13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO"

Transkript

1 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna (ch NBV). Att stämma av den sciala gemenskapen. Att stämma av ledarskapet till exempel med avseende på Tydlighet. Möjliggörare. Återkppling. Ett ömsesidigt samtal där samtalstiden ska tas i anspråk i ungefär samma utsträckning av arbetstagaren sm av arbetsledaren. Innehåll Arbetsinnehåll, kpplat till befattnings-/prjektbeskrivning, årsplan ch rutiner. Prestatin sedan förra samtalet. Ledarskapet, se van. Genmgång av verksamhetsplanens innehåll ch hur genmförandet har fungerat. Hur den sciala situatinen ser ut på arbetet generellt, i arbetsgruppen ch persnligt. Särskilt för medarbetare sm har fyllt 60 år hur denne ser på sin framtida pensinering. Kmpetensutveckling. Arbetsverktyg. Arbetsvillkr ch lön. Frekvens Vi bör genmföra utvecklingssamtal två gånger per år. Vårsamtalet i mars - utvecklingssamtalet samrganiseras med lönesamtalet. Höstsamtalet i ktber - utvecklingssamtal (vissa frågr sm kan ha bärighet på budget) diskussin m persnlig kmpetensplan. Samtalet ska vara i ca en timme. Förberedelser Läs gärna Bakgrund ch fördjupning på nästa sida ch framåt. Arbetsledaren förbereder ett frågeunderlag till medarbetarna. Förbered ett eventuellt lönevärderingsinstrument. Underlagen ska ges till arbetstagaren cirka en vecka före samtalet. Dkumentatin Samtalen ska dkumenteras. Hur det görs bestäms mellan arbetsledare ch arbetstagare. Båda ska ha tillgång till samma dkumentatin. 44

2 Bakgrund ch fördjupning m utvecklingssamtal Utvecklingssamtal är ett samtal sm har ett speciellt syfte ch speciella förutsättningar. Vad är ett utvecklingssamtal? Ett utvecklingssamtal är ett regelbundet återkmmande ch väl genmtänkt samtal mellan en medarbetare ch dennes arbetsledare. Samtalet bör vara en utvecklande dialg där man diskuterar rganisatinens uppgift, samarbete i rganisatinen, arbetsuppgifterna, relatinen mellan samtalsparterna ch andra angelägna frågr sm rör arbetssituatinen. Utvecklingssamtalet är helt enkelt ett tillfälle för en arbetsledare ch medarbetaren att störda få prata m sin nuvarande ch framtida arbetssituatin. Man kan se utvecklingssamtalet sm ett ledarskapsverktyg. En ledares främsta uppgift är att vägleda, stödja ch inspirera sina medarbetare. Utvecklingssamtalet är ett bra tillfälle för arbetsledaren att stämma av ch dra upp riktlinjer för arbetet genm att samtala med sina medarbetare. Utvecklingssamtal är ett sätt att i en öppen kntinuerlig dialg stämma av de ömsesidiga förväntningar ch krav man har på varandra. Utvecklingssamtal är ckså ett tillfälle att jämka samman ch anpassa rganisatinens behv efter individernas behv. Utveckling innebär förändring Ordet utveckling innebär förändring, vilket är en prcess. Utveckling är någt sm ständigt är i rörelse. Att medverka i en prcess är att acceptera en ständig förändring, både av ss själva ch av vår mgivning. I utvecklingssamtalet utgår man från den persnliga ch yrkesmässiga utvecklingen ch det handlar m en dialg sm förs i ett gemensamt syfte, nämligen att utveckla arbetsplatsen ch hela rganisatinen. Medarbetaren ch arbetsledaren har samma mål ch de måste samtala för att förstå varandra ch nå sitt gemensamma mål. Utvecklingssamtal handlar m kmmunikatin ch ytterst m att nå rganisatinens mål. Arbetsledar- ch medarbetarrllen i utvecklingssamtalet bygger på en balans i samtalet där parterna respekterar varandra. Arbetsledare ch medarbetare är medvetna m att kvaliteten i samtalet är grunden för resultatet. Förbättrade relatiner medför fta förbättrade arbetsprestatiner. Utvecklingssamtalet betnar smarbetets betydelse för utfallet av arbetet: samarbetet mellan arbetsledare ch medarbetare, samarbetet inm den grupp man tillhör ch samarbetet mellan lika grupper eller förbund inm rganisatinen. Vad är syftet med utvecklingssamtal? Det yttersta syftet med utvecklingssamtal är att utveckla rganisatinen. Denna utveckling kan bara ske i samspel med medarbetarna. När medarbetarna i rganisatinen utvecklas persnligt ch yrkesmässigt, leder detta till att hela rganisatinen utvecklas. Utvecklingssamtal är ckså ett sätt att ge alla medarbetare möjlighet att uttrycka sina tankar, idéer ch önskemål. För rganisatinens ledning är det ckså ett tillfälle att uttala vad de önskar ch kräver av varje enskild medarbetare. Utvecklingssamtal syftar ckså till att förbättra kvaliteten på kmmunikatinen i rganisatinen. Ur arbetsledarens synvinkel är utvecklingssamtal ett verktyg för effektivare ledarskap. Styrelsen bär huvudansvaret för verksamheten, ch med hjälp av utvecklingssamtal kan arbetsledaren stämma av att medarbetaren/medarbetarna strävar mt samma mål ch utvärdera arbetsinsatser ch samarbetsfrmer. Dessutm kan arbetsledaren få återföring på sitt ledarskap ch därmed utvecklas sm ledare. Från arbetsledarens perspektiv är utvecklingssamtal främst ett sätt att Utveckla rganisatinen ch mer effektivt lösa dess uppgift Försäkra sig m att alla arbetar för en gemensam sak Försäkra sig m att rätt persn arbetar på rätt plats Följa upp lika arbetsinsatser ch samarbetsfrmer 45

