Beslut om förändring strukturersättning i Vallentuna kommun

Transkript

1 SID 1/5 Beslut m förändring strukturersättning i Vallentuna kmmun Alla elever har rätt till en likvärdig skla. De eknmiska medlen ska fördelas med hänsyn till elevernas lika förutsättningar ch behv. Med tillägget i skllagen 2014 förtydligas att kmmunen sm finansiär ska beakta skillnader i elevernas behv. En scieknmisk ersättning kan vara ett sätt att beakta skillnaderna i behv. Vallentuna kmmun har sedan tidigare en scieknmisk fördelning i egen mdell kallad strukturbidrag. I detta förslag ändras fördelningsmdellen till en statistisk mdell sm används av flera kmmuner dessutm ändras namnet till strukturersättning. Beslut att ta i nämnd Byta mdell Del av ttal resursfördelning i mdellen för scieknmi = strukturersättning Grad av mfördelning Nyinvandring i egen mdell Övergångslösning Glesbygdsstöd, eget ärende i kmmande nämnd Viken mdell för fördelning i Vallentuna kmmun Vallentunas nuvarande mdell sm är egenhändigt framtagen tar hänsyn till två scieknmiska begrepp, föräldrars utbildningsbakgrund i två steg ch nyinvandring i två steg Statistiska centralbyrån (SCB) har tagit fram en mdell, riksmdellen, för att skatta hur behven varierar mellan sklr i en kmmun. Det är en statistisk mdell för att beräkna skillnaderna i behv hs lika sklrs elevgrupper relativt övriga sklrs elevgrupper. Mdellen beräknar inte enskilda elevers behv den säger heller inget m den absluta strleken på behven. Prgnstiserad risk används sm ett sätt att skatta behv. Ny statistik ska tas ut från SCB inför varje nytt kalenderår ch beslut m strukturersättning. *Förvaltningens förslag till beslut är att använda riksmdellen från SCB från ch med första januari Riksmdellen tillämpad på Vallentunas sklr En lista med persnnummer på Vallentunas elever skickades till SCB i september 2014 ch SCB tg genm dessa fram sklrnas scieknmiska sammansättning. Sedan tillämpades riksmdellen på dessa. Variatinen mellan sklrna uttrycks sm indexvärden där genmsnittet för Vallentuna är 1 ch sklr vars elevgrupp har ett större behv har ett indexvärden över 1 ch sklr med behv sm är mindre än snittet har ett indexvärde mindre än 1. Scieknmiskt index enligt riksmdellen har beskrivits på två sätt i Bels rapprt, dels tillämpning rakt av ch dels tillämpning sm m ingen elev nyligen har invandrat. Dessa elever ersätts då i en egen mdell sm beskrivs senare.

2 SID 2/5 Del av ttal resursfördelningen i mdellen för strukturersättning Den ttala resursfördelningen består av tre delar, grundpeng per elev med lika belpp berende på verksamhet ch årskurs, tilläggsbelpp ch scieknmisk del alltså strukturersättning. Hur fördelningen mellan dessa ska vara finns ingen specifik lagstiftning kring men kmmunen sm finansiär ska beakta elevernas lika förutsättningar ch behv. Kmmunen ska kunna ge extra belpp till enskilda elever med extrardinära stödbehv efter prövning. Genm att förändra resursfördelningen så att mer medel fördelas ut till sklrna via strukturersättning ch mindre via tilläggsbelpp till enskilda elever ger man rektrerna en större frihet att hantera resurserna inm sin skla. Rektrerna kan bygga sin rganisatin på stabilare grunder ch mindre tid kan läggas på administratin av söknings- ch beslutsförfarande. Tabellen visar prcentfördelningen av Vallentunas ttala resursfördelning för grundskla, fritidshem ch förskleklass. Förskla ch särskla mfattas inte av förändringen. Kmmunen bör sträva mt att fördela mer i strukturersättning till sklrna än i tilläggsbelpp till enskilda elever. Dck förändras inte det fasta tilläggsbelppet sm avser SU-grupperna. Omfördelningen från tilläggsbelpp till strukturersättning blir då 17% av det ttala mfördelningsbara belppet. *Förvaltningens förslag till beslut är att fördela 20 mn.kr till strukturbidrag från ch med Ttal resursfördelning grundskla ch F-klass Nyvarande andelar Omfördelning tilläggspeng/strukturers. Grundpeng F-9 84% 84% Strukturbelpp 3% 4% Tilläggsbelpp rörlig del 7% 6% Tilläggsbelpp fast del SU-grupper 6% 6% mfördelningsbar del ca 12 mnkr strukturbidrag strukturersättning ca 20 mnkr ca 48 mnkr, skla F-9 inkl 14 mnkr för särsklan tilläggsbelpp ca 36 mnkr skla F-9 ca 28 mnkr tilläggsbelpp ca 60 mnkr särskilda undervisningsärskilda undervisning- ca 52 mnkr grupper ca 24 mnkr grupper ca 24 mnkr vlymstyrd peng (gru+f-klass+fth) ca 395 mnkr föskla ej med, har f.nv. ej strukturers. vlymstyrd peng (gru+f-klass+fth) ca 395 mnkr

3 SID 3/5 Grad av mfördelning Strukturersättningen kan viktas på lika sätt. Kmmunens genmsnitt av elever sm riskerar att inte nå målen ger index 1, sklr med färre riskelever får ett lägre index ch sklr med fler riskelever får ett högre index. Tabellerna nedan visar visas hur många krnr per elev sm läggs till strukturersättning med en insats på 20 mn.kr. Summan fördelas sedan ut efter vilket index sklan har ch berende på var man sätter gränsen för mfördelning. Krnr Ttalt Per elev Indexmdell För nyinvandrade Summa En jämförelse per skla sm visar utdelning av ttalt 20 mn.kr i strukturersättning i två lika viktningar/index ch i jämförelse med Vallentunas nuvarande mdell. Nyanlända är inte med utan beräknas i egen mdell. Används det högre indexet så får färre sklr ett högre belpp för sin scieknmiska struktur ch fler sklr får ett minskat belpp eller ingenting alls. *Förvaltningens förslag till beslut är att använda indexvärdet 0,89 vid fördelning. Grupp av sklr Skla Antal elever sept 2014 Kmmunala sklr i V-tuna Index Krnr ttalt/skla 18,3 mn.kr Index-värde över 0,78 Summr i Index-värde över 0,89 Summr i Nuvarande 12,5 mn.kr Nuvarande struktur-bidrag i Bällstabergssklan 500 0, Ekebysklan 358 1, Gustav Vasasklan 178 0, Hammarbackssklan 464 1, Hjälmstasklan 300 0, Karbysklan 316 1, Karlbergssklan 236 1, Kårstasklan 89 1, Lvisedalssklan 558 0, Ormstasklan 461 0, SU-grupper 106 1, Fristående sklr i V-tuna Vall. Friskla 175 0, Vall. Int..Mntessrisk. 61 1, Vittrasklan i V-tuna 0,

4 SID 4/5 Sklr utanför kmmunen Adlf Fredrik i Sthlm 11 0, Internat.engelska Täby 122 0, Kunskapssklan 55 0, Nya tidens mnt Täby 21 0, Näsbydalsklan Täby 47 0, Sklhagensklan Täby 81 0, Tyska Sklan i Sthlm 18 1, Övriga (60 enheter) Alla elever från Vallentuna , Kmmunala sklr inkl. SU-grupper , resursklasser ej med Fristående sklr i Vallentuna 502 0, Sklr i andra kmmuner 523 0, Ersättning för nyanlända i grundsklan i egen mdell Tid sedan invandring Extra ersättning första tre åren- halvering för tredje året Ursprungsland Lägre/ högre ersättning berende på fattigt eller rikt land (HDI) Årskurs vid sklstart i Sverige Lägre ersättning ju tidigare årskurs Ersättning för nyanlända kan göras sm en individuell skattning av varje elevs behv. Det är en mer resurs- ch tidskrävande lösningen men ger i gengäld en mer specifik bedömning. Ersättning för nyanlända kan ckså göras genm en mdell där man delar in länder efter fattiga ch rika ch klassar in eleverna efter årskurs ch hur länge sedan de anlänt till Sverige. Man utgår från ett grundbelpp för nyanlända sm sedan viktas berende på från vilket land man kmmer ch i vilken årskurs man börjar. Belppet halveras efter två år (24 er). Grundbelppet för nyanlända bör beslutas m samtidigt sm resterande strukturersättning. *Förvaltningens förslag till beslut är att använda HDI med grundbelpp ch viktning sm mdell. Exempel på viktning Från land med lågt eller medel HDI Från land med högt eller mycket högt HDI Årskurs vid invandring Åk F-3 0,6 0,3 Åk 4-6 0,8 0,4 Åk 7-9 1,0 0,5 Åk F-3 0,2 0,1 Åk 4-6 0,3 0,15 Åk 7-9 0,4 0,2

5 SID 5/5 Exempel på grundbelpp Från land med lågt eller medel HDI Från land med högt eller mycket högt HDI Årskurs vid invandring Åk F Åk Åk Åk F Åk Åk Införande av ny mdell direkt eller på fler år Berende på hur stra minskningar i ersättning vissa sklr får med ny mdell kan det eventuellt fasas in över tid. Till exempel att förändringen tas i etapper över fler år. Väljer man att ta förändringen på fler år så bör man inte ta in ny statistik under den tiden. En annan variant är att låta höjningarna slå igenm helt första året medan minskningarna tas i etapper, eventuellt från den ttala strukturersättningen m det inte kan finansieras på annat sätt. På samma vis kan kmmunen överväga m det ska finnas en begränsning i hur mycket ersättningen får minska från ett år till ett annat vid varje nytt statistiktillfälle. Vallentuna kmmun har redan fasat in en förändring i den gamla mdellen för strukturbidrag sm gör att skillnaderna blir mindre till de nya belppen i den nya mdellen. *Förvaltningens förslag till beslut är att riksmdellen införs fullt ut från ch med första januari Glesbygdsstöd Förslag på regelverk för glesbygdsstöd kmmer sm ett eget ärende till nämnden under hösten Pia Krn Eknm Barn- ch ungdmsförvaltningen Vallentuna kmmun