Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret
|
|
- Julia Linnéa Ivarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 AVESTA CENTRALA FÖRSKOLEOMRÅDE Verksamhetsplan Avesta centrala försklemråde Läsåret Ett barn uppstår med nya sätt att vara i nya situatiner, i nya relatiner till de möjligheter, hinder ch nrmer sm lika miljöer ch aktiviteter utgör. Elisabeth Nrdin-Hultman Försklr: Bergsnäs Förskla; Blåkullen; Mntesrrihuset; Prästkragen; Skruvlådan; Talgxen; Vilen
2 Innehåll 1 Avesta centrala försklmråde, Avesta kmmun Vår rganisatin Inledning Försklebarnens framtid vår utmaning. Så här tänker vi! Våra pedaggiska ställningstaganden på försklan Vägledande samspel... Fel! Bkmärket är inte definierat. 2 Styrdkument Avesta kmmun, fullmäktiges mål för läsåret 2013/ Fel! Bkmärket är inte definierat. 2.2 Avesta kmmun, Bildningsstyrelsens mål för läsåret 2012/ Fel! Bkmärket är inte definierat. 3 Avesta centrala mrådets pririterade utvecklingsmråden, för läsåret Reflekterande arbetssätt med hjälp av pedaggisk dkumentatin Utvärdering av kriterier i målplanerna Arbetet/rutinerna kring barnärenden Det systematiska kvalitetsarbetet Avesta kmmuns Kvalitetsplan, för ett systematiskt kvalitetsarbete Arbete med Trygghet/jämställdhet ch respekt för individen Mångkulturell förskla Anknytning ch ICDP Vår arbetsmiljö Övrig dkumentatin Verksamhetspärm ch praktisk dkumentatin Barnsamtal Lggbk ch kntaktbk Samverkan hem ch förskla Utvecklingssamtal Månadsbrev Pedaggisk miljö Entreprenöriellt lärande
3 1 Avesta centrala försklmråde, Avesta kmmun 1.1 Vår rganisatin Avesta centrala försklmråde består av följande försklr: Talgxen, Vilen, Prästkragen, Skruvlådan, Bergsnäs ch Blåkullen/Mntessrihuset samt 14 dagbarnvårdare. Försklan Talgxen är en dygnet-runt-förskla med öppethållande alla dagar på året. Kntaktpersner Försklechef, Maria Lederud, tel Utvecklingsledare, Siv Hlm tel Utvecklingsledare, Anette Aspgren tel Förskleadministratör, Anna Vallmark tel Inledning Försklan är nu en egen sklfrm, vilken ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska utmana ch visa på möjligheter, ch bidra till att varje barn får stimulans ch gda utvecklingsmöjligheter. I försklan förenas msrg ch pedaggik i en verksamhet sm tar ansvar för hela barnet, hela dagen. Lek ch skapande, liksm barnets eget utfrskande ges strt utrymme. (Lpfö 98/2010). Försklans målsättning är att verksamheten ska vara rlig, trygg ch lärrik för alla barn. Vi avser att erbjuda en bred verksamhet där barn ges möjlighet att skapa, lära ch kmmunicera genm lek ch lika uttrycksmedel. Arbetet hs ss utgår från varje barns erfarenhetsvärld, intressen ch nyfikenhet. Pedaggens rll i försklan är att lyssna, se ch lära av det barnen säger för att kunna skapa möjligheter för en gd kunskapsutveckling i barngruppen. Försklan har ett strt ansvar för att skapa en medveten ch stimulerande miljö i verksamheten ch för att följa upp varje barns utveckling genm kvalitativa frmer. Barnens frågr ch nyfikenhet står i fkus ch uppmuntras i hög utsträckning. Likaså barnens möjligheter till inflytande ch lika valmöjligheter. Pedaggens rll är att vägleda ch skapa situatiner sm utmanar barnens tankar ch utveckling. Vår målsättning är att barnen utvecklar en självständighet ch stark självkänsla. -Jag kan, vågar ch vill, är en känsla sm vi vill att alla barn ska ges möjlighet att få uppleva. 3
4 I arbetet med våra barn ingår att barnen själva ch i samspel med andra, ges möjlighet att utfrska ch lösa prblem för att skapa mening ch sammanhang i tillvarn. Vi ser barngruppen sm en viktig del för det enskilda barnets utveckling ch lärande ch växlar genm att låta barnet ingå i en större ch/eller mindre barngrupp. Vår ambitin är att pedaggernas förhållningssätt ska kännetecknas av en prfessinell yrkesutövning, där kunskap m vägledande samspel är framträdande. Pedaggerna är medvetna m samspelets betydelse ch använder sin kunskap m lika frmer av pedaggiska rller på försklan, vilket har en str betydelse i mötet med varje barn ch barngrupp. Vi pratar bland annat m den medlekande, iakttagande, ch scenledande pedaggen, rller sm pedaggerna intar utifrån varje situatin ch behv. Vi vill att samverkan mellan förskla ch föräldrar ska vara gd ch uppmuntrar därför en givande dialg, aktivt deltagande ch tar gärna emt synpunkter från vårdnadshavare. Vår ambitin är att vårdnadshavare ch barn ska uppleva en genuin känsla av delaktighet ch få möjligheter till inflytande i verksamheten. 1.3 Försklebarnens framtid vår utmaning. Så här tänker vi! Miljön på försklan ska vara lustfylld, inbjudande ch stimulera till att barnen vill ch kan utfrska lika mråden. Barnen ska ges gda möjligheter till delaktighet ch utfrskande i den inre ch yttre miljön. Materialet är i hög utsträckning planerat i barnens nivå ch väl synligt, så att de ges möjlighet att själva kunna göra aktiva val under dagen. Barnen får även en gd intrduktin av försklans hela utbud. Barnens intressen ch pedaggernas kunskaper är viktiga framgångsfaktrer sm vi värnar m i alla sammanhang på försklan. Nyckeln till framgång utifrån ett kvalitetsperspektiv är vår kunskap ch intresset för barn ch deras lärprcesser. Utifrån detta arbetar vi efter ett reflekterande arbetssätt ch fkuserar på ett pedaggiskt dkumentatinsarbete, vilket kmmer att ses sm en framtida arbetsmetd. Barn lär i samspel med andra ch därför lägger vi str vikt vid värdegrundsarbete sm bland annat kamratskap, jämställdhet ch demkrati. Vår ambitin är att barngruppen ska vara en trygg, lärrik ch inte minst viktig plats för samtliga barn i verksamheten. På försklan ska alla vara aktiva ch arbeta mt samma mål ch ställningstaganden, vilka ska vara kända för alla i verksamheten. Målen synliggörs i de pedaggiska målplanerna samt i vår verksamhetsplan ch den pedaggiska plattfrmen. Sm stöd för ett kvalitativt arbete har ledningsgruppen tagit fram en pärm, där man samlat pedaggiska underlag för att skapa förutsättningar för en gemensam arbetsinriktning. 4
5 1.4 Våra pedaggiska ställningstaganden på försklan Försklans pedaggiska deklaratin Avesta kmmun Försklans pedaggiska deklaratin har arbetats fram av samtliga pedagger inm försklrna i Avesta kmmun ch ses sm ett ställningstagande för vårt arbete inm förskleverksamheten. 1. Vår grundsyn Vår syn på barn Barn är unika individer. Varje barn är en egen persnlighet med egna erfarenheter, behv, kunskaper, förmågr(emtinell, fysisk, mtrisk, kgnitiv,kmmunikativ,scial), intressen ch bakgrund. Barn är lika mycket värda Alla barn har samma värde med rätt att utvecklas till en egen individ efter sina förutsättningar. Pjkar ch flickr ska ha samma möjligheter att pröva ch utveckla förmågr ch intressen utan begränsningar utifrån steretypa könsrller. Barn har rätt att bli respekterade. Barn är kmpetenta. Barn är nyfikna ch har en innebende drivkraft. Barn är psitiva till nya saker ch vill lära sig. Barn är påhittiga, aktiva, spntana, kreativa, vetgiriga, fantasifulla, fundersamma, energirika, pigga, alerta ch frågvisa. Barn har ett öppet sinne ch tycker m att utfrska ch undersöka. Barn är sciala. Barn har en empatisk förmåga. Barn månar m varandra. Barn är ärliga ch raka. Barn söker samspel. Barn är här ch nu ch har livsglädje. Barn utvecklas ch lär sig i egen takt. Barn har rätt att mötas där de befinner sig. Barn behöver kärlek, msrg, beröring ch psitiva förebilder. Barn vill bli sedda ch känna tillhörighet. Barn vill synas, höras, ch finnas till. Vår syn på kunskap Kunskap är livets nyckel. Kunskap ger möjligheter till att leva i samhället. Kunskap är till för alla. Kunskap är livets spelregler, att kunna kmmunicera ch samarbeta. Vardagliga färdigheter är kunskap. Grundkunskaper m sig själv ch sin mgivning. Kännedm för att värna m miljö ch natur, högtider, traditiner, lika kulturer ch jämställdhet. Kunskap kan vara både praktisk ch teretisk. Kunskap finns i lika frmer. Fakta, förståelse, färdighet ch förtrgenhet. Kunskap ger makt. Kunskap föder kunskap. Genm kunskap vidgar vi livssfären. Kunskap är grunden för utveckling av nya kunskaper ch förmågr. Vår syn på lärande Lärande är en prcess. En prcess upprepas m ch m igen i lika situatiner för att nå ett medvetet resultat. Resultatet av lärandeprcessen är kunskap. Lärande är en prcess i individen. Lärande utgår från individens frågr, intressen, tankar ch idéer. Lärande är individuellt. Lärande är en prcess i individen i interaktin med sin mvärld. Lärande sker i scialt samspel i alla vardagliga situatiner. I samspel mellan människr, miljö, inspirerande 5
6 lekfullhet ch experimenterande. Lärandet stimuleras av en dynamisk miljö. Vi lär i mötet med varandra. Lärande kräver prövning. Man undersöker ch prvar på egen hand ch tillsammans m ch m igen. Barn lär genm att härmas. Lärande sker genm lika strategier. Det är rligt att lära. Det är spännande ch ska vara lustfyllt. Lärande sker med alla intelligenser ch med hela krppen. Lärandet är livslångt. 2. Pedaggiska grundpelare Försklans pedaggiska verksamhet ska vila på följande fundament. Allsidig sinnesträning Barn använder alla sinnen för att erövra sin mvärld. Genm att pröva lika sinnen utvecklar barn sina egna strategier. Det är viktigt att våra pedagger stimulerar barns alla sinnen Jämbördig kmmunikatin Barns kntakt med sin mvärld sker genm kmmunikatin - redan långt innan barnet har tillgång till rden. Barnet behöver tillgång till en mgivning sm kan underlätta språkutvecklingen. En genuin vilja hs våra pedagger att förstå den situatin barnet kmmunicerar utifrån gynnar barnets dagliga välbefinnande, utveckling ch lärande inm alla mråden. Bekräftelse Barn har behv av spegling för sin utveckling. Barn behöver bekräftelse för den han/hn är, få se sina egna resultat, sin egen utveckling ch lärande. Barn behöver uppmuntrande rd ch gester från andra. Våra pedagger måste ha gd förmåga att använda dkumentatin för att stödja barns utveckling. Utrymme för reflektin Barns förmåga att reflektera i lika situatiner finns mycket tidigt i livet. Reflektinen är en viktig grund för barnets utveckling av självkänsla, identitet ch kunskap. Våra pedagger ska medvetet ge utrymme för barns reflektiner. Miljö För barnet är varje situatin ett tillfälle för utfrskning ch lärande. Barn är nyfikna på sin mgivning. Genm att anpassa vår miljö till barns förutsättningar skapar vi situatiner, där barn utvecklas ch lär sig. Miljön blir den tredje pedaggen, sm är psitiv, inbjudande, föränderlig ch utmanande. Det är viktigt att pedagger har en tillåtande attityd ch låter barn pröva, även när de använder material ch leksaker på annat sätt än vuxna tänkt. Tid Barn har en annan relatin till tid än vuxna. Barn leker tills de tröttnar eller tills någt annat sker. Barn tänker efter, funderar ch löser prblem - lyckligt medvetna m vuxnas syn på 6
7 tid. Barn stressar inte. Våra pedagger behöver möta barnen i sin utveckling - både i det dagliga ch i det långsiktiga perspektivet. Våra pedagger ska förbereda barnen på att avsluta en aktivitet - då en annan ska ta vid. Våra pedagger får aldrig överföra sin egen stress på 2 Styrdkument Försklan är en egen sklfrm ch utgör fr..m första steget i Sveriges utbildningssystem. Försklan lyder under Utbildningsdepartementet ch Sklverket är den statliga myndigheten sm styr, stödjer, följer upp ch utvärderar kmmuners ch försklrs arbete med syfte att förbättra kvaliteten ch resultaten i verksamheterna. Följande dkument styr ch påverkar försklans verksamhet: Staten - genm Skllag (2010:800), Försklans Lärplan Lpfö 98/2010, FN:s barnknventin, Kmmunen - Fullmäktiges mål, Bildningsstyrelsens mål ch budget, Avesta centrala försklmrådet Verksamhetsplan ch pedaggiska målplanerna, Arbetsmiljölagen arbetsmiljöfrågr. 3 Avesta centrala mrådets pririterade utvecklingsmråden, för läsåret Under detta avsnitt beskrivs de mråden sm är pririterade för utveckling under läsåret inm Avesta centrala försklmråde. Gemensamma utvecklingsmråden är identifierade genm vårt systematiska kvalitetsarbete, kvalitetsredvisningen ch medarbetarsamtal från föregående läsår. Resultatet av kvalitetsredvisningen skall under höstterminen 2013 behandlas av ledningen för att resultera i en utvecklingsplan för mrådet. Ledning frtsätter med verksamhetsbesök under året. Nedan följer de pririterade mrådena. 3.1 Reflekterande arbetssätt med hjälp av pedaggisk dkumentatin Vi kmmer att frtsätta att fkusera på ch utveckla det reflekterande arbetssättet genm reflektinsprtkll ch pedaggisk dkumentatin sm är kpplat till de pedaggiska målplanerna. Dkumentatinen sker digitalt på känd mall. Samtliga pedagger skriver ett reflektinsprtkll/vecka ch skickar in ett prtkll/månad, sm ledningen kmmer att ge feedback. Reflektinsprtkllen ska finnas med sm en punkt i arbetslagets mötesdagrdning för att säkerställa att reflektinerna tas tillvara ch bidrar till utveckling av verksamheten utifrån de pedaggiska målplanerna. Pedaggisk dkumentatin ch reflektin synliggör barnens lärprcesser ch vi tar del av deras tankar, hypteser ch frågr. Dessa blir sedan vår utgångspunkt till att ge barnet nya utmaningar sm stimulerar ch utvecklar lärandet. Förutm att barnens lärprcesser 7
8 synliggörs, kmmer ckså pedaggers förhållningssätt ch verksamheten i blickfånget. Denna prcess leder till en ständig kvalitetsförbättring av verksamheten. När vi arbetar med pedaggisk dkumentatin sm arbetsmetd använder vi alltid papper, penna, ev. kamera eller diktafn tillhands för dkumentatin. finns vi tillsammans med barnen. har vi ett nyfiket ch engagerat förhållningssätt till barnen. utgår vi alltid från barnens intressen ch tankar vid vår planering/utfrmning av verksamheten. skaffar vi ss nya kunskaper utifrån barnens intressen, ch vidareutvecklar dessa tillsammans med barnen. har vi ett reflekterande förhållningssätt gentemt såväl barn sm pedagger. undersöker vi hur ch när barn lär sig saker. Vi tittar på lärprcesser ch analyserar. det pedaggiska arbetet ch lärprcesser dkumenteras i verksamhetspärmen. 3.2 Utvärdering av kriterier i målplanerna I december 2013 kmmer vi att utvärdera målplanera i arbetslagen. I maj 2014 sker en utvärdering av kriterierna ch revidering av målplanerna. 3.3 Arbetet/rutinerna kring barnärenden En gång i månaden på arbetslagsträffar lyfts aktuella barnärenden ch incidentrapprter. Under höstterminen i väntan på rekrytering av specialpedagg finns södra ch nrra försklmrådets specialpedagg att tillgå. Under året har vi fkuserat på Vägledande samspel ch tillämpar anknytningsteri, dkumentatin ch sciala berättelser. 3.4 Det systematiska kvalitetsarbetet Det systematiska kvalitetsarbetet utgår från våra pedaggiska målplaner sm vi har upprättat inm Avesta centrala försklmråde. Vi tillämpar uppföljningar ch utvärderingar på lika nivåer ch inm lika mråden, vilka finns dkumenterade i vår översikt för mrådet Systematiskt kvalitetsarbete ch i årsplanen för försklechef/avdelningens arbete. Arbetet innebär att vi arbetar med tydliga mål ch resultat, genmför analyser, ch tillämpar en systematisk uppföljning av försklans verksamhet. I syfte att bidra till att det sker en kvalitetsutveckling i verksamheterna utifrån våra resultat. Pedaggiska målplaner är upprättade i Centrala försklmrådet utifrån Lpfö98/2010, där målen synliggörs för vad, ch hur vi ska gå tillväga för att genmföra vårt uppdrag i verksamheten utifrån våra styrdkument. Frmen för uppföljning mt bedömningskriterier 8
9 ch utvärdering, samt försklmrådets frtsättning/utveckling, finns ckså med i dkumentet. Under hösten 2013 frtsätter ledningen med schemalagda verksamhetsbesök. Dkumentatinen ch reflektinen från besöken utgår från pedaggiska målplanen Entreprenöriellt lärande. Återkppling till pedaggerna sker på pedaggernas gemensamma planeringstid efter besöket. Ledningen avsvarar för att arbetsplatsmöten ch frtbildningsdagar är väl planerade, gällande innehåll ch syfte utifrån våra styrdkument ch uppdrag, men ckså utifrån påtalade behv ch resultatbilder. Pedaggen kmmer väl förberedd till mötet ch ansvar för att dkumentera på arbetsplatsmöten, frtbildningsdagar ch övriga möte. På varje möte skall det finnas en särskilt utvald persn sm ansvarar för dkumentatin av mötet. Vi utför även en årlig Kvalitetsredvisning, vilken kan ses på varje förskla ch på hemsidan. Försklechefen har ett särskilt ansvar för att analysera behv ch tillsätta adekvat frtbildning till pedaggerna för att medverka till att en kmpetenshöjning ch utveckling sker i försklan Avesta kmmuns Kvalitetsplan, för ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsplanen, se nedan, ska ge en översikt gällande innehåll, genmförande ch mfattning av det systematiska kvalitetsarbetet på förvaltningsnivå, verksamhetsnivå ch lkal nivå. Kvalitetsplanen gäller för förskla/grundskla inm Bildningsförvaltningen ch syftet är att förtydliga ansvarsmråden för analys, uppföljning ch utvärdering. Avsikten är att identifiera utvecklingsmråden för verksamheterna, sm ska kmmuniceras på flera nivåer. Kvalitetsplan Förskla, Förvaltningsnivå Verksamhetsnivå/ledning Arbetslag/lkal nivå Förvaltningen samlar in ch gör en kvalitetsöversyn av nedanstående dkument, för att få en samlad bild av Avesta kmmuns försklr gällande verksamhet ch måluppfyllelse. Resultatbilderna kmmuniceras med ledningen på verksamhetsträffar ch med styrelsen. - Försklemrådets Ledningen gör en uppföljning, analys ch sammanställning av verksamhetens resultat, vilket även dkumenteras. Det ska tydligt framgå vad sm fungerar väl ch vilka utvecklingsmråden sm är identifierade. Ledningen kmmunicerar verksamhetsresultat med arbetslag ch persnal samt med förvaltningsledning utifrån nedanstående dkument. - Verksamhetsplan, upprättas Arbetslag/persnal genmför en planerad verksamhet utifrån natinella- ch kmmunala styrdkument. Deltar ch genmför uppföljning ch utvärdering av verksamheten med hjälp av bservatiner, pedaggisk dkumentatin ch självvärdering samt enkäter. Dialg med kllegr, barn ch föräldrar. 9
10 verksamhetsplan, - Kvalitetsredvisning i juni, utifrån en kmmungemensam mall inför kmmande läsår - Mål- ch budgetdkument kmmuniceras ch följs upp - Genmförande, analys ch sammanställning av Kvalitetsenkäten, vt - Kmpetensutvecklingsplaner upprättas, på individ- ch verksamhetsnivå - Utvärdering ch sammanställning av Pedaggiska målplaner ht/vt, - Analys av insklningsenkäter - Analys av Likabehandlingsarbetet - Kvalitetsredvisning genmförs i slutet av läsåret, vilken ligger till grund för kmmande verksamhetsplan. Resultat redvisas ch kmmuniceras med ledningen utifrån nedanstående mråden. - Verksamhetsplan - Upprättande ch genmförande av Pedaggiska målplaner, med utvärdering ht/vt, - Likabehandlingsarbete med uppföljning/ utvärdering ht/vt, - Utvecklingssamtal minst en gång per år - Föräldrasamverkan 3.5 Arbete med Trygghet/jämställdhet ch respekt för individen Alla barn är lika mycket värda! Alla barn har samma värde med rätt att utvecklas till en egen individ efter sina förutsättningar. Alla barn ska ha samma möjligheter att pröva ch utveckla förmågr ch intressen utan begränsningar utifrån steretypa könsrller. Barn har rätt att bli respekterade ch lyssnade på. Ovanstående stycke är hämtat från Avesta kmmuns pedaggiska deklaratin ch ska ligga till grund för det, under läsåret, pririterade mråden Trygghet/jämställdhet ch respekt för individen. Vi har målplaner för arbetet med Barns inflytande ch Nrmer ch värden dessa ser vi sm den plan sm ligger till grund för vårt arbete med Trygghet/jämställdhet ch respekt för individen. Resultatet av detta arbete kmmer att utvärderas ch mätas mt de kriterier sm finns i målplanen, i samband med att övriga målplaner utvärderas; d.v.s. i slutet av respektive termin ch revideras i maj varje år. Plan mt diskriminering ch kränkande behandling utvärderas ch ny likabehandlingsplan tas fram varje år. 3.6 Mångkulturell förskla Ledningen ser att intresse, medvetenhet ch engagemang utvecklar förståelsen för uppdraget av mångkulturell integrering i försklan. Det finns kunskap inm försklmrådet 10
11 kring arbetet med språkdmäner ch det planeras att kunskapen ska delges övriga kllegr sm ett kartläggningsunderlag vid insklning. Mdersmålspedaggens arbete är kvalitetshöjande ch ett stöd såväl sm för pedagger sm för föräldrar. Ledning planerar studiebesök på mångkulturell förskla med lång erfarenhet för att ringa in framgångsfaktrer kring detta arbete. 3.7 Anknytning ch Vägledande samspel Prgrammet Vägledande samspel (ICDP) är ett generellt hälsfrämjande prgram sm uppmärksammar det psitiva samspelets avgörande betydelse. Det är förankrat i FNs knventin m barnets rättigheter. Avesta kmmun/bildning satsar på Vägledande samspel (ICDP) ch Avesta centrala försklmråde planerar under året en utbildningssatsning av Vägledande samspel (ICDP). De pedagger sm utbildats i anknytningsteri använder medvetet detta förhållningssätt i sin pedaggiska rll. Ledning ser över en frtsatt utbildningsinsats avseende anknytning. Pedaggernas förhållningssätt ska kännetecknas av en medvetenhet för samspelets betydelse ch tillämpa vägledande samspel i alla sammanhang. Kärnan i vägledande samspel utgår från tre dialger; Den känslmässiga dialgen, Den meningsskapande dialgen ch Den reglerande dialgen. 4 Vår arbetsmiljö Vi arbetar utifrån gällande regler för en gd arbetsmiljö ch verkar aktivt för att arbetsmiljön ska vara trivsam ch väl fungerande för såväl barn sm persnal. Sm stöd för det arbetet har ledningsgruppen för försklan återkmmande träffar med intendent, fackliga företrädare ch skyddsmbud. I samråd har tydliga rutiner för lika delar inm arbetsmiljöarbetet upprättats, bland annat med hjälp av en särskild Årsplan för Hjärt- ch lungräddning, samt Brand- ch skyddsrnder, vilka är pågående insatser ch frtbildning under året. Vi har skyddsmbud på vissa försklr med särskilt ansvar för att följa upp arbetsmiljön inm enheterna för Avesta centrala försklmråde. Efter genmgången skyddsrnd på våra försklr redvisar ledningen/intendenten/skyddsmbud resultatet på ett samverkansmöte. Vi eftersträvar att det på varje arbetsplats finns hälsinspiratörer sm tillsammans med ledning arbetar med hälsa utifrån kmmunens plicy ch mrådets behv. Arbetet följer årshjulet för arbetsmiljö ch hälsa där möten, aktiviteter är inlagda. Vi har upprättat en särskild handlingsplan gällande arbetsmiljö, smitta/smittrisker ch en plan gällande pedaggiska måltider ch barn med kstallergier. 11
12 Ansvarsfördelningen utgår från lärplanen ch Skllagen. Barn, persnal ch föräldrar ges alltid en möjlighet att lämna synpunkter på arbetsmiljön ch vi verkar för att tillmötesgå de synpunkter sm framkmmer, i den mån det är möjligt. 5 Övrig dkumentatin 5.1 Verksamhetspärm ch praktisk dkumentatin Praktisk dkumentatin genmför vi för att synliggöra arbetet på försklan. Genm att göra barnen delaktiga i att själva dkumentera sitt arbete medan det pågår, eller genm att dkumentatinen görs bland barnen så att de kan se den ch interagera med den blir barnen invlverade i ett reflekterande över det sm pågår. När vi genmför praktisk dkumentatin synliggör vi arbetet på försklan genm t ex väggdkumentatin. skapar vi en gemensam verksamhetspärm till avdelningen. använder vi ss av RESULTATBILDEN ch/eller LOTUSBLOMMAN för att kppla barngruppens aktiviteter till lärplansmålen. Vi arbetar med verksamhetspärm ch pedaggisk dkumentatin från de allra yngsta åldrarna till de äldsta. Detta arbete genmsyrar hela vår verksamhet ch löper sm en röd tråd genm allt vi gör på försklan. Vi samlar vår dkumentatin i en gemensam pärm på avdelningen, vilken har rubriker utifrån Lpfö 98/2010 ch våra pedaggiska målplaner. I verksamhetspärmen finns dkumentatin sm visar barnens intressen, kamratskap ch lärprcesser i försklan. Verksamhetspärmen ska vara väl synlig ch tillgänglig för alla på avdelningen. Den kan ckså användas sm ett underlag vid utvecklingssamtal. Sm kmplement kan man samla barnens alster i individuella pärmar. 5.2 Barnsamtal Under ett verksamhetsår genmför pedaggerna riktade barnsamtal där barnens frågr ch intresse kring lärande miljöer ch nrmer ch värden tas tillvara. Barnens tankar ch åsikter lyssnas på ch ger dem inflytande i verksamheten. 5.3 Lggbk ch kntaktbk I en lggbk kan pedaggen göra egna reflektiner över sin pedaggiska rll. En kntaktbk finns på respektive avdelning sm en kmmunikatinskanal där händelser, infrmatin ch incidenter nteras. 12
13 6 Samverkan hem ch förskla Vår ambitin på försklan är att medverka till en gd kmmunikatin mellan hem ch förskla ch att vårdnadshavare känner tillit ch möjligheter till en reell delaktighet ch inflytande. Vi har en särskild målplan för arbetet ch en föräldradeklaratin vilken beaktas vid våra arbetslagsplaneringar ch utvecklingssamtal. 6.1 Utvecklingssamtal I 2 kap 9. Skllagen (2010:800), anges att förskllärare har det övergripande ansvaret för att persnalen frtlöpande ska föra samtal med barnets vårdnadshavare m barnets utveckling ch lärande utifrån den verksamhet vi erbjuder. Minst en gång varje år ska persnalen ch barnets vårdnadshavare därutöver genmföra ett samtal m barnets utveckling, lärande ch verksamhetens innehåll (utvecklingssamtal). Inm Avesta centrala försklmrådet genmför vi utvecklingssamtal minst en gång per läsår, alternativt ett uppföljningssamtal m barnet nyligen börjat på försklan. Samtalsunderlagen, verksamhetspärmen ch resultatbilden är tydligt kpplade till lärplanen för att kvalitetssäkra innehållet i samtalet. Barn ch vårdnadshavare ges strt utrymme till delaktighet vid samtalet. 6.2 Månadsbrev Månadsbrev skickas till vårdnadshavare för att synliggöra verksamheten i högre grad än tidigare. Ett arbete sm är en del i att öka vårdnadshavarnas känsla av delaktighet ch förståelse för verksamheten Varje förskla har en egen hemsida med infrmatin. Det finns även en mejladress till respektive förskla sm föräldrar kan använda. 6.3 Samverkan med förskleklassen, sklan ch fritidshemmet Vi har påbörjat ett arbete med att infrmera varandra m respektive verksamhet. Försklan bjuder in förskleklassen, sklan ch fritidshemmet till samverkan ch infrmatin m verksamheten under hösten. Förskleklass, skla ch fritidshem bjuder in försklan för samma ändamål under våren. Samverkan ch infrmatin sker löpande under året i ledningsgruppen förskla- skla. 7 Pedaggisk miljö Den pedaggiska miljön skall utgå från barnsamtalen, likabehandlingsplanen ch lärplanen. Pedaggerna skapar miljöerna ur ett barnperspektiv sm är inbjudande, stimulerande, utmanande ch inspirerande för barn ch föräldrar. Den pedaggiska miljön ses sm den tredje pedaggen. 13
14 8 Entreprenöriellt lärande Pedaggerna ger barnen möjligheten att utveckla sin kreativitet, självtillit, nyfikenhet ch samarbetsförmåga utifrån ett Entreprenöriellt förhållningssätt till barnens lärande. I mötet pedagger ch barn, får barnen vägledning ch stöd för att utveckla sina entreprenöriella förmågr. Detta sker bland annat i den fria leken ch i vardagliga rutinsituatiner då barnen samspelar ch kmmunicerar med varandra. Utifrån ett reflekterande arbetssätt vägleder pedaggerna barnen ch på så sätt stärker de entreprenöriella färdigheterna. Under året implementeras arbetet med målplanen Entreprenöriellt lärande. Ledning kmmer bland annat att ha fkus på det entreprenöriella lärandet på verksamhetsbesöken ch genm återkpplingen sm sker löpande med arbetslagen. Den 28 ktber ges frtbildning kring entreprenöriellt lärande för samtliga pedagger i försklmrådet. 14
Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015
Verksamhetsplan Södra försklmrådet 2014-2015 Innehåll 1 Södra försklmrådet, Avesta kmmun... 3 1.1 Vår rganisatin... 3 1.2 Inledning... 3 2 Styrdkument... 4 3 Södra försklmrådets pririterade utvecklingsmråden,
Läs merFörskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.
Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens
Läs merLokal arbetsplan Trevnaden
Lkal arbetsplan Trevnaden Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten
Läs merLokal arbetsplan Täppan
Lkal arbetsplan Täppan Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall
Läs merFritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015
Fritidshemmets uppdrag ch utmaningar ALP bservatörsutbildning 10 september 2015 Samtala två ch två- Vad tänker du på när du tänker på fritidshem? Innehållet vi skall ta ss an är Fritidshemmets styrdkument
Läs merSmultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015
Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett
Läs merKvalitetsrapport 2017/2018 Förskolor Sturefors- Sammanfattning
Kvalitetsrapprt 2017/2018 - Sammanfattning Vår Visin: En förskla för alla där kunskap ch människr växer Engagemang- Kmpetens- Arbetsglädje Mål Linköpings kmmun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas
Läs merArbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16
2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid
Läs merTrygghetsplan för Hästens förskola
Trygghetsplan för Hästens förskla Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: På vår förskla känner alla, barn ch vuxna; sig sedda, trygga ch respekterade för den man är. Vad
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016
LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2015/2016 1 Likabehandlingsplanen presenterar försklans arbete för att främja barns lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering,
Läs merArbetsplan för förskolan Nolängen
Arbetsplan för försklan Nlängen Läsåret 2015/2016 Alingsås kmmun, Barn- ch ungdmsförvaltningen, Utvecklingsenheten Pstadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefn: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61
Läs merFörskolan Västanvind
Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,
Läs merVerksamhetsplan Södra förskoleområdet, läsåret 2011-2012
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Verksamhetsplan Södra förskoleområdet, läsåret 2011-2012 Alla barn ska få LYCKAS! Förskolan har ett fantastiskt uppdrag gällande barns möjligheter. Vi ska vara goda förebilder och
Läs merLikabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola
Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga
Läs merPERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009
KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch
Läs merBildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016
Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt
Läs merSKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN
SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN 2008-2011 Fastställd av kmmunfullmäktige 2008-04-24, 40 1 Sklplan för Knivsta kmmun Visin I Knivsta kmmuns försklr ch sklr skall kvaliteten vara så hög att de är attraktiva
Läs merLikabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015
Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret
Läs merTrygghetsplan för Hardemo förskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Trygghetsplan för Hardem försklan Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: Hardem förskla är en plats där alla respekterar varandra. Där barn ch vuxna kan öppet framföra
Läs merVejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014-2015 förskola
Vejbystrands skla ch försklas årliga plan för likabehandling ch mt diskriminering ch kränkande behandling Läsåret 2014-2015 förskla Trygghetsgruppen Bdil Nrdkvist (sammankallande) Eva Maria Oladttir Malin
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016
LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2015/2016 Enhet Karl Jhan 1 Standargatans förskla 1 Likabehandlingsplanen presenterar försklans arbete för att främja barns lika rättigheter
Läs merKvalitetsredovisning läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun
Kvalitetsredvisning läsåret 2008-2009 Kvalitetsredvisning för Försklan Slstrålen Enköpings kmmun 1 Detta är kvalitetsredvisning enligt Förrdning m kvalitetsredvisning inm sklväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredvisning
Läs merSätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015
Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa
Läs merVerksamhetsplan Krylbo/Karlbo förskolområde
Verksamhetsplan Krylbo/Karlbo förskolområde 2015-2016 Innehåll 1 Krylbo/Karlbo förskolområde, Avesta kommun... 3 1.1 Vår organisation... 3 1.2 Inledning... 3 2 Styrdokument... 4 3 Krylbo/Karlbo förskolområdes
Läs merDigital strategi för Ödeshögs kommunala skola
Digital strategi för Ödeshögs kmmunala skla 2017-2019 Inledning Någnting har hänt då det gäller svensk skla ch IT. Från att tidigare ha diskuterat frågr m datrer ch appar talar nu plitiker, debattörer
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Sommarlust förskola
Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Barn- ch utbildningsförvaltningen Smmarlust förskla Främja, förebygg, upptäck ch åtgärda Planen visar försklans eller sklans arbete för att mtverka kränkande
Läs merTrygghetsplan för. Kumlasjöns förskola
Trygghetsplan för Kumlasjöns förskla Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: På vår förskla skall alla känna sig trygga ch vara respekterade för den man är. Vår förskla
Läs merVerksamhetsplan Södra förskolområdet
Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015 Innehåll 1 Södra förskolområdet, Avesta kommun... 3 1.1 Vår organisation... 3 1.2 Inledning... 3 2 Styrdokument... 4 3 Södra förskolområdets prioriterade
Läs merFörskolan Västanvind
Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2017-08-15 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,
Läs merRävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014
Rävekärrssklan Grundsklan F-6 Fågelbergsgatan 2-4 43133 Mölndal Tel: 031 674350 Rävekärrssklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2013/2014 Utbildningen ska utfrmas i överensstämmelse med
Läs merTrygghetsplan för Lillhedens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Trygghetsplan för Lillhedens förskla Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Förvaltning för livslångt lärande 2(8) 1. Vår visin: På vår förskla ska alla barn känna sig trygga ch
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Solveigs förskolor AB
LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Slveigs försklr AB 2018-07-01 2019-07-01 Grunduppgifter Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen Förskla samt övrig verksamhet inm Slveigs
Läs merPOLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011
POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin
Läs merPlan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje
Plan mt diskriminering ch annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska försklan i Södertälje Uppdaterad 2015-08-31 Innehållsförteckning 1. Visin... 3 2. Förankring av Planen mt diskriminering ch
Läs merSammanställning av diskussionskarusellen
Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga
Läs merKvarngårdens Trygghetsplan
Kvarngårdens Trygghetsplan Likabehandlingsplan ch plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: Trygghetsarbete handlar m att skapa en förskla sm är fri från kränkande behandling,
Läs merTrygghetsplan för Duvans förskola
Trygghetsplan för Duvans förskla Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: På Duvans förskla ska alla känna sig trygga, sedda ch bli bemötta med respekt. Alla ska ha samma
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2016
Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska
Läs merIT-strategi för Ålidhems skolområde
den 18 april 2012 IT-strategi för Ålidhems sklmråde Visin för Ålidhems sklmråde Barnen/eleverna ska kunna rientera sig i ett samhälle präglat av ett strt infrmatinsflöde ch en snabb förändringstakt. Försklan/sklan
Läs merLikabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014
Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi
Läs merTrygghetsplan för Åbytorps förskola
Trygghetsplan för Åbytrps förskla Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: I försklan läggs grunden för det livslånga lärandet. Det gäller i högsta grad lärandet m hur ska
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla
Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser
Läs merSödermalms. Montessoriförskolas Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017
Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (9) Rev 2016-01-13 Södermalms Mntessriförsklas Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2017 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling.
Läs merVerksamhetsplan Förskolan 2017
Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade
Läs merLikabehandlingsplan Personalkooperativet Kulingen 2013/2014
Likabehandlingsplan Persnalkperativet Kulingen 2013/2014 Persnalkperativet Kulingens arbete med att mtverka diskriminering ch kränkande behandling Likabehandlingsplan Innehållsförteckning 2 Bakgrund ch
Läs merVerksamhetsplan Skogsbo förskolområde
Verksamhetsplan Skogsbo förskolområde 2016-2017 Innehåll 1 Skogsbo förskolområde, Avesta kommun... 3 1.1 Vår organisation... 3 1.2 Inledning... 3 2 Styrdokument... 4 3 Skogsbo förskolområdes prioriterade
Läs merTrygghetsplan för Trädgårdens förskola
Trygghetsplan för Trädgårdens förskla Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: På vår förskla skall alla känna sig välkmna ch delaktiga. De ska känna trygghet ch inflytande
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2018
Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (12) Rev 2017-10-24 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2018 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskola Centrum förskolor. Läsåret 2016/2017
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskla Centrum försklr Läsåret 2016/2017 Oktber 2016 1 Innehållsförteckning Till dig sm är vårdnadshavare 2 Likabehandlingsplanens syfte 3
Läs merIntern rapport - Roller och ansvar
Intern rapprt - Rller ch ansvar Försklan Barn- ch utbildningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN Versin 2 (13) Barn- ch utbildningsförvaltningen Förrd Utvecklingsmrådet Arbetslagets ansvar Förskllärarnas ansvar,
Läs merAtt ta emot internationella gäster på Vilda
Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande
Läs merPlan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Nyköping 2019-03-01 Plan mt diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling 2019 FÖRSKOLAN SAFFRANET 2019-03-01 Enligt Diskrimineringslagen SFS (2008:567) är förskllärare eller annan persnal inm försklan,
Läs merLikabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016
1 (7) Likabehandlingsplan/plan mt kränkande behandling Bäckseda skla läsåret 2015/2016 Dkumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Bäckseda sklas persnal Gäller för: Bäckseda skla Giltig fr..m.: 2015-08-18
Läs merKONSEKVENSUTREDNING - inför förändring av barngruppernas storlek och sammansättning
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING BARN OCH UNGDOM BILAGA 3 SID 1 (5) 2011-09-20 Pm KONSEKVENSUTREDNING - inför förändring av barngruppernas strlek ch sammansättning RIKTLINJER FÖR GODKÄNNANDE AV FÖRÄNDRING
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6
Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gustavslundsklan, 2015-2016 Innehållsförteckning Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen... 2 Vår visin... 2 Delaktighet... 2 Utvärdering av planen för läsåret
Läs merVerksamhetsplan. Hardemo fo rskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Hardem f rskla 2017-2018 Internt styrdkument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. Mål ch Åtgärder Dkumentansvarig: Försklechef Gäller till: 2018-06-30
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2017(år)
Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (12) Rev 2017-01-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2017(år) En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mt diskriminering ch kränkande behandling (Likabehandlingsplan) Grevåkersklan Åk 7-9 1 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling (Likabehandlingsplan) Planens innehåll bygger på delaktighet ch
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2018
Södermalms stadsdelsförvaltning Engelsk-svenska försklan i Skanstull Sida 1 (13) Rev 2018-02-08 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2018 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling.
Läs merPlan mot kränkande behandling för Klippans Förskola
Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 170622 Vår visin På Klippans förskla ska alla barn känna trygghet ch glädje. Alla är lika värdefulla ch respekterade avsett kön, könsidentitet eller könsuttryck,
Läs merLikabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015
Södermalms stadsdelsförvaltning Sfia Försklr Sida 1 (9) 2015-05-05 Likabehandlingsplan/Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2015 Försklan Äventyret Inledning Följande plan, med förebyggande arbete,
Läs merSAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013
Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling
Läs merKvalitetsrapport för förskolan
2014-10-06 1(4) Kvalitetsrapprt för försklan Avseende hösten 2013 våren 2014 Irsta försklr Ansvarig: Anne Perssn 1(17) Kvalitetsrapprt förskla Inledning Försklans kvalité ska kntinuerligt ch systematiskt
Läs merChecklista förändringsledning best practice Mongara AB
Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs merVejbystrands skola och förskolas årliga plan. Läsåret
Vejbystrands skla ch försklas årliga plan för likabehandling ch mt diskriminering ch kränkande behandling Läsåret 2015-2016 förskla Trygghetsgruppen Bdil Nrdkvist (sammankallande) Eva Maria Oladttir Natallia
Läs merKvalitetsredovisning. för förskolorna i Kisa. Tornhagen, Bäckgården, Berget och Glimten
Kvalitetsredvisning för försklrna i Kisa Trnhagen, Bäckgården, Berget ch Glimten 2009 / 2010 Innehållsförteckning Inledning Presentatin Organisatin Eknmi Frtbildning Insatser Åtgärder enligt förgående
Läs merStyrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande
Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden
Läs merFolkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet
Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att
Läs merFäringtofta skolas Likabehandlingsplan 2010-2011. Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar.
Färingtfta sklas Likabehandlingsplan 2010-2011 Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, persnal ch föräldrar. Barn berättar inte alltid m kränkningar ch mbbning sm de själva
Läs merVåga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola
Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen
Läs merKvalitetsredovisning 2004
Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4
Läs merSkarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor
Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) 2015-09-05 Västra Bagarmssens försklr Bx 51 17 121 17 Jhanneshv Telefn 08-50815000 stckhlm.se Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin
Läs merPedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2017/18 Nattis Förskolan Lyckan 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och
Läs merLeda digitalisering 21 september Ale
Leda digitalisering 21 september Ale Prgram för dagen Check in FIKA! Text 2 Digi. skla ch ledarskap Lärgrupper Text 1 Digi. ch samhälle Till nästa gång Check ut Upplägg ch tidsplan - Ale Intr Förarbete
Läs merLikabehandlingsplan för Tomtahills förskola
Likabehandlingsplan för Alla barn skall känna sig trygga ch bemötas med respekt för sin egenart. Försklan skall vara en miljö sm är fri från förekmsten av diskriminering, trakasserier ch annan kränkande
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad
Läs mer1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna
SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning
Läs merRiktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg
1 (5) Riktlinjer för gdkännande ch rätt till bidrag för enskild förskla, fritidshem ch pedaggisk msrg Dkumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Barn ch utbildningsnämnden (2009 10 06 62) Gäller för: Enskild förskla,
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merPedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckan Nattis 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Storseglet, Sickla Udde förskolor
Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (12) Rev 2016-01-13 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 Försklan Strseglet, Sickla Udde försklr En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till
Läs merFörskolan Sjötomtens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017
Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (12) Rev 2016-01-13 Försklan Sjötmtens plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016/2017 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling.
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN Gunghästens förskola Fårdala/Stimmets enhet. Läsåret 2015/2016
LIKABEHANDLINGSPLAN Gunghästens förskla Fårdala/Stimmets enhet Läsåret 2015/2016 Datum för upprättande: nvember 2015 Innehållsförteckning Till dig sm är barn 3 Till dig sm är vårdnadshavare 3 Likabehandlingsplanens
Läs merVåga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Linn Sölvestad Johan Lindström Vår vision På vår förskola ska
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merTakläggarens förskolas kvalitetsredovisning
Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(10) 2017-05 29 Annsfie Falk försklechef Takläggarens försklas kvalitetsredvisning 2016-2017 Organisatin Takläggarens förskla ligger centralt i Sandvikens
Läs merArbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret
Arbetsplan för förskolan Slottet Läsåret 2018-2019 Förskolans arbete utgår från följande lagar och styrdokument: Skollagen(2010:800) Läroplanen för förskola Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande
Läs merSenast ändrat
Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets
Läs merArbetsplan för hösten 2015. Föräldrakooperativ
Arbetsplan för hösten 2015 Föräldrakperativ Ftgraf: Björn Magnussn Lek, Lust ch Lärande! 1 Friluftsförsklan Nätet, föräldrakperativ Försklan ligger i villasamhället Nättraby strax utanför Karlskrna. Försklan
Läs merLokal elevhälsoplan Ucklumskolan Läsåret 17/18
Lkal elevhälsplan Ucklumsklan Läsåret 17/18 1 Basen för Ucklumsklans elevhälsarbete! Mentr/Lärare/ övrig berörd pedaggisk persnal: Alla lärgrupper ch enskilda elever ges den stimulans ch ledning sm de
Läs merKOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,
KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2018
Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (12) Rev 2017-01-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2018 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska
Läs merför Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Läs mer13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO
13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna
Läs merFolkhälsoplan för 2015
Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla
Läs merArbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan
Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar
Läs merSödermalms. Montessoriförskolas Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018
Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (9) Rev 2017-10-24 Södermalms Mntessriförsklas Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2018 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling.
Läs mer