0% 99,0% Tt kmmunala sklr 16.7% 48.2% 32,5% 97,5% 26,9% 54,0% 16,9% 97,8% 37,2% 30,6% 22,9% 90.7% 39,2% 32,0% 18,0% 89,2% Tt fristående sklr»» TL sklr i kmmunen

9 < < z r ) C E 0) 3 5= 3 5r tu <p_ </) Q) </) TT 0) X (0 3- (2 (X) (Q C < a tu C Ö! 2. (Q r-+ (0 cr 3- i 13 C r r-tc S- tu - -t 3 0) r+ ' 3 tu C ZT C 7J c " I t t 7J c. a>: 3 IQ " <Q 3 5. r?r ^- w i ^ m 0): : Q. w 2 3- Q. cr cr jjj? s tu 0) 3 </> 0) ) C TT 6) Ut g IM C 00 C l ) Öl ' tk 1 l r -vi C "-vi -vj i cn vi ) ~-j r cn c -»j -v 00 l ) K) "-^ cn ^j ^j -x *» l 00 cn c cn KJ VI ~-~J A _» C C l -~* l C "r Vj c c cn VJ V (» Vi cn -j c cn "-* "-> -vj ) N> ) C C 4^ ) C C 01 C A c N) K> vj r C ) J!». l 00 -vj [VJ bi C 00 l S A 00 -vi >l _S,M bi bi bi r bi c C -»J 00 cn -g i bi b) 00 -vj -vi r " bi t D vj C c r c b) bi "c C l cn r b "cn bi cn r C c -vj bi c Vi "r C * ) b " Vi C -a b " "r Muntlig interaktin/prduktin Receptiv förmåga Skriftlig prduktin Muntligt prv i grupp Uppgifter samlade kring ett tema. Miniräknarfri. Miniräknarfri 'ett tema. Miniräknare Killåten. Muntligt, samtal ch redgörelse m 3 CQ t C - C C c i i --J C "-* " C ) J l "r Vj i cn i b " b cn c Läsförståelse C ) ^J C C l 00 C cn " c c Ul J» ö) Vj "-vi cn c c v ) C "_». " Vi i Jk i c i i "r "-vj C p l ö bi -vj C S l ö "cn b cp ) S "c "r Skrivuppgift, berättande c Skrivuppgift, -vj " bi argumenterande

10 Ap åk 3 frisklr 11/12 Svenska Matematik Skla A B C D E F G H A B C D E F G Annersklan ,5 87,5 87, ,0 62,5 87,5 87, ,5 62,5 37,5 75,0 87,5 Hertig Karls frisklr ,0 80, ,0 95,0 85,0 95, ,0 95,0 95,0 85,0 95,0 Kkalite skla förskla 83, ,0 92, ,0 83,0 92,0 83,0 92,0 75,0 Mikaelsklan Nrrviken Futurasklan Radan 83, ,0 66,7 66,7 66,7 66,7 83, ,0 66,7 83,0 100 Rälsen Nrrviken , , Rälsen Viby , Silverbäcken Stallet Vibysklan , , ,4 89,3 92,8 100 Vittra i Sllentuna 97,0 91,0 89,0 97,0 97,0 85,0 85,0 85,0 66,0 84,0 90,0 90,0 78,0 84,0 84,0 Vittra i Törnskgen ,0 63, , Vittra vid Rösjötrp ,3 93, ,6 86,6 93, ,

11 Utvärdering i matematik (UiM)* frisklr År 8 Andel elever (%) sm klarat respektive antal kravnivåer (alla 3) Skla 2011/2012 Hertig Karl 72 Mikaelsklan 79 Nrrviken 57 Vibysklan 74 Vittra i Sllentuna 78 Sllentuna ttalt** 62 Utvärderingsmaterialet varierar i en treårscykel. * Inklusive kmmunala sklr