Från ideal till verklighet -en fallstudie av en friskola utifrån skolans pedagogiska koncept kopplat till nationella styrdokument.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från ideal till verklighet -en fallstudie av en friskola utifrån skolans pedagogiska koncept kopplat till nationella styrdokument."

Transkript

1 Fördjupningsarbete i Rektrsprgrammet, Blck 5 Kursgrupp 3 Från ideal till verklighet -en fallstudie av en friskla utifrån sklans pedaggiska kncept kpplat till natinella styrdkument. Författare: Stefan Nemeth 1

2 Innehållsförteckning 1. Intrduktin Syfte ch frågeställningar Lärplan ch grundsyn Utvecklande ledarskapet mt ökad måluppfyllelse Framgångrik sklutveckling Framgångsrika sklr Rektr sm nyckelpersn för att sklan skall nå sina mål Teretisk referensram Den mål- ch resultatstyrda sklan Det pedaggiska ledarskapet Utvecklande ledarskap Knventinellt ledarskap Framgångsrik skla Rättsliga möjligheter eller hinder Slutsatser Metd Intervju Styrdkument Litteraturstudier Slutsatser elever ch lärares svar utifrån frisklans grundsyn Slutsatser lärare Slutsatser elever Resultat Diskussin Mina slutsatser ch utvecklingsplan till mina frågeställningar Slutrd Referenslista..24 2

3 1. Intrduktin Sklan är en viktig del av vårt samhälle ch den spelar en betydande rll för de barn ch ungdmar sm befinner sig i sklans värld. Alla är inte välvilligt inställda till sklan, en del har dåliga erfarenheter medan andra har upplevt psitiva minnen ifrån sin sklgång anledningarna till detta kan naturligtvis vara många. Jag gissar att m sklan kan erbjuda ch möjliggöra en gd undervisning så resulterar det i nyfikna, reflekterande elever sm lär sig mycket ch ckså mår bra. I nutidens samhälle är det viktigt för sklr att marknadsföra sig sm en framgångsrik skla för att lcka till sig elever. Sklpengen följer eleven till den skla hn väljer ch således är sklan direkt berende av eleverna för en frtsatt existens, detta gäller såväl kmmunala sklr sm fristående sklr. Jag har valt att fördjupa mig för ämnet kring framgångsrika sklr ch hur innebörden av begreppet påverkar min yrkesrll sm rektr. I btten låg en hyptes jag hade m att sklr alltmer börja likna företag ch det är en djungel av sklr att välja mellan både för elever, dess föräldrar men även för mig sm rektr. Vilken skla vill man vistas på ch varför? Vad är det sm gör vissa sklr ppulära medan andra kämpar för sin frtsatta existens? Sklrna är kanske inte alltid benämnda sm framgångsrika utan man talar mer i termer av sklr sm lyckas eller misslyckas enligt Sklinspektin för bättre sklr (Löwing & Bergeå 2008, s. 222). Prblemmrådet är dck frtfarande relativt mfattande då det rymmer även ledarskap. Min ambitin är att min undersökning ch min fördjupning ska leda till en användbarhet i min yrkesrll ch utveckla min förmåga i mitt sklledarskap. Min utgångspunkt har varit att titta närmare på en frisklas pedaggiska idé utifrån ett ideal i enlighet med faktrer i frskningen m framgångsrik skla se ex. Rektrer i framgångsrika sklr (Grsin 2002). Utifrån detta få en ökad förståelse ch kunskap kring metder för att uppnå detta. Detta ska i nästa steg mynna ut till att jag bedriver ett gtt ledarskap utifrån gällande styrdkument, pedaggiskt idé ch frskning, till att utveckla en skla mt en högre grad av ett ideal, i enlighet med faktrer i frskning m framgångsrik skla se ex. (Grsin 2002). Inledningsvis har jag genmfört en fördjupad inläsning ch reflektin kring egen verksamhet ch begreppet framgångsrika sklr samt ledarskap kpplat till detta. Dessa studier har bland annat ökat min medvetenhet kring kmplexiteten till att veta vad sm benämns sm en framgångsrik skla ch ledarskapet till detta. Jag har i nästa steg genmfört en fördjupad studie i frm av strukturerade intervjuer, där jag har undersökt delar av en frisklas persnal ch elevgrupps upplevelse kring den egna verksamhetens idealbild utifrån en grundsyn. Arbetet med det valda fördjupningsmrådet har 3

4 givit mig en ökad kunskap ch förståelse kring ämnets kmplexitet men även verktyg till att kunna förverkliga ett ideal. 1.1 Syfte ch frågeställningar I analyser av aktuell frskning ch litteratur i ämnet framgångsrika sklr lyfts ledarskapets betydelse fram sm en viktig kmpnent i en s.k. framgångsrik skla se ex. (Grsin 2002, s ). Enligt Sklinspektinens kvalitetsgranskning-rapprt 2010:15 (Lindh & Larssn 2010) kan knstateras att rektrs ledarskap faktiskt har en viss inverkan på elevers resultat ch sklans framgång. Därför fkuseras i de teretiska utgångspunkterna kännetecken på framgångsrika sklr men även ledarskapets betydelse. Denna studie syftar till att undersöka vad rektr kan göra för att utveckla verksamheten i enlighet med en sklas grundsyn såväl sm i enlighet med natinella styrdkument. Detta utifrån ett ideal i enlighet med faktrer i frskning m framgångsrika sklr se ex. (Grsin 2002). 1.2 Studiens frågr De frågr sm jag ska besvara är Hur stämmer sklans verksamhet med ett ideal i enlighet med faktrer i frskning m framgångsrik skla se ex. (Grsin 2002). Vad kan jag sm rektr göra för att utveckla verksamheten mt högre grad av överensstämmelse mellan sklans grundsyn ch ideal i frm av en framgångsrik skla? Vilka rättsliga möjligheter respektive hinder utgör styrdkument för att kunna utveckla verksamheten? 1.3 Grundsyn-lärplan-skllag Vid den aktuella sklan skapade utvecklingspedagger arbetsfrmer ch prcessfrågr till en grundsyn. Syftet med arbetet var i grunden att skapa en annan skla där synen på lärandet skulle utmana ch stimulera elevers lärprcess på bästa sätt. Aktuell sklutveckling ch frskning kring Synligt lärande (Hattie 2012) var grunden till arbetet. Grundsynen ska knkretisera sklans syn på lärande, där strt fkus ligger på entreprenörskap i team utifrån ett livslångt lärande, men även ett förhållningssätt kpplat till detta. Enligt Lärplan (Lgr 11) ska eleverna få möjlighet att ta initiativ ch ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta självständigt- sm tillsammans med andra. Sklan ska stimulera kreativitet, 4

5 nyfikenhet ch självförtrende samt viljan till att pröva egna idéer ch lösa prblem. Sklan ska därigenm bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt sm främjar entreprenörskap. Skllagen (2010:800) slår fast att utbildningen ska främja alla elevers utveckling ch lärande samt en livslång lust att lära. 1.4 Utvecklande ledarskapet mt ökad måluppfyllelse Mats Lenardssn diskuterade under sin föreläsning (Tällberg ) skillnader mellan ett icke-ledarskap, knventinellt ledarskap samt ett utvecklande ledarskap-där det senare ger störst effekt enligt bken The full range f leadership develpment (Avli & Bass 1991). Enligt samma föreläsare ger ett utvecklande ledarskap ett bra resultat ch utvecklar människr. De viktigaste beteenden för att nå ett utvecklande ledarskap: Föredöme (värdegrund, förebild, ansvar) Persnlig mtanke (ge stöd ch knfrntera) Inspiratin ch mtivatin (uppmuntra delaktighet ch kreativitet) 1.5 Framgångrik sklutveckling I bken Finnish Lessns (Sahlberg 2010) beskrivs det finska sklundret ch vad andra länder sm vill refrmera sina sklsystem kan lära av det. Det är ett system sm präglas av tillit på flera nivåer: mellan lärare, mellan lärare ch sklledare ch mellan lärare ch elever, ch där plitiker låter sklpersnalen ägna sig mer åt pedaggik ch pedaggisk utveckling ch mindre åt administratin ch dkumentatin. Det är ett sklsystem sm tydligt tar avstånd från nivåindelning samt srtering av elever ch istället satsar på att höja lägsta- ch medelprestatinerna, snarare än på att spetsa eliten. I det finska sklsystemet är kunskapsskillnaderna mellan sklr ch mellan elever små. Sklan kmpenserar för ch jämnar ut skillnaderna i elevernas bakgrund ch höjer därmed ckså det genmsnittliga resultatet. 1.6 Framgångsrika sklr Frskaren Trevr Dlan föreläste på NTA Stckhlm ( ) ch berättade att alla elever i Sverige kan nå målen i sklan m vi trr på dem vi möter- vi måste bara tillämpa metder sm bygger självkänsla, välmående ch inre mtivatin. 5

6 Han hade en rangrdning på vad frskning visade sm mest gynnsamt för elevernas framgångar i sklan. 1. En rektr måste ha egna visiner för sin skla. Rektr måste vara en pedaggisk ledare sm får tid att vara i verksamheten. 2. Sklan ska ha höga förväntningar på alla elever. 3. Lärarna måste samverka. 4. Frmativ bedömning. 1.7 Rektr sm nyckelpersn för att sklan skall nå sina mål Enligt Pressmeddelande Sklinspektinen 2011 (Sklinspektinens rapprt 2010:15 s. 7ff) efterlyser Sklinspektinen förbättringar i rektrs ledarskap vad gäller att kmmunicera visin, integrering ch återkppling till lärarna samt i det systematiska kvalitetsarbetet med fkus på undervisning ch lärande. Sklinspektinen beskriver rektrer sm lyckas bra i sitt ledarskap har gemensamt, att de har gd legitimitet ch höga, psitiva förväntningar på lärare ch elever. De arbetar tillsammans med sina medarbetare utifrån de natinella styrdkumenten med en gemensam visin ch tydliga insatser inm definierade förbättringsmråden. Av de statliga styrdkumenten för sklan ger Lärplanen (Lgr11) de tydligaste beskeden m vad sm åligger rektr. Lärplanen beskriver tydligt att rektr sm pedaggisk ledare ch chef för lärarna ch övrig persnal i sklan har det övergripande ansvaret för att verksamheten sm inriktas mt de natinella målen(lgr11 2.8). Skllagen (2010:800) föreskriver att sklans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mt de natinella målen. Den dagliga pedaggiska ledningen av sklan ch lärarnas prfessinella ansvar är förutsättningar för att sklan utvecklas kvalitativt. 1.8 Avgränsning Denna studie avgränsar sig till att belysa vad rektr kan göra för att utveckla verksamheten i enlighet med sklans grundsyn såväl sm i enlighet med natinella styrdkument, utifrån ett ideal i enlighet med faktrer i frskning m framgångsrik skla se ex. (Grsin 2002). 2. Teretisk referensram 6

7 2.1 Den mål- ch resultatstyrda sklan Enligt Sklplitik: från riksdagshus till klassrum (Jarl & Rönnberg 2010) har den svenska sklan genmgått en decentraliseringsprcess. Kmmunerna fördelar resurser, medan den enskilda sklan har str frihet att välja innehåll ch arbetssätt för att nå målen. Enligt Pedaggiskt ledarskap (Bhlin 1995, s.9 ff) innebär detta att den enskilda sklan har till uppgift att tlka målen, planera för hur sklan ska styras ch ledas samt följa upp ch utvärdera m verksamheten svarar mt ökad måluppfyllelse. Denna förändring lämnar strt utrymme ch ökad tilltr till den enskilda sklan ch de anställdas förmågr att säkra kvalitet ch utveckling av verksamheten (Bhlin 1995). I ett decentraliserat system är det främst idelgisk styrning samt utvärderingsmässig styrning centrala delar (Jarl & Rönnberg, 2010, s.28ff). Sklr utvärderas ch elevers kunskaper jämförs på natinell nivå (t.ex. natinella prv), internatinell nivå (t.ex. PISAs jämförelserapprt), kmmunal nivå (t.ex. årliga kmmunala kvalitetsredvisningar) samt på lkal sklnivå (Jarl & Rönnberg 2010, s.177). 2.2 Det pedaggiska ledarskapet Det pedaggiska ledarskapet (Maltén 2000) beskriver att det inte finns någt facit på hur man ska vara sm ledare, men att gda egenskaper är att vara lyhörd ch öppen. Bken betnar att pedaggiskt ledarskap innebär förmågan att vara stödjande ch stimulerande för sin mgivning. Enligt frskning har ledarskap inte med persnlighetsdrag att göra. Det väsentliga är att öva upp sin förmåga i lika ledarfunktiner sm kmmunikativ förmåga, målfkusering samt förmågan att hantera knflikter. För att förstå det pedaggiska ledarskapet så kan man studera relatinen mellan ledarskap ch människsyn. Bken beskiver fyra lika människsyner där det första synsättet utgår från att människan lat, passiv ch ansvarslös. Människan behöver styras ch ett auktritärt ledarskap blir följden m någnting ska ske. Detta synsätt är negativt ch har en liten tr på människan ch hör det inte ihp med ett pedaggiskt ledarskap. Det andra synsättet beskriver människan sm får sin grundläggande känsla av identitet i sampel med andra ch hn försöker skapa en psitiv atmsfär präglad av trivsel ch gruppgemenskap. Den tredjemännisksynen beskriver den självförverkligande människan sm har möjlighet att utvecklas. Den fjärde ch sista människsynen handlar m den kmplicerade människan sm är så kmplex i sin sammansättning att det inte går att kategrisera henne i en av de övriga grupperingar. Människr ch situatiner förändrar sig med tiden ch att ledarskapet bör vara dynamiskt ch situatins anpassat (Maltén 2000). Det pedaggiska ledarskapet (Maltén 2000) beskriver en ledares dilemma, där en framgångsrik ledare har många rller att spela ch att det kan vara svårt att uppfylla samtliga 7

8 då det kan leda till en rllknflikt. Sm ledare ställs man inför skilda ljalitetskrav. Eleverna ska vara nöjda, kmmunen eller för de fristående sklrna, aktieägarna ska känna förtrende för hur deras investeringar hanteras, kstnaderna ska hållas nere ch persnalen ska vara nöjd ch mtiverad (Maltén 2000). Inlärning enligt Pedaggiskt ledarskap (Bhlin 1995, s. 6ff) i mer rdnade frmer i en skla kräver ett pedaggiskt ledarskap för att förmedla nya kunskaper. Ett pedaggiskt ledarskap innebär att leda ch instruera andra enligt Pedaggiskt ledarskap (Ohlsn 2007, s.61ff) samt att garantera en skla i ständig utveckling där den pedaggiska ledaren utövar en aktiv rll (Ohlsn 2007, s.160). 2.3 Utvecklande ledarskap Ett utvecklande ledarskap enligt Direkt ledarskap (Larssn 2006, s.43) förklaras med ett antal interagerande faktrer ch illustreras i figur 2. Figur 2. Ledarskapsmdellen 8

9 Det utvecklande ledarskapet är en ledarstil sm har tre kännetecken: Det utmärks av föredömligt handlande Det karaktäriseras av persnlig mtanke Det är inspirerande Ett gtt ledarskap kännetecknas dck för de flesta med vad sm innefattas i ledarstilen utvecklande ledarskap, varför den ckså ligger högst i Ledarskapsmdellen(Larssn 2006, s.49) Föredöme En förebild agerar sm ett föredöme genm att ha ett gtt mönster för handlande. Att vara en förebild innebär att stå mdell sm ett efterföljandsvärt exempel ( sökrd: förebild, hämtad 25 aug 2013). För att kunna arbeta inm en verksamhet ch vara ett föredöme krävs en persnlig etik. Denna etik byggs upp genm reflektin av mral sm bland annat kmmer genm mgnad ch livserfarenhet (Larssn 2006, s.44) Persnlig mtanke Persnlig mtanke mfattar två delfaktrer ge stöd ch knfrntera. Att ge stöd innebär både att vara ett känslmässigt stöd såväl sm praktiskt stöd. Att knfrntera medarbetare med utgångspunkt i persnlig mtanke handlar m att sm chef kunna påpeka felaktigheter på ett knstruktivt sätt. Den viktiga förmågan är att kunna skilja på att visa till rätta ch tillrättavisa, det vill säga göra det på ett uppbyggande sätt istället för ett klandrande (Larssn 2006, s.46) Inspiratin ch mtivatin Symbler knkretiserar ch uttrycker en rganisatins kultur ch inm sklans värld är ritualer en återkmmande symblisk handling. Att sm chef ch ledare stå symbl eller förmedla symbliska handlingar handlar m att skapa en gemenskap för att svetsa samman en samling mycket lika individer till en framgångsrik enhet (Blman L. & Deal T., Nya perspektiv på rganisatin ch ledarskap 2005, s.294 ff.). Vad sm är inspirerande är högst lika för människr. Att sm ledare ha en stark utstrålning kan vara till hjälp men inspiratin kmmer även från handlingar sm gör 9

10 intryck. Ett mål i mdellen för utvecklande ledare är att sm chef skapa ett klimat sm uppmuntrar till delaktighet ch kreativitet vilket kan ske genm symbliska handlingar. Syftet är att få medarbetare att bli engagerade ch få ett långtgående ansvar. Att vara delaktig i en miljö sm tillåter kreativitet där medarbetare tillåts kmma med idéer ch utmanar genm att ifrågasätta den gällande rdningen skapar en kultur ch gemenskap sm främjar inspiratin ch mtivatin (Larssn G., Direkt Ledarskap 2006, s.47). 2.4 Knventinellt ledarskap Nivån under Utvecklande ledarskap, kallas för kntrllerade ledarskap. Det knventinella ledarskapet beskriver ledarbeteende sm betnar krav ch belöning eller är kntrllerande. Krav ch belöning ställer krav på mtprestatiner. Dessa kan ha en psitiv tn genm att eftersträva överenskmmelser ch ledaren har en förhandlande inställning eller en negativ tn där ledaren ställer kraven ch sätter belöningen. Ledare sm använder det senare beteendet har en tendens att överkntrllera (Larssn 2006, s. 47). Nya perspektiv på rganisatin ch ledarskap (Blman & Deal 2005, s.207) visar att de mest effektiva cheferna har en hög grad av både hänsynstagande ch strukturinitiering. Persnalinriktade chefer är i det långa lppet mer effektiva än uppgiftsrienterade chefer ch de chefer sm har en lägre effektivitet har det fta till följd av ett för strt behv av att kntrllera sina underställda (Blman & Deal 2005). 2.5 Framgångsrik skla Bken Rektrer i framgångsrika sklr (Grsin 2002) tar upp några faktrer sm är utmärkande för framgångsrika sklr. Ett starkt ledarskap från rektrn med en inriktning på sklans kunskapsmål Att rektrn är pedaggisk ch didaktisk i sitt ledarskap Att lärarna samarbetar m mål ch innehåll i undervisningen Höga förväntningar på eleverna ch att man anser att alla är läraktiga Engagerad rektr ch lärare 2.6 Rättsliga möjligheter eller hinder 10

11 Bestämmelserna i den nya skllagen är nu till str del desamma för ffentliga ch fristående sklr. De flesta sklfrmerna kan bedrivas med enskild huvudman. Sklan skall vara öppen för alla elever sm har rätt till utbildning i grundsklan ch vara avgiftsfri. Krav på rättsäkerhet för elever i friskla regleras av skllagen genm att frisklan ska följa förvaltningslagen vid myndighetsutövning mt enskild. Den enskildes rätt att meddela sig muntligt ch att få ta del av uppgifter, mtivering av beslut. Rektrs uppdrag är lika avsett huvudman. För frisklan är rektrs uppdrag förtydligat eftersm lärplanen gäller fullt ut. Diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser sm har till ändamål att mtverka diskriminering ch på andra sätt främja lika rättigheter ch möjligheter inm utbildningsmrådet avsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinshinder, sexuell läggning eller ålder. Denna lag gäller även för frisklr. Bestämmelserna m disciplinära ch andra särskilda åtgärder i den nya skllagen gäller även frisklr. Frisklr mfattas även av Lagen m registerkntrll (2000:873) av persnal inm förskleverksamhet, skla ch sklbarnsmsrg. Knsekvensen av att inte följa lagen kan bli att tillståndet att bedriva verksamheten tas tillbaka, m man inte vidtar rättelse efter det att kmmunen eller Sklinspektinen påpekat felet. En friskla måste följa de övergripande natinella styrdkumenten i frm av lärplaner, kursplaner, ämnesplaner, timplaner ch pängplaner. Natinella mål ch bestämmelser sm gäller för de fristående sklrna, ex. att följa värdegrunden ch målen i lärplanen för sklfrmen. Fristående grundsklr kan ansöka hs Sklinspektinen m att få bedriva utbildning utan att tillämpa timplanen. Lärare i fristående sklr ska uppfylla kriterierna i skllagen, men det finns undantag för Waldrfsklr. Vissa fristående sklr mtsvarande grundsklan använder timplanens tid för "sklans val" för egen prfilering. Enligt lärplanen för det bligatriska sklväsendet (Lgr11) ska verksamheten i sklan vara icke-knfessinell. Detta gäller dck inte för fristående sklr ch försklr sm enligt Skllagen (2010:800, 1 kap. 7 ) får ha en knfessinell inriktning men undervisningen måste dck vara icke-knfessinell ch deltagandet frivilligt. Samtidigt sm sklrna får finnas enligt skllagen, måste de samtidigt uppfylla den värdegrund sm gäller för utbildningen inm det ffentliga sklväsendet ch i likhet med andra frisklr följa samma lärplan sm de kmmunala sklrna. Det blir ckså möjligt att begränsa en fristående skla både till elever sm är i behv av särskilt stöd ch till vissa elever sm utbildningen är speciellt anpassad för t.ex. engelskspråkig 11

12 undervisning. En lärare sm inte är legitimerad eller inte behörig för viss undervisning får undervisa i en friskla med särskild pedaggisk inriktning. Förvaltningslagens regler m frmkrav, rättsprövning skall tillämpas där enskilda beslut kan överklagas. Förvaltningslagen gäller inte vid betygsättning. Man mfattas inte av ffentlighetsprincipen eller skyldighet att arkivera handlingar enligt Arkivlagen (1990:782). Handlingarna i en friskla är inte allmänna eller ffentliga. En frisklas huvudman mfattas inte av bestämmelserna i Offentlighets -ch sekretesslagen (2009:400). Skllagen (2010:800, kap.29 14) reglerar tystnadsplikten i all enskild bedriven verksamhet. Huvudmannen på en friskla ska lämna över elevers slutbetyg till kmmunen för att hjälpa elever att i efterhand få tillgång till uppgifter m genmförd sklgång när ex. riginalbetyg har förekmmit ch frisklan inte finns kvar. En fristående skla kan ha egna dkument sm ett kmplement till den natinella lärplanen, under förutsättning att innehållet inte står i strid med den natinella lärplanen. I vårt fall har frisklan en grundsyn sm utvecklar lärplanens intentiner. Sklan har stra möjligheter att anpassa verksamheten inm ramen för det friutrymme styrdkument ger. Eftersm aktuell friskla strävar att nå ett ideal i enlighet med faktrer i frskningen m framgångsrik skla se ex. (Grsin 2002), kan det uppstå juridiska hinder under resans gång. Ledning ch förståelse (Sandberg & Targama, 2010, s.32) beskriver att människr handlar utifrån sin förståelse av verkligheten. Man menar att den egna uppfattningen m vad sm är rätt ch riktigt, vad sm är passande i den här situatinen eller vilka plikter man har styr individens handlande. Om nu individen väljer att inte förstå ch arbeta utifrån frisklans grundsyn, vilka rättsliga åtgärder kan då en arbetsgivare vidta? Sklans arbetsrätt (Rimsten 2007) beskriver utifrån en anställning, att arbetstagarens viktigaste skyldighet mt en arbetsgivare, är att fullgöra sina arbetsuppgifter på ett gdtagbart sätt. Dck finns det svårigheter att på ett enkelt sätt ange gränserna för arbetsskyldigheten inm sklan. Utgångspunkten i detta fall är att börja i anställningsavtalet. Där bör det framgå vad arbetsgivare ch arbetstagare har kmmit överens m vad arbetstagaren skall göra. Även befattningsbeskrivningar är av intresse. AD 6/85 beskriver bl.a. att allmänt gäller att en arbetstagare har en vidsträckt skyldighet att utföra sådant arbete sm naturligt faller inm arbetsgivarens verksamhet, under förutsättning att arbetet ligger inm ramen för arbetstagarens yrkeskvalifikatiner. Lärarens huvuduppgift är att undervisa. Termen undervisa beskrivs sm svag ch ger inte mycket vägledning för en bedömning av arbetsskyldighetens m. Överenskmmelse när avtalet upprättades har störst betydelse (Rimsten 2007). 12

13 Uppstår det en tvist kring tlkning av arbetsskyldighet, har arbetstagaren inga egna befgenheter enligt Medbestämmandelagen (1976:580, 34) (MBL), där endast facket kan använda rätten till tlkningsföreträde. Om detta inte inträffar gäller arbetsgivarens uppfattning tills vidare. Uppsägning kan enligt Lagen m anställningsskydd (1982:80) (LAS) bara ske av två anledningar-arbetsbrist ch persnliga skäl. Enligt LAS 7 kan arbetsgivare säga upp en tillsvidareanställd arbetstagare m uppsägningen är sakligt grundad. Lagtexten ger ingen precisering av vad sm anses utgöra saklig grund. Dck beskriver LAS 18, att ett avskedande skall gdtas skall arbetstagare grvt åsidsatt sina åliggande mt arbetsgivare. Utifrån LAS 6c skall arbetsgivaren inm en månad lämna väsentlig infrmatin m villkr kpplat till anställningen. Enligt 29/29 principen, AD 1929 nr.29, har arbetsgivaren rätt att leda ch fördela arbetet. Vägrar läraren, trts tydlig infrmatin kpplat till anställningsavtalet, kan det bli aktuellt med en disciplinpåföljd. Detta förutsätter stöd i lag eller kllektivavtal MBL 62. I slutändan kan det vara en grund för ett avskedande enlig LAS 18. Om nu en lärare väljer att inte arbeta utifrån frisklans grundsyn, är det arbetsgivarens sak att visa att det föreligger saklig grund för uppsägning. 2.6 Slutsatser Den enskilda sklan har str frihet att välja innehåll ch arbetssätt för att nå målen. Detta betyder i grva drag att den enskilda sklan har till uppgift att tlka målen, planera för hur sklan ska styras ch ledas samt följa upp ch utvärdera m verksamheten svarar mt ökad måluppfyllelse. Det finns inget facit på hur man ska vara sm ledare men att gda egenskaper är att vara lyhörd ch öppen. Ett pedaggiskt ledarskap innebär förmågan att vara stödjande ch stimulerande för sin mgivning. En framgångsrik ledares dilemma är att ha många rller att spela ch att det kan vara svårt att uppfylla samtliga då det kan leda till en rllknflikt mt lika intressenter. Ett gtt ledarskap beskrivs genm ledarstilen ett utvecklande ledarskap, sm kännetecknas av ett föredömligt handlande, en persnlig mtanke samt är inspirerande. De mest effektiva cheferna uppvisar en hög grad av både hänsynstagande ch strukturinitiering. Persnalinriktade chefer är i det långa lppet mer effektiva än uppgiftsrienterade chefer ch de chefer sm har en lägre effektivitet. En framgångsrik skla kännetecknas av ett starkt ledarskap med inriktning på kunskapsmålen. Engagerade ch delaktiga lärare med ett gemensamt 13

14 förhållningssätt i en samarbetskultur. Höga förväntningar på eleven där alla kan lära sig. Gda relatiner på alla nivåer. En friskla har stra möjligheter att utveckla ch anpassa verksamheten inm ramen för det friutrymme styrdkument ger-vilket medger att man kan ha egna dkument sm ett kmplement till den natinella lärplanen, under förutsättning att innehållet inte står i strid med den natinella lärplanen. Bestämmelserna i den nya skllagen är nu till str del desamma för ffentliga ch fristående sklr. En arbetsgivare har rätt att leda ch fördela arbetet, vilket innebär att m en lärare väljer att inte arbeta utifrån frisklans grundsyn, är det arbetsgivarens sak att visa att det föreligger saklig grund för uppsägning-vilket är möjligt. 3. Metd Då antagandet var att frisklans verksamhet genmfördes utifrån ett ideal i enlighet med faktrer i frskning m framgångsrik skla se ex. (Grsin 2002) -kpplat till sklans grundsyn ch styrdkument, genmfördes en fallstudie med elever ch persnal vid frisklan. Studien baseras på en metd genm strukturerade intervjuer begränsat till sklans elevråd sm består av 7 elever samt 5 slumpvis utvalda lärare. Inledningsvis fick elever ch lärare fritt värdera texten i frisklans grundsyn utifrån vad sm mest präglade deras vardag. Därefter fick elever ch lärare fritt utveckla sina tankar kpplade till intervjufrågrna. Sammanställningen utifrån grundsynen bygger på de värdeladdade meningar sm eleverna upplever präglar deras vardag. Olika eller lika för lika elever. Vid intervju sammanställs de svar sm de intervjuade presenterar utan värdering Intervju Primärdata kmmer att utgå i huvudsak från eget insamlat material från intervjuer samt studier av sklans grundsyn. Av annymitetsskäl anges inte deltagares kön, ålder eller namn. Syftet är att få en övergripande bild av verksamheten kpplat till sklans grundsyn. Annymiteten påverkar därför inte studiens resultat. Att välja elever ch pedagger för en fallstudie har varit en balansgång mellan tillgänglig tid ch riskerna med att det skall ses sm ett rent bekvämlighetsurval. 3.2 Styrdkument Idealet undersöks genm analys av natinella dkument sm frmellt styr sklans verksamhet. De frmella dkument sm analyseras är Skllagen (2010:800) 14

15 Lärplan (Lgr11) 3.3. Litteraturstudier Även litteraturstudier inm ämnet framgångsrika sklr analyseras utifrån ett ideal i enlighet med faktrer i frskning m framgångsrik skla se ex. (Grsin 2002) ch vad rektr bör göra för framgång. Detta kmmer att jämföras med grundsynen för att identifiera nästa steg. Genmförandet delas upp i flera steg vilka använder lika metder. Steg 1-Enkätundersökning I första skedet genmfördes en enkätundersökning där en utvald elev-ch lärargrupp, berende av varandra under 45 minuter fick till uppgift att utifrån frisklans grundsyn, markera i texten vad i den vardagliga verksamheten sm genmfördes ch i vilken grad utifrån en skala. Deltagarna är slumpvis utvalda ch deltar på frivillig basis. Urvalet spänner över alla stadier dvs. år.1-9. Steg 2-Djupintervjuer Andra skedet genmfördes en djupintervju med samma elev-ch persnalgrupp för att kunna få fördjupade svar kring frisklans grundsyn ch prfiler. Intervjuer genmfördes under cirka 45 minuter där frågrna är öppna i den bemärkelsen att svarets riktning eller karaktär är öppen. Intervjufrågr samt frisklans grundsyn ligger sm bilaga. För att få insikt i åsikter, uppfattningar, känslr ch erfarenheter kring sklans pedaggiska verksamhet ligger det i sakens natur att de behöver utfrskas på djupet vilket gör en kvalitativ metd lämplig, varför intervju sm metd valts. Steg 3-Analys I tredje skedet analyserades elev-ch persnalgrupps svar kring enkätsvaren ch intervju samt kpplades till teri. 3.4 Resultatredvisning Sammanställning svar elever utifrån frisklans grundsyn Eleverna har utifrån frisklans grundsyn markerat det i texten sm kännetecknas i deras vardag samt värderar detta utifrån en skala 1-5, där 1 står för lite ch 5 står för mycket. 15

16 Slutsatser Eleverna upplever till en övervägande del att verksamheten präglas av en tydlig pedaggisk tanke. En verksamhet där tilltrn till elevers förmåga samt ansvar är hög ch där alla kan utvecklas- i en verksamhet med ett tydligt ledarskap. Upplevelsen är till övervägande del, att verksamheten stödjer varje individs lärande genm individanpassade metder, i samspel ch samarbete med andra(teamtanke) mt uttalade mål. Vidare upplevs även till övervägande del att lärandet är förankrat i verkligheten genm kmpetenta ch engagerade lärare sm vågar prva ch misslyckas men sm även har förmågan att tänka nytt. Slutligen upplevs sklans prfil vara känd ch tillämpas i vardagen. Sammantaget är det sklans gemensamma språk, kunskapssyn samt förhållningssätt sm upplevs behöva utvecklas. Det finns även en utvecklingsptential kring hur sklan hanterar gda idéer ch använder detta i en kntext utifrån en skla med minne. Sammanställning svar lärare utifrån frisklans grundsyn Lärare har utifrån frisklans grundsyn markerat det i texten sm kännetecknas i deras vardag samt värdera detta utifrån en skala 1-5, där 1 står för lite ch 5 står för mycket. Slutsatser Lärare upplever till en övervägande del att vardagen präglas av en attityd av att alla kan utvecklas. En vardag där förväntningar är tydliga ch eleven tar ansvar för sitt lärande genm gda prestatiner. Vidare är upplevelsen till övervägande del, att undervisningen är förankrad i verkligheten ch upplevs sm riktigt i samspel med andra. Slutligen upplevs även till övervägande del, att lärare vågar ifrågasätta traditiner samt att ta tillvara varandras kmpetenser. Sammantaget är det att öka tilltrn till verksamhetens pedaggiska kncept samt att ständigt utvecklas genm att våga pröva ch misslyckas sm har en utvecklingsptential Slutsatser elever ch lärares svar utifrån frisklans grundsyn Vid en jämförelse med elevers ch lärares uppfattning kring sklans grundsyn, är eleverna mer benägna att hitta fler värdeladdade rd/meningar att förhålla sig kring än lärare. Slutsatsen kring detta är att sm elev finns en större variatin kring hur man uppfattar en skla man sökt till utifrån en pedaggisk idé. Elevens upplevelse baseras mycket på lärarens föreställningsvärld ch utifrån detta vad läraren levererar i vardagen. Eleven upplever att sklan har en tydlig pedaggisk tanke ch att sklans prfil är tydlig, medan lärare upplever att tilltrn till det pedaggiska knceptet behöver utvecklas. En uppfattning framkmmer kring att båda parter upplever att lärandet är förankrat i verkligheten samt att elevens ansvarstagande är hög. Vidare upplever eleven att lärare vågar pröva ch misslyckas medan lärare upplever att de behöver utveckla detta mer. Eleven upplever att sklans gemensamma 16

17 språk, kunskapssyn samt förhållningssätt har störst utvecklingsptential i förhållande till lärares uppfattning, där tilltrn till det pedaggiska knceptet har störst priritet. Sammanställning svar intervjufrågr kring lärares vardag utifrån grundsyn/prfiler/ tankevanr Jag har fkuserat på frågr kpplade till frisklans grundsyn ch dess kppling till styrdkument. Frågrna fungerade sm en vägledning för mig då min önskan var att de intervjuade skulle tala så fritt sm möjligt kring dessa ämnen. Jag ville att intervjuerna skulle genmföras på ett explrativt sätt d.v.s. på ett öppet ch undersökande sätt ch inte bli alltför styrande. Jag har undvikit att ställa ledande frågr utan baserat mina följdfrågr på det sm den intervjuade nyligen sagt. Innan jag påbörjade intervjun gav jag lärarna infrmatin m syftet med intervjun-att infrmatinen var knfidentiell ch att jag endast avser att använda intervjumaterialet i denna studie. 1. Frågr lärares vardag Hur ser en vanlig dag ut utifrån sklans grundsyn/prfiler/tankevanr? Beskriv hur du arbetar utifrån sklans grundsyn/prfiler/tankevanr? Finns det mråden sm du pririterar mer än andra? Hur stödjer sklans grundsyn/prfiler/tankevanr sklans uppdrag mt de natinella målen? På vilket sätt diskuteras sklans grundsyn/prfiler/tankevanr i vardagen? Hur stämmer sklans grundsyn/prfiler/tankevanr med verksamheten i vardagen? Hur stämmer sklans grundsyn/prfiler/tankevanr mt natinella styrdkument i frm av lärplan? Vilka möjligheter, svårigheter eller dilemman upplever du i din yrkesrll kpplat till sklans grundsyn/prfiler/ tankevanr? Utvärderar du dina metder, arbetssätt ch utövande i klassrummet kpplat till sklans grundsyn/prfiler/ tankevanr? Varför/varför inte? Prblem? Slutsatser lärare Lärare upplever att det pedaggiska knceptet finns i vardagen sm en naturlig del-dck utan att man reflekterar kring det. Hela dagen upplevs sm ett lärande med variatin i undervisningen. Man upplever att vardagen är annrlunda än en traditinell skla. Sklans prfiler är någt sm den enskilde ansvarar att bevaka ch knkretisera i vardagen. I samspel 17

18 med kllegr ch eleverna tar man hänsyn till sklans kncept i planering, sm därefter knkretiseras i klassrummet. Med fördel använder man digitala verktyg i undervisningen. Områden sm pririteras mer än andra är lärande samtal med öppna frågr ch digital teknik i samspel med andra-där undervisningen är förankrad i verkligheten. Lärare ser sklans kncept sm ett kmplement till natinella styrdkument, där metder kring lärandet är ett medel att nå målen. Det finns ett behv av att diskutera det pedaggiska knceptet mer i vardagen, där verktyg ch metder knkretiseras. En farhåga finns kring att fastna i gamla mentala mdeller eller lika förhållningssätt, där möjligheter till att skapa en helhet försvinner ch resultatet kan likna en traditinell skla. Känslan är att det finns en vilja att leva sm man lär men att strt fkus ligger på elevens måluppfyllelse. Med lärplanen sm referens upplevs knceptet ha sin utgångspunkt i denna-dck vill läraren göra mer i vardagen. Lärandet ses sm frskningsbaserat sm stödjer ett lärande för livet. Ett återkmmande dilemma är att knceptet inte diskuteras tillräckligt fta i vardagen-men även att man uppfattar att det ställer krav på mgnad hs mttagaren, för att nå en full utvecklingsptential. Vardagens dilemman att inrdna eleven i ett lärande tar brt möjligheten att tillämpa knceptet fullt ut. Möjligheten är att genm ett fritt arbetssätt ge eleven en helhet. Tydligt ledarskap från rektr anger färdriktningen utifrån knceptet. Lärare upplever att man utvärderar återkmmande-främst för att inte falla tillbaka till gamla tankevanr men även för att tillgdse elevens behv. Dck är man tydlig med att sklan sm helhet måste bli bättre på vara en skla med minne-där man delger varandra gda exempel för att ständigt bli bättre ch utvecklas. Sammanställning svar intervjufrågr kring elevers vardag utifrån grundsyn/prfiler/ tankevanr: Jag har fkuserat på frågr kpplade till frisklans grundsyn ch dess kppling till styrdkument. Frågrna fungerade sm en vägledning för mig då min önskan var att de intervjuade skulle tala så fritt sm möjligt kring dessa ämnen. Jag ville att intervjuerna skulle genmföras på ett explrativt sätt d.v.s. på ett öppet ch undersökande sätt ch inte bli alltför styrande. Jag har undvikit att ställa ledande frågr utan baserat mina följdfrågr på det sm den intervjuade nyligen sagt. Innan jag påbörjade intervjun gav jag eleverna infrmatin m syftet med intervjun, att infrmatinen var knfidentiell ch att jag endast avser att använda intervjumaterialet i denna studie. Resultaten redvisas sm citat från de intervjuade. 2. Frågr elevens vardag Hur ser en vanlig skldag ut utifrån sklans grundsyn/prfiler/tankevanr? Beskriv hur ni arbetar utifrån sklans grundsyn/prfiler/tankevanr? Finns det mråden sm lärare pririterar mer än andra? 18

19 På vilket sätt överensstämmer sklans infrmatin kring sklans grundsyn prfiler/tankevanr med verkligheten? Vilka möjligheter, svårigheter eller dilemman upplever du sm elev kpplat till sklans grundsyn/prfiler/ tankevanr? Utvärderar du tillsammans med lärare metder, arbetssätt ch utövande i klassrummet kpplat till sklans grundsyn/prfiler/tankevanr? Varför/varför inte? Prblem? Slutsatser elever Eleven upplever sklan med det pedaggiska knceptet sm en annrlunda skla-där både persnal ch elever har sökt sig till. En ppulär skla med högt söktryck. Man upplever att lärande samtal är i fkus i samarbete med andra. Att tänka tillsammans med stöd av mdern teknik sm ett verktyg i lärandet. Elevens vardag präglas av samtal med tydliga syften, där eleven ser en mening i lärandet. Utifrån lika tankevanr i större eller mindre mfattning samarbetar eleven tematiskt i sitt lärande med stöd av mdern teknik. Upplevelsen är att lärare samarbetar över ämnesgränser. Det sm pririteras mer i vardagen är självständighet, att kunna ta eget ansvar samt att kunna tänka själv tillsammans med andra. Upplevelsen är att man känner igen sig i vardagen från vad sm marknadsfördes inför val av skla. Eleven tycker även att det pedaggiska knceptet är utfrmat utifrån elevers mgnad ch ålder. En farhåga sm kmmer fram är sklans förmåga att leverera tillräckliga kunskaper sm står sig i jämförelse med andra på ett natinellt prgram. Återkmmande lyfts samarbete-ansvar ch självständighet sm en framgångsfaktr ch sm är sklans särart. Mdern teknik påtalas sm ett verktyg sm även kan lcka till annat än sklarbete. Nya elever sm ständigt börjar ch behöver kmma in i knceptet-påverkar gruppdynamiken. Slutligen ser eleven en vinst att utvärdera men upplever detta sm en bristvara i vardagen. 4. Resultat Utifrån frisklans grundsyn upplever elever att sklans gemensamma språk, kunskapssyn samt förhållningssätt har störst utvecklingsptential i förhållande till lärares uppfattning, där tilltrn till det pedaggiska knceptet har störst priritet. Baserat på intervjufrågrna upplever lärare att det pedaggiska knceptet finns i vardagen sm en naturlig del-men att man inte reflekterar över detta. En farhåga finns kring att fastna i gamla mentala mdeller ch lika 19

20 förhållningssätt, där möjligheter till att skapa en helhet försvinner ch resultatet kan likna en traditinell skla. Känslan är att det finns en vilja att leva sm man lär men att strt fkus ligger på elevens måluppfyllelse. Högt söktryck, gemensamt förhållningssätt, sklledningens ledarskap samt att dra åt samma håll är viktiga kmpnenter sm betnas. Mitt syfte var att söka förstå skillnaden mellan nuläget kpplat till ett ideal i enlighet med faktrer i frskning m framgångsrik skla se ex. (Grsin 2002). Detta gav ett resultat från eleverna ch lärarna sm alla pekar åt ett ch samma håll, nämligen att flera lika faktrer måste samverka för att sklan ska bli en bra plats för människr att vistas i. De intervjuade talade bl.a. m ett högt söktryck, gda elevprestatiner, trivsel, trygghet, engagerade lärare ch en stark ledning för att uppnå en framgångsrik skla. Lärarnas svar på hur de beskriver vardagen stämmer till en viss grad överens med det sm flertalet frskare talar m, nämligen betydelsen av ett pedaggiskt ch scialt klimat. Frskning betnar vikten av ett starkt engagemang från lärare, rektr ch föräldrar, tydliga mål, höga förväntningar på eleverna ch gda förutsättningar för en trygg miljö (Grsin 2002). Så långt är aktuell frskning ch mina intervjuade överens. Det sm avviker mellan teri, ch resultatet är att det betnas att elever sm söker till en skla kan tlkas sm mått i sig på att sklan är framgångsrik. Detta resnemang stöds dck inte i aktuell frskning då man istället framhåller vikten av hur lektinerna ska vara utfrmade i frm av kncentrerad undervisningsfrm ch en interaktiv undervisning där uppmuntran ch belöning spelar en betydande rll för sklans framgång (Grsin 2002). Lärare talar m att elever kräver mycket av lärare i frm av struktur ch elevinflytande. Detta resnemang stöds av (Grsin 2002) genm att en tydlig struktur i sklan är en viktig kmpnent för att uppnå en framgångsrik skla. Elevernas initiala kunskapsnivå är inte den avgörande faktrn för en sklas framgång. Alla elever kan lyckas med sina studier m de erbjuds rätt förutsättningar från sklan. De egenskaper sm är avgörande för att elever ska lyckas nå sina kunskaps-ch fstransmål är istället att det ska råda sciala spelregler sm knsekvent tillämpas i hela sklan. Persnalen i sklan ska ha höga förväntningar på eleverna både gällande kunskapsprestatiner men ckså beträffande ett gtt uppförande. Sklan bör ckså priritera kunskapsmålen. Samtlig persnal bör ha förståelse för att det är genm elevernas prestatiner sm man bedömer sklans framgång (Grsin 2002). Avslutningsvis betnas elevernas studiemiljö i frm av ett utpräglat elevfkuserat arbetssätt. Samtliga elever bör uppmuntras till gda resultat utifrån sin egen förmåga ch detta nås genm att göra sklans klimat välkmnande ch eleverna ska känna sig uppskattade sm människr avsett bakgrund (Grsin 2002). Det sm även nämns kring sklan är en kllektiv struktur där lärarna ch rektrn drar åt samma håll ch samarbetar i pedaggiska ch sciala frågr. Detta bekräftas sm en framgångsfaktr enligt (Grsin 2002), där ett starkt ledarskap från rektr med inriktning på sklans kunskapsmål är en viktig kmpnent. 20

21 Lärarna bör ckså vara delaktiga i det förändrings-ch utvecklingsarbete sm en skla genmgår. Man har ckså långsiktiga ch tydliga mål för undervisningen. Frskningen m framgångsrika sklr tyder på att rektrer kan priritera graden av pedaggiskt ledarskap i lika utsträckning ch ändå lyckas väl i sitt ledarskap. Det sm krävs av rektrn är dck att hn/han har pedaggiska idéer ser till att dessa implementeras i sklan (Grsin 2002). Rektr ska vara didaktisk ch pedaggisk i sitt ledarskap. Detta framkmmer i min undersökning, vilket således har en utvecklingsptential. Det sm lärare anger sm en ledarkvalitet i frm av lyhördhet bekräftas ckså av Det pedaggiska ledarskapet (Maltén 2000), där lyhördhet ch öppenhet sm ledare är viktiga framgångsfaktrer. Ett pedaggiskt ledarskap, i enlighet med lärare, utgörs av en förmåga att vara stödjande ch att kunna stimulera sina anställda (Maltén 2000). Efter sammanställningen kan jag se att de intervjuade lärarna i en viss utsträckning anammar de framgångsfaktrer sm aktuell frskning anger sm nyckelkmpnenter nämligen ett tydligt ledarskap, höga förväntningar, en samarbetskultur samt engagerade pedagger ch sklledning (Grsin 2002). Mitt intryck ifrån intervjuerna med lärare är dck att de inte talar i termer av en sklas pedaggiska ch sciala klimat sm en helhet för att lyckas uppnå ett ideal. Istället lyfter de fram en kmpnent sm söktryck sm en avgörande faktr. En reflektin gällande söktrycket är att med många sökande höjs betygen ch därmed skapas en skla med studiemtiverade unga människr sm är högpresterande. Omgivningen skulle kunna tlka det sm ett bevis på att man uppnått en framgångsrik skla där eleverna får höga betyg ch sklan har då blivit en sluten cirkel exklusiv för vissa. Lärare talar m vikten av ett tydligt ledarskap sm ger bra förutsättningar för lärarna att arbeta ifrån. Rektrn leder lärarna sm leder eleverna ch detta måste ske på ett sätt så att alla känner sig sedda ch väl bemötta, samtidigt måste rektrn kunna ställa krav på lärarna (Maltén 2000). Samtliga intervjuade elever ch lärare ansåg att rektr hade en viktig rll sm ledare för att utveckla verksamheten, även m ledarskapet tg sig lika uttryck för just dem. En struktur där lärarna ch rektrn arbetar mt samma mål. Alla bör ckså vara delaktiga i det utvecklingsarbete sm sklan genmgår. 5. Diskussin Vad är en framgångsrik skla utifrån ett ideal? Det finns en str mängd publikatiner i ämnet framgångsrik skla ch framgångsrikt ledarskap. Definitinen på framgångsrik kan naturligtvis variera strt mellan lika persner kanske berende av var man själv arbetar, vilka erfarenheter man har med sig ch vilket synsätt man har på sklans verksamhet. Och vad innebär det att lyckas i sin verksamhet? Frågrna är enkla. Men jag är inte lika säker 21

22 på att svaren är det. Det är naturligtvis berende av vad man menar med framgång ch att lyckas. I en så kmplex verksamhet sm sklan utgör så trde det finnas många sätt att se det. Att mäta resultat utifrån kunskapsmålen kan vara ett sätt att definiera detta. Ett annat hur sklr lyckas med det sciala uppdraget. Det är intressant att se hur betydelseförskjutningar sker i det ffentliga samtalet. Starka aktörer lägger beslag på tlkningsföreträdet. Steg för steg förskjuts synfältet. Fkus vrids. Ibland sker det nästan märkligt, ibland i tydliga kliv ch plötsligt upptäcker man att en viss fråga bara diskuteras på ett sätt. De alternativa sätten har försvunnit ut i marginalen. Men avsett det, så lyfts ledarskapets stra betydelse för att förbättra verksamheten i sin helhet fram (Lind & Larssn 2010). Och det är bra. Det gäller ledarskap på alla nivåer från plitiker, via förvaltning till rektr. Tydlig rllfördelning, gtt samarbetsklimat ch fkus på lärplansuppdraget är viktiga förutsättningar. Men ckså att det finns en samsyn m mål ch inriktning från högsta till lägsta nivå (Grsin 2002). Och inte minst kntinuitet, det vill säga att övergripande mål ch strategier är långsiktiga. Grsin (2002) talar ckså m sklans utveckling. Han menar att en viktig kmpnent för att sklan ska bli framgångsrik är att rektrn på en skla bör ha mandat att själv bestämma vilka metder sm sklan ska använda sig av för att nå de uppsatta målen. Han betnar att den ideala situatinen är att sklan är fri från plitikers påverkan men nämner ingenting m i vilken utsträckning sklan ska följa samhällets kmmersialiserande utveckling. Avslutningsvis säger han att med rätt utfrmat pedaggiskt ch scialt klimat i en skla kan sklan bidra till en ökad jämlikhet i samhället i frm av eknmi ch sciala faktrer (Grsin 2002). En verksamhet sm arbetar för att resultaten ska bli så gda sm möjligt strävar efter att nå ett visst ideal. En verksamhet sm är ideal svarar mt de krav sm ställs i lagar, förrdningar, föreskrifter ch i viss mån allmänna råd ch dessutm flexibel ch anpassad till elevernas behv. De verksamheter sm har kmmit långt i strävan mt idealet kännetecknas av en hög medvetenhet av uppdraget samt ett genmtänkt kvalitetsarbete (Löwing & Bergeå 2008). Om en verksamhet ges möjlighet att skapa en rganisatin sm är anpassad för uppdraget ch behven, ch arbetet genmförs i linje med detta-bör man nå en gd måluppfyllelse. Gd måluppfyllelse innebär att samtliga elever når de natinella målen. Där är vi inte idag-istället brukar vi redvisa i vilken utsträckning eleverna har nått målen (Löwing & Bergeå 2008). Sklr har stra möjligheter att anpassa verksamheten inm ramen för det friutrymme styrdkument ger. Att lärare arbetar på lika sätt avsett miljö eller pedaggisk inriktning inm ramen för friutrymme, berr ftast på bristande insikter i sitt uppdrag ch därför låter lärböcker sätta agendan för undervisningen. Eller så gör man sm man alltid har gjrt. 22

23 Lärare måste helt enkelt våga utnyttja friutrymmet ch styra sin undervisning utifrån de lärmedel de väljer-istället för att låta sig styras av lärmedlen (Löwing & Bergeå 2008). 5.1 Min slutsats ch utvecklingsplan till mina frågeställningar Sklans verksamhet stämmer inte till alla delar till ett ideal utifrån en framgångsrik sklafrämst genm att alla lärare inte tillämpar eller har en förförståelse till sklans pedaggiska grundidé. Även rektrs förmåga att vara pedaggisk ch didaktisk i sitt ledarskap sm en framgångsfaktr enligt (Grsin2002) framkmmer inte tydligt. Detta är den främsta biten ch nyckelfaktrn till att lyckas, sm jag tillsammans med mina medarbetare måste lägga fkus på. Skllagen (2010:800) medger att man kan ha egna dkument sm ett kmplement till den natinella lärplanen vilket i detta fall är sklans grundsyn. Sklan har därefter till uppgift att tlka målen, planera för hur sklan ska styras ch ledas samt följa upp ch utvärdera m verksamheten svarar mt ökad måluppfyllelse (Bhlin 1995). De rättsliga möjligheterna är många för frisklan ch ger stra möjligheter att utveckla verksamheten. Detta medger bl.a. att man kan anpassa verksamheten inm ramen för det friutrymme styrdkument ger, vilket innebär att rektr har rätt att leda ch fördela arbetet i strävan att arbeta utifrån en pedaggisk mdell. Detta innebär att m en lärare väljer att inte arbeta utifrån en pedaggisk grundsyn, är det arbetsgivarens sak att visa att det föreligger saklig grund för uppsägning-vilket är fullt möjligt men kanske inte att förrda sm en metd. En bättre framgångsfaktr i detta fall är att tillämpa ett pedaggiskt ledarskap i syfte att utveckla människr snarare än att avveckla. Här ställs min förmåga på prv genm att agera stödjande ch stimulerande i en kntext där jag har många rller att spela. Att få mina medarbetare att både förstå ch kunna tillämpa sklans pedaggiska arbetssätt. Ett strt fkus bör även ligga genm ett utvecklande ledarskap-där föredömligt handlande, en persnlig mtanke samt ett inspirerande ledarskap från rektr är i fkus. Lösningen brde bli att så långt det är möjligt få mina medarbetare att bli kapabla att göra sina egna bedömningar ch fatta egna beslut utifrån verksamhetens målbild ch sklans uppdrag med det pedaggiska knceptet sm verktyg. Detta förutsätter att jag sm ledare frtsätter ha en hög tilltr till människr ch att jag knsekvent kräver engagemang ch hög delaktighet. Det förutsätter även att jag tillåts priritera att vara synlig i sklan ch delta i samtal kring undervisningsmetder. Denna frihet måste jag själv skaffa. Att ta risken att våga gå emt strömmen ch lita på min känsla att inte göra rätt saker utan att få rätt saker att hända. För att kunna förverkliga sklans grundidé ch priritera mitt ledarskap kring sklans pedaggiska arbetssätt, måste jag definiera en idealbild av min skla ch mitt ledarskap, sm jag knsekvent lever upp till. 23

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015 Fritidshemmets uppdrag ch utmaningar ALP bservatörsutbildning 10 september 2015 Samtala två ch två- Vad tänker du på när du tänker på fritidshem? Innehållet vi skall ta ss an är Fritidshemmets styrdkument

Läs mer

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN 2008-2011 Fastställd av kmmunfullmäktige 2008-04-24, 40 1 Sklplan för Knivsta kmmun Visin I Knivsta kmmuns försklr ch sklr skall kvaliteten vara så hög att de är attraktiva

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 -Plan för att främja likabehandling ch mtverka diskriminering ch trakasserier (likabehandlingsplan) -Plan mt kränkande behandling (årlig

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin

Läs mer

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett

Läs mer

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Barn- ch sklförvaltning Lunds stad Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Adress: Arkivgatan 5 222 29 Lund Telefn vx: 046-35 50 00 Telefax: 046-35 83 66 E-pst:mats.dahl @lund.se Internet: www.lund.se

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gustavslundsklan, 2015-2016 Innehållsförteckning Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen... 2 Vår visin... 2 Delaktighet... 2 Utvärdering av planen för läsåret

Läs mer

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014 Rävekärrssklan Grundsklan F-6 Fågelbergsgatan 2-4 43133 Mölndal Tel: 031 674350 Rävekärrssklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2013/2014 Utbildningen ska utfrmas i överensstämmelse med

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014.

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014. Anteckningar ifrån Dialg för ett lärande Väsby 18 nvember 2014. Grupp: Organisatin ch styrning Målstyrning med hjälp av systematiskt kvalitetsarbete Mål Hur? - Stimulera systematiskt kvalitetsarbete -

Läs mer

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

Lokal arbetsplan Trevnaden

Lokal arbetsplan Trevnaden Lkal arbetsplan Trevnaden Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser

Läs mer

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 30.09.2013 INNEHÅLL BAKGRUND... 2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGAR... 3 Syfte... 3 Visin... 3 Övergripande mål... 3 Utvecklingsmråden... 3 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN...

Läs mer

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg Lkalt LP- arbete: från nrm till levande verktyg LPstöd2016 Februari 2015 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Grunderna för lärplanen Grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 2014

Läs mer

VAD SKA SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING INNEHÅLLA?

VAD SKA SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING INNEHÅLLA? VAD SKA SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING INNEHÅLLA? EN DEFINITION AV HIVPREVENTION I VÄSTRA GÖTALAND www.hivpreventin.vgregin.se Ingång Vi vet att sklan är den enskilt viktigaste arenan för förebyggande

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret 2013-2014

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret 2013-2014 AVESTA CENTRALA FÖRSKOLEOMRÅDE Verksamhetsplan Avesta centrala försklemråde Läsåret 2013-2014 Ett barn uppstår med nya sätt att vara i nya situatiner, i nya relatiner till de möjligheter, hinder ch nrmer

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15 KmBas-prjektet: utvärdering av utbildning Psykscialt arbete med inriktning mt bendestöd/sysselsättning 7,5 hp Ll Lebedinski 21-6-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material... 4 Bstödjare...

Läs mer

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad SOCIALTJÄNST. OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELN INGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-10-07 Handläggare: Leif Styfberg Telefn: 08 508 25 702 Till Scialtjänst- ch arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje Plan mt diskriminering ch annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska försklan i Södertälje Uppdaterad 2015-08-31 Innehållsförteckning 1. Visin... 3 2. Förankring av Planen mt diskriminering ch

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Vuxenutbildningsavdelningen S SID 1 (13) 2011-04-20 Kvalitetsredvisning Läsåret 2010/2011 Anrdnare ABF Stckhlm Vux Inledning ABF Stckhlm har sedan 2003 genmfört vuxenutbildning på grundläggande - ch gymnasial

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2015/2016 1 Likabehandlingsplanen presenterar försklans arbete för att främja barns lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering,

Läs mer

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015 Verksamhetsplan Södra försklmrådet 2014-2015 Innehåll 1 Södra försklmrådet, Avesta kmmun... 3 1.1 Vår rganisatin... 3 1.2 Inledning... 3 2 Styrdkument... 4 3 Södra försklmrådets pririterade utvecklingsmråden,

Läs mer

VÄRDEGRUNDSARBETET i SKOLVÄSENDET

VÄRDEGRUNDSARBETET i SKOLVÄSENDET VÄRDEGRUNDSARBETET i SKOLVÄSENDET Augustiknferensen Stckhlm 4-5 augusti 2016, Teresa Fernández Lng, undervisningsråd, Sklverket teresa.fernandez.lng@sklverket.se 08-527 332 58 Ett sammanhållet uppdrag

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskola Centrum förskolor. Läsåret 2016/2017

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskola Centrum förskolor. Läsåret 2016/2017 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskla Centrum försklr Läsåret 2016/2017 Oktber 2016 1 Innehållsförteckning Till dig sm är vårdnadshavare 2 Likabehandlingsplanens syfte 3

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016 1 (7) Likabehandlingsplan/plan mt kränkande behandling Bäckseda skla läsåret 2015/2016 Dkumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Bäckseda sklas persnal Gäller för: Bäckseda skla Giltig fr..m.: 2015-08-18

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014. Sjölins gymnasium Östersund

Kvalitetsrapport 2013-2014. Sjölins gymnasium Östersund Kvalitetsrapprt 2013-2014 Sjölins gymnasium Östersund Innehållsförteckning Sjölins gymnasium Östersund Innehållsförteckning... 1 Visin ch värdegrund... 3 Grundfakta m sklan/förutsättningar... 3 Åtgärder

Läs mer

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) 2015-09-05 Västra Bagarmssens försklr Bx 51 17 121 17 Jhanneshv Telefn 08-50815000 stckhlm.se Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin

Läs mer

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014)

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Ny diskrimineringslag Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) Lagens syfte (1 ) Lagens tillämpningsmråde (2 ) Den nya diskrimineringslagen, sm trädde i kraft den 1 januari

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Malmö

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Malmö Kvalitetsrapprt 2013-2014 Rytmus Malmö Innehållsförteckning Sklans namn ch rt... Fel! Bkmärket är inte definierat.1 Innehållsförteckning... 2 Visin ch värdegrund:... 3 Grundfakta m sklan/förutsättningar...

Läs mer

Digitala verktyg i musik

Digitala verktyg i musik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Digitala verktyg i musik I Lgr 11, del 2.2 m kunskaper står det att sklan ska ansvara för att varje elev efter genmgången grundskla kan använda mdern teknik

Läs mer

Kvalitetsrapport

Kvalitetsrapport Datum 2016-10-11 15 Antal sidr Kvalitetsrapprt 2015-2016 Barn- ch utbildningsnämnden Trsby kmmun Ulf Blmquist sklchef Barn- ch utbildningsnämndens kansli 0560-162 96 direkt 073-271 22 75 mbil ulf.blmquist@trsby.se

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Nolängen

Arbetsplan för förskolan Nolängen Arbetsplan för försklan Nlängen Läsåret 2015/2016 Alingsås kmmun, Barn- ch ungdmsförvaltningen, Utvecklingsenheten Pstadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefn: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

IDG601, Personligt Entreprenörskap, 7,5 högskolepoäng Personal Entrepreneurship, 7,5 higher education credits

IDG601, Personligt Entreprenörskap, 7,5 högskolepoäng Personal Entrepreneurship, 7,5 higher education credits 1(5) Utbildningsvetenskapliga fakulteten IDG601, Persnligt Entreprenörskap, 7,5 högsklepäng Persnal Entrepreneurship, 7,5 higher educatin credits Grund nivå/first cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Att ta emot internationella gäster på Vilda Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mt diskriminering ch kränkande behandling (Likabehandlingsplan) Grevåkersklan Åk 7-9 1 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling (Likabehandlingsplan) Planens innehåll bygger på delaktighet ch

Läs mer

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län KUN 2009-01-22, p 9 Enheten för kultur- ch föreningsstöd Handläggare: Margaretha Häggrth Rapprt rörande det statliga stödet till Skapande skla 2008 inm Stckhlm län 1 Ärendet Landstingets kulturnämnd har

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

Folkhälsoplan för 2015

Folkhälsoplan för 2015 Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla

Läs mer

IT-strategi för Ålidhems skolområde

IT-strategi för Ålidhems skolområde den 18 april 2012 IT-strategi för Ålidhems sklmråde Visin för Ålidhems sklmråde Barnen/eleverna ska kunna rientera sig i ett samhälle präglat av ett strt infrmatinsflöde ch en snabb förändringstakt. Försklan/sklan

Läs mer

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården Frumsgrupp Framtidens Biskpsgården SScialdemkraterna Biskpsgården All förändring börjar med en tanke. Vi vill förändra vår egen ch andras bild av vårat Biskpsgården ch vad det innebär att b här. Vi har

Läs mer

Växtverk & Framtidstro!

Växtverk & Framtidstro! 2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund

Läs mer

Kvalitetsredovisning CVL Centrum för vuxnas lärande Perioden augusti 2012-juni 2013

Kvalitetsredovisning CVL Centrum för vuxnas lärande Perioden augusti 2012-juni 2013 Kvalitetsredvisning CVL Centrum för vuxnas lärande Periden augusti 2012-juni 2013 2013-06-25 Innehåll 1. Organisatin 4 1.1 Beskrivning av rganisatinen... 4 1.2 Sklledning... 4 1.3 Administratin ch vägledning...

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2015/2016 Enhet Karl Jhan 1 Standargatans förskla 1 Likabehandlingsplanen presenterar försklans arbete för att främja barns lika rättigheter

Läs mer

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Jändelskolan 7-9 i Karlskrona kommun

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Jändelskolan 7-9 i Karlskrona kommun Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Jändelsklan 7-9 i Karlskrna kmmun 1 (14) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Jändelsklan 7-9 Resultat

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Gunghästens förskola Fårdala/Stimmets enhet. Läsåret 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN Gunghästens förskola Fårdala/Stimmets enhet. Läsåret 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN Gunghästens förskla Fårdala/Stimmets enhet Läsåret 2015/2016 Datum för upprättande: nvember 2015 Innehållsförteckning Till dig sm är barn 3 Till dig sm är vårdnadshavare 3 Likabehandlingsplanens

Läs mer

Lokal arbetsplan Täppan

Lokal arbetsplan Täppan Lkal arbetsplan Täppan Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Syfte: En checklista för att kvalitetssäkra förankring, mål, åtgärdsformuleringar och uppföljningsrutiner i skolans jämställdhetsarbete.

Syfte: En checklista för att kvalitetssäkra förankring, mål, åtgärdsformuleringar och uppföljningsrutiner i skolans jämställdhetsarbete. Checklista för kvalitetssäkring av jämställdhetsarbete Syfte: En checklista för att kvalitetssäkra förankring, mål, åtgärdsfrmuleringar ch uppföljningsrutiner i sklans jämställdhetsarbete. Intrduktin:

Läs mer

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Makten över maten - Ett flkbildningsmaterial från Latinamerikagrupperna LEKTINSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Här presenteras ett lektinsupplägg sm på fem lektiner sm ger bakgrund, inspiratin ch kunskap m hur

Läs mer

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor Internatinalisering inm fyrkantens gymnasiesklr Ett gymnasiearbete av Lina Anderssn ch Lina Hedberg Gymnasiearbete Bden 2016 Handledare: Åsa Lundgren Sammanfattning Den här undersökningen handlar m internatinalisering

Läs mer

Fastställd av Ålands landskapsregering

Fastställd av Ålands landskapsregering RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...

Läs mer

Att haka ny kunskap i gammal är viktigt, men vi i skolan är inte alltid så bra på det.

Att haka ny kunskap i gammal är viktigt, men vi i skolan är inte alltid så bra på det. Grupparbete 2 Annika Zetterström Utvecklingsmråden vi ser utifrån miniföreläsning vi hört. Vi tycker att det är väldigt viktigt att utveckla förtrendefulla relatiner. Många prblem kan lösas m man bara

Läs mer

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014-2015 förskola

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014-2015 förskola Vejbystrands skla ch försklas årliga plan för likabehandling ch mt diskriminering ch kränkande behandling Läsåret 2014-2015 förskla Trygghetsgruppen Bdil Nrdkvist (sammankallande) Eva Maria Oladttir Malin

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Styrelseprotokoll Grimslövs folkhögskola Gfhsk 4/11

Styrelseprotokoll Grimslövs folkhögskola Gfhsk 4/11 JUSTERAT 2011-09-27 Styrelseprtkll Grimslövs flkhögskla Gfhsk 4/11 Tid: 27 sep 2011 klckan 13.00 Plats: Samtalsrummet på Grimslövs flkhögskla Närvarande ledamöter: Göran Giselssn (m) rdf RsMarie Jönssn

Läs mer

Hållbart ledarskap i Alvesta kommun

Hållbart ledarskap i Alvesta kommun Hållbart ledarskap i Alvesta kmmun Trun Israelssn Jessica Rström Dkumentinfrmatin Titel: Innehåll: Dkumentet är sammanställt av: Prjektbeställare: Färdigställd: Hållbart ledarskap i Alvesta kmmun Resultat

Läs mer

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

Kap 2 skollagen, elevhälsa

Kap 2 skollagen, elevhälsa II'DI... SALA ~ KOMMUN Bilaga 1 till KHR111116prt Kap 2 skllagen, elevhälsa Elevhälsans mfattning För eleverna i förskleklassen, grundsklan, grundsärsklan, samesklan, specialsklan, gymnasiesklan ch gymnasiesärsklan

Läs mer

Bokrum, läsrum, mediatek, bibliotek - Skolbibliotek i Örebro län

Bokrum, läsrum, mediatek, bibliotek - Skolbibliotek i Örebro län Bkrum, läsrum, mediatek, biblitek - Sklbiblitek i Örebr län Rapprt 2007:04 Utmaningen för lärare ch biblitekarier blir/är att hjälpa eleven skapa mening ch förståelse m företeelser i världen utifrån den

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

Plan för specialundervisningen

Plan för specialundervisningen Plan för specialundervisningen Lvisa, Lappträsk ch Mörskm Uppdaterad augusti 2008 PLAN FÖR SPECIALUNDERVISNINGEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDERNA FÖR HUR SPECIALUNDERVISNINGEN ORDNAS... 2 1.1 Stadganden

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6 Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,

Läs mer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun

Kvalitetsredovisning läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun Kvalitetsredvisning läsåret 2008-2009 Kvalitetsredvisning för Försklan Slstrålen Enköpings kmmun 1 Detta är kvalitetsredvisning enligt Förrdning m kvalitetsredvisning inm sklväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredvisning

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

Handlingsplan: förebygga diskriminering och främja likabehandling. Aspero Idrottsgymnasium

Handlingsplan: förebygga diskriminering och främja likabehandling. Aspero Idrottsgymnasium Handlingsplan: förebygga diskriminering ch främja likabehandling. Asper Idrttsgymnasium Värdedeklaratin ch ansvar På Asper tar vi bestämt ch kraftfullt avstånd från alla frmer av diskriminering eller kränkande

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Bam- OCh utbildningskontoret 2012-09-28 Katarina Brundell Sidan 1 av 5

Tjänsteutlåtande. Bam- OCh utbildningskontoret 2012-09-28 Katarina Brundell Sidan 1 av 5 SLLENTUNA KMMUN Tjänsteutlåtande Bam- Ch utbildningskntret 2012-09-28 Katarina Brundell Sidan 1 av 5 Dnr BUN 2012/39-2 Barn- ch ungdmsnämnden Redvisning av det systematiska kvalitetsarbetet för fristående

Läs mer

RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN 2010/2011 NYNÄSHAMNS KOMMUN

RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN 2010/2011 NYNÄSHAMNS KOMMUN BUN 2011-76 Bilaga 1 Dnr: 2011/69 610 RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN 2010/2011 NYNÄSHAMNS KOMMUN INNEHÅLL INNEHÅLL... 2 INLEDNING... 3 FÖRSKOLEVERKSAMHET... 5... 5 BARN I FÖRSKOLEVERKSAMHET... 5 BEFOLKNINGSUTVECKLING...

Läs mer

Utökad timplan i matematik

Utökad timplan i matematik Malmö högskla Lärande ch samhälle Sklutveckling ch ledarskap Examensarbete 15 högsklepäng, avancerad nivå Utökad timplan i matematik Och systemets tröghet Extended timetable in mathematics And system interia

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer