Valdemarsviks kommun Styrning, resurser och resultat inom grundskolan

Transkript

1 Valdemarsviks kmmun Styrning, resurser ch resultat inm grundsklan Revisinsrapprt 2015 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Valdemarsviks kmmun

2 1. Inledning Bakgrund Syfte Revisinsfrågr Revisinskriterier Ansvarig nämnd ch metd Utgångspunkter ch styrning Skllagen Reglemente för kmmunstyrelsen Styrmdell Mål ch Budget Delegatinsrdning för sektr Barn, Utbildning ch Arbetsmarknad Verksamhetsplan 2016 sektr Barn, Utbildning ch Arbetsmarknad Internkntrllplan Sklinspektinen Kmmunens svar Analys ch uppföljning Kmmunövergripande nivå Sklenhetsnivå Uppföljning till plitiken Slutsatser ch bedömning Svar på revisinsfrågrna Sammanfattande bedömning...22 Källförteckning

3 1. Inledning 1.1. Bakgrund Kmmunen avsätter, relativt sett, mycket resurser till grundsklan ch under senare år uppvisar kmmunen svaga sklresultat för elever sm slutar grundsklan. Kmmunstyrelsen har gjrt lika satsningar ch det har bl.a. anställts en kvalitets- ch utvecklingsstrateg, det har tagits fram kvalitetsutvecklingsprgram samt skapats en prcess sm bygger på likvärdighet avseende de elever sm bedöms vara i behv av särskilt stöd. I Valdemarsviks kmmun finns fyra grundsklr (Sörby skla åk F-3, Ringarum skla ch Gusum skla åk F-6 ch Vammarsklan åk 4-9). En grundskla (Gryts skla åk F-6) har lagts ner under Syfte Syftet med granskningen är att belysa vilka system kmmunstyrelsen har för att säkerställa sin styrning ch vilka system sm finns för att kntrllera ch följa upp att styrningen är ändamålsenligt utfrmad Revisinsfrågr Fungerar kmmunstyrelsens styrning på ett ändamålsenligt sätt inm grundsklan? Delfrågr/fkusmråden Vilka mål finns för elever sm avslutar grundsklan? Vilka system har kmmunstyrelsen upprättat för att säkerställa att målen nås? Vilka bedömningar gör kmmunstyrelsen m förutsättningarna att nå målen? Vilka åtgärder sätts in för att se till att målen uppnås? Är insatserna tillräckliga? På vilka sätt redvisas situatin ch resultat löpande till fullmäktige över situatinen kring måluppfyllelsen? Är rapprteringen tillräcklig? 1.4 Revisinskriterier Med revisinskriterier avses de bedömningsgrunder sm används i granskningen för analyser, slutsatser ch bedömningar. Revisinskriterierna kan hämtas från lagar ch förarbeten eller interna regelverk, plicyer ch fullmäktigebeslut. Kriterier kan ckså ha sin grund i jämförbar praxis eller erkänd teribildning. I denna granskning utgörs de huvudsakliga revisinskriterierna av: - Kmmunallagen (1191:900) - Skllagen (2010:800) - Kmmunens egna mål, riktlinjer ch styrdkument 2

4 1.5 Ansvarig nämnd ch metd Avgränsning sker till det ansvar för sklverksamheten sm finns hs Kmmunstyrelsen. Granskningen har genmförts genm granskning av styrande dkument ch genm intervjuer med ansvarig ledningspersnal samt ett antal rektrer i en gruppintervju. Intervjuade persner framgår av källförteckningen. 3

5 2. Utgångspunkter ch styrning 2.1. Skllagen I skllagen (SFS 2010:800) 1 kap. 4 anges att utbildningen inm sklväsendet syftar till att barn ch elever ska inhämta ch utveckla kunskaper ch värden. Den ska främja alla barns ch elevers utveckling ch lärande samt en livslång lust att lära. I utbildningen ska hänsyn tas till barns ch elevers lika behv. I 3 kap. behandlas barns ch elevers utveckling mt målen ch det framhålls att alla barn ch elever ska ges den ledning ch stimulans de behöver i sitt lärande ch sin persnliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt sm möjligt enligt utbildningens mål. I 4 kap. fastställs vad sm gäller för kvalitet ch inflytande ch det anges att varje huvudman inm sklväsendet på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt ska planera, följa upp ch utveckla utbildningen. Detta arbete ska även ske på enhetsnivå, dvs. på förskle- ch sklenhetsnivå. Det är rektrn ch försklechefen sm ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genmförs. Inriktningen på kvalitetsarbetet ska vara att de mål sm finns för utbildningen i skllagen ch i andra föreskrifter (natinella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dkumenteras Reglemente för kmmunstyrelsen Av reglementet, sm senast uppdaterades 1 juni 2015, framgår att kmmunstyrelsen (Ks) är kmmunens ledande rgan för styrning ch ledning. Ks ansvarar för, samrdnar, planerar ch följer upp samtlig kmmunal verksamhet (med undantag för tillsyn enligt miljöbalken ch plan- ch bygglagstiftningen). Vidare framgår att Ks ska ansvara för de av kmmunfullmäktige fastställda målen ch planerna för verksamhet ch eknmi ch att den löpande verksamheten fungerar ratinellt ch eknmiskt. Ks ansvarar för att kmmunen fullgör sitt åtagande enligt lagar ch förrdningar inm utbildningsväsendet ch har ansvaret för det ffentliga sklväsendet för barn, ungdmar ch vuxna. När det gäller ansvar ch rapprteringsskyldighet ska Ks till kmmunfullmäktige (Kf) regelmässigt rapprtera hur verksamheten utvecklas ch hur den eknmiska ställningen är under budgetåret. Det finns ett barn- ch utbildningsutsktt sm, inm sitt verksamhetsmråde, bevakar ch genmför kmmunens mål ch riktlinjer för verksamheten ch eknmin samt tar de initiativ till förändringar sm utskttet finner önskvärda ch nödvändiga Styrmdell Gällande styrmdell är antagen av Kf den 10 juni Det finns ett styrdkument sm beskriver styrmdellen ch sm reglerar mål-, verksamhets- ch eknmistyrningen i kmmunen. Styrmdellen visar att utifrån Visin Valdemarsvik 2025 har Kf fastställt inriktningsmål ch åtaganden. Mål ch Budget anger fördelningen av kmmunens resurser ch därtill finns de sektrsvisa verksamhets- ch handlingsplanerna sm ska upprättas av varje sektr (se avsnitt 2.6) ch sm ska visa vilka åtaganden verksamheten har. Styrdkumentet innehåller även riktlinjer avseende uppföljning samt 4

6 vilken rllfördelning sm gäller mellan Kf, Ks, utsktten ch sektrerna (förvaltningsrganisatinen) Mål ch Budget Mål- ch budgetdkumentet har 6 målmråden ch utifrån dessa har inriktningsmål ch åtaganden ur ett verksamhetsperspektiv tagits fram. Ett inriktningsmål sm har kppling till denna granskning är: - En kmmun där alla elever sm lämnar grundsklan har behörighet till gymnasiet. Utifrån detta mål finns följande tre fastställda åtaganden. Åtagande, målvärde ch ansvarig verksamhet beskrivs i tabellen nedan. Åtagande Beskrivning/Mätmetd Målvärden Ansvarig Arbeta för att alla barn ch elever vågar, vet ch kan påverka verksamheten. Sklinspektinens elevenkät Minst 7 på en 10- gradig skala Sektrn för Barn, Utbildning ch Arbetsmarknad Betygsresultaten i årskurs 9 ska överträffa det förväntade resultatet enligt Sklverkets Arbetsverktyg för Lkala Sambandsanalyser (SALSA). Följs upp med hjälp av Sklverkets SALSA-statistik Andel elever sm uppnått målen i alla ämnen: +5 Genmsnittligt meritvärde: + 10 Sektrn för Barn, Utbildning ch Arbetsmarknad Förbättra förutsättningarna för barn sm är placerade utm hemmet att klara sin sklgång. Närvar ch resultat på natinella prv. 100 % närvar ch 100 % gdkända resultat. Sektrn för Barn, Utbildning ch Arbetsmarknad I budgetdkumentet framgår att sektrn ska hålla budgetramarna ch att uppföljningarna under året alltid ska innehålla (förslag till) åtgärder när ett undersktt befaras. Grundsklan har en budget för 2015 mtsvarande 87 mnkr (nett). Nuvarande resursfördelningsmdell innebär att medel tilldelas per elev vilket innebär att budgetramen för en skla minskar vid en negativ elevutveckling ch ökar vid en psitiv elevutveckling. Enligt den demgrafiska prgnsen beräknas elevutvecklingen ttalt sett minska under periden I nuläget ökar dck antalet elever p.g.a. att många nyanlända bsätter sig i kmmunen. 5

7 2.5. Delegatinsrdning för sektr Barn, Utbildning ch Arbetsmarknad I delegatinsrdningen framgår vilka beslut sm fattas av rektr/försklechef enligt lag ch förrdning ch det framgår vilken ansvarsfördelning sm gäller mellan huvudman ch rektr/försklechef. Den gällande skllagen sm tillämpas från ch med 1 juli 2011, pängterar rektrns rll avseende beslut sm rör resultat, kvalitet, rganisatin, utfrmning ch elevhälsa. Rektrn ska leda ch samrdna det pedaggiska arbetet ch har ett ansvar för att utbildningen utvecklas. I delegatinsrdningen finns en förteckning över vilka ärenden sm delegerats Verksamhetsplan 2016 sektr Barn, Utbildning ch Arbetsmarknad Den 1 februari 2016 fastställdes verksamhetsplanen för Barn, Utbildning ch Arbetsmarknad (BUA). Vid intervjuerna framkmmer att styrmdellen sm beskrivs van är ny ch detta är första gången det tas fram en dkumenterad verksamhetsplan. Nuvarande sektrschef har arbetat i kmmunen i två år ch kvalitets- ch utvecklingsstrategen har arbetet 1,5 år i rganisatinen. Denna granskning avser verksamhetsåret 2015, men bedömning görs att det finns ett värde i att visa innehållet i verksamhetsplanen för 2016 sm beskriver det arbetssätt sm BUA ska följa framåt. Detta innebär dck att vi inte kmmer att kunna verifiera detta arbetssätt fullt ut för Verksamhetsplanen innehåller de delar sm fastställs i styrmdellen, vilka är följande: Förutsättningar ch ansvarsnivåer för styrningen inm sektrn. Implementering/kmmunicering av målstyrningsarbetet mellan chefer ch persnal. Nedbrutna mål för sektrns enheter under verksamhetsåret. Frmer för uppföljning ch återrapprt av insatser. Förutsättningar ch ansvarsnivåer för styrningen inm sektrn Barn- ch utbildningsutskttet bevakar, på uppdrag av Ks, att fastställda mål ch riktlinjer genmförs ch följs inm sitt verksamhetsmråde. Utskttet tar initiativ till förändringar ch har skyldighet att vidta nödvändiga åtgärder för att hålla de eknmiska ramarna. Sektr BUA har en sektrschef sm har det övergripande ansvaret för verksamheterna. Det finns lika enheter inm BUA sm leds av en enhetschef/verksamhetschef. Det finns även stödfunktiner inm bl.a. eknmi, arbetsmiljö, persnal, kvalitets- ch utvecklingsarbete ch administratin. När det gäller sklans verksamhet så är det riksdag ch regering sm fastställer de natinella mål, krav ch riktlinjer i skllagen, lärplanen ch övriga författningar. Kmmunen är huvudman ch har ansvar för att utbildningen genmförs i enligt med gällande lagar m.m. Huvudmannen har ansvar för att tilldela resurser ch rganisera verksamheten så att de natinella målen ch kvalitetskraven uppfylls. Huvudmannen ska även följa upp, utvärdera ch utveckla verksamheten. I ansvaret ligger att huvudmannen ska säkerställa att utbildningen förankras på vetenskaplig grund ch beprövad erfarenhet. Huvudmannen får inte besluta m sådant sm enligt skllagen ska beslutas av rektr/försklechef. Rektrn ansvarar för sklenhetens kvalitet ch resultat ch att verksamheten inriktas mt de natinella målen. Enligt lärplanen är rektrn pedaggisk ledare ch chef för lärarna ch övrig persnal vid sklan. Rektrn ansvarar även för att sklans resultat följs upp ch utvärderas i förhållande till de natinella målen ch kunskapskraven. 6

8 Implementering/kmmunicering av målstyrningsarbetet mellan chefer ch persnal Enligt verksamhetsplanen så kmmuniceras kmmunens mål ch budgetdkument först till ansvariga chefer inm sektrn ch sedan till verksamheterna via arbetsplatsträffar (APT). Varje chef ska ta ansvar för att åtaganden, fkusmråden enligt planen samt pågående kvalitets- ch utvecklingsarbeten kmmuniceras löpande till medarbetarna under året. Målen för utbildningen finns, sm nämns van, i skllagen, lärplaner m.m. Det övergripande målet är att alla barn ch elever ska erbjudas en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Verksamhetsplanen är sklverksamhetens styrdkument ch fastställda åtagande ch fkusmråden ska vara styrande för verksamheten. Med detta sm utgångspunkt ska sklenheterna ta fram sin egna lkala verksamhetsplaner. BUA refererar i sin verksamhetsplan till SKL:s (Sveriges Kmmuner ch Landsting) prjekt Framgångsrika sklkmmuner där åtta gemensamma faktrer har identifierats för de sklkmmuner sm under flera år visat bra resultat/förbättrat sitt resultat. Dessa gemensamma faktrer är följande: Ledarskap Kmpetenta lärare Värdet av höga förväntningar Kntinuerliga uppföljningar Gda relatiner ch gemensam värdegrund Tydlig ansvarfördelning Tidigt uppmärksamma ch stödja elever sm är i behv av stöd Samsyn ch tydliga mål för sklverksamheten Enligt skllagen ska det utföras ett systematiskt kvalitetsarbete både på huvudmannanivå ch på varje förskle/sklenhet. Nedbrutna mål för sektrns enheter under verksamhetsåret I verksamhetsplanen finns de åtagande sm beskrivs i avsnitt 2.4 ch det har även kpplats lika aktiviteter ch ansvarig persn/er till dessa. När det gäller det första åtagandet enligt van så ska rektr ansvara för att sklverksamheterna arbetar aktivt med att invlvera eleverna ch skapa möjligheter till inflytande. Det andra åtagandet innebär att rektr ansvarar för att sklan arbetar aktivt med att varje elev i sklan ges den ledning ch stimulans sm de behöver i sitt lärande ch sin persnliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt sm möjligt enligt utbildningens mål. Verksamhetschefen för elevhälsan ansvarar för det tredje åtagandet sm innebär att följa upp sklgången för barn sm är placerade utm hemmet ch säkerställa att åtgärder vidtas m barnet riskerar att inte klara sklgången. Frmer för uppföljning ch återrapprt av insatser Uppföljning i utsktt Huvudmannen har löpande dialg med rektrerna avseende hur verksamheten bedrivs utifrån de lkala verksamhetsplanerna. Detta ska sedan rapprteras vidare till utsktten. Det sker även en dialg via kntaktplitiker sm finns utsedda för varje verksamhet ch genm att plitikerna i utskttet bjuds in till sektrns ledningsgrupp en gång per år. 7

9 Dkumenterad uppföljning Uppföljning ska ske på följande sätt: I delårs- ch årsrapprter rapprteras hur enheterna ch sektrn arbetar mt kmmunens fastställda åtaganden. I kvalitetsrapprter rapprteras hur enheterna ch sektrn under året arbetat med fastställda fkusmråden. Analys av rsaker till eventuella brister ska dkumenteras. I verksamhetsplaner dkumenteras vilka mål ch aktiviteter sm ska styra innehållet i sektrns ch enheternas arbete samt vilka åtgärder sm ska genmföras på krt ch lång sikt för att målen ska uppnås. I månadsrapprterna sker deluppföljningar på enhetsnivå. I veckrapprten dkumenteras fritt valda perspektiv ur veckan sm gått. Verksamheterna följs även upp via sektrns internkntrllplan (se nedan) Internkntrllplan 2015 Uppföljning sker även via fastställd internkntrllplan (IK-plan). För 2015 följs följande rutiner/prcesser sm har kppling till denna granskning upp (mmenten återkmmer 2016): Rutin/prcess Risk/kntrllmment Metd Avrapprtering Ansvarig Behörighet till gymnasiet Elever är ej behöriga till gymnasiet Sammanställning av betygskatalg Januari ch Augusti Rektr rapprterar till sektrschef Meritvärde år 9 Bristande måluppfyllelse Sammanställning av betygskatalg Januari ch Augusti Rektr rapprterar till sektrschef Betyg i alla ämnen Bristande måluppfyllelse Sammanställning av betygskatalg Januari ch Augusti Rektr rapprterar till sektrschef Natinella prv åk 3,6 ch 9 Bristande kunskaper Sammanställning av resultat Augusti Rektr rapprterar till sektrschef Enligt uppgift sker det inte någn samlad redvisning av internkntrllplanen till utskttet. Delar av uppgifterna finns i Kvalitetsrapprten sm sammanställs efter varje läsår. Kvalitetsrapprten sm avser läsåret 2014/2015 presenterades för utskttet i september I övrigt sker en löpande rapprtering (ftast muntlig) till utskttet efter genmförd kntrll, bl.a. gjrdes en rapprtering avseende andel sm är behöriga till gymnasiesklans prgram i februari

10 3. Sklinspektinen För att få en bakgrund till det utvecklingsarbete sm pågår inm sektr BUA så redvisar vi krt resultatet av den regelbundna tillsyn sm Sklinspektinen genmförde i kmmunen 2014 sm har kppling till denna granskning. Alla sklenheter besöktes ch tillsynen berörde tre granskningsmråden; Utveckling mt målen, Ledning ch utveckling ch Enskild elev rätt/tillgång ch förutsättningar. Följande framkmmer av tillsynen: Måluppfyllelse på ämnesnivå andel elever sm når kunskapskraven, åk Inte i någt ämne nådde samtliga elever kunskapskraven Måluppfyllelsen var bäst i ämnet teknik, 97 % nådde kunskapskraven Näst bäst måluppfyllelse var i slöjd där 95,7 % uppfyllda kunskapskraven Lägsta måluppfyllelsen var i matematik, där 80 % av eleverna nådde kunskapskraven Näst lägst måluppfyllelse var i histria ch hem- ch knsumentkunskap, där måluppfyllelsen uppgick till 84,3 % Valdemarsviks kmmun Riket År Andel (%) sm uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen 63,3 64,0 71,0 64,5 68,6 77,4 Genmsnittligt meritvärde Andel (%) behöriga till någt av gymnasiesklans yrkesprgram 186,3 198,7 204,6 194,8 198,5 214,8 72,2 79,8 81,2 71,0 77,1 86,9 Ovanstående visar att samtliga mätetal ligger under rikssnittet. År 2012 knstaterades en psitiv utveckling, sm dck försämrades till Om man jämför flickr ch pjkar så finns det stra skillnader ur ett natinellt perspektiv både avseende andel sm uppnått kunskapskraven ch genmsnittligt meritvärde. Även i Valdemarsvik finns en skillnad mellan pjkar ch flickr. År 2014 har fler flickr (75 %) än pjkar (63 %) uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen. Flickrnas meritvärde 2014 är i genmsnitt 216,0 ch pjkarnas ligger på 184,2. Systematiskt kvalitetsarbete Sklinspektinen anser att dkumentatinen inte ger en samlad bild av måluppfyllelsen i samtliga ämnen ch det sker inte en tillräcklig analys av måluppfyllelsen. Det fanns även brister gällande det pedaggiska ledarskapet ch utvecklingen av utbildningen. 9

11 3.1. Kmmunens svar I mars 2015 lämnade kmmunen ett svar på den tillsyn sm Sklinspektinen genmfört. Många av åtgärderna sm presenteras är pågående arbete. Utifrån den identifierade bristen gällande det systematiska kvalitetsarbetet så anger kmmunen att det under hösten 2014 har påbörjats en utvecklingssatsning med syfte att skapa systematik i sklrnas kvalitetsarbete. Webbplattfrmen Infmentr har utökats med en analysmdul sm ska möjliggöra bättre analyser av natinella prv, termins- ch slutbetyg för samtliga elever, ämnen, klasser ch sklr. Lärarna ska från ch med januari 2015 dkumentera alla resultat i Infmentr. Huvudmannen kmmer att utföra uppföljningar två gånger per läsår. Från ch med läsåret 2015/2016 ska rektrerna dkumentera verksamhetsmål i en verksamhetsplan ch målen ska utvärderas i slutet av läsåret ch dkumenteras i kvalitetsrapprten. För uppföljningen finns två dkumentmallar, en för månadsrapprt ch en för kvalitetsrapprt. Månadsrapprten följer ckså målen i verksamhetsplanen, men den uppföljningen är mer krtfattad ch översiktlig. Huvudmannen kmmer att sammanställa samtliga sklrs kvalitetsrapprter till en övergripande kvalitetsrapprt där en samlad bild av måluppfyllelsen i samtliga ämnen ch verksamheter. Månadsrapprter ch kvalitetsrapprter ligger sedan till grund för den rapprtering sm sektrchefen ger till plitiken i frm av delårsrapprt i september ch årsrapprt i mars. Utöver detta gör även plitiker ch sektrchef verksamhetsbesök. Kmmunen har sedan några år arbetet med lika tester från förskleklass upp till årskurs 9. Trts detta har inte måluppfyllelsen ökat. Testerna ska nu ses över ch kmmunens specialpedaggnätverk har fått i uppdrag att genmföra en revidering av testerna. De nya testerna ska börja användas från ch med augusti Redvisning ska ske i sklrnas kvalitetsrapprter. I ett beslut daterat bedömer Sklinspektinen att Valdemarsviks kmmun har vidtagit åtgärder utifrån de påtalade bristerna. 10

12 4. Analys ch uppföljning Sklverket har efter ikraftträdandet av den nya skllagen tagit fram nya allmänna råd för det systematiska kvalitetsarbetet. Dessa beskriver hur huvudmän, förskle- ch sklenheter bör arbeta för att mtsvara skllagens krav på ett systematiskt kvalitetsarbete. När det gäller analysfasen utgår de allmänna råden från Skllagens 4:e kapitel ch anger följande: Huvudmannen bör: - med utgångspunkt i uppföljningen analysera vad sm påverkar ch rsakar resultaten ch måluppfyllelsen för den samlade verksamheten, - analysera m rsakerna framgår tydligt eller m ytterligare uppföljning eller utvärdering behöver genmföras, - använda analysen sm underlag för dialger med enheterna m utvecklingsbehv, samt - utifrån analysen identifiera utvecklingsmråden ch därefter besluta vilka insatser sm ska pririteras för att de natinella målen ska uppfyllas. På huvudmannanivå behöver verksamheten analyseras utifrån ett övergripande perspektiv vilket kan innebära att analys sker av variatiner mellan enheternas resultat ch måluppfyllelse, likvärdigheten i sklrs bedömning ch betygssättning samt hur rganisatinsstrukturen ch resurs- ch ledningssystem påverkar måluppfyllelsen. Det är även viktigt att huvudmannen tar hänsyn till enheternas egna analyser ch bedömningar. Rektr/Försklechef bör: - tillsammans med persnalen ch utifrån uppföljningen analysera vad i enhetens verksamhet sm påverkar ch rsakar resultaten ch måluppfyllelsen, - analysera m rsakerna framgår tydligt eller m ytterligare uppföljning eller utvärdering behöver genmföras, samt - utifrån analysen identifiera utvecklingsmråden tillsammans med persnalen ch därefter besluta vilka insatser sm ska genmföras för att de natinella målen ska uppfyllas. De allmänna råden ger även exempel på tillvägagångssätt för analysarbetet på enhetsnivå. Det är viktigt för rektrn att analysera rsaken till skillnader i måluppfyllelse mellan lika grupper ch klasser ch mellan lika ämnen ch målmråden i lärplanen för att kunna göra en priritering av åtgärder för en ökad måluppfyllelse. Exempel på frågeställningar i analysarbetet är: - Vilken betydelse har lika arbetsfrmer ch arbetssätt för måluppfyllelsen? - Hur utnyttjas undervisningstiden? - Vilken betydelse har de persnella ch materiella resurserna eller barn- ch elevgruppernas sammansättning? - Hur påverkar persnalens kmpetens, värderingar, förhållningssätt ch arbetssätt barnens utveckling ch lärande eller elevernas möjligheter att nå kunskapsmålen? - Har persnalen tillräckligt med kmpetens för sitt uppdrag? I analysarbetet är det även viktigt att ta del av vad vetenskap ch beprövad erfarenhet lyfter fram sm betydelsefullt i de pedaggiska prcesserna. 11

13 4.1. Kmmunövergripande nivå Efter sklinspektinens tillsyn under 2014 har man vidtagit ett flertal åtgärder ch skapat ett nytt arbetssätt för styrning ch uppföljning/analys i sklan. Sm nämns tidigare i rapprten så är både sektrchef ch utvecklings- ch kvalitetstrategen relativt nya i rganisatinen ch många delar sm har beröring i denna granskning är under utveckling. I avsnitt 2 beskrivs styrning ch utgångspunkter för verksamheten. I detta avsnitt behandlas mer i detalj hur man arbetar med uppföljning ch analys av elevernas resultat. Stratsys Stratsys är ett systemstöd sm används inm sektr Barn, Utbildning ch Arbetsmarknad ch under 2016 kmmer systemet att implementeras ch användas i hela kmmunen. Syftet är att det ska synliggöra, kvalitetssäkra ch underlätta styrning ch uppföljning av kmmunens ledningsprcesser. Genm systemet får kmmunen hjälp att planera, genmföra ch följa upp lika styrdkument på ett enkelt, tydligt ch kvalitetssäkrat sätt. Alla styrdkument finns samlade på ett ch samma ställe vilket skapar rdning ch reda ch gör det enkelt att få en tydlig överblick. Detta system började användas i slutet av Det systematiska kvalitetsarbetet görs i Stratsys ch upplägget utgår från kmmunfullmäktiges målmråden, inriktningsmål ch åtagande. Dessa har sedan brutits ned till verksamhetsmål, mätetal ch aktiviteter. Det finns kpplingar till lärplansmråden ch det anges när mätetalen ska rapprteras/vilken uppföljningsperid sm gäller sv. När rektrerna rapprterat in uppgifter utifrån mätetalen skapas det uppföljningsrapprter både på sklenhetsnivå ch på ttalnivå. I dagsläget finns det mallar avseende månadsrapprt ch veckrapprt i systemet. Under våren 2016 kmmer det enligt uppgift att skapas mallar även för årsrapprt, delårsrapprt, kvalitetsrapprt ch verksamhetsplan, så att all rapprtering sker digitalt. Vid granskningens genmförande har man kmmit en bit på väg men det pågår frtfarande ett arbete ute på sklrna att få till aktiviteter sm är kpplade till fastställda mätetal. Sklrna ska både ha kmmungemensamma ch sklspecifika aktiviteter att arbeta med. SALSA Ett av åtagandena i Mål ch Budget , innebär att Betygsresultaten i årskurs 9 ska överträffa det förväntade resultatet enligt Sklverkets Arbetsverktyg för Lkala Sambandsanalyser (SALSA). Detta är en statistisk mdell sm jämför sklrs betygsresultat. Det betyder att sklrnas resultat räknas fram genm att de faktiska betygsresultaten sätts i relatin till ett antal bakgrundsfaktrer. Genm detta analysverktyg vill man inte enbart presentera sklrs resultat av slutbetygen i åk 9 utan även ta hänsyn till elevsammansättningen (föräldrars utbildningsnivå, fördelning pjkar/flickr ch elever med utländsk bakgrund). Störst betydelse i mdellen har föräldrars utbildningsnivå. Denna infrmatin bör användas sm ett kmplement till annan infrmatin ch kunskap sm huvudmannen ch sklrna använder i sin utvärdering ch analys. 12

14 I Valdemarsviks kmmun är det Vammarsklan sm är berörd då denna skla har undervisning för åk 7-9. Följande uppgifter finns i SALSA för Vammarsklan år År Andel (%) sm uppnått kunskapskraven Genmsnittligt meritvärde Faktiskt värde Mdellberäknat värde Faktiskt värde Mdellberäknat värde Denna jämförelse visar att målet för 2015 delvis uppnås. Andelen elever sm uppnått målen i alla ämnen skulle vara +5 i jämförelse med mdellberäknat värde, vilket överträffas När det gäller genmsnittligt meritvärde, är målet att det skulle vara +10 i förhållande till mdellberäknat värde. Denna del av målet uppnås inte Vid granskningens genmförande var årsredvisningen för 2015 inte färdigställd, så det kan inte verifiera m det ges några kmmentarer till denna måluppfyllelse ch m det kpplas till sklans övriga uppföljning. Årsredvisningen 2014 innehöll enbart krtfattade kmmentarer till målen sm berör sklan. Kvalitetsrapprt 2014/2015 Detta är den första kvalitetsrapprten sm tagits fram enligt det nya arbetssättet. Den övergripande kvalitetsrapprten är framtagen av utvecklings- ch kvalitetsstrategen ch bygger på de lika sklrnas kvalitetsrapprter. Det anges att rapprten ska synliggöra sektrns resultat, styrkr ch utvecklingsbehv. Kvalitetsrapprterna bygger på de åtagande sm finns i budgetdkumentet (se avsnitt 2.4). I detta avsnitt behandlas de delar sm har kppling till revisinsfrågrna. Ett avsnitt i kvalitetsrapprten avser Kunskaper. Inm detta avsnitt redvisas bl.a. frånvar, läsförståelse i åk 2, natinella prv i åk 3, 6 ch 9 samt måluppfyllelse i åk 3. Frånvar Det finns en rutin för hur frånvar ska rapprteras. Det anges att denna rutin inte följts fullt ut varför statistiken inte är tillförlitlig. Det anges bl.a. att utbildning kring frånvarregistrering ska ske i januari Läsförståelse årskurs 2 Det har genmförts tester avseende läsförståelsen. Sklrna har rapprterat resultatet av testet på lite lika sätt, vilket göra att det är svårt att sammanställa. Slutsatsen utifrån sklrnas rapprtering är dck att sklrna behöver arbeta mer med läsförståelse, rdförståelse, träna på att tlka lika texter ch att träna infrmatinssökning. Sm åtgärd anges att utvecklings- ch kvalitetsstrategen ska träffa berörda lärare avseende DLS (Diagnstiskt material för analys av läs- ch skrivförmåga). 13

15 Natinella prv åk 3 År Andel i % sm uppnått kravnivån i svenska Andel i % sm uppnått kravnivån i matematik Det knstateras att det skett en psitiv utveckling i båda ämnena men att sklrna visar på svårigheter att möta elever i behv av särskilt stöd. När det gäller måluppfyllelsen (når kunskapskraven i samtliga ämnen) i åk 3 anges att statistiken inte är tillförlitlig då ett strt antal elever saknar bedömning. Det knstateras att det finns klarheter gällande ansvar för dkumentatinen i InfMentr på varje skla samt hur sklrna ska arbete med nyanlända. När det gäller elever i behv av särskilt stöd ska det centrala elevhälsan tillsammans med det specialpedaggiska nätverket se över hur man arbetar med extra anpassningar ch särskilt stöd. För att säkerställa att samtliga lärare rapprterar i InfMentr enligt gällande rutin ska det genmföras utbildningar ch avstämning med varje rektr gällande vem sm är ansvarig för InfMentr på varje skla. Natinella prv åk 6 År Andel i % sm uppnått kravnivån i svenska Andel i % sm uppnått kravnivån i matematik Andel i % sm uppnått kravnivån i engelska Inga uppgifter redvisas Inga uppgifter redvisas Inga uppgifter redvisas Det är stra variatiner mellan åren ch andelen elever sm uppnått kravnivån i svenska har minskat de senaste åren, det finns inga åtgärder presenterade. Det anges dck att en uppföljning av sklrnas verksamhetsplaner gällande måluppfyllelse i svenska ska göras. Statistik ska tas ut i svenska i januari ch juni. 14

16 Natinella prv åk 9 År Andel i % sm uppnått kravnivån i svenska Andel i % sm uppnått kravnivån i matematik Andel i % sm uppnått kravnivån i engelska Även i åk 9 finns det variatiner mellan åren. Det har skett stra förbättringar i både svenska ch engelska mellan 2014 ch Det finns inga knkreta åtgärder redvisade sm är kpplade till matematik där resultatet har försämrats utöver att en uppföljning av sklans verksamhetsplan avseende aktiviteter gällande matematik ska göras. Statistik ska tas ut i svenska i januari ch juni. Fördelning av terminsbetyg I kvalitetsrapprten finns även infrmatin kring fördelning av terminsbetyg i åk 6-9. Majriteten av betygen är C-E. Det nteras att det finns elever i åk 8 ch 9 sm inte får betyg i ett antal ämnen ch det finns ett strt behv av pedaggiskt ch scialt stöd i åk 8. Det anges att det ska ske en uppföljning av aktiviteter från sklrnas verksamhetsplaner avseende elever sm saknar betyg. Meritvärde åk 9 ch behörighetsgrad till gymnasiet Meritvärden för åk 9 är summan av betygsvärdena av de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg ch för de sm läst mderna språk är det de 17 bästa betygsvärdena sm räknas samman. Det anges att detta mätetal används för att kunna följa kunskapsutvecklingen på sektrsnivå för respektive årskull. Det är första gången man registrerar detta värde varför det inte finns några jämförelser mellan årskullarna. Vid en jämförelse med riket så ligger kmmunen år 2015 under snittet. Flickrnas genmsnittliga meritvärde ligger över snittet i riket ch pjkarnas genmsnittliga meritvärde ligger under snittet i riket. Behörighetsgraden till gymnasiet ligger under rikssnittet för samtliga gymnasieprgram (yrkesprgram, estetiska prgrammet, eknmi-, humanistiska ch samhällsvetarprgrammet samt naturvetenskapsch teknikprgrammet). 15

17 Andel sm uppnått kunskapskraven åk 9 Andel i % Valdemarsviks kmmun Riket År Andel sm uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen 63,3 64,0 71,0 64,5 68,6 68,1 77,0 Andel flickr sm uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen Andel pjkar sm uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen 59,0 67,0 69,0 63,0 75,0 74,0 80,0 68,0 61,0 73,0 67,0 63,0 63,0 74,0 I kvalitetsrapprten knstateras att andelen elever sm uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen (2015) ligger under rikssnittet, både ttalt ch även uppdelat på flickr ch pjkar. Andelen flickr sm uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen har dck ökat under periden medan andelen pjkar sm klarat kunskapskraven i samtliga ämnen har minskat. I kvalitetsrapprten anges att uppföljning av aktiviteter ch åtgärder rörande de ämnen där flickrna inte når målen ska genmföras. Inga åtgärder för pjkarna presenteras. Delårs- ch årsrapprt Sm beskrivs i avsnitt 2.5 så fastställs det i verksamhetsplanen hur uppföljningen ska ske under året. I delårs- ch årsrapprterna ska både enheter ch sklr rapprtera hur arbetet frtlöper utifrån fastställda åtaganden. Denna rapprtering ligger sedan till grund för kmmunens övergripande delårs- ch årsrapprt. I Vammarsklans rapprtering i samband med årsbkslutet 2015 finns det två aktiviteter/åtgärder redvisade avseende åtagandet kpplat till SALSA-värdet. Aktiviteterna berör: - Gemensamma riktlinjer för lektinsstart ch lektinsslut ska tas fram. Detta för att tydliggöra för eleverna vilka målsättningar sm finns med varje lektin, dvs. vad de förväntas lära sig. - Utveckla ch bredda PULS. Detta är en träningsfrm sm genmförs innan undervisning i teretiska ämnen för att öka kncentratinen. Eleverna ska under detta pass uppnå % av sin maxpuls i minuter. Under 2016 ska PULS införas i alla klasser på högstadiet. Ledningsgrupp Sektrschefen ansvarar för en ledningsgrupp (träffas varannan vecka) sm består av bl.a. rektrer, försklechefer, enhetschefer m.fl. där löpande uppföljning av sklans måluppfyllelse diskuteras. Utvecklings- ch kvalitetsstrategen ansvarar för en grupp där rektrerna ingår sm ckså träffas varannan vecka ch där fkus ligger på kvalitets-, utvecklings- ch uppföljningsarbete. Här diskuteras även hur analys av elevernas resultat kan genmföras ch det sker ett utbyte av erfarenheter mellan rektrerna. Intervjuade rektrer uppger att de känner att det är ett strt fkus på ch det finns en tydlig agenda för kmmunens kvalitets- 16

18 ch utvecklingsarbete. Det uppges finnas ett bra centralt stöd i dessa frågr ch upplevelsen är att det idag finns en bättre helhetsbild kring kvalitets- ch uppföljningsarbete där man försöker utgå från ett större sammanhang Sklenhetsnivå Lkal verksamhetsplan Efter varje läsår ska sklrna analysera sin verksamhet i en kvalitetsrapprt (se nedan) ch utifrån detta ska en lkal verksamhetsplan för varje skla tas fram inför det nya läsåret. Vi har tagit del av två lkala verksamhetsplaner i denna granskning sm avser läsåret 15/16. Dessa planer följer en gemensam mall ch det finns en tydlig kppling till fastställda åtaganden i kmmunens budget. Sklrna har utifrån detta frmulerat egna mål ch åtgärder för att åtagandena ska uppfyllas. Det ska även anges hur dessa sklspecifika mål ch åtgärder ska övervakas/följas upp. Det finns även ett eget avsnitt i verksamhetsplanen sm mfattar åtgärdsplanering där det framgår mer knkreta aktiviteter, vem sm är ansvarig ch när det ska vara klart. Vid intervjuerna framkmmer att detta är första gången sm sklrna tagit fram en verksamhetsplan enligt detta arbetssätt ch på en skla sm ingår i granskningen har nuvarande rektr bara varit på plats sedan augusti 2015 ch därför inte fullt ut medverkat i framtagandet av verksamhetsplanen sm avser läsåret 15/16. Kvalitetsrapprt 2014/ sklenhetsnivå Kvalitetsrapprterna på sklnivå följer samma struktur sm den övergripande kvalitetsrapprten. Vi har tagit del av två kvalitetsrapprter för läsåret 14/15. När det gäller mrådet sm berör kunskaper ch elevresultat så finns det en redvisning av bl.a. frånvar, läsförståelse, natinella prv, slutbetyg ch andel elever sm uppfyller kunskapskraven i samtliga ämnen. I inledningen av kvalitetsrapprten anges att verksamhetens resultat ska analyseras ch på det sättet ska sklans styrkr ch utvecklingsbehv visas. Vi nterar i vår granskning att redvisningen till största delen består av en beskrivning av utfallet ch det finns i vissa fall krtfattade kmmentarer till vilka utvecklingsbehv sm har identifierats. Vid intervjuerna framkmmer att medarbetarna kmmer vara mer delaktiga i arbetet med kvalitetsrapprten för läsåret 15/16, vilket rektrerna trr kmmer få en psitiv effekt på analysdelen. De rektrer sm intervjuats framhåller att det genmförts klassrumsbservatiner för att få igång det kllegiala lärandet ch att det påbörjats ett arbete med fkus på skillnaden mellan flickr ch pjkar. Upplevelsen är att kmmunen inte kmmit så långt med IKT (Infrmatins- ch kmmuniktinsteknik) i undervisningen ch det finns inget uttalat mål kring detta. Det har påbörjats ett arbete kring vikten av att tydlig- ch synliggöra kunskapskraven för eleverna. Utbildning - Synligt lärande Under läsåret 2014/2015 gick samtliga pedagger en utbildning i synligt lärande. Utbildningen genmfördes både i seminariefrm ch genm individuella uppgifter. Synligt lärande intrducerades av Jhn Hattie, prfessr vid University f Melburne, Australien. Hattie framhåller vikten av att analysera effekterna av lärarens egen undervisning ch att skapa ett tillitsfullt lärandeklimat. Läraren måste ckså ha en klar bild av vad eleven ska lära sig under en lektin ch veta hur väl varje elev har lyckats med att uppnå målen, så kallade framgångskriterier. För att kunna skapa en brygga mellan elevers förkunskaper ch de förväntade lärandemål sm står i undervisningens fkus måste läraren känna till elevers 17

19 förkunskaper. Läraren måste ckså ha kännedm m elevers lärandeförmågr, kgnitin, mtivatin, språkfärdigheter, erfarenheter sv. Förstelärare Det finns 7 förstelärartjänster i kmmunen ch 6 av dessa är tillsatta. Det finns en förstelärare på varje skla ch de har både ett gemensamt uppdrag ch även sklspecifika uppdrag. De intervjuade framhåller betydelsen av det pedaggiska ledarskapet ch att förstelärarna kan vara ett stöd för rektrn ch bidra mycket i den pedaggiska utvecklingen på sklan. Det kllegiala lärandet uppges kunna utvecklas Uppföljning till plitiken Barn- ch utbildningsutskttet Den sektrsövergripande kvalitetsrapprten presenteras för barn- ch utbildningsutskttet i början på hösten. Vid intervju med rdförande i utskttet framkmmer att detta ger en bra bild av verksamhetens utfall kpplat till fastställda mål. Utifrån detta resultat arbetas det fram nya verksamhetsplaner (både sektrsövergripande ch på sklnivå) för nästkmmande år sm ska spegla de utvecklingsmråden sm kmmit fram i kvalitetsrapprten. Det sker en löpande diskussin i utskttet kring verksamhet ch måluppfyllelse. Rektrerna bjuds in till utskttet för att presentera sina kvalitetsrapprter ch verksamhetsplaner vilket ger plitikerna en bra bild av vad sm pågår på de lika sklrna ch vilka utvecklingsmråden sm identifierats. Ordförande i utskttet framhåller att det skett stra framsteg avseende kvalitetsarbetet, sm på sikt ska leda till att elevernas resultat förbättras. Detta är dck ett långsiktigt arbete. Skulle utskttet identifiera väsentliga avvikelser från fastställda mål vidtas åtgärder ch infrmatin lämnas till Ks. Valdemarsvik är en liten kmmun ch det sker hela tiden en löpande dialg mellan både plitiker ch tjänstemän. Kmmunstyrelsen ch Kmmunfullmäktige I delårsrapprt ch årsredvisning sker en redvisning m mål ch åtaganden är uppfyllda. Vi har tagit del av årsredvisningen för 2014 (vid granskningens genmförande var årsredvisningen för 2015 ännu inte fastställd) ch här nteras att det även ges en krtfattad samlad bedömning utifrån mål ch åtaganden. Ks har under året arbetat med ett antal fkusmråden ch ett av dessa berör grundsklan ch måluppfyllelsen. Både sektrschef, utvecklings- ch kvalitetsstrateg samt rektrer har besökt Ks ch muntligt redgjrt för sin verksamhet kpplat till de mål sm fullmäktige beslutat. Enligt uppgift ska det även ske en uppföljning under våren Vid intervju med 1:e vice rdförande i Ks framgår att det idag finns en tydligare plitisk målsättning ch ambitinsnivå gällande grundsklan vilket är en av många viktiga delar för att nå framgång. 18

20 5. Slutsatser ch bedömning 5.1. Svar på revisinsfrågrna Fråga Vilka mål finns för elever sm avslutar grundsklan? Svar Av Mål- ch Budgetdkumentet framgår följande inriktningsmål: En kmmun där alla elever sm lämnar grundsklan har behörighet till gymnasiet. Utifrån detta mål finns tre fastställda åtaganden, se avsnitt 2.4. I sektr BUA:s verksamhetsplan ch i sklrnas verksamhetsplaner har dessa mål ch åtaganden kmpletterats med aktiviteter, ansvarig persn/funktin samt hur uppföljning ska ske. Vilka system har kmmunstyrelsen upprättat för att säkerställa att målen nås? Vilka bedömningar gör kmmunstyrelsen m förutsättningarna att nå målen? Kmmunen har en ny styrmdell sm är antagen i juni Den visin, de inriktningsmål ch åtaganden sm kmmunfullmäktige fastställt är vägledande. I reglementet för Ks fastställs hur rapprtering sker till Kf ch vilket ansvar de lika utsktten har i förhållande till Ks. De lika sektrerna sm rapprterar till utsktten upprättar verksamhets- ch handlingsplaner. I dessa planer finns det tydligt beskrivet hur uppföljning ch återrapprtering sker. I årsredvisningen gör Ks en dkumenterad bedömning av måluppfyllelsen i frm av pilar sm används sm symbler för m måluppfyllelse uppnåtts/inte uppnåtts. Till denna redvisning finns krtfattade kmmentarer ch en samlad bedömning av målmrådet. I den senaste årsredvisningen (2014) anges att flera utvecklingsåtgärder har startat inm sklans verksamhet ch arbetet bedöms leda till att målet kmmer att uppnås. Vid granskningens genmförande var årsredvisningen för 2015 inte fastställd. Ks träffar även sektrschef, kvalitets- ch utvecklingsstrateg samt rektrer löpande under året för att få muntlig infrmatin kring verksamheten kpplat till fastställda mål ch åtaganden. 19

21 Vilka åtgärder sätts in för att se till att målen uppnås? Efter varje läsår ska sklrna analysera sin verksamhet i en kvalitetsrapprt. Utifrån de lika sklrnas kvalitetsrapprter ska en övergripande analys göras sm sammanställs i en övergripande kvalitetsrapprt. Utifrån vad sm framkmmer i de analyser sm ska finnas i kvalitetsrapprten ska varje skla ta fram en verksamhetsplan för nästkmmande läsår där det ska framgå vilka mål ch åtgärder varje skla ska arbeta med för att de övergripande målsättningarna ska uppfyllas. Det tas även fram en verksamhetsplan på övergripande nivå. Vid genmgång av de kvalitetsrapprter sm tagits fram för läsåret 14/15 är vår bedömning att analysdelen både på sklnivå ch på huvudmannanivå behöver utvecklas för att kunna vidta rätt åtgärder sm ska leda till en ökad måluppfyllelse ch förbättrade resultat. Sklverkets allmänna råd ger bra vägledning för vilka delar huvudman ch rektr bör analysera för att kunna fastställa tydliga ch knkreta åtgärder för att nå en bättre måluppfyllelse. Det är viktigt att åtgärderna följs upp på ett systematiskt sätt på alla nivåer. Under det senaste året har det varit ett strt fkus i kmmunen på att skapa en struktur för ett systematiskt kvalitetsarbete ch en uppföljning från sklenhetsnivå upp till övergripande nivå. Utgångspunkten har varit att få en tydlig kppling till fastsällda mål ch åtaganden. I den övergripande verksamhetsplanen för läsåret 15/16 framgår vissa fkusmråden/åtgärder, vilka är följande: - frtbildningsinsatser ska ske utifrån identifierat behv. - det särskilda stödet ska i första hand ges i klassrummet. - arbetet ska präglas av höga resultatförväntningar ch ambitiner. - spridning av framgångsrika metder till kllegr. - uppföljning av sklrnas verksamhetsplaner ska ske med fkus på de åtgärder sm föreslås för att uppnå en bättre måluppfyllelse i svenska åk 6, för de elever sm saknar betyg i någt ämne i åk 7-9, för att öka pjkarnas måluppfyllelse, för de ämnen flickrna inte når målen ch för de ämnen med bristfällig måluppfyllelse i åk 9. 20

22 På sklenhetsnivå finns bl.a. följande åtgärder i verksamhetsplanerna för läsåret 15/16: - Synliggöra mål, läxr ch prv i Infmentr. - Ta fram gemensamma riktlinjer för lektinsstart ch slut. - Vidareutbilda persnalen inm IKT. - Förtydliga lärandemål ch bedömningskriterier. - Hitta arbetsmetder sm främjar synligt lärande. - Ge feedback på bedömningar till eleverna ch samplanera nästa inlärningssteg. Är insatserna tillräckliga? Vår bedömning är att det är för tidigt att bedöma m insatserna är tillräckliga. Vid intervjuerna framkmmer att det sker många aktiviteter både på huvudmannanivå ch på sklenhetsnivå. Detta framgår även i verksamhetsplanerna sm de lika sklrna upprättat. Dessa verksamhetsplaner gäller för hela läsåret 15/16 ch kmmer att utvärderas efter läsårets slut. Då sker en analys ch redvisning i kvalitetsrapprten för varje skla sm sedan sammanställs på övergripande nivå. De intervjuade anger att de är psitiva till de aktiviteter sm de arbetat med under innevarande läsår, men att det är för tidigt att uttala sig m de gett någn effekt ännu. Det pängteras att det är ett långsiktigt arbete. Det finns flera lika frum (bl.a. ledningsgrupp ch utvecklingsgrupp) där diskussin sker m vilka framgångsfaktrer sm finns ch där de lika rektrerna kan dela med sig ch sprida gda exempel till sina kllegr. På vilka sätt redvisas situatin ch resultat löpande till fullmäktige över situatinen kring måluppfyllelsen? Uppföljning till Kf sker dkumenterat via delårs- ch årsrapprter. Valdemarsvik är en liten kmmun ch det sker en löpande dialg mellan plitikerna i utsktt, Ks ch Kf. Samtliga ledamöter i barn- ch utbildningsutskttet är ledamöter alt. ersättare i Ks. Kmmunstyrelsens presidium ch majriteten av Ks ledamöter sitter i Kf vilket gör att det finns en kntinuerlig dialg av verksamheten kpplat till måluppfyllelse. 21

23 Är rapprteringen tillräcklig? Vår bedömning är att kmmunens nya styrmdell har tydliga riktlinjer för hur uppföljning ch återrapprtering ska gå till, från sklenhetsnivå upp till Kf. Denna styrmdell är ny ch började gälla i juni 2015, vilket gör att vi inte fullt ut kan verifiera att den följs. Vår bedömning är dck att den rapprtering sm sker i årsredvisningen skulle kunna vara mer utförlig. Bedömningar sm görs kpplade till måluppfyllelsen skulle förstärkas genm att tydligare knyta an till de bedömningar ch analyser sm utförs på sektrsnivå ch på sklnivå. Det bör ckså framgå tydligt vilka åtgärder sm vidtas när måluppfyllelse inte uppnås Sammanfattande bedömning Vår sammanfattande bedömning är att kmmunen genmfört ett antal förändringar sm främjar styrning ch uppföljning av grundsklan ch sm på sikt har förutsättningar för att ge en bättre måluppfyllelse. Den nya styrmdell sm beslutades i juni 2015 tydliggör de plitiska målen ch viljeinriktningarna, vilka bryts ner i de sektrsvisa verksamhets- ch handlingsplanerna. De lkala verksamhetsplanerna sm tas fram på sklnivå beskriver vilka aktiviteter sm ska genmföras för att måluppfyllelse ska kunna uppnås. Det finns även en tydlig struktur för uppföljning på alla nivåer sm gör det möjligt att löpande följa resultatutvecklingen ch vidta nödvändiga åtgärder. Många delar i denna granskning är ett pågående utvecklingsarbete, vilket gör att det i dagsläget är svårt att dra en slutsats. De utvecklingsmråden sm identifierats berör främst hur analysarbetet kan fördjupas ch dkumenteras på ett tydligare sätt både på övergripande nivå ch på sklnivå. Vi ger följande förslag på frtsatt utveckling: Sklverkets allmänna råd ger en bra vägledning för vad analysarbetet bör innehålla för att få tillräckliga kunskaper m vad sm påverkar elevernas resultat. På en övergripande nivå kan förvaltningens analys utvecklas för att innehålla en djupare analys av vad sm påverkar resultaten ch måluppfyllelsen för den samlade verksamheten ch ta ställning till m analyserna är tillräckliga eller m det behövs ytterligare uppföljningar. Analysen på övergripande nivå bör även mfatta en analys av variatiner mellan lika sklrs resultat ch måluppfyllelse, likvärdigheten i sklrnas bedömning ch betygsättning samt hur rganisatinsstruktur, resurser ch liknande påverkar måluppfyllelsen. Analyserna på sklnivå kan fördjupas ch utvecklas ch bör mfatta skillnader mellan lika grupper, klasser ch ämnen. Det är även viktigt att analysera hur lika undervisningssätt, lärarnas kmpetens, schemaläggningar, resursfördelningar m.m. påverkar elevernas resultat. Analyserna bör på ett tydligare sätt kpplas till priritering av åtgärder för ökad måluppfyllelse. Det ska vara tydligt att undervisningen styrs utifrån resultaten. 22

24 Rapprteringen i årsredvisningen skulle med fördel kunna utvecklas. Om inte måluppfyllelse uppnås bör det anges vilka åtgärder sm kmmunen planerar att genmföra för att måluppfyllelse ska uppnås. Det bör även ske en kppling till den kvalitetsrapprt sm sammanställs för sektrn efter läsårets slut, där resultat, analys ch utvecklingsmråden framgår. Arbeta vidare med att stärka rektrs pedaggiska ledarskap. Frtsätt att utveckla förstelärarnas uppdrag så att de arbetar aktivt med att utveckla undervisningen ch sprida kunskaper till sina kllegr. Det kan med fördel framgå i sklrnas kvalitetsrapprter hur detta uppdrag påverkat resultatutveckling ch måluppfyllelse. Valdemarsvik 29 mars 2016 Ulrika Strånge Certifierad kmmunal revisr 23

25 Källförteckning Delegatinsrdning sektr BUA Mål ch Budget Internkntrllplan 2015 ch 2016 Kvalitetsrapprt för förskla ch skla (övergripande) Kvalitetsrapprt för Ringarum skla Reglemente för Kmmunstyrelsen Styrmdell Valdemarsviks kmmun, Kf Verksamhetsplan för Vammarsklan Verksamhetsplan för Ringarum skla Verksamhetsplan 2016 sektr BUA Årsredvisning 2014 Intervjuer har genmförts med: - 1:e vice rdförande i Kmmunstyrelsen - Ordförande i barn- ch utbildningsutskttet - Sektrschef för Barn, Utbildning ch Arbetsmarknad - Kvalitets- ch utvecklingsstrateg - Sklintendent - Rektr Vammarsklan - Rektr Ringarum skla 24