3 För medarbetaren handlar utvecklingssamtalet främst m att tillfredsställa de grundläggande mänskliga behven av att vara behövd, ingå i en gemenskap ch få återföring på arbetsinsatserna. Det är ett tillfälle att få veta hur ens insats uppfattas ch en möjlighet att få stöd ch hjälp med någn svår fråga. Från medarbetarens perspektiv är utvecklingssamtalets syfte att Tala med ch lära känna sin arbetsledare närmare Berätta hur arbetssituatinen egentligen ser ut Förklara hur det fungerar i gruppen Kmma med idéer m hur arbetet kan förändras Klargöra utvecklingsbehv ch persnliga mål Det är viktigt att klargöra syftet med utvecklingssamtalet när man bkar in det ch gärna påminna m det när man börjar samtala. Hur för man ett utvecklingssamtal? Bilden här nedan visar hur ett utvecklingssamtal kan innehålla allt från sakfrågr till värderingsfrågr. Samtalet rör sig upp ch ner längs med den ldräta axeln, allt ifrån frågr sm rör djupa persnliga tankar till knkreta sakfrågr. I den nedre sfären samtalar vi på en lgisk nivå, vi planerar verksamheten, utbyter infrmatin, ställer faktafrågr ch diskuterar mål ch resultat. I den övre sfären talar vi m mer känsliga saker. Där diskuterar vi känslr, attityder, värderingar ch relatiner. Idealet är en kmbinatin mellan lgisk tanke ch känsla, det är då vi för ett utvecklande samtal. Kmfrtgränsen markerar skiljelinjen mellan vad sm är artigt, bekvämt ch accepterat att tala m ch vad sm är mer krävande att tala m. Samtal sm håller sig under kmfrtgränsen är inte riktiga utvecklingssamtal. Sådana samtal vars avsikt exempelvis kan vara att planera verksamheten, inventera utbildningsbehv eller förmedla infrmatin klassificeras istället sm vanliga arbetssamtal. Ett idealt utvecklingssamtal börjar i rig ch pendlar därefter över ch under kmfrtgränsen, såsm bilden visar. 46

4 Utvecklingssamtalet bör innehålla ämnen sm kan vara såväl vardagliga sm persnliga ch bekväma. Det är erhört väsentligt att man har md att samtala m grundläggande värderingar samt m relatiner ch deras betydelse för samarbetet. Över kmfrtgränsen blir samtalen mer krävande, det innebär att vi måste ta risker, våga bryta tankemönstret ch vara öppna. Detta är för många vant ch därför undviker många att samtala på denna nivå. Å andra sidan uppfattas samtalen över kmfrtgränsen ftast sm mer meningsfulla. Det är dessa samtal sm förändrar ch utvecklar. Samtal på denna nivå innebär ckså större möjlighet att upptäcka någt nytt m sig själv ch m sin samtalspartner. Om utvecklingssamtal ch annan kmmunikatin på arbetsplatsen pendlar mellan den lgiska ch den känslmässiga sfären förebygger man kmmunikatinsprblem ch knflikter. Det är vanskligt men dessvärre vanligt att premiera den lgiska sidan ch skjuta emtinella ch sciala frågr åt sidan, vilket leder till en låg samtalskvalitet där man riskerar att stress, knflikter ch trygghet tar överhand. I ett utvecklingssamtal möts känsla ch lgik, ch därmed förankras de lgiska resnemangen i känsllivet. Det är emellertid frtfarande viktigt att i samtalen diskutera mål ch resultat sm ligger under kmfrtgränsen. Men genm att byta fkus ch utgå från människan ch inte resultatet, kmmer vi på ett mer naturligt sätt att diskutera de lgiska frågrna. Det är stimulerande att lcka fram vad människr innerst inne trr på ch vad sm driver dem. Det är mer intressant ch meningsfullt än att enbart diskutera krav ch måluppfyllelse. Mål sätts, ch när de är uppnådda - vad finns då kvar? Visinen ch idéerna bär vi inm ss. Får dessa hållas levande föds fta nya idéer ch nya möjligheter blir synliga. Vad skall man tala m? Samtalet skall handla m arbetssituatinen ch utgå från medarbetarens upplevelser ch känslr inför sitt arbete. Medarbetarna skall få möjlighet att uttrycka såväl sina yrkesmässiga sm sina persnliga sidr, eftersm yrkesmässig utveckling ch persnlig utveckling går hand i hand. Båda dessa sidr är berende av varandra. Hur ser samarbetet ut i arbetsgruppen? Hur fungerar samarbetet mellan arbetsledare ch medarbetare? Är man överens m mål ch vägarna till målen? Dessa frågr kräver mer av samtalsparterna än samtal m sakförhållanden. Det är enklare att hålla sig till samtalsämnen sm är mindre känslladdade, men då går ckså kvaliteten i samtalet förlrad. Samtalet skall ckså beröra relatinerna i arbetsgruppen. Låt medarbetaren berätta m hur han hn ser på sin rll i arbetsgruppen, arbetskamraternas rller ch uppgifter samt hur han/hn ser på din rll sm arbetsledare. Diskutera med din medarbetare vad sm kan förändras ch fungera bättre. Samtalet skall ckså klargöra medarbetarens ch arbetsgruppens bidrag till rganisatinens ttala utveckling. För att ett utvecklingssamtal skall upplevas sm mer än ett vanligt vardagssamtal måste man sätta in det i ett större sammanhang. Då kan samtalet inte enbart beröra frågr på individnivå. Man måste diskutera medarbetarens rll i ett sammanhang ch det måste finnas utrymme att samtala m känslr, upplevelser ch värderingar, dvs samtala vanför kmfrtgränsen. Ta upp aktuella frågr Utvecklingssamtalet skall handla m de frågr sm för tillfället är mest aktuella i rganisatinen, även m det är känsliga frågr sm kanske inte har färdiga svar. Om man hppar över dessa frågr upplevs samtalet sm lösryckt ch mtivatinen för samtalet försvinner. Diskutera därför det sm bekymrar dig ch din medarbetare idag ch ta upp de brännbara ämnena. Om rganisatinen till exempel lider av lönsamhetsprblem ch ratinaliseringar diskuteras, bör man tala m hur medarbetaren känner inför detta ch hur denne knkret kan bidra till att lösa prblemen. En mycket mänsklig försvarsmekanism är att förtränga svårigheter. Arbetsledaren bör i detta läge ta ansvar fullt ut ch våga vara persnlig. Det är bättre att sm arbetsledaren erkänna att man inte vet vad sm kmmer att hända ch diskutera ch kartlägga alternativa scenarier. Om r råder på arbetsplatsen ch nedskärningar är ett aktuellt alternativ, skall arbetsledaren ta upp detta. Utvecklingssamtal är ett bra frum för att föra ut fakta ch fånga upp idéer. 47

5 Hur inleder man? När ni sitter tillsammans är det enklast att börja med rden "Jaha, nu sitter vi här tillsammans ch skall ha vårt utvecklingssamtal. Vad har du tänkt på inför samtalet? Vad tycker du att vi ska prata m?" Det är viktigt att betna vårt samtal. Det är ett ömsesidigt samtal. Börja alltid med att prata m det ni skall prata m ch diskutera förväntningarna inför samtalet. Låt därefter din samtalspartner ta upp det sm är mest angeläget. Många tycker att man skall värma upp genm att vara litet persnlig. Det kan vara ett lämpligt sätt att känna av stämningen ch närma sig varandra. Att tala m bilkön, vädret eller någt annat alldagligt visar att samtalsparterna, trts sina lika rller, lever i samma verklighet. Du väljer det sm passar. Ibland kan den typen av kallprat kännas tmt ch överflödigt. Hur avslutar man? Varje utvecklingssamtal bör avslutas med en tillbakablick. Blev det här samtalet vad vi hade tänkt? Har vi pratat m det vi km överens m? Vad har vi kmmit fram till? Det är värdefullt m båda parter inför varandra ch sig själv kan frmulera vad samtalet givit dem. Se alltid till att tiden räcker till för att göra denna utvärdering inm ramen för den överenskmna samtalstiden. Ett utvecklingssamtal kan exempelvis dispneras så här: inledning fem min, det vi avtalat att tala m 45 min ch avslutning 10 min. Om denna ram hålls har båda parter givit varandra en bra förutsättning för att samtalet blir meningsfullt. Det stimulerar dessutm till nästa utvecklingssamtal, ett samtal sm då blir en naturlig uppföljning av det första. Glöm inte att säga några rd m nästa utvecklingssamtal, för att skapa kntinuitet ch markera frtsättningen på ert samtal. Hur förbereder man sig? Det vanligaste idag är att arbetsledaren tar initiativet till utvecklingssamtalet ch medarbetaren får veta vilken dag ch vilken tid samtalet skall äga rum. Samtalet skall alltid bkas in några dagar innan det skall äga rum så att båda parter mentalt ch praktiskt kan förbered sig. Det viktiga är att båda parter i förväg tänker igenm vad de vill få ut av samtalet, samt att man i början av samtalet stämmer av detta. Genm att förbereda sig visar man att samtalet är någt att ta på allvar. Utrymme för spntana samtal skall alltid finnas, men dessa har en annan karaktär ch ett annat syfte. Genm att förbereda sig inför utvecklingssamtalet visar du respekt för din samtalspartner ch dig själv samt även för själva samtalet. Det är viktigt att såväl arbetsledare sm medarbetare förbereder samtalet ch då kan det vara bra att utgå ifrån denna stödlista: Vad skall vi samtala m denna timme? Vad är vår verksamhetsidé? Hur ser du på din arbetsuppgift? Hur tycker du att vår rganisatin skall utvecklas på bästa sätt? På vilket sätt kan du bidra till rganisatinens utveckling? Hur tycker du att ert samarbete fungerar? Vilka är dina starka respektive svaga sidr? Vad har detta samtal givit ss? Vad har vi kmmit fram till ch hur går vi vidare? Vilka frågr skall vi diskutera gemensamt i arbetsgruppen? Är det några frågr av de vi diskuterat sm bör tas upp i arbetsgruppen? Denna stödlista kan se lika ut i lika rganisatiner. I varje rganisatin finns ckså specifika förutsättningar sm kan föranleda ytterligare frågr. (Källa: Marika Rnthy-Östberg: "Samtal sm utvecklar", Liber-Hermds 1992.) 48

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015 Verksamhetsplan Södra försklmrådet 2014-2015 Innehåll 1 Södra försklmrådet, Avesta kmmun... 3 1.1 Vår rganisatin... 3 1.2 Inledning... 3 2 Styrdkument... 4 3 Södra försklmrådets pririterade utvecklingsmråden,

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014.

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014. Anteckningar ifrån Dialg för ett lärande Väsby 18 nvember 2014. Grupp: Organisatin ch styrning Målstyrning med hjälp av systematiskt kvalitetsarbete Mål Hur? - Stimulera systematiskt kvalitetsarbete -

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser

Läs mer

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014-2015 förskola

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014-2015 förskola Vejbystrands skla ch försklas årliga plan för likabehandling ch mt diskriminering ch kränkande behandling Läsåret 2014-2015 förskla Trygghetsgruppen Bdil Nrdkvist (sammankallande) Eva Maria Oladttir Malin

Läs mer

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje Plan mt diskriminering ch annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska försklan i Södertälje Uppdaterad 2015-08-31 Innehållsförteckning 1. Visin... 3 2. Förankring av Planen mt diskriminering ch

Läs mer

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 Svenska Förankring i kursplanens syfte: frmulera sig ch kmmunicera i tal ch skrift, läsa ch analysera skönlitteratur ch andra texter för lika syften, anpassa språket efter lika

Läs mer

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård Nya vårdfrmer för patienter med allvarliga självskadebeteenden ch allra störst behv av heldygnsvård Dkumentatin från natinell ledningsknferens den 7:e maj 2014 Uppföljningsknferens planerad till 14 ktber

Läs mer

Uppföljning. Nej. Ibland ombeds du skriva ett eget svar. Det är då markerat med en skrivande hand:?, se exempel:

Uppföljning. Nej. Ibland ombeds du skriva ett eget svar. Det är då markerat med en skrivande hand:?, se exempel: Uppföljning Om du inte längre ger stöd/vård till din närstående var då vänlig att endast besvara frågrna 1 till 11. Vi skulle även uppskatta m du vill ta tillfället i akt ch skriva någn kmmentar på den

Läs mer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer Delmarknad 4: Privatmarknaden - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innvatörer N E W S Innehåll Bakgrund... 3 Delmarknad 4: Privatmarknaden... 4 Intrduktin... 4 Struktur ch rganisatin... 4 Användarnas

Läs mer

Fastställd av Ålands landskapsregering

Fastställd av Ålands landskapsregering RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...

Läs mer

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser KmBas-prjektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 27 inm ramen för Miltnprjektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnser Ll Lebedinski 21-4-8 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material...

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gustavslundsklan, 2015-2016 Innehållsförteckning Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen... 2 Vår visin... 2 Delaktighet... 2 Utvärdering av planen för läsåret

Läs mer

Vattenfall Innovation Awards

Vattenfall Innovation Awards Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer

Läs mer

INTRODUKTION TILL DEN INTERKULTURELLA HANDLEDNINGSMODELLEN

INTRODUKTION TILL DEN INTERKULTURELLA HANDLEDNINGSMODELLEN INTRODUKTION TILL DEN INTERKULTURELLA HANDLEDNINGSMODELLEN Den interkulturella handledningsmdellen har inm ramen för Lenard da Vinci Transfer f Innvatin utvecklats i samarbetsprjektet CIVET en förkrtning

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Hållbart ledarskap i Alvesta kommun

Hållbart ledarskap i Alvesta kommun Hållbart ledarskap i Alvesta kmmun Trun Israelssn Jessica Rström Dkumentinfrmatin Titel: Innehåll: Dkumentet är sammanställt av: Prjektbeställare: Färdigställd: Hållbart ledarskap i Alvesta kmmun Resultat

Läs mer

Omsorgsnämnden!!"#$%& 08-01-28

Omsorgsnämnden!!#$%& 08-01-28 Omsrgsnämnden!!"#$%& 08-01-28 '( Denna rapprt är 2008 års kvalitetsredvisning/verksamhetsplan för RE vård ch gruppbstäder. Plenheten, hälsfrämjande arbetet, behvsbedömarrganisatinen, medicinskt ansvarig

Läs mer

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015 Handbk Samrdnad Individuell Plan 2015 Sammanställd ch revideras av den Lkala Ledningsgruppen Västbus. Inledning Tanken med denna handbk är att du sm handläggare ch/eller sm sammankallande skall få infrmatin

Läs mer

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Centrala Sacorådet i Malmö stad Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter

Läs mer

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04).

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04). Rektrs beslut Rektr 2011-01-31 MDH1.5-1066/10 Handläggare Tmmy Stridh IT-strategi Beslut Rektr beslutar att fastställa bifgad IT-strategi. IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF

Läs mer

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun Riktlinjer för individuell planering ch dkumentatin av genmförandet av insatser inm särskilda benden i Törebda Kmmun Beslutat av kmmunstyrelsen 2012-05-02 diarienummer KS 2011/0232 Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Att ge till ideella organisationer

Att ge till ideella organisationer Att ge till ideella rganisatiner En diskussin m givarens intressentrelatin med Djurens Rätt Martin Dahl & Axel Hult Ämne: Företagseknmi C Ventilerad HT 2012 Handledare: Virpi Havila Företagseknmiska Institutinen

Läs mer

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI HISTORIK Cradle Net grundades 2009 med syfte att tillämpa ch sprida infrmatin m cirkulär eknmi i Sverige. Nätverket har sedan starten fått mycket uppmärksamhet i media

Läs mer

Övertalighet inom förskola, grundskola och gymnasium

Övertalighet inom förskola, grundskola och gymnasium Övertalighet inm förskla, grundskla ch gymnasium Juridiskt spelrum Ledarskapsfrågan Mål ch resultat Stefan Anderssn Tmmy Hellström Snnie Eklund 1 Innehållsförteckning 1. Intrduktin a. Frågeställning b.

Läs mer

Beskrivning av Metakatalog. Sundsvalls kommun

Beskrivning av Metakatalog. Sundsvalls kommun Beskrivning av Metakatalg Sundsvalls kmmun Innehåll 1. ALLMÄNT OM METAKATALOGEN... 3 2. SYFTE... 3 2.1 AUTOMATISERING AV IT-ADMINISTRATION... 3 2.1.1 Effektivisering av IT-administratin... 4 2.2 VIDAREUTNYTTJANDE

Läs mer

Utvärdering av Pilotprojektet Bärkraft intensiv

Utvärdering av Pilotprojektet Bärkraft intensiv Utvärdering av Piltprjektet Bärkraft intensiv Sammanfattning Piltprjektet Bärkraft intensiv har genmförts inm ramen för prjektet Förnybar energi från de gröna näringarna för att testa hur LRF genm ett

Läs mer

Handikappersättningen

Handikappersättningen Hur mycket får man i Handikappersättningen är 36, 53 eller 69 prcent av prisbasbelppet~( berende på vilket behv du har av hjälp ch hur stra dina merkstnader är på grund av funktinsnedsättningen. Handikappersättning

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

Vad betyder hållbar utveckling?

Vad betyder hållbar utveckling? Exempel från: Håll Sverige Rent Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell rganisatin sm verkar för att minska nedskräpning, främja återvinning ch öka miljömedvetenheten. Vad betyder hållbar utveckling?

Läs mer

Innvatiner alla är vi kreativa Anna Frm-Lindqvist Köpmangatan 10 931 31 Skellefteå 070-218 19 56 0910-520 08 anna@euniqem.cm www.euniqem.cm Vad kräver framtiden? Försörjningsbördan för våra barn Den glbala

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring 1 (8) PM Dk.bet. 2015-06-08 Analysavdelningen Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring i krthet: Fördelar: Möjlighet

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

tf'& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Finansieringslots Jönköpings län Science Park Jönköpings län 20 15-01 2016-12 Nytt 100 000 kr

tf'& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Finansieringslots Jönköpings län Science Park Jönköpings län 20 15-01 2016-12 Nytt 100 000 kr Referens Mikael Gustafssn tf'& ~, /jt( 6/!1 tr ;Jt-1. 20141027 Beteckning R12514 Antal sidr 1 (3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut:

Läs mer

DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN

DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN Uppbyggnad av undervisningen 6 dagar närundervisning, varje dag utgör en mdul Deltagaren kan välja valfritt antal mduler dck minst 2 grundmduler ch 1 specificeringsmdul

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

Riktlinjer och arbetssätt för Synpunkt Höör

Riktlinjer och arbetssätt för Synpunkt Höör 2014-11-27 1 (7) Riktlinjer ch arbetssätt för Synpunkt Höör Inledning Höörs kmmun arbetar kntinuerligt med att utveckla verksamheterna utifrån medbrgarnas behv ch samhällets förändringar. Ett viktigt underlag

Läs mer

AppGate och Krisberedskapsmyndighetens basnivå för informationssäkerhet, BITS

AppGate och Krisberedskapsmyndighetens basnivå för informationssäkerhet, BITS AppGate ch Krisberedskapsmyndighetens basnivå för infrmatinssäkerhet, BITS En intrduktin i säkerhet. AppGate AppGate är ett svenskt säkerhetsföretag med sina rötter inm försvarsindustrin. AppGates teknik

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3 .. Sammanställning Psykiatriråd nummer Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna 1a - 1e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,

Läs mer

Isbrytare, lagbildning och energikickar

Isbrytare, lagbildning och energikickar Isbrytare, lagbildning ch energikickar Den här kursen Oavsett det är ett mindre möte hemma hs dig eller ett större utbildningsseminarium vill vi alla känna att vi har etablerat gemenskap med våra linvänner.

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

Kort användarmanual för Test och quiz i Mondo 2.0

Kort användarmanual för Test och quiz i Mondo 2.0 Krt användarmanual för Test ch quiz i Mnd 2.0 Denna användarmanual är en krtversin av en längre användarmanual ch innehåller de viktigaste delarna för att kmma igång med användningen av Test ch quiz. För

Läs mer

Ny fastighetsmäklarlag. Vitec Mäklarsystem

Ny fastighetsmäklarlag. Vitec Mäklarsystem Ny fastighetsmäklarlag Vitec Mäklarsystem Juni 2011 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Sammanfattning av den nya fastighetsmäklarlagen... 3 3. Jurnalplikten med checklistr... 4 4. Sidtjänster...

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

Molntjänster från Microsoft En checklista för vårdorganisationer i Sverige

Molntjänster från Microsoft En checklista för vårdorganisationer i Sverige Mlntjänster från Micrsft En checklista för vårdrganisatiner i Sverige Att börja använda mlntjänster inm sjukvården är inte längre en fråga m, utan frågan är snarare när. Men vilken mlnlösning ska man välja?

Läs mer

Kvalitetsredovisning CVL Centrum för vuxnas lärande Perioden augusti 2012-juni 2013

Kvalitetsredovisning CVL Centrum för vuxnas lärande Perioden augusti 2012-juni 2013 Kvalitetsredvisning CVL Centrum för vuxnas lärande Periden augusti 2012-juni 2013 2013-06-25 Innehåll 1. Organisatin 4 1.1 Beskrivning av rganisatinen... 4 1.2 Sklledning... 4 1.3 Administratin ch vägledning...

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

ACD Accelerated Competitive Dialogue

ACD Accelerated Competitive Dialogue 1(6) ACD Accelerated Cmpetitive Dialgue Bertil Danared Accelerated Cmpetitive Dialgue ( ACD ) är en wrkhpbaserad ch interaktiv upphandlingsfrm, där utvalda anbudsgivare bjuds in att på ett strukturerat

Läs mer

Handlingsplan för kris- och katastrofsituationer

Handlingsplan för kris- och katastrofsituationer Ankarsviks skla Handlingsplan för kris- ch katastrfsituatiner 2010-12-08 Vad är en kris? Ett psykiskt tillstånd man kan sägas befinna sig i då man råkat in i en sådan livssituatin att ens tidigare erfarenheter

Läs mer

Studiecirkelmaterial. NPF och arbete

Studiecirkelmaterial. NPF och arbete Studiecirkelmaterial NPF ch arbete Om Riksförbundet Attentin ch prjektet Vägar till jbb Riksförbundet Attentin är en intresserganisatin för persner med neurpsykiatriska funktinsnedsättningar (NPF) såsm

Läs mer

När du och jag ber, hur ofta insisterar vi på att Gud ska svara?

När du och jag ber, hur ofta insisterar vi på att Gud ska svara? Christian Mölks Bibelkmmentarer Psalm 4 Psaltaren har ända sedan dess psalmer skrevs fungerat sm en mycket ppulär bönebk! Tack vare dess fta väldigt allmänt skrivna böner ch sånger har trende genm alla

Läs mer

Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsforums Mandatgrupp

Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsforums Mandatgrupp Datum: 2013-06-16 Rev: 2014-06-25 Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsfrums Mandatgrupp Deltagare: Eva-Marie Marklund Christel Gustafssn Jakim Hlback Gabriella Uhrdin Mikael Sleman Åsa Möller Helena

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013 Läsåret 2012/2013 Antnässkolan

Kvalitetsredovisning 2013 Läsåret 2012/2013 Antnässkolan Kvalitetsredvisning 2013 Läsåret 2012/2013 Antnässklan 1 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Ett systematiskt kvalitetsarbete... 4 3 Förskleklass... 5 4 Fritidshem... 6 4.1 Resultat... 6 4.1.1 Nrmer

Läs mer

Kvalitetsredovisning. för förskolorna i Kisa. Tornhagen, Bäckgården, Berget och Glimten

Kvalitetsredovisning. för förskolorna i Kisa. Tornhagen, Bäckgården, Berget och Glimten Kvalitetsredvisning för försklrna i Kisa Trnhagen, Bäckgården, Berget ch Glimten 2009 / 2010 Innehållsförteckning Inledning Presentatin Organisatin Eknmi Frtbildning Insatser Åtgärder enligt förgående

Läs mer

Utvärdering av övningar. En handbok för utvärdering av stabsoch beslutsövningar. KBM:s utbildningsserie 2007:2

Utvärdering av övningar. En handbok för utvärdering av stabsoch beslutsövningar. KBM:s utbildningsserie 2007:2 Utvärdering av övningar En handbk för utvärdering av stabsch beslutsövningar KBM:s utbildningsserie 2007:2 Utvärdering av övningar En handbk för utvärdering av stabs- ch beslutsövningar Titel: Utvärdering

Läs mer

Våra mål och förbättringar

Våra mål och förbättringar Våra mål ch förbättringar 2015 Vi är ett väletablerat namn på marknaden när det gäller inrikes ch utrikestransprter, till framför allt den franska marknaden. Vi kan transprter ch service. Vi ser varje

Läs mer

Feeling.nu. Examensarbete Våren 2008 Interaktionsdesign Malmö Högskola

Feeling.nu. Examensarbete Våren 2008 Interaktionsdesign Malmö Högskola Examensarbete Våren 2008 Interaktinsdesign Malmö Högskla Feeling.nu Ett prjektarbete m att överföra en känsla från butik till Internet för att nå ut till en större kundkrets ch skapa kundstöd www.feeling.nu

Läs mer

Riktlinjer för digital referensservice

Riktlinjer för digital referensservice Riktlinjer för digital referensservice March 2005 INLEDNING "Termerna 'virtuell referenstjänst', 'digital referenstjänst', 'elektrnisk referenstjänst', 'infrmatinstjänster på Internet' ch 'referenstjänst

Läs mer

Processbeskrivning ITIL Change Management

Processbeskrivning ITIL Change Management PrcIT-P-012 Prcessbeskrivning ITIL Change Management Lednings- ch kvalitetssystem Fastställt av IT-chef/biträdande IT-chef 2014-02-06 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symbler i prcessbeskrivningarna

Läs mer

Auktorisering och grupphantering. Projektplan

Auktorisering och grupphantering. Projektplan SUNET Auktrisering ch grupphantering Prjektplan Sid 1 (8) SUNET Innehåll Auktrisering ch grupphantering... 1 Prjektplan... 1 Prjektdirektiv... 3 Mål... 4 Prjektmål... 4 Effektmål... 4 Avgränsningar...

Läs mer

Vattenfall Eldistribution AB

Vattenfall Eldistribution AB Bilaga 2 Samrådsredgörelse avseende ny- ch mbyggnad av Vattenfalls 70 kv anslutningsledningar till transfrmatrstatin i Ösm, Nynäshamns kmmun Bild 1 Vy över landskapet med transfrmatrstatinen till vänster

Läs mer

Social dokumentation. Föreläsning med Katarina Lindblad, jur.kand.

Social dokumentation. Föreläsning med Katarina Lindblad, jur.kand. Scial dkumentatin Föreläsning med Katarina Lindblad, jur.kand. S Scial dkumentatin Med scial dkumentatin avses dkumentatin sm mfattas av bestämmelserna i scialtjänstlagen, lagen m stöd ch service till

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

Riktlinje delegering, Falkenbergs kommun

Riktlinje delegering, Falkenbergs kommun Riktlinje delegering, Falkenbergs kmmun HSL-pärm, avsnitt Delegering av Häls- ch sjukvård FALKENBERGS KOMMUN Scialförvaltningen Falkenbergs kmmun Innehåll RIKTLINJER FÖR DELEGERING AV MEDICINSKA ARBETSUPPGIFTER

Läs mer

Protokoll för styrelsemöte i Järfällagymnasterna - 2015-04- 16

Protokoll för styrelsemöte i Järfällagymnasterna - 2015-04- 16 1(5) Prtkll för styrelsemöte i Järfällagymnasterna - 2015-04- 16 Datum: 2015-04-16 Tid: 18-21 Närvarande: Styrelsen: Pierre Erikssn, Tva Sörén, Ylva Sundelin, Cilla Söderhäll, Ltta Stlt, Helena Hjertén,

Läs mer

Processbeskrivning fakturahantering

Processbeskrivning fakturahantering ST 2013/288-1.1 Prcessbeskrivning fakturahantering Beslutat av Charltte Byström Gäller från 2013-06-12 Innehåll Fakturahantering LNU 3 Fakturahantering 3 Prccessbeskrivning 4 Rller/ansvar 4 Arbetsmment

Läs mer

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014 KMMUNLEDNINGSKNTRET Handläggare Ditz Catrin Nilssn Maria Datum 2015-02-03 Diarienummer KSN-2014-1679 Kmmunstyrelsen Kmmunrevisinen: granskning av generella IT-kntrller 2014 Förslag till beslut Kmmunstyrelsen

Läs mer

Utanför upptrampade stigar

Utanför upptrampade stigar FU rapprt 2010:6 FU Välfärd Arbetsrapprt 2010:4 Utanför upptrampade stigar Utvärdering av prjektet En studie av förebyggande hembesök hs äldre i Gävlebrg Anhörigstödjare på sjukhuset i Gävle ett samarbete

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

Samverkansavtal. Kunskapskolan i Sverige AB Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund. Giltighet from 2010-08-01 tills vidare med 3 månaders uppsägningstid.

Samverkansavtal. Kunskapskolan i Sverige AB Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund. Giltighet from 2010-08-01 tills vidare med 3 månaders uppsägningstid. Samverkansavtal Kunskapsklan i Sverige AB Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund Giltighet frm 2010-08-01 tills vidare med 3 månaders uppsägningstid. Kunskapssklan i Sverige AB 1 (9) Innehåll SAMVERKANSAVTAL

Läs mer

Aktivister kampanjar mot abortförbudet på Irland under Hörby marknad 1-2 juli. Läs mer om hur det har gått under sommarkampanjen på sida 2

Aktivister kampanjar mot abortförbudet på Irland under Hörby marknad 1-2 juli. Läs mer om hur det har gått under sommarkampanjen på sida 2 l l AUGUSTI 2015 l l Aktivister kampanjar mt abrtförbudet på Irland under Hörby marknad 1-2 juli. Läs mer m hur det har gått under smmarkampanjen på sida 2 2 INTERNATIONELLA RÅDSMÖTET ICM kmmer i år att

Läs mer

Beslut och protokoll från Ungdomens kyrkodagar 2015. Foto: Linda Leskinen

Beslut och protokoll från Ungdomens kyrkodagar 2015. Foto: Linda Leskinen BeslutchprtkllfrånUngdmenskyrkdagar2015 Ft: Linda Leskinen SammandragavUK:sbeslut2015 Initiativ till diskussin: Unisex eller inte? Ärendet ändrades av utskttet till en mtin. UK:s beslut: UK uppmanar församlingarna

Läs mer

Ekonomiska rutiner inom Göta studentkår

Ekonomiska rutiner inom Göta studentkår Sida 1/13 Eknmiska rutiner inm Göta studentkår Fastställd: 2012-06-20 Reviderad: exp@gta.gu.se 411 34 Götebrg www.gta.gu.se Sida 2/13 Innehåll Grundläggande infrmatin... 3 Handbkens syfte... 3 Styrdkument...

Läs mer

KONSTPROGRAM HUS 511/001 Campus US Projnr: 70001366 Delprojektnr. konst: 70002210

KONSTPROGRAM HUS 511/001 Campus US Projnr: 70001366 Delprojektnr. konst: 70002210 1 /001 Campus US Prjnr: 70001366 Delprjektnr. knst: 70002210 Landstinget Östergötland Övergripande tema: Tydlighet, campuskänsla, stadsmässighet Innehåll: Övergripande knstprgram 2012-2015 Knst i samtidens

Läs mer

OM DET VAR DU ETISKA DILEMMAN. Åtta kortfilmer för högstadiet Ämne: religion

OM DET VAR DU ETISKA DILEMMAN. Åtta kortfilmer för högstadiet Ämne: religion OM DET VAR DU ETISKA DILEMMAN Åtta krtfilmer för högstadiet Ämne: religin Prducerade av studenter i tv-prduktin på Stckhlms dramatiska högskla i samarbete med UR Prjektledare Anna Hylander, UR pedaggisk

Läs mer

Instruktioner för mappning av individer till NY-läge

Instruktioner för mappning av individer till NY-läge PM 01-0-5 Genmförandekmmittén för nya Plismyndigheten Ju 01:16 ORG-1 Instruktiner NY-läge Instruktiner för mappning av individer till NY-läge Intrduktin Inm ramen för prjekt ORG-1 har ett förslag till

Läs mer

KURSER & UTBILDNINGAR Hösten 2009 & Våren 2010

KURSER & UTBILDNINGAR Hösten 2009 & Våren 2010 KURSER & UTBILDNINGAR Hösten 2009 & Våren 2010 Bdy Mind Sul MT AB 2009 www.bdymindsul-mt.cm 1 VÄLKOMMEN! Mitt namn är Mnica Thengberg,ch jag hälsar Dig välkmmen till Bdy Mind Sul s kurser ch utbildningar

Läs mer

Delrapport inom projektet Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter inom allmännyttans bestånd 2007-2010.

Delrapport inom projektet Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter inom allmännyttans bestånd 2007-2010. Hur ser rdföranden på utvecklingen efter mbildningen? En uppföljning av bstadsrättsföreningar sm bildades 1999-2004 Delrapprt inm prjektet Ombildning av hyresrätter till bstadsrätter inm allmännyttans

Läs mer

Ledning för kvalitet i vård och omsorg

Ledning för kvalitet i vård och omsorg Ledning för kvalitet i vård ch msrg Förrd Denna skrift riktar sig till förtrendevalda, vårdgivare ch chefer med ansvar för vård ch msrg. Syftet är att stimulera till att utvecklingen av kvalitetssystem

Läs mer

Hur fungerar information och kommunikation inom äldreomsorgen?

Hur fungerar information och kommunikation inom äldreomsorgen? 2003:042 SHU EXAMENSARBETE Hur fungerar infrmatin ch kmmunikatin inm äldremsrgen? En survey-undersökning m ffentlig äldremsrg i två kmmuner i Västerbtten TINA LUNDGREN JOHANNA SÖDERBERG Samhällsvetenskapliga

Läs mer

REHABILITERING TILL ARBETE FÖR PERSONER MED PSYKISKT FUNKTIONSHINDER

REHABILITERING TILL ARBETE FÖR PERSONER MED PSYKISKT FUNKTIONSHINDER REHABILITERING TILL ARBETE FÖR PERSONER MED PSYKISKT FUNKTIONSHINDER ETTÅRSUPPFÖLJNING AV EN VERKSAMHET ENLIGT SUPPORTED EMPLOYMENT-METODIK I UMEÅ Ulla Nygren Urban Markström Mikael Sandlund INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer