13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO"

Transkript

1 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna (ch NBV). Att stämma av den sciala gemenskapen. Att stämma av ledarskapet till exempel med avseende på Tydlighet. Möjliggörare. Återkppling. Ett ömsesidigt samtal där samtalstiden ska tas i anspråk i ungefär samma utsträckning av arbetstagaren sm av arbetsledaren. Innehåll Arbetsinnehåll, kpplat till befattnings-/prjektbeskrivning, årsplan ch rutiner. Prestatin sedan förra samtalet. Ledarskapet, se van. Genmgång av verksamhetsplanens innehåll ch hur genmförandet har fungerat. Hur den sciala situatinen ser ut på arbetet generellt, i arbetsgruppen ch persnligt. Särskilt för medarbetare sm har fyllt 60 år hur denne ser på sin framtida pensinering. Kmpetensutveckling. Arbetsverktyg. Arbetsvillkr ch lön. Frekvens Vi bör genmföra utvecklingssamtal två gånger per år. Vårsamtalet i mars - utvecklingssamtalet samrganiseras med lönesamtalet. Höstsamtalet i ktber - utvecklingssamtal (vissa frågr sm kan ha bärighet på budget) diskussin m persnlig kmpetensplan. Samtalet ska vara i ca en timme. Förberedelser Läs gärna Bakgrund ch fördjupning på nästa sida ch framåt. Arbetsledaren förbereder ett frågeunderlag till medarbetarna. Förbered ett eventuellt lönevärderingsinstrument. Underlagen ska ges till arbetstagaren cirka en vecka före samtalet. Dkumentatin Samtalen ska dkumenteras. Hur det görs bestäms mellan arbetsledare ch arbetstagare. Båda ska ha tillgång till samma dkumentatin. 44

2 Bakgrund ch fördjupning m utvecklingssamtal Utvecklingssamtal är ett samtal sm har ett speciellt syfte ch speciella förutsättningar. Vad är ett utvecklingssamtal? Ett utvecklingssamtal är ett regelbundet återkmmande ch väl genmtänkt samtal mellan en medarbetare ch dennes arbetsledare. Samtalet bör vara en utvecklande dialg där man diskuterar rganisatinens uppgift, samarbete i rganisatinen, arbetsuppgifterna, relatinen mellan samtalsparterna ch andra angelägna frågr sm rör arbetssituatinen. Utvecklingssamtalet är helt enkelt ett tillfälle för en arbetsledare ch medarbetaren att störda få prata m sin nuvarande ch framtida arbetssituatin. Man kan se utvecklingssamtalet sm ett ledarskapsverktyg. En ledares främsta uppgift är att vägleda, stödja ch inspirera sina medarbetare. Utvecklingssamtalet är ett bra tillfälle för arbetsledaren att stämma av ch dra upp riktlinjer för arbetet genm att samtala med sina medarbetare. Utvecklingssamtal är ett sätt att i en öppen kntinuerlig dialg stämma av de ömsesidiga förväntningar ch krav man har på varandra. Utvecklingssamtal är ckså ett tillfälle att jämka samman ch anpassa rganisatinens behv efter individernas behv. Utveckling innebär förändring Ordet utveckling innebär förändring, vilket är en prcess. Utveckling är någt sm ständigt är i rörelse. Att medverka i en prcess är att acceptera en ständig förändring, både av ss själva ch av vår mgivning. I utvecklingssamtalet utgår man från den persnliga ch yrkesmässiga utvecklingen ch det handlar m en dialg sm förs i ett gemensamt syfte, nämligen att utveckla arbetsplatsen ch hela rganisatinen. Medarbetaren ch arbetsledaren har samma mål ch de måste samtala för att förstå varandra ch nå sitt gemensamma mål. Utvecklingssamtal handlar m kmmunikatin ch ytterst m att nå rganisatinens mål. Arbetsledar- ch medarbetarrllen i utvecklingssamtalet bygger på en balans i samtalet där parterna respekterar varandra. Arbetsledare ch medarbetare är medvetna m att kvaliteten i samtalet är grunden för resultatet. Förbättrade relatiner medför fta förbättrade arbetsprestatiner. Utvecklingssamtalet betnar smarbetets betydelse för utfallet av arbetet: samarbetet mellan arbetsledare ch medarbetare, samarbetet inm den grupp man tillhör ch samarbetet mellan lika grupper eller förbund inm rganisatinen. Vad är syftet med utvecklingssamtal? Det yttersta syftet med utvecklingssamtal är att utveckla rganisatinen. Denna utveckling kan bara ske i samspel med medarbetarna. När medarbetarna i rganisatinen utvecklas persnligt ch yrkesmässigt, leder detta till att hela rganisatinen utvecklas. Utvecklingssamtal är ckså ett sätt att ge alla medarbetare möjlighet att uttrycka sina tankar, idéer ch önskemål. För rganisatinens ledning är det ckså ett tillfälle att uttala vad de önskar ch kräver av varje enskild medarbetare. Utvecklingssamtal syftar ckså till att förbättra kvaliteten på kmmunikatinen i rganisatinen. Ur arbetsledarens synvinkel är utvecklingssamtal ett verktyg för effektivare ledarskap. Styrelsen bär huvudansvaret för verksamheten, ch med hjälp av utvecklingssamtal kan arbetsledaren stämma av att medarbetaren/medarbetarna strävar mt samma mål ch utvärdera arbetsinsatser ch samarbetsfrmer. Dessutm kan arbetsledaren få återföring på sitt ledarskap ch därmed utvecklas sm ledare. Från arbetsledarens perspektiv är utvecklingssamtal främst ett sätt att Utveckla rganisatinen ch mer effektivt lösa dess uppgift Försäkra sig m att alla arbetar för en gemensam sak Försäkra sig m att rätt persn arbetar på rätt plats Följa upp lika arbetsinsatser ch samarbetsfrmer 45

3 För medarbetaren handlar utvecklingssamtalet främst m att tillfredsställa de grundläggande mänskliga behven av att vara behövd, ingå i en gemenskap ch få återföring på arbetsinsatserna. Det är ett tillfälle att få veta hur ens insats uppfattas ch en möjlighet att få stöd ch hjälp med någn svår fråga. Från medarbetarens perspektiv är utvecklingssamtalets syfte att Tala med ch lära känna sin arbetsledare närmare Berätta hur arbetssituatinen egentligen ser ut Förklara hur det fungerar i gruppen Kmma med idéer m hur arbetet kan förändras Klargöra utvecklingsbehv ch persnliga mål Det är viktigt att klargöra syftet med utvecklingssamtalet när man bkar in det ch gärna påminna m det när man börjar samtala. Hur för man ett utvecklingssamtal? Bilden här nedan visar hur ett utvecklingssamtal kan innehålla allt från sakfrågr till värderingsfrågr. Samtalet rör sig upp ch ner längs med den ldräta axeln, allt ifrån frågr sm rör djupa persnliga tankar till knkreta sakfrågr. I den nedre sfären samtalar vi på en lgisk nivå, vi planerar verksamheten, utbyter infrmatin, ställer faktafrågr ch diskuterar mål ch resultat. I den övre sfären talar vi m mer känsliga saker. Där diskuterar vi känslr, attityder, värderingar ch relatiner. Idealet är en kmbinatin mellan lgisk tanke ch känsla, det är då vi för ett utvecklande samtal. Kmfrtgränsen markerar skiljelinjen mellan vad sm är artigt, bekvämt ch accepterat att tala m ch vad sm är mer krävande att tala m. Samtal sm håller sig under kmfrtgränsen är inte riktiga utvecklingssamtal. Sådana samtal vars avsikt exempelvis kan vara att planera verksamheten, inventera utbildningsbehv eller förmedla infrmatin klassificeras istället sm vanliga arbetssamtal. Ett idealt utvecklingssamtal börjar i rig ch pendlar därefter över ch under kmfrtgränsen, såsm bilden visar. 46

4 Utvecklingssamtalet bör innehålla ämnen sm kan vara såväl vardagliga sm persnliga ch bekväma. Det är erhört väsentligt att man har md att samtala m grundläggande värderingar samt m relatiner ch deras betydelse för samarbetet. Över kmfrtgränsen blir samtalen mer krävande, det innebär att vi måste ta risker, våga bryta tankemönstret ch vara öppna. Detta är för många vant ch därför undviker många att samtala på denna nivå. Å andra sidan uppfattas samtalen över kmfrtgränsen ftast sm mer meningsfulla. Det är dessa samtal sm förändrar ch utvecklar. Samtal på denna nivå innebär ckså större möjlighet att upptäcka någt nytt m sig själv ch m sin samtalspartner. Om utvecklingssamtal ch annan kmmunikatin på arbetsplatsen pendlar mellan den lgiska ch den känslmässiga sfären förebygger man kmmunikatinsprblem ch knflikter. Det är vanskligt men dessvärre vanligt att premiera den lgiska sidan ch skjuta emtinella ch sciala frågr åt sidan, vilket leder till en låg samtalskvalitet där man riskerar att stress, knflikter ch trygghet tar överhand. I ett utvecklingssamtal möts känsla ch lgik, ch därmed förankras de lgiska resnemangen i känsllivet. Det är emellertid frtfarande viktigt att i samtalen diskutera mål ch resultat sm ligger under kmfrtgränsen. Men genm att byta fkus ch utgå från människan ch inte resultatet, kmmer vi på ett mer naturligt sätt att diskutera de lgiska frågrna. Det är stimulerande att lcka fram vad människr innerst inne trr på ch vad sm driver dem. Det är mer intressant ch meningsfullt än att enbart diskutera krav ch måluppfyllelse. Mål sätts, ch när de är uppnådda - vad finns då kvar? Visinen ch idéerna bär vi inm ss. Får dessa hållas levande föds fta nya idéer ch nya möjligheter blir synliga. Vad skall man tala m? Samtalet skall handla m arbetssituatinen ch utgå från medarbetarens upplevelser ch känslr inför sitt arbete. Medarbetarna skall få möjlighet att uttrycka såväl sina yrkesmässiga sm sina persnliga sidr, eftersm yrkesmässig utveckling ch persnlig utveckling går hand i hand. Båda dessa sidr är berende av varandra. Hur ser samarbetet ut i arbetsgruppen? Hur fungerar samarbetet mellan arbetsledare ch medarbetare? Är man överens m mål ch vägarna till målen? Dessa frågr kräver mer av samtalsparterna än samtal m sakförhållanden. Det är enklare att hålla sig till samtalsämnen sm är mindre känslladdade, men då går ckså kvaliteten i samtalet förlrad. Samtalet skall ckså beröra relatinerna i arbetsgruppen. Låt medarbetaren berätta m hur han hn ser på sin rll i arbetsgruppen, arbetskamraternas rller ch uppgifter samt hur han/hn ser på din rll sm arbetsledare. Diskutera med din medarbetare vad sm kan förändras ch fungera bättre. Samtalet skall ckså klargöra medarbetarens ch arbetsgruppens bidrag till rganisatinens ttala utveckling. För att ett utvecklingssamtal skall upplevas sm mer än ett vanligt vardagssamtal måste man sätta in det i ett större sammanhang. Då kan samtalet inte enbart beröra frågr på individnivå. Man måste diskutera medarbetarens rll i ett sammanhang ch det måste finnas utrymme att samtala m känslr, upplevelser ch värderingar, dvs samtala vanför kmfrtgränsen. Ta upp aktuella frågr Utvecklingssamtalet skall handla m de frågr sm för tillfället är mest aktuella i rganisatinen, även m det är känsliga frågr sm kanske inte har färdiga svar. Om man hppar över dessa frågr upplevs samtalet sm lösryckt ch mtivatinen för samtalet försvinner. Diskutera därför det sm bekymrar dig ch din medarbetare idag ch ta upp de brännbara ämnena. Om rganisatinen till exempel lider av lönsamhetsprblem ch ratinaliseringar diskuteras, bör man tala m hur medarbetaren känner inför detta ch hur denne knkret kan bidra till att lösa prblemen. En mycket mänsklig försvarsmekanism är att förtränga svårigheter. Arbetsledaren bör i detta läge ta ansvar fullt ut ch våga vara persnlig. Det är bättre att sm arbetsledaren erkänna att man inte vet vad sm kmmer att hända ch diskutera ch kartlägga alternativa scenarier. Om r råder på arbetsplatsen ch nedskärningar är ett aktuellt alternativ, skall arbetsledaren ta upp detta. Utvecklingssamtal är ett bra frum för att föra ut fakta ch fånga upp idéer. 47

5 Hur inleder man? När ni sitter tillsammans är det enklast att börja med rden "Jaha, nu sitter vi här tillsammans ch skall ha vårt utvecklingssamtal. Vad har du tänkt på inför samtalet? Vad tycker du att vi ska prata m?" Det är viktigt att betna vårt samtal. Det är ett ömsesidigt samtal. Börja alltid med att prata m det ni skall prata m ch diskutera förväntningarna inför samtalet. Låt därefter din samtalspartner ta upp det sm är mest angeläget. Många tycker att man skall värma upp genm att vara litet persnlig. Det kan vara ett lämpligt sätt att känna av stämningen ch närma sig varandra. Att tala m bilkön, vädret eller någt annat alldagligt visar att samtalsparterna, trts sina lika rller, lever i samma verklighet. Du väljer det sm passar. Ibland kan den typen av kallprat kännas tmt ch överflödigt. Hur avslutar man? Varje utvecklingssamtal bör avslutas med en tillbakablick. Blev det här samtalet vad vi hade tänkt? Har vi pratat m det vi km överens m? Vad har vi kmmit fram till? Det är värdefullt m båda parter inför varandra ch sig själv kan frmulera vad samtalet givit dem. Se alltid till att tiden räcker till för att göra denna utvärdering inm ramen för den överenskmna samtalstiden. Ett utvecklingssamtal kan exempelvis dispneras så här: inledning fem min, det vi avtalat att tala m 45 min ch avslutning 10 min. Om denna ram hålls har båda parter givit varandra en bra förutsättning för att samtalet blir meningsfullt. Det stimulerar dessutm till nästa utvecklingssamtal, ett samtal sm då blir en naturlig uppföljning av det första. Glöm inte att säga några rd m nästa utvecklingssamtal, för att skapa kntinuitet ch markera frtsättningen på ert samtal. Hur förbereder man sig? Det vanligaste idag är att arbetsledaren tar initiativet till utvecklingssamtalet ch medarbetaren får veta vilken dag ch vilken tid samtalet skall äga rum. Samtalet skall alltid bkas in några dagar innan det skall äga rum så att båda parter mentalt ch praktiskt kan förbered sig. Det viktiga är att båda parter i förväg tänker igenm vad de vill få ut av samtalet, samt att man i början av samtalet stämmer av detta. Genm att förbereda sig visar man att samtalet är någt att ta på allvar. Utrymme för spntana samtal skall alltid finnas, men dessa har en annan karaktär ch ett annat syfte. Genm att förbereda sig inför utvecklingssamtalet visar du respekt för din samtalspartner ch dig själv samt även för själva samtalet. Det är viktigt att såväl arbetsledare sm medarbetare förbereder samtalet ch då kan det vara bra att utgå ifrån denna stödlista: Vad skall vi samtala m denna timme? Vad är vår verksamhetsidé? Hur ser du på din arbetsuppgift? Hur tycker du att vår rganisatin skall utvecklas på bästa sätt? På vilket sätt kan du bidra till rganisatinens utveckling? Hur tycker du att ert samarbete fungerar? Vilka är dina starka respektive svaga sidr? Vad har detta samtal givit ss? Vad har vi kmmit fram till ch hur går vi vidare? Vilka frågr skall vi diskutera gemensamt i arbetsgruppen? Är det några frågr av de vi diskuterat sm bör tas upp i arbetsgruppen? Denna stödlista kan se lika ut i lika rganisatiner. I varje rganisatin finns ckså specifika förutsättningar sm kan föranleda ytterligare frågr. (Källa: Marika Rnthy-Östberg: "Samtal sm utvecklar", Liber-Hermds 1992.) 48

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom Svenska Rddförbundet Prjekt #svenskrdd2020 barn ch ungdm Mål med prjektet ch för svensk rdd Det arbete sm görs i prjektet syftar till att skapa en gemensam färdriktning där resan frtsätter långt efter

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2015/2016 1 Likabehandlingsplanen presenterar försklans arbete för att främja barns lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering,

Läs mer

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling

Läs mer

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014 Rävekärrssklan Grundsklan F-6 Fågelbergsgatan 2-4 43133 Mölndal Tel: 031 674350 Rävekärrssklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2013/2014 Utbildningen ska utfrmas i överensstämmelse med

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015 Fritidshemmets uppdrag ch utmaningar ALP bservatörsutbildning 10 september 2015 Samtala två ch två- Vad tänker du på när du tänker på fritidshem? Innehållet vi skall ta ss an är Fritidshemmets styrdkument

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Att ta emot internationella gäster på Vilda Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015 Verksamhetsplan Södra försklmrådet 2014-2015 Innehåll 1 Södra försklmrådet, Avesta kmmun... 3 1.1 Vår rganisatin... 3 1.2 Inledning... 3 2 Styrdkument... 4 3 Södra försklmrådets pririterade utvecklingsmråden,

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskola Centrum förskolor. Läsåret 2016/2017

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskola Centrum förskolor. Läsåret 2016/2017 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskla Centrum försklr Läsåret 2016/2017 Oktber 2016 1 Innehållsförteckning Till dig sm är vårdnadshavare 2 Likabehandlingsplanens syfte 3

Läs mer

Information från socialkontorets ledningsgrupp

Information från socialkontorets ledningsgrupp PROTOKOLL LEDNINGSTRÄFF 2015-10-20 Närvarande: Berit Nrén, Christina Kvarnström, Erika Hanssn, Fredrik Nilssn, Inger Engström, Lena Sjölin, Peder Hanssn, Sture Veräjä, Åsa Israelssn, Eva Åkerlund Infrmatin

Läs mer

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Nolängen

Arbetsplan för förskolan Nolängen Arbetsplan för försklan Nlängen Läsåret 2015/2016 Alingsås kmmun, Barn- ch ungdmsförvaltningen, Utvecklingsenheten Pstadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefn: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61

Läs mer

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret 2013-2014

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret 2013-2014 AVESTA CENTRALA FÖRSKOLEOMRÅDE Verksamhetsplan Avesta centrala försklemråde Läsåret 2013-2014 Ett barn uppstår med nya sätt att vara i nya situatiner, i nya relatiner till de möjligheter, hinder ch nrmer

Läs mer

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan 2010-2011. Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar.

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan 2010-2011. Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar. Färingtfta sklas Likabehandlingsplan 2010-2011 Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, persnal ch föräldrar. Barn berättar inte alltid m kränkningar ch mbbning sm de själva

Läs mer

Digitala verktyg i musik

Digitala verktyg i musik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Digitala verktyg i musik I Lgr 11, del 2.2 m kunskaper står det att sklan ska ansvara för att varje elev efter genmgången grundskla kan använda mdern teknik

Läs mer

Likabehandlingsplan Personalkooperativet Kulingen 2013/2014

Likabehandlingsplan Personalkooperativet Kulingen 2013/2014 Likabehandlingsplan Persnalkperativet Kulingen 2013/2014 Persnalkperativet Kulingens arbete med att mtverka diskriminering ch kränkande behandling Likabehandlingsplan Innehållsförteckning 2 Bakgrund ch

Läs mer

Likabehandlingsplan Guldkroksskolan F-6 Bläckfisken

Likabehandlingsplan Guldkroksskolan F-6 Bläckfisken Likabehandlingsplan Guldkrkssklan F-6 Bläckfisken Läsåret 2015/2016 2(6) 3(6) Visin ch mål På vår skla ska ingen elev bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan frm av kränkande behandling.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Storseglet, Sickla Udde förskolor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Storseglet, Sickla Udde förskolor Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (12) Rev 2016-01-13 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 Försklan Strseglet, Sickla Udde försklr En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till

Läs mer

Scouternas stipendier till världsscoutjamboree 2015 i Japan

Scouternas stipendier till världsscoutjamboree 2015 i Japan Scuternas stipendier till världsscutjambree 2015 i Japan Scuterna har ett antal helstipendier ch ett antal delstipendier till världsscutjambreen 2015 i Japan. Man kan läsa mer m stipendierna här. För att

Läs mer

MÅNGKULTURELL DIALOG AVRAPPORTERING VÅREN 2010

MÅNGKULTURELL DIALOG AVRAPPORTERING VÅREN 2010 MÅNGKULTURELL DIALOG AVRAPPORTERING VÅREN 2010 Under våren 2010 har Centrum för samtidsanalys frtsatt bedriva verksamhet på uppdrag av Nacka kmmun ch Nacka församling inm följande fkusmråden: 1. Ökad dialg

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014.

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014. Anteckningar ifrån Dialg för ett lärande Väsby 18 nvember 2014. Grupp: Organisatin ch styrning Målstyrning med hjälp av systematiskt kvalitetsarbete Mål Hur? - Stimulera systematiskt kvalitetsarbete -

Läs mer

OMSORG FÖR HÖGSTA LIVSKVALITET. OAVSETT. Informationsmöte Härnösand 2-3 december

OMSORG FÖR HÖGSTA LIVSKVALITET. OAVSETT. Informationsmöte Härnösand 2-3 december OMSORG FÖR HÖGSTA LIVSKVALITET. OAVSETT. Susanne Sidén VD Frösunda i Sverige Frösunda finns över hela Sverige, från Kiruna i nrr till Malmö i söder. I närmrådet erbjuder vi persnlig assistans ch Individ

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2015/2016 Enhet Karl Jhan 1 Standargatans förskla 1 Likabehandlingsplanen presenterar försklans arbete för att främja barns lika rättigheter

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gustavslundsklan, 2015-2016 Innehållsförteckning Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen... 2 Vår visin... 2 Delaktighet... 2 Utvärdering av planen för läsåret

Läs mer

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet Utvärdering av BROs kntaktpersnsverksamhet Beställare: Upplägg ch rapprt: Genmförande: Ingrid Kössler ch Kerstin Wåhleman Elise Leppänen 7-16 september 2009 Framtagen i samarbete med: www.easyresearch.se

Läs mer

Vattenfall Innovation Awards

Vattenfall Innovation Awards Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer

Läs mer

Från ideal till verklighet -en fallstudie av en friskola utifrån skolans pedagogiska koncept kopplat till nationella styrdokument.

Från ideal till verklighet -en fallstudie av en friskola utifrån skolans pedagogiska koncept kopplat till nationella styrdokument. Fördjupningsarbete i Rektrsprgrammet, Blck 5 Kursgrupp 3 Från ideal till verklighet -en fallstudie av en friskla utifrån sklans pedaggiska kncept kpplat till natinella styrdkument. Författare: Stefan Nemeth

Läs mer

Teoretisk Idrottsutbildning 7 9 år Arbetssätt

Teoretisk Idrottsutbildning 7 9 år Arbetssätt T - I - U Teretisk Idrttsutbildning 7 9 år - TIU är en lärmetd för kunskapsinhämtande inm idrtten - TIU är lärande kpplat till den rdinarie idrtts- ch träningsmiljön - Inm idrtten anses tävlingen/matchen

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Teoretisk Idrottsutbildning år Arbetssätt

Teoretisk Idrottsutbildning år Arbetssätt T - I - U Teretisk Idrttsutbildning 13 16 år - TIU är en lärmetd för kunskapsinhämtande inm idrtten - TIU är lärande kpplat till den rdinarie idrtts- ch träningsmiljön - Inm idrtten anses tävlingen/matchen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Gunghästens förskola Fårdala/Stimmets enhet. Läsåret 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN Gunghästens förskola Fårdala/Stimmets enhet. Läsåret 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN Gunghästens förskla Fårdala/Stimmets enhet Läsåret 2015/2016 Datum för upprättande: nvember 2015 Innehållsförteckning Till dig sm är barn 3 Till dig sm är vårdnadshavare 3 Likabehandlingsplanens

Läs mer

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014-2015 förskola

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014-2015 förskola Vejbystrands skla ch försklas årliga plan för likabehandling ch mt diskriminering ch kränkande behandling Läsåret 2014-2015 förskla Trygghetsgruppen Bdil Nrdkvist (sammankallande) Eva Maria Oladttir Malin

Läs mer

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje Plan mt diskriminering ch annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska försklan i Södertälje Uppdaterad 2015-08-31 Innehållsförteckning 1. Visin... 3 2. Förankring av Planen mt diskriminering ch

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 Svenska Förankring i kursplanens syfte: frmulera sig ch kmmunicera i tal ch skrift, läsa ch analysera skönlitteratur ch andra texter för lika syften, anpassa språket efter lika

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016 KSA

Verksamhetsplan 2015-2016 KSA Versin 1.0 Verksamhetsplan 2015-2016 KSA Verksamhetsidé KSA Västerås är en idrttsförening sm har sin bas i kreansk kampsprt. Idag erbjuder föreningen träning inm följande kampsprter: Hapkid, Haidng Gumd

Läs mer

Riktlinjer och arbetssätt för Synpunkt Höör

Riktlinjer och arbetssätt för Synpunkt Höör 2014-11-27 1 (7) Riktlinjer ch arbetssätt för Synpunkt Höör Inledning Höörs kmmun arbetar kntinuerligt med att utveckla verksamheterna utifrån medbrgarnas behv ch samhällets förändringar. Ett viktigt underlag

Läs mer

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård Nya vårdfrmer för patienter med allvarliga självskadebeteenden ch allra störst behv av heldygnsvård Dkumentatin från natinell ledningsknferens den 7:e maj 2014 Uppföljningsknferens planerad till 14 ktber

Läs mer

Beskrivning av Metakatalog. Sundsvalls kommun

Beskrivning av Metakatalog. Sundsvalls kommun Beskrivning av Metakatalg Sundsvalls kmmun Innehåll 1. ALLMÄNT OM METAKATALOGEN... 3 2. SYFTE... 3 2.1 AUTOMATISERING AV IT-ADMINISTRATION... 3 2.1.1 Effektivisering av IT-administratin... 4 2.2 VIDAREUTNYTTJANDE

Läs mer

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) 2015-09-05 Västra Bagarmssens försklr Bx 51 17 121 17 Jhanneshv Telefn 08-50815000 stckhlm.se Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin

Läs mer

Huvudprocesser i ett företag

Huvudprocesser i ett företag Allmänt m företag Vad är ett företags allra viktigaste mål? Målen kan variera, men ett grundläggande mål är lönsamhet. Alla insatser sm gör på företag syftar till att öka lönsamheten. Detta kan göras på

Läs mer

VAD SKA SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING INNEHÅLLA?

VAD SKA SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING INNEHÅLLA? VAD SKA SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING INNEHÅLLA? EN DEFINITION AV HIVPREVENTION I VÄSTRA GÖTALAND www.hivpreventin.vgregin.se Ingång Vi vet att sklan är den enskilt viktigaste arenan för förebyggande

Läs mer

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser KmBas-prjektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 27 inm ramen för Miltnprjektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnser Ll Lebedinski 21-4-8 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material...

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Centrala Sacorådet i Malmö stad Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter

Läs mer

Metodhandbok. för arbete med unga och lokalt ledd utveckling på landsbygden

Metodhandbok. för arbete med unga och lokalt ledd utveckling på landsbygden Metdhandbk för arbete med unga ch lkalt ledd utveckling på landsbygden INNEHÅLL U LAND Ung på landsbygden Varför unga i lkal utveckling på landsbygden? Paraplyprjektens upplägg Ungdmscachens rll Unga ambassadörer

Läs mer

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04).

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04). Rektrs beslut Rektr 2011-01-31 MDH1.5-1066/10 Handläggare Tmmy Stridh IT-strategi Beslut Rektr beslutar att fastställa bifgad IT-strategi. IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun Riktlinjer för individuell planering ch dkumentatin av genmförandet av insatser inm särskilda benden i Törebda Kmmun Beslutat av kmmunstyrelsen 2012-05-02 diarienummer KS 2011/0232 Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län -bken Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007 Dris Thrnlund, prjektledare Länsstyrelsen i Nrrbttens län Titel: JA -bken, Länsstyrelsens rapprtserie 12/2007 Författare: Dris Thrnlund, Länsstyrelsen i Nrrbttens

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015 Handbk Samrdnad Individuell Plan 2015 Sammanställd ch revideras av den Lkala Ledningsgruppen Västbus. Inledning Tanken med denna handbk är att du sm handläggare ch/eller sm sammankallande skall få infrmatin

Läs mer

Teoretisk Idrottsutbildning år Arbetssätt

Teoretisk Idrottsutbildning år Arbetssätt T - I - U Teretisk Idrttsutbildning 10 12 år - TIU är en lärmetd för kunskapsinhämtande inm idrtten - TIU är lärande kpplat till den rdinarie idrtts- ch träningsmiljön - Inm idrtten anses tävlingen/matchen

Läs mer

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Makten över maten - Ett flkbildningsmaterial från Latinamerikagrupperna LEKTINSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Här presenteras ett lektinsupplägg sm på fem lektiner sm ger bakgrund, inspiratin ch kunskap m hur

Läs mer

Fastställd av Ålands landskapsregering

Fastställd av Ålands landskapsregering RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...

Läs mer

DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN

DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN Uppbyggnad av undervisningen 6 dagar närundervisning, varje dag utgör en mdul Deltagaren kan välja valfritt antal mduler dck minst 2 grundmduler ch 1 specificeringsmdul

Läs mer

Omsorgsnämnden!!"#$%& 08-01-28

Omsorgsnämnden!!#$%& 08-01-28 Omsrgsnämnden!!"#$%& 08-01-28 '( Denna rapprt är 2008 års kvalitetsredvisning/verksamhetsplan för RE vård ch gruppbstäder. Plenheten, hälsfrämjande arbetet, behvsbedömarrganisatinen, medicinskt ansvarig

Läs mer

Innvatiner alla är vi kreativa Anna Frm-Lindqvist Köpmangatan 10 931 31 Skellefteå 070-218 19 56 0910-520 08 anna@euniqem.cm www.euniqem.cm Vad kräver framtiden? Försörjningsbördan för våra barn Den glbala

Läs mer

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 -Plan för att främja likabehandling ch mtverka diskriminering ch trakasserier (likabehandlingsplan) -Plan mt kränkande behandling (årlig

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer Delmarknad 4: Privatmarknaden - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innvatörer N E W S Innehåll Bakgrund... 3 Delmarknad 4: Privatmarknaden... 4 Intrduktin... 4 Struktur ch rganisatin... 4 Användarnas

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

Syfte: En checklista för att kvalitetssäkra förankring, mål, åtgärdsformuleringar och uppföljningsrutiner i skolans jämställdhetsarbete.

Syfte: En checklista för att kvalitetssäkra förankring, mål, åtgärdsformuleringar och uppföljningsrutiner i skolans jämställdhetsarbete. Checklista för kvalitetssäkring av jämställdhetsarbete Syfte: En checklista för att kvalitetssäkra förankring, mål, åtgärdsfrmuleringar ch uppföljningsrutiner i sklans jämställdhetsarbete. Intrduktin:

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

INTRODUKTION TILL DEN INTERKULTURELLA HANDLEDNINGSMODELLEN

INTRODUKTION TILL DEN INTERKULTURELLA HANDLEDNINGSMODELLEN INTRODUKTION TILL DEN INTERKULTURELLA HANDLEDNINGSMODELLEN Den interkulturella handledningsmdellen har inm ramen för Lenard da Vinci Transfer f Innvatin utvecklats i samarbetsprjektet CIVET en förkrtning

Läs mer

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI HISTORIK Cradle Net grundades 2009 med syfte att tillämpa ch sprida infrmatin m cirkulär eknmi i Sverige. Nätverket har sedan starten fått mycket uppmärksamhet i media

Läs mer

Växtverk & Framtidstro!

Växtverk & Framtidstro! 2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Lkalsamrdning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10- 13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell bedömning...

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Hur man skapar ett test i Test och quiz i Mondo 2.6

Hur man skapar ett test i Test och quiz i Mondo 2.6 Hur man skapar ett test i Test ch quiz i Mnd 2.6 Snabbstart Under Test ch quiz, namnge ditt test under fältet Namn ch klicka senare på Skapa. Börja sedan med att gå igenm inställningarna, för att kmma

Läs mer

Vad betyder hållbar utveckling?

Vad betyder hållbar utveckling? Exempel från: Håll Sverige Rent Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell rganisatin sm verkar för att minska nedskräpning, främja återvinning ch öka miljömedvetenheten. Vad betyder hållbar utveckling?

Läs mer

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3 .. Sammanställning Psykiatriråd nummer Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna 1a - 1e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

4.8. Sammanställning Psykiatriråd nummer: 7

4.8. Sammanställning Psykiatriråd nummer: 7 4.8. Sammanställning Psykiatriråd nummer: 7 Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna 1a - 1e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,

Läs mer

KARTLÄGGNING AV BEHOV I DEN DAGLIGA LIVSFÖRINGEN

KARTLÄGGNING AV BEHOV I DEN DAGLIGA LIVSFÖRINGEN Bilaga 3 handläggning inm äldremsrgen BILAGA 3 KARTLÄGGNING AV BEHOV I DEN DAGLIGA LIVSFÖRINGEN Knsten att möta en hel människa DEL I - Handledning 1 handläggning inm äldremsrgen Stckhlm stads kartläggningsinstrument

Läs mer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer

Läs mer

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. Läsåret

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. Läsåret Vejbystrands skla ch försklas årliga plan för likabehandling ch mt diskriminering ch kränkande behandling Läsåret 2015-2016 förskla Trygghetsgruppen Bdil Nrdkvist (sammankallande) Eva Maria Oladttir Natallia

Läs mer

Uppföljning. Nej. Ibland ombeds du skriva ett eget svar. Det är då markerat med en skrivande hand:?, se exempel:

Uppföljning. Nej. Ibland ombeds du skriva ett eget svar. Det är då markerat med en skrivande hand:?, se exempel: Uppföljning Om du inte längre ger stöd/vård till din närstående var då vänlig att endast besvara frågrna 1 till 11. Vi skulle även uppskatta m du vill ta tillfället i akt ch skriva någn kmmentar på den

Läs mer