Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret 2013-2014"

Transkript

1 AVESTA CENTRALA FÖRSKOLEOMRÅDE Verksamhetsplan Avesta centrala försklemråde Läsåret Ett barn uppstår med nya sätt att vara i nya situatiner, i nya relatiner till de möjligheter, hinder ch nrmer sm lika miljöer ch aktiviteter utgör. Elisabeth Nrdin-Hultman Försklr: Bergsnäs Förskla; Blåkullen; Mntesrrihuset; Prästkragen; Skruvlådan; Talgxen; Vilen

2 Innehåll 1 Avesta centrala försklmråde, Avesta kmmun Vår rganisatin Inledning Försklebarnens framtid vår utmaning. Så här tänker vi! Våra pedaggiska ställningstaganden på försklan Vägledande samspel... Fel! Bkmärket är inte definierat. 2 Styrdkument Avesta kmmun, fullmäktiges mål för läsåret 2013/ Fel! Bkmärket är inte definierat. 2.2 Avesta kmmun, Bildningsstyrelsens mål för läsåret 2012/ Fel! Bkmärket är inte definierat. 3 Avesta centrala mrådets pririterade utvecklingsmråden, för läsåret Reflekterande arbetssätt med hjälp av pedaggisk dkumentatin Utvärdering av kriterier i målplanerna Arbetet/rutinerna kring barnärenden Det systematiska kvalitetsarbetet Avesta kmmuns Kvalitetsplan, för ett systematiskt kvalitetsarbete Arbete med Trygghet/jämställdhet ch respekt för individen Mångkulturell förskla Anknytning ch ICDP Vår arbetsmiljö Övrig dkumentatin Verksamhetspärm ch praktisk dkumentatin Barnsamtal Lggbk ch kntaktbk Samverkan hem ch förskla Utvecklingssamtal Månadsbrev Pedaggisk miljö Entreprenöriellt lärande

3 1 Avesta centrala försklmråde, Avesta kmmun 1.1 Vår rganisatin Avesta centrala försklmråde består av följande försklr: Talgxen, Vilen, Prästkragen, Skruvlådan, Bergsnäs ch Blåkullen/Mntessrihuset samt 14 dagbarnvårdare. Försklan Talgxen är en dygnet-runt-förskla med öppethållande alla dagar på året. Kntaktpersner Försklechef, Maria Lederud, tel Utvecklingsledare, Siv Hlm tel Utvecklingsledare, Anette Aspgren tel Förskleadministratör, Anna Vallmark tel Inledning Försklan är nu en egen sklfrm, vilken ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska utmana ch visa på möjligheter, ch bidra till att varje barn får stimulans ch gda utvecklingsmöjligheter. I försklan förenas msrg ch pedaggik i en verksamhet sm tar ansvar för hela barnet, hela dagen. Lek ch skapande, liksm barnets eget utfrskande ges strt utrymme. (Lpfö 98/2010). Försklans målsättning är att verksamheten ska vara rlig, trygg ch lärrik för alla barn. Vi avser att erbjuda en bred verksamhet där barn ges möjlighet att skapa, lära ch kmmunicera genm lek ch lika uttrycksmedel. Arbetet hs ss utgår från varje barns erfarenhetsvärld, intressen ch nyfikenhet. Pedaggens rll i försklan är att lyssna, se ch lära av det barnen säger för att kunna skapa möjligheter för en gd kunskapsutveckling i barngruppen. Försklan har ett strt ansvar för att skapa en medveten ch stimulerande miljö i verksamheten ch för att följa upp varje barns utveckling genm kvalitativa frmer. Barnens frågr ch nyfikenhet står i fkus ch uppmuntras i hög utsträckning. Likaså barnens möjligheter till inflytande ch lika valmöjligheter. Pedaggens rll är att vägleda ch skapa situatiner sm utmanar barnens tankar ch utveckling. Vår målsättning är att barnen utvecklar en självständighet ch stark självkänsla. -Jag kan, vågar ch vill, är en känsla sm vi vill att alla barn ska ges möjlighet att få uppleva. 3

4 I arbetet med våra barn ingår att barnen själva ch i samspel med andra, ges möjlighet att utfrska ch lösa prblem för att skapa mening ch sammanhang i tillvarn. Vi ser barngruppen sm en viktig del för det enskilda barnets utveckling ch lärande ch växlar genm att låta barnet ingå i en större ch/eller mindre barngrupp. Vår ambitin är att pedaggernas förhållningssätt ska kännetecknas av en prfessinell yrkesutövning, där kunskap m vägledande samspel är framträdande. Pedaggerna är medvetna m samspelets betydelse ch använder sin kunskap m lika frmer av pedaggiska rller på försklan, vilket har en str betydelse i mötet med varje barn ch barngrupp. Vi pratar bland annat m den medlekande, iakttagande, ch scenledande pedaggen, rller sm pedaggerna intar utifrån varje situatin ch behv. Vi vill att samverkan mellan förskla ch föräldrar ska vara gd ch uppmuntrar därför en givande dialg, aktivt deltagande ch tar gärna emt synpunkter från vårdnadshavare. Vår ambitin är att vårdnadshavare ch barn ska uppleva en genuin känsla av delaktighet ch få möjligheter till inflytande i verksamheten. 1.3 Försklebarnens framtid vår utmaning. Så här tänker vi! Miljön på försklan ska vara lustfylld, inbjudande ch stimulera till att barnen vill ch kan utfrska lika mråden. Barnen ska ges gda möjligheter till delaktighet ch utfrskande i den inre ch yttre miljön. Materialet är i hög utsträckning planerat i barnens nivå ch väl synligt, så att de ges möjlighet att själva kunna göra aktiva val under dagen. Barnen får även en gd intrduktin av försklans hela utbud. Barnens intressen ch pedaggernas kunskaper är viktiga framgångsfaktrer sm vi värnar m i alla sammanhang på försklan. Nyckeln till framgång utifrån ett kvalitetsperspektiv är vår kunskap ch intresset för barn ch deras lärprcesser. Utifrån detta arbetar vi efter ett reflekterande arbetssätt ch fkuserar på ett pedaggiskt dkumentatinsarbete, vilket kmmer att ses sm en framtida arbetsmetd. Barn lär i samspel med andra ch därför lägger vi str vikt vid värdegrundsarbete sm bland annat kamratskap, jämställdhet ch demkrati. Vår ambitin är att barngruppen ska vara en trygg, lärrik ch inte minst viktig plats för samtliga barn i verksamheten. På försklan ska alla vara aktiva ch arbeta mt samma mål ch ställningstaganden, vilka ska vara kända för alla i verksamheten. Målen synliggörs i de pedaggiska målplanerna samt i vår verksamhetsplan ch den pedaggiska plattfrmen. Sm stöd för ett kvalitativt arbete har ledningsgruppen tagit fram en pärm, där man samlat pedaggiska underlag för att skapa förutsättningar för en gemensam arbetsinriktning. 4

5 1.4 Våra pedaggiska ställningstaganden på försklan Försklans pedaggiska deklaratin Avesta kmmun Försklans pedaggiska deklaratin har arbetats fram av samtliga pedagger inm försklrna i Avesta kmmun ch ses sm ett ställningstagande för vårt arbete inm förskleverksamheten. 1. Vår grundsyn Vår syn på barn Barn är unika individer. Varje barn är en egen persnlighet med egna erfarenheter, behv, kunskaper, förmågr(emtinell, fysisk, mtrisk, kgnitiv,kmmunikativ,scial), intressen ch bakgrund. Barn är lika mycket värda Alla barn har samma värde med rätt att utvecklas till en egen individ efter sina förutsättningar. Pjkar ch flickr ska ha samma möjligheter att pröva ch utveckla förmågr ch intressen utan begränsningar utifrån steretypa könsrller. Barn har rätt att bli respekterade. Barn är kmpetenta. Barn är nyfikna ch har en innebende drivkraft. Barn är psitiva till nya saker ch vill lära sig. Barn är påhittiga, aktiva, spntana, kreativa, vetgiriga, fantasifulla, fundersamma, energirika, pigga, alerta ch frågvisa. Barn har ett öppet sinne ch tycker m att utfrska ch undersöka. Barn är sciala. Barn har en empatisk förmåga. Barn månar m varandra. Barn är ärliga ch raka. Barn söker samspel. Barn är här ch nu ch har livsglädje. Barn utvecklas ch lär sig i egen takt. Barn har rätt att mötas där de befinner sig. Barn behöver kärlek, msrg, beröring ch psitiva förebilder. Barn vill bli sedda ch känna tillhörighet. Barn vill synas, höras, ch finnas till. Vår syn på kunskap Kunskap är livets nyckel. Kunskap ger möjligheter till att leva i samhället. Kunskap är till för alla. Kunskap är livets spelregler, att kunna kmmunicera ch samarbeta. Vardagliga färdigheter är kunskap. Grundkunskaper m sig själv ch sin mgivning. Kännedm för att värna m miljö ch natur, högtider, traditiner, lika kulturer ch jämställdhet. Kunskap kan vara både praktisk ch teretisk. Kunskap finns i lika frmer. Fakta, förståelse, färdighet ch förtrgenhet. Kunskap ger makt. Kunskap föder kunskap. Genm kunskap vidgar vi livssfären. Kunskap är grunden för utveckling av nya kunskaper ch förmågr. Vår syn på lärande Lärande är en prcess. En prcess upprepas m ch m igen i lika situatiner för att nå ett medvetet resultat. Resultatet av lärandeprcessen är kunskap. Lärande är en prcess i individen. Lärande utgår från individens frågr, intressen, tankar ch idéer. Lärande är individuellt. Lärande är en prcess i individen i interaktin med sin mvärld. Lärande sker i scialt samspel i alla vardagliga situatiner. I samspel mellan människr, miljö, inspirerande 5

6 lekfullhet ch experimenterande. Lärandet stimuleras av en dynamisk miljö. Vi lär i mötet med varandra. Lärande kräver prövning. Man undersöker ch prvar på egen hand ch tillsammans m ch m igen. Barn lär genm att härmas. Lärande sker genm lika strategier. Det är rligt att lära. Det är spännande ch ska vara lustfyllt. Lärande sker med alla intelligenser ch med hela krppen. Lärandet är livslångt. 2. Pedaggiska grundpelare Försklans pedaggiska verksamhet ska vila på följande fundament. Allsidig sinnesträning Barn använder alla sinnen för att erövra sin mvärld. Genm att pröva lika sinnen utvecklar barn sina egna strategier. Det är viktigt att våra pedagger stimulerar barns alla sinnen Jämbördig kmmunikatin Barns kntakt med sin mvärld sker genm kmmunikatin - redan långt innan barnet har tillgång till rden. Barnet behöver tillgång till en mgivning sm kan underlätta språkutvecklingen. En genuin vilja hs våra pedagger att förstå den situatin barnet kmmunicerar utifrån gynnar barnets dagliga välbefinnande, utveckling ch lärande inm alla mråden. Bekräftelse Barn har behv av spegling för sin utveckling. Barn behöver bekräftelse för den han/hn är, få se sina egna resultat, sin egen utveckling ch lärande. Barn behöver uppmuntrande rd ch gester från andra. Våra pedagger måste ha gd förmåga att använda dkumentatin för att stödja barns utveckling. Utrymme för reflektin Barns förmåga att reflektera i lika situatiner finns mycket tidigt i livet. Reflektinen är en viktig grund för barnets utveckling av självkänsla, identitet ch kunskap. Våra pedagger ska medvetet ge utrymme för barns reflektiner. Miljö För barnet är varje situatin ett tillfälle för utfrskning ch lärande. Barn är nyfikna på sin mgivning. Genm att anpassa vår miljö till barns förutsättningar skapar vi situatiner, där barn utvecklas ch lär sig. Miljön blir den tredje pedaggen, sm är psitiv, inbjudande, föränderlig ch utmanande. Det är viktigt att pedagger har en tillåtande attityd ch låter barn pröva, även när de använder material ch leksaker på annat sätt än vuxna tänkt. Tid Barn har en annan relatin till tid än vuxna. Barn leker tills de tröttnar eller tills någt annat sker. Barn tänker efter, funderar ch löser prblem - lyckligt medvetna m vuxnas syn på 6

7 tid. Barn stressar inte. Våra pedagger behöver möta barnen i sin utveckling - både i det dagliga ch i det långsiktiga perspektivet. Våra pedagger ska förbereda barnen på att avsluta en aktivitet - då en annan ska ta vid. Våra pedagger får aldrig överföra sin egen stress på 2 Styrdkument Försklan är en egen sklfrm ch utgör fr..m första steget i Sveriges utbildningssystem. Försklan lyder under Utbildningsdepartementet ch Sklverket är den statliga myndigheten sm styr, stödjer, följer upp ch utvärderar kmmuners ch försklrs arbete med syfte att förbättra kvaliteten ch resultaten i verksamheterna. Följande dkument styr ch påverkar försklans verksamhet: Staten - genm Skllag (2010:800), Försklans Lärplan Lpfö 98/2010, FN:s barnknventin, Kmmunen - Fullmäktiges mål, Bildningsstyrelsens mål ch budget, Avesta centrala försklmrådet Verksamhetsplan ch pedaggiska målplanerna, Arbetsmiljölagen arbetsmiljöfrågr. 3 Avesta centrala mrådets pririterade utvecklingsmråden, för läsåret Under detta avsnitt beskrivs de mråden sm är pririterade för utveckling under läsåret inm Avesta centrala försklmråde. Gemensamma utvecklingsmråden är identifierade genm vårt systematiska kvalitetsarbete, kvalitetsredvisningen ch medarbetarsamtal från föregående läsår. Resultatet av kvalitetsredvisningen skall under höstterminen 2013 behandlas av ledningen för att resultera i en utvecklingsplan för mrådet. Ledning frtsätter med verksamhetsbesök under året. Nedan följer de pririterade mrådena. 3.1 Reflekterande arbetssätt med hjälp av pedaggisk dkumentatin Vi kmmer att frtsätta att fkusera på ch utveckla det reflekterande arbetssättet genm reflektinsprtkll ch pedaggisk dkumentatin sm är kpplat till de pedaggiska målplanerna. Dkumentatinen sker digitalt på känd mall. Samtliga pedagger skriver ett reflektinsprtkll/vecka ch skickar in ett prtkll/månad, sm ledningen kmmer att ge feedback. Reflektinsprtkllen ska finnas med sm en punkt i arbetslagets mötesdagrdning för att säkerställa att reflektinerna tas tillvara ch bidrar till utveckling av verksamheten utifrån de pedaggiska målplanerna. Pedaggisk dkumentatin ch reflektin synliggör barnens lärprcesser ch vi tar del av deras tankar, hypteser ch frågr. Dessa blir sedan vår utgångspunkt till att ge barnet nya utmaningar sm stimulerar ch utvecklar lärandet. Förutm att barnens lärprcesser 7

8 synliggörs, kmmer ckså pedaggers förhållningssätt ch verksamheten i blickfånget. Denna prcess leder till en ständig kvalitetsförbättring av verksamheten. När vi arbetar med pedaggisk dkumentatin sm arbetsmetd använder vi alltid papper, penna, ev. kamera eller diktafn tillhands för dkumentatin. finns vi tillsammans med barnen. har vi ett nyfiket ch engagerat förhållningssätt till barnen. utgår vi alltid från barnens intressen ch tankar vid vår planering/utfrmning av verksamheten. skaffar vi ss nya kunskaper utifrån barnens intressen, ch vidareutvecklar dessa tillsammans med barnen. har vi ett reflekterande förhållningssätt gentemt såväl barn sm pedagger. undersöker vi hur ch när barn lär sig saker. Vi tittar på lärprcesser ch analyserar. det pedaggiska arbetet ch lärprcesser dkumenteras i verksamhetspärmen. 3.2 Utvärdering av kriterier i målplanerna I december 2013 kmmer vi att utvärdera målplanera i arbetslagen. I maj 2014 sker en utvärdering av kriterierna ch revidering av målplanerna. 3.3 Arbetet/rutinerna kring barnärenden En gång i månaden på arbetslagsträffar lyfts aktuella barnärenden ch incidentrapprter. Under höstterminen i väntan på rekrytering av specialpedagg finns södra ch nrra försklmrådets specialpedagg att tillgå. Under året har vi fkuserat på Vägledande samspel ch tillämpar anknytningsteri, dkumentatin ch sciala berättelser. 3.4 Det systematiska kvalitetsarbetet Det systematiska kvalitetsarbetet utgår från våra pedaggiska målplaner sm vi har upprättat inm Avesta centrala försklmråde. Vi tillämpar uppföljningar ch utvärderingar på lika nivåer ch inm lika mråden, vilka finns dkumenterade i vår översikt för mrådet Systematiskt kvalitetsarbete ch i årsplanen för försklechef/avdelningens arbete. Arbetet innebär att vi arbetar med tydliga mål ch resultat, genmför analyser, ch tillämpar en systematisk uppföljning av försklans verksamhet. I syfte att bidra till att det sker en kvalitetsutveckling i verksamheterna utifrån våra resultat. Pedaggiska målplaner är upprättade i Centrala försklmrådet utifrån Lpfö98/2010, där målen synliggörs för vad, ch hur vi ska gå tillväga för att genmföra vårt uppdrag i verksamheten utifrån våra styrdkument. Frmen för uppföljning mt bedömningskriterier 8

9 ch utvärdering, samt försklmrådets frtsättning/utveckling, finns ckså med i dkumentet. Under hösten 2013 frtsätter ledningen med schemalagda verksamhetsbesök. Dkumentatinen ch reflektinen från besöken utgår från pedaggiska målplanen Entreprenöriellt lärande. Återkppling till pedaggerna sker på pedaggernas gemensamma planeringstid efter besöket. Ledningen avsvarar för att arbetsplatsmöten ch frtbildningsdagar är väl planerade, gällande innehåll ch syfte utifrån våra styrdkument ch uppdrag, men ckså utifrån påtalade behv ch resultatbilder. Pedaggen kmmer väl förberedd till mötet ch ansvar för att dkumentera på arbetsplatsmöten, frtbildningsdagar ch övriga möte. På varje möte skall det finnas en särskilt utvald persn sm ansvarar för dkumentatin av mötet. Vi utför även en årlig Kvalitetsredvisning, vilken kan ses på varje förskla ch på hemsidan. Försklechefen har ett särskilt ansvar för att analysera behv ch tillsätta adekvat frtbildning till pedaggerna för att medverka till att en kmpetenshöjning ch utveckling sker i försklan Avesta kmmuns Kvalitetsplan, för ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsplanen, se nedan, ska ge en översikt gällande innehåll, genmförande ch mfattning av det systematiska kvalitetsarbetet på förvaltningsnivå, verksamhetsnivå ch lkal nivå. Kvalitetsplanen gäller för förskla/grundskla inm Bildningsförvaltningen ch syftet är att förtydliga ansvarsmråden för analys, uppföljning ch utvärdering. Avsikten är att identifiera utvecklingsmråden för verksamheterna, sm ska kmmuniceras på flera nivåer. Kvalitetsplan Förskla, Förvaltningsnivå Verksamhetsnivå/ledning Arbetslag/lkal nivå Förvaltningen samlar in ch gör en kvalitetsöversyn av nedanstående dkument, för att få en samlad bild av Avesta kmmuns försklr gällande verksamhet ch måluppfyllelse. Resultatbilderna kmmuniceras med ledningen på verksamhetsträffar ch med styrelsen. - Försklemrådets Ledningen gör en uppföljning, analys ch sammanställning av verksamhetens resultat, vilket även dkumenteras. Det ska tydligt framgå vad sm fungerar väl ch vilka utvecklingsmråden sm är identifierade. Ledningen kmmunicerar verksamhetsresultat med arbetslag ch persnal samt med förvaltningsledning utifrån nedanstående dkument. - Verksamhetsplan, upprättas Arbetslag/persnal genmför en planerad verksamhet utifrån natinella- ch kmmunala styrdkument. Deltar ch genmför uppföljning ch utvärdering av verksamheten med hjälp av bservatiner, pedaggisk dkumentatin ch självvärdering samt enkäter. Dialg med kllegr, barn ch föräldrar. 9

10 verksamhetsplan, - Kvalitetsredvisning i juni, utifrån en kmmungemensam mall inför kmmande läsår - Mål- ch budgetdkument kmmuniceras ch följs upp - Genmförande, analys ch sammanställning av Kvalitetsenkäten, vt - Kmpetensutvecklingsplaner upprättas, på individ- ch verksamhetsnivå - Utvärdering ch sammanställning av Pedaggiska målplaner ht/vt, - Analys av insklningsenkäter - Analys av Likabehandlingsarbetet - Kvalitetsredvisning genmförs i slutet av läsåret, vilken ligger till grund för kmmande verksamhetsplan. Resultat redvisas ch kmmuniceras med ledningen utifrån nedanstående mråden. - Verksamhetsplan - Upprättande ch genmförande av Pedaggiska målplaner, med utvärdering ht/vt, - Likabehandlingsarbete med uppföljning/ utvärdering ht/vt, - Utvecklingssamtal minst en gång per år - Föräldrasamverkan 3.5 Arbete med Trygghet/jämställdhet ch respekt för individen Alla barn är lika mycket värda! Alla barn har samma värde med rätt att utvecklas till en egen individ efter sina förutsättningar. Alla barn ska ha samma möjligheter att pröva ch utveckla förmågr ch intressen utan begränsningar utifrån steretypa könsrller. Barn har rätt att bli respekterade ch lyssnade på. Ovanstående stycke är hämtat från Avesta kmmuns pedaggiska deklaratin ch ska ligga till grund för det, under läsåret, pririterade mråden Trygghet/jämställdhet ch respekt för individen. Vi har målplaner för arbetet med Barns inflytande ch Nrmer ch värden dessa ser vi sm den plan sm ligger till grund för vårt arbete med Trygghet/jämställdhet ch respekt för individen. Resultatet av detta arbete kmmer att utvärderas ch mätas mt de kriterier sm finns i målplanen, i samband med att övriga målplaner utvärderas; d.v.s. i slutet av respektive termin ch revideras i maj varje år. Plan mt diskriminering ch kränkande behandling utvärderas ch ny likabehandlingsplan tas fram varje år. 3.6 Mångkulturell förskla Ledningen ser att intresse, medvetenhet ch engagemang utvecklar förståelsen för uppdraget av mångkulturell integrering i försklan. Det finns kunskap inm försklmrådet 10

11 kring arbetet med språkdmäner ch det planeras att kunskapen ska delges övriga kllegr sm ett kartläggningsunderlag vid insklning. Mdersmålspedaggens arbete är kvalitetshöjande ch ett stöd såväl sm för pedagger sm för föräldrar. Ledning planerar studiebesök på mångkulturell förskla med lång erfarenhet för att ringa in framgångsfaktrer kring detta arbete. 3.7 Anknytning ch Vägledande samspel Prgrammet Vägledande samspel (ICDP) är ett generellt hälsfrämjande prgram sm uppmärksammar det psitiva samspelets avgörande betydelse. Det är förankrat i FNs knventin m barnets rättigheter. Avesta kmmun/bildning satsar på Vägledande samspel (ICDP) ch Avesta centrala försklmråde planerar under året en utbildningssatsning av Vägledande samspel (ICDP). De pedagger sm utbildats i anknytningsteri använder medvetet detta förhållningssätt i sin pedaggiska rll. Ledning ser över en frtsatt utbildningsinsats avseende anknytning. Pedaggernas förhållningssätt ska kännetecknas av en medvetenhet för samspelets betydelse ch tillämpa vägledande samspel i alla sammanhang. Kärnan i vägledande samspel utgår från tre dialger; Den känslmässiga dialgen, Den meningsskapande dialgen ch Den reglerande dialgen. 4 Vår arbetsmiljö Vi arbetar utifrån gällande regler för en gd arbetsmiljö ch verkar aktivt för att arbetsmiljön ska vara trivsam ch väl fungerande för såväl barn sm persnal. Sm stöd för det arbetet har ledningsgruppen för försklan återkmmande träffar med intendent, fackliga företrädare ch skyddsmbud. I samråd har tydliga rutiner för lika delar inm arbetsmiljöarbetet upprättats, bland annat med hjälp av en särskild Årsplan för Hjärt- ch lungräddning, samt Brand- ch skyddsrnder, vilka är pågående insatser ch frtbildning under året. Vi har skyddsmbud på vissa försklr med särskilt ansvar för att följa upp arbetsmiljön inm enheterna för Avesta centrala försklmråde. Efter genmgången skyddsrnd på våra försklr redvisar ledningen/intendenten/skyddsmbud resultatet på ett samverkansmöte. Vi eftersträvar att det på varje arbetsplats finns hälsinspiratörer sm tillsammans med ledning arbetar med hälsa utifrån kmmunens plicy ch mrådets behv. Arbetet följer årshjulet för arbetsmiljö ch hälsa där möten, aktiviteter är inlagda. Vi har upprättat en särskild handlingsplan gällande arbetsmiljö, smitta/smittrisker ch en plan gällande pedaggiska måltider ch barn med kstallergier. 11

12 Ansvarsfördelningen utgår från lärplanen ch Skllagen. Barn, persnal ch föräldrar ges alltid en möjlighet att lämna synpunkter på arbetsmiljön ch vi verkar för att tillmötesgå de synpunkter sm framkmmer, i den mån det är möjligt. 5 Övrig dkumentatin 5.1 Verksamhetspärm ch praktisk dkumentatin Praktisk dkumentatin genmför vi för att synliggöra arbetet på försklan. Genm att göra barnen delaktiga i att själva dkumentera sitt arbete medan det pågår, eller genm att dkumentatinen görs bland barnen så att de kan se den ch interagera med den blir barnen invlverade i ett reflekterande över det sm pågår. När vi genmför praktisk dkumentatin synliggör vi arbetet på försklan genm t ex väggdkumentatin. skapar vi en gemensam verksamhetspärm till avdelningen. använder vi ss av RESULTATBILDEN ch/eller LOTUSBLOMMAN för att kppla barngruppens aktiviteter till lärplansmålen. Vi arbetar med verksamhetspärm ch pedaggisk dkumentatin från de allra yngsta åldrarna till de äldsta. Detta arbete genmsyrar hela vår verksamhet ch löper sm en röd tråd genm allt vi gör på försklan. Vi samlar vår dkumentatin i en gemensam pärm på avdelningen, vilken har rubriker utifrån Lpfö 98/2010 ch våra pedaggiska målplaner. I verksamhetspärmen finns dkumentatin sm visar barnens intressen, kamratskap ch lärprcesser i försklan. Verksamhetspärmen ska vara väl synlig ch tillgänglig för alla på avdelningen. Den kan ckså användas sm ett underlag vid utvecklingssamtal. Sm kmplement kan man samla barnens alster i individuella pärmar. 5.2 Barnsamtal Under ett verksamhetsår genmför pedaggerna riktade barnsamtal där barnens frågr ch intresse kring lärande miljöer ch nrmer ch värden tas tillvara. Barnens tankar ch åsikter lyssnas på ch ger dem inflytande i verksamheten. 5.3 Lggbk ch kntaktbk I en lggbk kan pedaggen göra egna reflektiner över sin pedaggiska rll. En kntaktbk finns på respektive avdelning sm en kmmunikatinskanal där händelser, infrmatin ch incidenter nteras. 12

13 6 Samverkan hem ch förskla Vår ambitin på försklan är att medverka till en gd kmmunikatin mellan hem ch förskla ch att vårdnadshavare känner tillit ch möjligheter till en reell delaktighet ch inflytande. Vi har en särskild målplan för arbetet ch en föräldradeklaratin vilken beaktas vid våra arbetslagsplaneringar ch utvecklingssamtal. 6.1 Utvecklingssamtal I 2 kap 9. Skllagen (2010:800), anges att förskllärare har det övergripande ansvaret för att persnalen frtlöpande ska föra samtal med barnets vårdnadshavare m barnets utveckling ch lärande utifrån den verksamhet vi erbjuder. Minst en gång varje år ska persnalen ch barnets vårdnadshavare därutöver genmföra ett samtal m barnets utveckling, lärande ch verksamhetens innehåll (utvecklingssamtal). Inm Avesta centrala försklmrådet genmför vi utvecklingssamtal minst en gång per läsår, alternativt ett uppföljningssamtal m barnet nyligen börjat på försklan. Samtalsunderlagen, verksamhetspärmen ch resultatbilden är tydligt kpplade till lärplanen för att kvalitetssäkra innehållet i samtalet. Barn ch vårdnadshavare ges strt utrymme till delaktighet vid samtalet. 6.2 Månadsbrev Månadsbrev skickas till vårdnadshavare för att synliggöra verksamheten i högre grad än tidigare. Ett arbete sm är en del i att öka vårdnadshavarnas känsla av delaktighet ch förståelse för verksamheten Varje förskla har en egen hemsida med infrmatin. Det finns även en mejladress till respektive förskla sm föräldrar kan använda. 6.3 Samverkan med förskleklassen, sklan ch fritidshemmet Vi har påbörjat ett arbete med att infrmera varandra m respektive verksamhet. Försklan bjuder in förskleklassen, sklan ch fritidshemmet till samverkan ch infrmatin m verksamheten under hösten. Förskleklass, skla ch fritidshem bjuder in försklan för samma ändamål under våren. Samverkan ch infrmatin sker löpande under året i ledningsgruppen förskla- skla. 7 Pedaggisk miljö Den pedaggiska miljön skall utgå från barnsamtalen, likabehandlingsplanen ch lärplanen. Pedaggerna skapar miljöerna ur ett barnperspektiv sm är inbjudande, stimulerande, utmanande ch inspirerande för barn ch föräldrar. Den pedaggiska miljön ses sm den tredje pedaggen. 13

14 8 Entreprenöriellt lärande Pedaggerna ger barnen möjligheten att utveckla sin kreativitet, självtillit, nyfikenhet ch samarbetsförmåga utifrån ett Entreprenöriellt förhållningssätt till barnens lärande. I mötet pedagger ch barn, får barnen vägledning ch stöd för att utveckla sina entreprenöriella förmågr. Detta sker bland annat i den fria leken ch i vardagliga rutinsituatiner då barnen samspelar ch kmmunicerar med varandra. Utifrån ett reflekterande arbetssätt vägleder pedaggerna barnen ch på så sätt stärker de entreprenöriella färdigheterna. Under året implementeras arbetet med målplanen Entreprenöriellt lärande. Ledning kmmer bland annat att ha fkus på det entreprenöriella lärandet på verksamhetsbesöken ch genm återkpplingen sm sker löpande med arbetslagen. Den 28 ktber ges frtbildning kring entreprenöriellt lärande för samtliga pedagger i försklmrådet. 14

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015 Verksamhetsplan Södra försklmrådet 2014-2015 Innehåll 1 Södra försklmrådet, Avesta kmmun... 3 1.1 Vår rganisatin... 3 1.2 Inledning... 3 2 Styrdkument... 4 3 Södra försklmrådets pririterade utvecklingsmråden,

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Lokal arbetsplan Trevnaden

Lokal arbetsplan Trevnaden Lkal arbetsplan Trevnaden Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten

Läs mer

Lokal arbetsplan Täppan

Lokal arbetsplan Täppan Lkal arbetsplan Täppan Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015 Fritidshemmets uppdrag ch utmaningar ALP bservatörsutbildning 10 september 2015 Samtala två ch två- Vad tänker du på när du tänker på fritidshem? Innehållet vi skall ta ss an är Fritidshemmets styrdkument

Läs mer

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2015/2016 1 Likabehandlingsplanen presenterar försklans arbete för att främja barns lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering,

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Nolängen

Arbetsplan för förskolan Nolängen Arbetsplan för försklan Nlängen Läsåret 2015/2016 Alingsås kmmun, Barn- ch ungdmsförvaltningen, Utvecklingsenheten Pstadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefn: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61

Läs mer

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN 2008-2011 Fastställd av kmmunfullmäktige 2008-04-24, 40 1 Sklplan för Knivsta kmmun Visin I Knivsta kmmuns försklr ch sklr skall kvaliteten vara så hög att de är attraktiva

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

Verksamhetsplan Södra förskoleområdet, läsåret 2011-2012

Verksamhetsplan Södra förskoleområdet, läsåret 2011-2012 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Verksamhetsplan Södra förskoleområdet, läsåret 2011-2012 Alla barn ska få LYCKAS! Förskolan har ett fantastiskt uppdrag gällande barns möjligheter. Vi ska vara goda förebilder och

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun

Kvalitetsredovisning läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun Kvalitetsredvisning läsåret 2008-2009 Kvalitetsredvisning för Försklan Slstrålen Enköpings kmmun 1 Detta är kvalitetsredvisning enligt Förrdning m kvalitetsredvisning inm sklväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredvisning

Läs mer

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014-2015 förskola

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014-2015 förskola Vejbystrands skla ch försklas årliga plan för likabehandling ch mt diskriminering ch kränkande behandling Läsåret 2014-2015 förskla Trygghetsgruppen Bdil Nrdkvist (sammankallande) Eva Maria Oladttir Malin

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2015/2016 Enhet Karl Jhan 1 Standargatans förskla 1 Likabehandlingsplanen presenterar försklans arbete för att främja barns lika rättigheter

Läs mer

Verksamhetsplan Krylbo/Karlbo förskolområde

Verksamhetsplan Krylbo/Karlbo förskolområde Verksamhetsplan Krylbo/Karlbo förskolområde 2015-2016 Innehåll 1 Krylbo/Karlbo förskolområde, Avesta kommun... 3 1.1 Vår organisation... 3 1.2 Inledning... 3 2 Styrdokument... 4 3 Krylbo/Karlbo förskolområdes

Läs mer

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014 Rävekärrssklan Grundsklan F-6 Fågelbergsgatan 2-4 43133 Mölndal Tel: 031 674350 Rävekärrssklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2013/2014 Utbildningen ska utfrmas i överensstämmelse med

Läs mer

Verksamhetsplan Södra förskolområdet

Verksamhetsplan Södra förskolområdet Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015 Innehåll 1 Södra förskolområdet, Avesta kommun... 3 1.1 Vår organisation... 3 1.2 Inledning... 3 2 Styrdokument... 4 3 Södra förskolområdets prioriterade

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin

Läs mer

IT-strategi för Ålidhems skolområde

IT-strategi för Ålidhems skolområde den 18 april 2012 IT-strategi för Ålidhems sklmråde Visin för Ålidhems sklmråde Barnen/eleverna ska kunna rientera sig i ett samhälle präglat av ett strt infrmatinsflöde ch en snabb förändringstakt. Försklan/sklan

Läs mer

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje Plan mt diskriminering ch annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska försklan i Södertälje Uppdaterad 2015-08-31 Innehållsförteckning 1. Visin... 3 2. Förankring av Planen mt diskriminering ch

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser

Läs mer

Verksamhetsplan Skogsbo förskolområde

Verksamhetsplan Skogsbo förskolområde Verksamhetsplan Skogsbo förskolområde 2016-2017 Innehåll 1 Skogsbo förskolområde, Avesta kommun... 3 1.1 Vår organisation... 3 1.2 Inledning... 3 2 Styrdokument... 4 3 Skogsbo förskolområdes prioriterade

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskola Centrum förskolor. Läsåret 2016/2017

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskola Centrum förskolor. Läsåret 2016/2017 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskla Centrum försklr Läsåret 2016/2017 Oktber 2016 1 Innehållsförteckning Till dig sm är vårdnadshavare 2 Likabehandlingsplanens syfte 3

Läs mer

Likabehandlingsplan Personalkooperativet Kulingen 2013/2014

Likabehandlingsplan Personalkooperativet Kulingen 2013/2014 Likabehandlingsplan Persnalkperativet Kulingen 2013/2014 Persnalkperativet Kulingens arbete med att mtverka diskriminering ch kränkande behandling Likabehandlingsplan Innehållsförteckning 2 Bakgrund ch

Läs mer

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gustavslundsklan, 2015-2016 Innehållsförteckning Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen... 2 Vår visin... 2 Delaktighet... 2 Utvärdering av planen för läsåret

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6 Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016 1 (7) Likabehandlingsplan/plan mt kränkande behandling Bäckseda skla läsåret 2015/2016 Dkumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Bäckseda sklas persnal Gäller för: Bäckseda skla Giltig fr..m.: 2015-08-18

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Att ta emot internationella gäster på Vilda Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mt diskriminering ch kränkande behandling (Likabehandlingsplan) Grevåkersklan Åk 7-9 1 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling (Likabehandlingsplan) Planens innehåll bygger på delaktighet ch

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Kvalitetsrapport för förskolan

Kvalitetsrapport för förskolan 2014-10-06 1(4) Kvalitetsrapprt för försklan Avseende hösten 2013 våren 2014 Irsta försklr Ansvarig: Anne Perssn 1(17) Kvalitetsrapprt förskla Inledning Försklans kvalité ska kntinuerligt ch systematiskt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017(år)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017(år) Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (12) Rev 2017-01-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2017(år) En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Södermalms stadsdelsförvaltning Sfia Försklr Sida 1 (9) 2015-05-05 Likabehandlingsplan/Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2015 Försklan Äventyret Inledning Följande plan, med förebyggande arbete,

Läs mer

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. Läsåret

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. Läsåret Vejbystrands skla ch försklas årliga plan för likabehandling ch mt diskriminering ch kränkande behandling Läsåret 2015-2016 förskla Trygghetsgruppen Bdil Nrdkvist (sammankallande) Eva Maria Oladttir Natallia

Läs mer

Kvalitetsredovisning. för förskolorna i Kisa. Tornhagen, Bäckgården, Berget och Glimten

Kvalitetsredovisning. för förskolorna i Kisa. Tornhagen, Bäckgården, Berget och Glimten Kvalitetsredvisning för försklrna i Kisa Trnhagen, Bäckgården, Berget ch Glimten 2009 / 2010 Innehållsförteckning Inledning Presentatin Organisatin Eknmi Frtbildning Insatser Åtgärder enligt förgående

Läs mer

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan 2010-2011. Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar.

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan 2010-2011. Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar. Färingtfta sklas Likabehandlingsplan 2010-2011 Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, persnal ch föräldrar. Barn berättar inte alltid m kränkningar ch mbbning sm de själva

Läs mer

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) 2015-09-05 Västra Bagarmssens försklr Bx 51 17 121 17 Jhanneshv Telefn 08-50815000 stckhlm.se Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin

Läs mer

Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Gunghästens förskola Fårdala/Stimmets enhet. Läsåret 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN Gunghästens förskola Fårdala/Stimmets enhet. Läsåret 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN Gunghästens förskla Fårdala/Stimmets enhet Läsåret 2015/2016 Datum för upprättande: nvember 2015 Innehållsförteckning Till dig sm är barn 3 Till dig sm är vårdnadshavare 3 Likabehandlingsplanens

Läs mer

Likabehandlingsplan för Tomtahills förskola

Likabehandlingsplan för Tomtahills förskola Likabehandlingsplan för Alla barn skall känna sig trygga ch bemötas med respekt för sin egenart. Försklan skall vara en miljö sm är fri från förekmsten av diskriminering, trakasserier ch annan kränkande

Läs mer

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 1 (5) Riktlinjer för gdkännande ch rätt till bidrag för enskild förskla, fritidshem ch pedaggisk msrg Dkumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Barn ch utbildningsnämnden (2009 10 06 62) Gäller för: Enskild förskla,

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Linn Sölvestad Johan Lindström Vår vision På vår förskola ska

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande

Läs mer

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014.

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014. Anteckningar ifrån Dialg för ett lärande Väsby 18 nvember 2014. Grupp: Organisatin ch styrning Målstyrning med hjälp av systematiskt kvalitetsarbete Mål Hur? - Stimulera systematiskt kvalitetsarbete -

Läs mer

Folkhälsoplan för 2015

Folkhälsoplan för 2015 Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Arbetsplan för hösten 2015. Föräldrakooperativ

Arbetsplan för hösten 2015. Föräldrakooperativ Arbetsplan för hösten 2015 Föräldrakperativ Ftgraf: Björn Magnussn Lek, Lust ch Lärande! 1 Friluftsförsklan Nätet, föräldrakperativ Försklan ligger i villasamhället Nättraby strax utanför Karlskrna. Försklan

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Storseglet, Sickla Udde förskolor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Storseglet, Sickla Udde förskolor Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (12) Rev 2016-01-13 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 Försklan Strseglet, Sickla Udde försklr En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN för FAJANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN för FAJANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN för FAJANS FÖRSKOLA 2016/2017 Innehåll 1. Likabehandlingsplan för Fajans föskla läsåret 16/17 - Inledning 3 - Ansvarsfördelning 4 2. Visin ch värdegrund 5 3. Definitiner 6 4. Främjande

Läs mer

för Havgårdens förskola

för Havgårdens förskola Verksamhetsplan för Havgårdens förskola H.t.2012- v.t.2013 Beskrivning av vår verksamhet Havgårdens förskola ingår i Nättraby rektorsområde och är den äldsta förskolan i området. Förskolan ligger centralt

Läs mer

RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN 2010/2011 NYNÄSHAMNS KOMMUN

RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN 2010/2011 NYNÄSHAMNS KOMMUN BUN 2011-76 Bilaga 1 Dnr: 2011/69 610 RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN 2010/2011 NYNÄSHAMNS KOMMUN INNEHÅLL INNEHÅLL... 2 INLEDNING... 3 FÖRSKOLEVERKSAMHET... 5... 5 BARN I FÖRSKOLEVERKSAMHET... 5 BEFOLKNINGSUTVECKLING...

Läs mer

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 -Plan för att främja likabehandling ch mtverka diskriminering ch trakasserier (likabehandlingsplan) -Plan mt kränkande behandling (årlig

Läs mer

VAD SKA SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING INNEHÅLLA?

VAD SKA SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING INNEHÅLLA? VAD SKA SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING INNEHÅLLA? EN DEFINITION AV HIVPREVENTION I VÄSTRA GÖTALAND www.hivpreventin.vgregin.se Ingång Vi vet att sklan är den enskilt viktigaste arenan för förebyggande

Läs mer

Blankebäcksskolans likabehandlingsplan

Blankebäcksskolans likabehandlingsplan Malmö stad Blankebäckssklan Blankebäckssklans likabehandlingsplan Handlingsplan för all frm av kränkande behandling ch trakasserier läsåret 2016/2017 Blankebäckssklans likabehandlingsplan Inledning Blankebäckssklan

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen 2017-2018 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Hörnet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Hörnet Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (13) Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 Försklan Hörnet En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Syfte: En checklista för att kvalitetssäkra förankring, mål, åtgärdsformuleringar och uppföljningsrutiner i skolans jämställdhetsarbete.

Syfte: En checklista för att kvalitetssäkra förankring, mål, åtgärdsformuleringar och uppföljningsrutiner i skolans jämställdhetsarbete. Checklista för kvalitetssäkring av jämställdhetsarbete Syfte: En checklista för att kvalitetssäkra förankring, mål, åtgärdsfrmuleringar ch uppföljningsrutiner i sklans jämställdhetsarbete. Intrduktin:

Läs mer

Arbetsplan för Avdelningen Svampen Älvdansens förskola

Arbetsplan för Avdelningen Svampen Älvdansens förskola Arbetsplan för Avdelningen Svampen Älvdansens förskola Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och

Läs mer

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet). Utgår från kvalitetsredovisning 2014-15 samt utifrån barnens ålder och mognad. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision

Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision Förvaltning för livslångt lärande 2015 Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar 76 platser Fyra avdelningar, Röd, Grön, Gul och Blå 1-5 år 14st. förskollärare/barnskötare

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014 Reviderad: 2014-02-05 Syfte Denna plans ändamål är att motverka kränkande behandling av barn på Förskolan Kluringen

Läs mer

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm

Läs mer

Likabehandlingsplan Guldkroksskolan F-6 Bläckfisken

Likabehandlingsplan Guldkroksskolan F-6 Bläckfisken Likabehandlingsplan Guldkrkssklan F-6 Bläckfisken Läsåret 2015/2016 2(6) 3(6) Visin ch mål På vår skla ska ingen elev bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan frm av kränkande behandling.

Läs mer

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N SID 1 (7) 2012-11-13 DNR 12-411/7073 BILAGA PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM UPPDRAGET I skollagen står följande om syftet med utbildningen på fritidshemmet:

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Köpings kommun Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Läsår 2014 2015 Caroline, Ingrid, Anki Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen 2016-2017 Vision ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2013/2014. Fritidshem

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2013/2014. Fritidshem 2014-04-08 Kvalitetsredovisning för läsåret 2013/2014 Fritidshem Datum: 2014-09-02 Resultatenhetschef: Karin Vestman och Bengt Albertsson 1 Kvalitetsredovisningen ska ge en samlad bild av kommunens/enhetens/verksamhetens

Läs mer

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Violen Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer