Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg"

Transkript

1 Lkalt LP- arbete: från nrm till levande verktyg LPstöd2016 Februari 2015 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen

2 Grunderna för lärplanen

3 Grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Utbildningsstyrelsen gdkände grunderna för förskleundervisningen, den grundläggande utbildningen ch påbyggnadsundervisningen De nya grunderna: grunderna_fr_larplanen_22_12_2014 Utbildningsstyrelsens webbplats stöder det lkala lärplansarbetet: (på svenska inm vecka 8)

4 Grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Tas i bruk årskurs 1 6 den 1 augusti 2016 årskurs 7 den 1 augusti 2017 årskurs 8 den 1 augusti 2018 årskurs 9 den 1 augusti 2019 Består av fyra helheter allmänna riktlinjer för undervisningen i alla lärämnen årskurserna 1 2 årskurserna 3 6 årskurserna 7 9 I varje årskurshelhet behandlas vikten av att beakta övergångarna mellan helheterna ch det särskilda uppdrag sm varje helhet har berende på elevernas ålder ch utvecklingsstadium.

5 Förändringar hösten-december 2014 Texterna har förtydligats gällande kulturfstran ch mänskliga rättigheter aspekter gällande kön ch jämlikhet mellan könen ur- ch minritetsbeflkning, kulturernas synlighet mediekunskap bibliteken ch det mgivande samhället sm lärmiljö elevernas delaktighet ch samarbetet med hemmen klubbverksamhet ch annan verksamhet sm stödjer lärande frågr sm avgörs på lkal nivå i slutet av varje kapitel fstringssamtal ch disciplinära åtgärder, nytt de lika lärkurserna i religin, nytt nytt delmråde inm verksamhetskulturen: jämställdhet ch likvärdighet

6 Förändringar hösten-december 2014 Målen för lärämnena har skrivits m så att eleven är subjekt, läraren stöder ch handleder: Målet för undervisningen är att handleda eleven i att utveckla analytisk ch kritisk läsfärdighet, förmåga att analysera ch tlka texter samt befästa ch bredda rd- ch begreppsförrådet. Riktlinjerna för bedömningen har förtydligats Bedömningen ch bedömningskriterierna i lärämnena har bearbetats Målen ch bedömningskriterierna har synkrniserats

7 Den lkala lärplanen- ett levande verktyg

8 Uppgörandet av den lkala lärplanen(kapitel 1) Utbildningsanrdnaren ska i lärplanen besluta m den lärplan sm utarbetas ska vara gemensam för sklrna, helt eller delvis sklspecifik, reginal eller m man löser det på annat sätt för vilka undervisningsspråk lärplanen utarbetas ch gdkänns (svenska, finska, samiska ch vid behv för någt annat undervisningsspråk) lärplanens struktur, i vilken rdning behandlas frågrna ch i vilken frm publiceras lärplanen hur persnalen ch eleverna ch deras vårdnadshavare är delaktiga när lärplanen utarbetas, utvärderas ch utvecklas ch hur vårdnadshavarnas lika möjligheter att delta beaktas hur samarbetet med förskleundervisningen ch övrig småbarnspedaggik samt med läranstalter sm representerar utbildning sm följer efter den grundläggande utbildningen rdnas då lärplanen utarbetas vilka andra aktörer sm deltar då lärplanen utarbetas ch förverkligas ch hur samarbetet rdnas hur lkala särdrag ch behv, infrmatin från utvärderingar ch utvecklingsarbete samt mål för utveckling ch övriga lkala planer beaktas då lärplanen utarbetas. hur samarbetet med scial- ch hälsvårdsmyndigheterna rdnas när man gör upp de avsnitt sm behandlar elevvård ch samarbete mellan hem ch skla hur man följer upp att lärplanen genmförs ch hur lärplanen utvärderas ch utvecklas vilka är de lkala planer ch prgram sm kmpletterar ch förverkligar lärplanen (till exempel plan för mrgn- ch eftermiddagsverksamhet, prgram för hållbar utveckling, jämställdhetsplan, plan för kulturell fstran, infrmatinsstrategi).

9 Uppgörandet av den lkala lärplanen(kapitel 1) Utbildningsanrdnaren ska i lärplanen besluta ch beskriva hur man främjar enhetligheten i den grundläggande utbildningen ch samarbetet i övergångsskedena (inm den grundläggande utbildningen, med förskleundervisningen ch övrig småbarnspedaggik ch med läranstalter sm representerar utbildning sm följer efter den grundläggande utbildningen) m undervisningen eller en del av den rdnas i sammansatt klass (se även underkapitel 5.4 ch 5.6) m undervisningen eller en del av den rdnas sm undervisning enligt årskurs eller sm årskursintegrerade studier eller sm studier enligt elevers eget studieprgram (se även underkapitel 5.4 ch 5.6) m undervisningen rdnas huvudsakligen indelad i lärämnen eller helt eller delvis sm helhetsskapande undervisning; vilka är huvuddragen för hur eventuell helhetsskapande undervisning rdnas hur undervisningstimmarna fördelas per årskurs mellan gemensamma lärämnen, de valfria timmarna i knst- ch färdighetsämnen ch valfria ämnen i enlighet med statsrådets förrdning (lkal timfördelning) utbildningsanrdnarens språkprgram, på vilken årskurs undervisningen i de lika språken inleds (se även avsnitten m det andra inhemska språket ch främmande språk samt kapitel 12) vilka valfria ämnen sm erbjuds eleverna ch på vilka årskurser de undervisas (se även kapitel 12) eventuell intensifierad undervisning ch hur den genmförs; hur intensifieringen syns i timfördelningen ch i undervisningens mål ch innehåll (se även kapitel 12) (Timfördelning F422/2012 6) hur elevhandledningen rdnas i handledningsplanen ska beskrivas elevhandledningens struktur, förfaringssätt, arbets- ch ansvarsfördelning, arbete i sektrsövergripande nätverk, samarbete mellan hemmet ch sklan i frågr sm gäller handledning, samarbete med arbetslivet samt arrangemang för arbetsrientering (se även den uppgiftsbeskrivning för elevhandledningen sm ingår i årskurshelheterna).

10 Värdegrunden ch synen på lärande (kapitel 2) Utbildningsanrdnaren ska i lärplanen besluta ch beskriva eventuella lkala aspekter eller pririteringar sm kmpletterar den grundläggande utbildningens värdegrund ch syn på lärande ch hur dessa kmmer till uttryck (till övriga delar kan den text sm finns i grunderna för lärplanen gällande värdegrunden ch synen på lärande användas sm sådan) hur man följer upp ch utvärderar att värdegrunden ch synen på lärande förverkligas. Eventuella sklspecifika kmpletteringar antecknas i den sklspecifika lärplanen ch/eller i läsårsplanen enligt utbildningsanrdnarens beslut

11 Undervisningens uppdrag ch mål (kapitel 3) Utbildningsanrdnaren ska i lärplanen besluta ch beskriva lkala perspektiv sm eventuellt kmpletterar den grundläggande utbildningens uppdrag ch syns i det praktiska genmförandet (till övriga delar kan texten i grunderna för lärplanen användas sm sådan; uppdraget kan ckså knkretiseras ch förverkligas med hjälp av planer sm kmpletterar lärplanen såsm till exempel prgram för hållbar utveckling eller plan för kulturfstran, dessa ska i så fall mnämnas i lärplanen) eventuella lkala pririteringar sm gäller mångsidig kmpetens sm fastställs i grunderna för lärplanen ch hur pririteringarna tar sig uttryck (i övrigt kan texten i grunderna för lärplanen användas sm sådan) arrangemang ch åtgärder med vilka man stödjer ch följer upp att målen för mångsidig kmpetens uppfylls (nggrannare mål för mångsidig kmpetens fastställs i årskurshelheterna, se kapitel 13-15).

12 Verksamhetskultur, lärmiljöer, arbetssätt, mångvetenskapliga lärmråden (kapitel 4) Utbildningsanrdnaren ska i lärplanen besluta ch beskriva hur utbildningsanrdnaren ch sklrna främjar ch utvärderar att principerna för utvecklandet av verksamhetskulturen förverkligas; vilka är de eventuella lkala tyngdpunktsmrådena ch hur syns de i praktiken (texten i grunderna för lärplanen kan användas sm sådan för att beskriva principerna för verksamhetskulturen) vilka de lkala mål ch specifika frågr sm styr val, användning ch utvecklandet av lärmiljöer ch arbetssätt är hur en helhetsskapande undervisning förverkligas i praktiken hur de mångvetenskapliga lärmrådena förverkligas lkala mål för hur lärmrådena förverkligas (texten i grunderna för lärplanen kan användas sm sådan för en allmän beskrivning) principer ch sätt att förverkliga lärmrådena (m man till exempel i den gemensamma lkala lärplanen beslutar m teman för lärmrådena ch i den sklspecifika lärplanen eller läsårsplanen m nggrannare mål ch innehåll; hur man garanterar att det i varje elevs studier ingår minst ett lärmråde per läsår; direktiv m lärmrådenas mfattning ch elevernas delaktighet i planeringen sv.) mål ch innehåll (precisering antingen i lärplanen eller i läsårsplanen enligt utbildningsanrdnarens beslut) praxis för bedömningen (hur man garanterar att de kunskaper ch färdigheter sm eleverna visat under arbetet med lärmrådena beaktas vid bedömningen i de ämnen sm varit delaktiga) hur man följer upp, utvärderar ch utvecklar förverkligandet av lärmrådena.

13 Främjande av lärande ch välbefinnande (kapitel 5) Utbildningsanrdnaren ska i lärplanen besluta ch beskriva de centrala målen ch metderna för att skapa en bra ch trygg skldag ch för att rganisera samarbetet hur samarbetet inm kmmunen/sklan ch med utmstående aktörer rganiseras, följs upp ch utvecklas; i synnerhet hur man ser till att elevernas delaktighet förverkligas vilka de centrala målen är ch hur man rdnar samarbetet mellan hem ch skla. i vilka fall fstrande samtal används ch hur samtalen genmförs i praktiken vilka lagstadgade förfaringssätt sm används vid förseelser, fusk ch störande beteende, ansvars- ch arbetsfördelning samt metder för samråd ch dkumentering hur man vid användningen av disciplinära åtgärder garanterar att förvaltningens allmänna rättsskyddsprinciper iakttas hur man ser till att persnalen instrueras ch har den kmpetens sm behövs för att utöva disciplinära befgenheter hur lika parter infrmeras m planen, rdningsreglerna ch de lagstadgade disciplinära åtgärderna med vilka metder man följer upp planen ch utvärderar genmförandet ch effekten av åtgärderna. i vilken undervisning ch i vilka studier fjärruppkppling används målen för användningen av fjärruppkppling i undervisningen, praktiska arrangemang i undervisningen, gemensamma tillvägagångssätt ch ansvar mellan lika aktörer.

14 Främjande av lärande ch välbefinnande (kapitel 5) frts. Utbildningsanrdnaren ska i lärplanen besluta ch beskriva hur årskursintegrerade studier, dvs. studier sm följer elevens eget studieprgram, tillämpas (gäller lösningen alla eller endast en del sklr, vissa årskurser, enskilda elever sv.) vilka studiehelheter sm ingår i lärkursen sm studierna består av timfördelningen samt målen ch innehållet för undervisningen för ifrågavarande studiehelheter vilka studiehelheter sm är bligatriska ch vilka sm är valfria för eleven hur man följer upp ch bedömer hur studierna ch studiehelheterna frtlöper hur undervisningen i sammansatta klasser rdnas ch vilka centrala förfaringssätt sm tillämpas hur årsvecktimmarna i de lika lärämnena fördelas per årskurs i enlighet med etappmålen sm fastställs i statsrådets förrdning eller hur lärkursen indelas i studiehelheter, m årskursintegrerad undervisning tillämpas. hur den flexibla grundläggande utbildningen rdnas ch vilka centrala förfaringssätt sm tillämpas grunderna för antagningen av elever ch hur antagningen i praktiken sker hur undervisningen vid andra läranstalter, på arbetsplatser eller andra platser utanför sklan rdnas ch hur elevernas studier i sådana fall handleds, övervakas ch bedöms hur samarbetet samt ansvars- ch arbetsfördelningen mellan lika aktörer rdnas. målen ch arrangemangen för eventuell klubbverksamhet, sklbibliteksverksamhet ch annan verksamhet sm stödjer målen för undervisning ch fstran ch kpplingen till eventuell mrgn- ch eftermiddagsverksamhet principerna för sklmåltiden samt målen i fråga m närings-, häls- ch umgängesfstran hur elevernas specialbehv gällande måltiden beaktas hur eleverna ch vårdnadshavarna infrmeras m sklresr ch transprter ch m tillvägagångssätt i samband med dem.

15 Bedömning av lärande (kapitel 6) Utbildningsanrdnaren ska i lärplanen besluta ch beskriva - eventuella tyngdpunktsmråden för utvecklandet av bedömningskulturen (till övriga delar kan man använda de texter sm finns i grunderna för lärplanen sm sådana för att beskriva bedömningskulturen ch de centrala principerna) - hur bedömningen under studierna genmförs principerna för den frmativa bedömningen ch respnsen under studiernas gång ch hur den frmativa bedömningen ch respnsen främjar lärande genm att bilda en pedaggisk helhet bedömning sm görs i slutet av läsåret hur man stödjer förutsättningarna för självbedömning; principerna för självbedömning ch kamratbedömning principer ch praxis m studiegången ch m uppflyttning ch kvarstanning praxis för bedömning ch respns vid övergången från årskurs 2 till årskurs 3 ch från årskurs 6 till årskurs 7 bedömning av uppförande ch vilka mål ch grunder bedömningen bygger på bedömning av valfria ämnen betygen ch praxis sm hör samman med dem, hur verbal bedömning ch sifferbedömning används i lika lärämnen ch i bedömningen av uppförande i vilken frm ch vid vilka tidpunkter annan infrmatin ch bedömningsrespns ges samt samarbete med vårdnadshavarna - hur slutbedömningen genmförs slutbedömningen sm helhet bedömning av de valfria ämnena i slutbedömningen avgångsbetyg.

16 Stöd för lärande ch sklgång (kapitel 7) Utbildningsanrdnaren ska i lärplanen besluta ch beskriva Centrala lkala strategier för förebyggande arbete ch tidiga insatser rutiner ch samarbete vid övergångar hur behvet av stöd för lärande ch sklgång systematiskt granskas samarbetet, ansvars- ch arbetsfördelningen inm undervisningsväsendet ch med övriga förvaltningar samarbetet med ansvariga inm elevvården ch andra experter när behvet av stöd bedöms ch när stödet planeras, rganiseras ch genmförs i praktiken de viktigaste principerna för samarbetet med hemmen i frågr sm gäller stöd för lärande ch sklgång befgenheterna i anslutning till stöd för lärande ch sklgång i lika förvaltningsbeslut. Allmänt stöd hur det allmänna stödet rdnas i praktiken samarbetet, ansvars- ch arbetsfördelningen mellan lika aktörer samarbetet med eleven ch vårdnadshavaren. Intensifierat stöd hur det intensifierade stödet rdnas i praktiken arbetsrutiner vid en pedaggisk bedömning tillvägagångssätt när intensifierat stöd inleds, genmförs ch avslutas hur planen för elevens lärande utarbetas, utvärderas ch granskas samarbetet, ansvars- ch arbetsfördelningen mellan lika aktörer vid utarbetandet av en pedaggisk bedömning ch plan för elevens lärande, vid rdnandet av intensifierat stöd ch vid uppföljning ch utvärdering av vilken effekt stödet haft rutinerna ch samarbetet med eleven ch vårdnadshavaren vid utarbetandet av en pedaggisk bedömning ch plan för elevens lärande, vid rdnandet av intensifierat stöd ch vid uppföljning ch utvärdering av vilken inverkan stödet haft.

17 Stöd för lärande ch sklgång (kapitel 7) frts. Utbildningsanrdnaren ska i lärplanen besluta ch beskriva Särskilt stöd hur det särskilda stödet rdnas i praktiken arbetsrutiner vid en pedaggisk utredning hur eleven ch vårdnadshavaren hörs hur ett beslut m särskilt stöd fattas hur ett beslut m särskilt stöd granskas tillvägagångssätt när särskilt stöd avslutas ch stödet frtsätter sm intensifierat stöd hur den individuella planen (IP) för hur undervisningen ska rdnas utarbetas, utvärderas ch granskas samarbetet, ansvars- ch arbetsfördelningen mellan lika aktörer vid utarbetandet av en pedaggisk utredning ch en IP, vid rdnandet av särskilt stöd ch vid uppföljning ch utvärdering av vilken effekt stödet haft användningen av eventuella expertutlåtanden rutinerna ch samarbetet med eleven ch vårdnadshavaren vid utarbetandet av en pedaggisk utredning ch en IP, vid rdnandet av särskilt stöd ch vid uppföljning ch utvärdering av vilken inverkan stödet haft tillvägagångssätt vid individualisering av en lärkurs sm en del av den pedaggiska utredningen, beslutet m särskilt stöd ch utarbetandet av en IP arrangemang vid förlängd lärplikt Lärplanen ska beskriva beslutsfattandet ch andra administrativa rutiner i anknytning till tlknings- ch biträdestjänster samt övriga undervisningstjänster ch särskilda hjälpmedel enligt utbildningsanrdnarens beslut.

18 Elevvård (kapitel 8) Utbildningsanrdnaren svarar för uppgörandet av elevvårdsplaner Lärplanen ska beskriva de lkala målen ch tillvägagångssätten inm elevvården i den grundläggande utbildningen. Sambandet med välfärdsplanen för barn ch unga ska beskrivas i lärplanen, liksm de riktlinjer sm styr arbetet med de sklspecifika elevvårdsplanerna. Utbildningsanrdnaren svarar för att det för varje skla utarbetas en plan för hur elevvården ska genmföras, utvärderas ch utvecklas. Den sklspecifika elevvårdsplanen ska innehålla följande element: - Det ttala behvet av elevvård ch tillgängliga elevvårdstjänster - Gemensam elevvård ch tillvägagångssätt (antimbbningsplan ch krisplan) - Ordnandet av individuell elevvård - Ordnandet av samarbete mellan elevvården, eleverna ch deras vårdnadshavare - Genmförandet ch uppföljningen av elevvården I samband med att elevvårdsplanen utarbetas, ska man kmma överens m hur sklans persnal, eleverna ch vårdnadshavarna ch, till de delar det behövs, samarbetspartnerna ska göras förtrgna med planen. Samtidigt avtalas m hur van nämnda parter ska infrmeras m planen. Elevvårdsplanen ska beskriva genm vilka åtgärder planen genmförs ch följs upp. Hit hör vem sm ansvarar för uppföljningen i sklan, vad sm följs upp, med vilka metder infrmatinen samlas in ch hur fta uppföljningen sker. Dessutm ska man beskriva hur infrmatinen behandlas ch utnyttjas för att utveckla elevvården i sklan ch hur elever, vårdnadshavare ch samarbetspartner infrmeras m de mest centrala resultaten.

19 Språk ch kultur (kapitel 9) Utbildningsanrdnaren ska i lärplanen besluta ch beskriva Då lärplanen görs upp beaktas särskilda lkala, språkliga ch kulturella frågr ch man beslutar m hur undervisningen ska rdnas. Vid uppgörandet av lärplanen ska man samarbeta med eleverna, vårdnadshavarna ch ifrågavarande språkliga ch kulturella gemenskaper. I lärplanen ska utbildningsanrdnaren besluta ch beskriva hur man beaktar elevernas språk, språkliga färdigheter ch kultur i sklarbetet ch hur deras undervisning rdnas i praktiken med vilka åtgärder elevernas språkliga ch kulturella identitetsutveckling stöds m man använder en plan för lärande sm stöd för elevens studier samt hur strukturen ch det centrala innehållet i planen ser ut.

20 Undervisning på två språk (kapitel10) Utbildningsanrdnaren ska i lärplanen besluta ch beskriva Ifall utbildningsanrdnaren erbjuder undervisning på två språk i någn frm ska utbildningsanrdnaren i lärplanen besluta ch beskriva för vem undervisningen är avsedd ch principerna för antagningen av elever timfördelningen mellan språkbadsspråket/målspråket ch sklans undervisningsspråk vilka lärämnen eller vilka innehållsmråden i lärämnena sm undervisas på sklans undervisningsspråk respektive språkbadsspråket/målspråket; ifall det är skäl att se över situatinen separat för varje läsår ska man i lärplanen definiera hur granskningen ska göras ch hur den ska beskrivas i läsårsplanen de centrala språkliga målen för de lärämnen sm undervisas på språkbadsspråket/målspråket målen ch innehållet för språkbadsspråket/målspråket per årskurs. För tidigt fullständigt språkbad besluts ch beskrivs ytterligare vilka innehåll i lärämnet mdersmål ch litteratur sm undervisas på sklans undervisningsspråk respektive språkbadsspråket. För mfattande undervisning på två språk besluts ch beskrivs ytterligare hur undervisningen rdnas för sådana elever sm br en krt tid i Finland ch inte kan studera på varken undervisningsspråket eller målspråket m lämplighetsprv används för antagningen av elever ch hur de inverkar på antagningen.

21 Undervisning sm baserar sig på viss världsåskådning eller pedaggisk princip (kapitel 11) Utbildningsanrdnaren ska i lärplanen besluta ch beskriva Förutm det sm bestäms i de övriga kapitlena i dessa grunder för lärplanen ska utbildningsanrdnaren i lärplanen besluta ch beskriva För undervisning sm baserar sig på en viss världsåskådning vilka är de aspekter sm grundar sig på en viss världsåskådning ch sm kmpletterar värdegrunden, målen ch centralt innehåll i den grundläggande utbildningen hur syns dessa perspektiv i verksamhetskulturen ch i arbetssätten hur syns de värden, kunskaper ch färdigheter sm baserar sig på en viss världsåskådning i undervisningen i lika lärämnen ch ämneshelheter. För undervisning sm baserar sig på en pedaggisk princip vilka är de pedaggiska principer ch beslut sm kmpletterar de pedaggiska riktlinjer sm definieras i dessa grunder för lärplanen hur syns dessa pedaggiska principer ch beslut i verksamhetskulturen ch arbetssätten samt i undervisningen i de lika lärämnena ch studiehelheterna.

22 Valfrihet (kapitel 12) 12.1 Valfria timmar i knst ch färdighetsämnen 6 åvt i åk 1-6 ch 5 åvt i åk 7-9 De valfria timmarna är en del av undervisningen i knst- ch färdighetsämnen ch ska ckså bedömas sm en del av denna undervisning. Utbildningsanrdnaren beslutar m användningen av de valfria timmarna Valfria ämnen Syftet med de valfria ämnena är att fördjupa ch bredda elevens kunskaper enligt elevens val. Det sammanlagda antalet årsvecktimmar för de valfria ämnena i årskurs 1 9 är minst ni. Sm valfria ämnen kan erbjudas ämnen sm lämpar sig för den grundläggande utbildningen, fördjupade ch tillämpade studier i gemensamma ämnen eller ämneshelheter sm består av flera lärämnen. Utbildningsanrdnaren beslutar m vilka valfria ämnen sm erbjuds Frivilliga ch valfria lärkurser i främmande språk Undervisningen i det frivilliga A-språket (A2-språket) ska mfatta minst 12 årsvecktimmar. För anrdnandet av undervisningen kan användas de årsvecktimmar sm reserverats för valfria studier ch de årsvecktimmar sm överstiger minimitimantalet för grundläggande utbildning. Ifall A2-språket är det andra inhemska språket används de årsvecktimmar sm reserverats för B1-språket. Det frivilliga A-språkets årsvecktimmar fördelas på årskurserna på det sätt sm utbildningsanrdnaren beslutar.

23 Valfrihet (kapitel 12) Utbildningsanrdnaren ska i lärplanen besluta ch beskriva Valfria timmar i knst- ch färdighetsämnen - hur de valfria timmarna i knst- ch färdighetsämnen används ifall utbildningsanrdnaren beslutar att fördela timmarna mellan lika knst- ch färdighetsämnen, ska lärplanen för varje knst- ch färdighetsämne utarbetas med hänsyn till det lkala ttalantalet timmar i lärämnet ch lärämnets struktur sm fastställs i grunderna för lärplanen ifall utbildningsanrdnaren beslutar att användningen av alla eller en del av de valfria timmarna ska basera sig på elevens val, ska en egen plan utarbetas för de fördjupade valfria studierna, sm beskriver studiernas namn, mfattning, mål, innehåll, eventuella särdrag angående lärmiljöer ch arbetssätt samt i vilka årskurser det valfria ämnet erbjuds. Valfria ämnen - vilka valfria ämnen sm eleverna erbjuds för varje valfritt ämne: ämnets namn, mfattning samt i vilka årskurser det valfria ämnet erbjuds hur årsvecktimmarna fördelas per årskurs för varje valfritt ämne: mål ch innehåll per årskurs samt eventuella särdrag angående lärmiljöer, arbetssätt, stöd ch handledning. Frivilliga ch valfria lärkurser i främmande språk - vilka frivilliga ch valfria språk sm eleverna eventuellt erbjuds hur årsvecktimmarna i dem fördelas per årskurs målen ch innehållet per årskurs i enlighet med grunderna för lärplanen samt eventuella särdrag angående lärmiljöer, arbetssätt, stöd ch handledning.

24 Årskurshelheter 1-2, 3-6, 7-9 (kapitel 13-15) Utbildningsanrdnaren ska i lärplanen besluta ch beskriva För varje årskurshelhet: hur man stödjer eleverna i övergångarna från förskleundervisningen till den grundläggande utbildningen / från årskurs 2 till årskurs 3 / från årskurs 6 till årskurs 7/ från årskurs 7 till följande utbildningsstadium samarbete sm behövs, arbetsfördelning ch ansvarsfördelning särdrag ch uppdrag i årskurserhelheterna 1-2 / 3-6 / 7-9 (beskrivningarna i grunderna kan användas sm sådana), lkala betningar gällande dem ch hur man förverkligar ch följer upp uppdraget mål för mångsidig kmpetens (beskrivningarna i grunderna kan användas sm sådana), eventuella lkala betningar ch hur utvecklingen av elevernas mångsidiga kmpetens stöds i årskurserna 1-2/3-6/7-9 mål ch centralt innehåll i årskurs 1 ch 2 / 3,4,5 ch 6 / 7,8 ch 9 för varje lärämne eventuella särdrag vad gäller lärmiljöer ch arbetssätt samt handledning, differentiering ch stöd ch bedömning av lärande i årskurserna 1-2 / 3-6 / 7-9

25 Från ämneslärplaner till lärande

26 Lärämnenas struktur ex. Histria åk 7-9 Lärämnets uppdrag Histrieundervisningens uppdrag är att utveckla elevernas histriemedvetande ch kulturkunskap samt... I årskurserna 7-9 är uppdraget i undervisningen i histria att fördjupa elevernas uppfattning m den histriska kunskapens natur... Mål för undervisningen i histria i årskurs 7 9 Mål för undervisningen Att förstå histriska företeelser M4 stärka elevens förmåga att förstå begreppet histrisk tid ch därmed relaterade begrepp Innehåll sm anknyter till målen I1 I6 Kmpetens sm målet anknyter till K1 K2, K3

27 Lärämnenas struktur ex. Histria åk 7-9 frts. Centralt innehåll sm anknyter till målen för histria i årskurs 7 9 Innehållet väljs så att målen för lärämnet uppnås. I det centrala innehållet ska man fästa uppmärksamhet vid sådana företeelser sm kan relateras till den egna familjens, rtens ch traktens histria. Innehållet kan behandlas krnlgiskt eller enligt tema. I1 Industrisamhällets uppkmst ch utveckling: Eleven fördjupar sig i någn företeelse sm har förändrat människans liv, förhållandet mellan människan ch naturen samt världen. I2 Människr förändrar världen: Eleven granskar lika samhällsidéer, deras innebörd ch följder samt hur människr har kunnat påverka samhället under lika tider. sv.

28 Mångsidig kmpetens > 1. Förmåga att tänka ch lära sig 2. Kulturell ch kmmunikativ kmpetens Dessa sju centrala kmpetenser ingår i i målen för varje lärämne > MÅL FÖR LÄRANDE 7. Förmåga att delta, påverka ch bidra till en hållbar framtid 6. Arbetslivskmpetens ch entreprenör- skap 5. Digital kmpetens 3. Vardags- kmpetens 4. Multilitteracitet

29 Lärämnenas struktur ex.histria åk 7-9 frts. Mål för lärmiljöer ch arbetssätt i histria i årskurs 7 9 Med tanke på målen i lärämnet är det viktigt att priritera undersökande arbetssätt, till exempel att undersöka lika för åldern lämpliga första- ch andrahandskällr... Handledning, differentiering ch stöd i histria i årskurs 7 9 Vissa begrepp sm används i histrieundervisningen (till exempel samhälle ch demkrati) ska fördjupas under hela den grundläggande utbildningen i takt med att eleven utvecklar sitt tänkande... Bedömning av elevens lärande i histria i årskurs 7 9 Utöver skriftliga uppgifter ska ckså elevernas sätt att arbeta tas i betraktande. I bedömningen ska man fkusera på m eleverna kan tillämpa kunskap ch behärskar histriskt tänkande, inte på m hen har memrerat innehållet...

30 Lärämnenas struktur ex.histria åk 7-9 frts. Bedömningskriterier för gda kunskaper (vitsrdet 8) i slutbedömningen efter avslutad lärkurs i histria Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i lärämnet Kunskapskrav för gda kunskaper/vitsrdet åtta Att förstå histriska företeelser M4 stärka elevens förmåga att förstå begreppet histrisk tid ch därmed relaterade begrepp I1 I6 Förståelse av begreppet krnlgi i histriska sammanhang Eleven kan placera händelser ch företeelser i sina tidsmässiga sammanhang ch med hjälp av dem i krnlgisk rdning.

31 Frågr att diskutera Med dagens utbildningsinnehåll i bagaget kvarstår utmaningen: - Hurudana arbetsgrupper behöver finnas för att garantera lärplanens intentiner i ämneslärplanerna? (grön) - Vilken vägkst behöver lärarna sm arbetar inm dessa ämnesgrupper? (range)

32 Direktörens hälsning

Kap 2 skollagen, elevhälsa

Kap 2 skollagen, elevhälsa II'DI... SALA ~ KOMMUN Bilaga 1 till KHR111116prt Kap 2 skllagen, elevhälsa Elevhälsans mfattning För eleverna i förskleklassen, grundsklan, grundsärsklan, samesklan, specialsklan, gymnasiesklan ch gymnasiesärsklan

Läs mer

Plan för specialundervisningen

Plan för specialundervisningen Plan för specialundervisningen Lvisa, Lappträsk ch Mörskm Uppdaterad augusti 2008 PLAN FÖR SPECIALUNDERVISNINGEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDERNA FÖR HUR SPECIALUNDERVISNINGEN ORDNAS... 2 1.1 Stadganden

Läs mer

Vägkost från Utbildningsstyrelsen

Vägkost från Utbildningsstyrelsen Vägkost från Utbildningsstyrelsen LPstöd2016 Modul 2.2 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Vad nytt? Grunderna för förskoleundervisningens läroplan i bokform (20 ) http://verkkokauppa.oph.fi/epages/oph.sf/sv_fi/?objectpath=/shops

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

Lokal arbetsplan Trevnaden

Lokal arbetsplan Trevnaden Lkal arbetsplan Trevnaden Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten

Läs mer

Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad

Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad 2011 FÖRESKRIFT 29.10.2010 DNR 50/011/2010 GODKÄND I BILDNINGSNÄMNDENS SVENSKA SEKTION 61/22.6.2011 INNEHÅLL 1.

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan 2010-2011. Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar.

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan 2010-2011. Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar. Färingtfta sklas Likabehandlingsplan 2010-2011 Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, persnal ch föräldrar. Barn berättar inte alltid m kränkningar ch mbbning sm de själva

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016 1 (7) Likabehandlingsplan/plan mt kränkande behandling Bäckseda skla läsåret 2015/2016 Dkumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Bäckseda sklas persnal Gäller för: Bäckseda skla Giltig fr..m.: 2015-08-18

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015 Fritidshemmets uppdrag ch utmaningar ALP bservatörsutbildning 10 september 2015 Samtala två ch två- Vad tänker du på när du tänker på fritidshem? Innehållet vi skall ta ss an är Fritidshemmets styrdkument

Läs mer

Fastställd av Ålands landskapsregering

Fastställd av Ålands landskapsregering RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

Digitala verktyg i musik

Digitala verktyg i musik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Digitala verktyg i musik I Lgr 11, del 2.2 m kunskaper står det att sklan ska ansvara för att varje elev efter genmgången grundskla kan använda mdern teknik

Läs mer

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Resultatenheten Svenska bildningstjänster, 6/2016 Innehåll INLÄGG... 3 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR DEN FÖRBEREDANDE

Läs mer

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för sklförvaltningen, Enköpings kmmun I min egenskap av rdförande i nämnden överför jag till dig sm förvaltningschef för sklförvaltningen

Läs mer

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A KALLELSE 1(1) 2015-10-09 Parlamentariska nämnden extra sammanträde Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Reginens hus, sal A Ärenden Val av prtklljusterare Fastställande av dagrdning Anmälan av prtkll

Läs mer

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER SV_Annex III_mnbeneficiary_2015_pa vitetty.dc I. INLEDNING BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Denna bilaga kmpletterar reglerna för bidragets användning inm de lika budgetpsterna sm tillämpas

Läs mer

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK Bestämmelser, tillämpningar och reformförslag Gustav Wikström Grundskolans specialundervisning är lagstadgad GrUL 17 : Elever med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet år 2011

Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet år 2011 1 (18) BESLUT 2011-02-16 Dnr SU 40-0346-11 Dk 2 Universitetsstyrelsen Antagningsrdning för utbildning på grundnivå ch avancerad nivå vid Stckhlms universitet år 2011 INNEHÅLL 1 Beslut... 2 2 Inledning...

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning Kravspecifikatin / Uppdragsbeskrivning Prjektledare / Utvecklare Knsulttjänst för prjektledning ch kmpetensförstärkning i Sametingets IT Utvecklingsprjekt Bakgrund Sametinget bedriver några starkt utvecklingsinriktade

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet år 2013

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet år 2013 1 (20) BESLUT 2013-02-19 Dnr SU FV-1.3.1-0488-13 Dk 1 Universitetsstyrelsen Antagningsrdning för tillträde till utbildning på grundnivå ch avancerad nivå vid Stckhlms universitet år 2013 INNEHÅLL 1 Beslut...

Läs mer

Lokalförsörjningsplan 2011

Lokalförsörjningsplan 2011 Lkalförsörjningsplan 2011 Limhamn-Bunkefl stadsdelsförvaltning Reviderad 2011-05-31 Upprättad Datum: Versin: Sammanställning: Förvaltning: Enhet: 1.0 Eva Fröding Limhamn-Bunkefl stadsdelsförvaltning Kansli-

Läs mer

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 30.09.2013 INNEHÅLL BAKGRUND... 2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGAR... 3 Syfte... 3 Visin... 3 Övergripande mål... 3 Utvecklingsmråden... 3 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN...

Läs mer

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014 Rävekärrssklan Grundsklan F-6 Fågelbergsgatan 2-4 43133 Mölndal Tel: 031 674350 Rävekärrssklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2013/2014 Utbildningen ska utfrmas i överensstämmelse med

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta 1 HÄLSOKUNSKAP Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i hälsokunskap. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Växande och utveckling som stödjer

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS HUSBYGGNADSPROJEKT. PROJEKTDIREKTIV Träder i kraft 4.2.2014

KYRKSLÄTTS KOMMUNS HUSBYGGNADSPROJEKT. PROJEKTDIREKTIV Träder i kraft 4.2.2014 Fge 9/3.2.2014 7 Dnr:924/10.03.02.01/2013 Gdkänd av kmmunfullmäktige 3.2.2014 KYRKSLÄTTS KOMMUNS HUSBYGGNADSPROJEKT PROJEKTDIREKTIV Träder i kraft 4.2.2014 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 Huvudskeden i prcessen

Läs mer

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN 2008-2011 Fastställd av kmmunfullmäktige 2008-04-24, 40 1 Sklplan för Knivsta kmmun Visin I Knivsta kmmuns försklr ch sklr skall kvaliteten vara så hög att de är attraktiva

Läs mer

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt

Läs mer

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete

Läs mer

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014)

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Ny diskrimineringslag Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) Lagens syfte (1 ) Lagens tillämpningsmråde (2 ) Den nya diskrimineringslagen, sm trädde i kraft den 1 januari

Läs mer

IT-strategi för Ålidhems skolområde

IT-strategi för Ålidhems skolområde den 18 april 2012 IT-strategi för Ålidhems sklmråde Visin för Ålidhems sklmråde Barnen/eleverna ska kunna rientera sig i ett samhälle präglat av ett strt infrmatinsflöde ch en snabb förändringstakt. Försklan/sklan

Läs mer

Växtverk & Framtidstro!

Växtverk & Framtidstro! 2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund

Läs mer

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor Internatinalisering inm fyrkantens gymnasiesklr Ett gymnasiearbete av Lina Anderssn ch Lina Hedberg Gymnasiearbete Bden 2016 Handledare: Åsa Lundgren Sammanfattning Den här undersökningen handlar m internatinalisering

Läs mer

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig Tillgänglighet för ss, tillgängligt för dig Vilka är UA? Riksförbundet Unga Allergiker är en rganisatin för unga ch av unga sm finns till för att upplysa ch påverka, men framförallt för att inspirera,

Läs mer

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Statens museer för världskultur 2015-12-21 Dnr 467/2015 DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Plan för digitalisering av Världskulturmuseernas samlingar Södra vägen 54 Bx 5306, 402 27 Götebrg Telefn: 010-456 11

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Kvalitetsredovisning CVL Centrum för vuxnas lärande Perioden augusti 2012-juni 2013

Kvalitetsredovisning CVL Centrum för vuxnas lärande Perioden augusti 2012-juni 2013 Kvalitetsredvisning CVL Centrum för vuxnas lärande Periden augusti 2012-juni 2013 2013-06-25 Innehåll 1. Organisatin 4 1.1 Beskrivning av rganisatinen... 4 1.2 Sklledning... 4 1.3 Administratin ch vägledning...

Läs mer

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Referens Britt Wennerström, 036-102013 ~~ 0706-384158 "~' Beteckning R19013 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Ispiragera-Kreativa uttrycksmöjligheter för ett inkludrande samhälle Prjektägare:

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 1 (5) Riktlinjer för gdkännande ch rätt till bidrag för enskild förskla, fritidshem ch pedaggisk msrg Dkumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Barn ch utbildningsnämnden (2009 10 06 62) Gäller för: Enskild förskla,

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Riktlinjer för vårdyrken, för arbetsplatsförlagt lärande, APL, och lärande i arbete, LIA,

Riktlinjer för vårdyrken, för arbetsplatsförlagt lärande, APL, och lärande i arbete, LIA, 1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Persnal ch utbildning Handläggare E-pst Mary Flkessn mary.c.flkessn@sll.se Riktlinjer för vårdyrken, för arbetsplatsförlagt lärande, APL, ch lärande i arbete,

Läs mer

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) 2015-09-05 Västra Bagarmssens försklr Bx 51 17 121 17 Jhanneshv Telefn 08-50815000 stckhlm.se Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin

Läs mer

Biblioteksplan. för Lycksele Kommun

Biblioteksplan. för Lycksele Kommun Bibliteksplan för Lycksele Kmmun Bibliteksplanen skall ligga till grund för bibliteksverksamheten i kmmunen under åren 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning... 3 Framtidens V8... 3 Lyckseles visin Vägvisare...

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Malmö

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Malmö Kvalitetsrapprt 2013-2014 Rytmus Malmö Innehållsförteckning Sklans namn ch rt... Fel! Bkmärket är inte definierat.1 Innehållsförteckning... 2 Visin ch värdegrund:... 3 Grundfakta m sklan/förutsättningar...

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Barn- ch sklförvaltning Lunds stad Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Adress: Arkivgatan 5 222 29 Lund Telefn vx: 046-35 50 00 Telefax: 046-35 83 66 E-pst:mats.dahl @lund.se Internet: www.lund.se

Läs mer

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull 2015-09-17 Plan för reginal arbetsfördelning inm cancervården - för patientens skull Arbetsgång för reginal arbetsfördelning Arbetsfördelning (nivåstrukturering) ska säkra att åtgärder sm kräver särskild

Läs mer

Styrelseprotokoll Grimslövs folkhögskola Gfhsk 4/11

Styrelseprotokoll Grimslövs folkhögskola Gfhsk 4/11 JUSTERAT 2011-09-27 Styrelseprtkll Grimslövs flkhögskla Gfhsk 4/11 Tid: 27 sep 2011 klckan 13.00 Plats: Samtalsrummet på Grimslövs flkhögskla Närvarande ledamöter: Göran Giselssn (m) rdf RsMarie Jönssn

Läs mer

Lokal arbetsplan Täppan

Lokal arbetsplan Täppan Lkal arbetsplan Täppan Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 -Plan för att främja likabehandling ch mtverka diskriminering ch trakasserier (likabehandlingsplan) -Plan mt kränkande behandling (årlig

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2013-10-11

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2013-10-11 fisala r;; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2013-10-11 27 (41) 245 Dnr 2013/152 Svar på mtin m att bekämpa ungdmsbrttsligheten genm tidiga ch tydliga insatser mt unga sm begår

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

MERITSAMMANSTÄLLNING FÖR ANSÖKAN TILL PSYKOTERAPEUTPROGRAM VID LIU

MERITSAMMANSTÄLLNING FÖR ANSÖKAN TILL PSYKOTERAPEUTPROGRAM VID LIU MERITSAMMANSTÄLLNING FÖR ANSÖKAN TILL PSYKOTERAPEUTPROGRAM VID LIU OBS! Detta är inte en ansökningsblankett. Det är en bilaga, sm bifgas till ansökan sm görs på www.antagning.se För sökande till Psykterapeutprgrammet

Läs mer

världen & vi Lärarhandledning b/c

världen & vi Lärarhandledning b/c världen & vi Lärarhandledning b/c Världen&vi, nr 3, 2013 Vi har till detta nummer gjrt två varianter av lärarhandledning. Den här handledningen lämpar sig för elever sm har en hörförståelse ch läsförståelse

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser

Läs mer

Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt

Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt 1 Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt Kyrkslätts gymnasium i samarbete med Winellska skolan Denna läroplan baserar sig på den gällande läroplanen i Kyrkslätts kommun

Läs mer

2015-03-11. När mallen inte stämmer Lidköping 150309. Kenth Hedevåg kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se. Information förr och nu:

2015-03-11. När mallen inte stämmer Lidköping 150309. Kenth Hedevåg kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se. Information förr och nu: När mallen inte stämmer Lidköping 150309 Hm En skla Standardmall för alla? Kenth Hedevåg kenth.hedevag@telia.cm www.trippelkmmunikatin.se 13,1% 13000 elever var ej behöriga att söka till ett natinellt

Läs mer

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Bildkonst Läroämnets uppdrag årskurs 1 2 Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt

Läs mer

FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN

FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN ELEVVÅRDSPLANEN FÖR PARGAS STAD FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN Innehåll Elevvårdsplanen för Pargas stad, förskoleundervisningen 3 1. Inledning 3 2. Yrkesövergripande samarbete inom elevvården 4 2.1 Styrgruppen

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

Information från socialkontorets ledningsgrupp

Information från socialkontorets ledningsgrupp PROTOKOLL LEDNINGSTRÄFF 2015-10-20 Närvarande: Berit Nrén, Christina Kvarnström, Erika Hanssn, Fredrik Nilssn, Inger Engström, Lena Sjölin, Peder Hanssn, Sture Veräjä, Åsa Israelssn, Eva Åkerlund Infrmatin

Läs mer

Skolverkets lärlingscentrum. Lotta Naglitsch, Föreståndare Björn Wärnberg, Nationell lärlingssamordnare

Skolverkets lärlingscentrum. Lotta Naglitsch, Föreståndare Björn Wärnberg, Nationell lärlingssamordnare Sklverkets lärlingscentrum Ltta Naglitsch, Föreståndare Björn Wärnberg, Natinell lärlingssamrdnare Lärlingscentrum ska: stimulera anrdnandet av gymnasial lärlingsutbildning främja ungdmars intresse för

Läs mer

Riktlinjer för verksamheten

Riktlinjer för verksamheten Riktlinjer för verksamheten Sveriges Hembygdsrörelses grundsyn Hembygdsrörelsen är en del av det levande samhället. Den skapar brar mellan det förgångna, nutiden ch framtiden. Hembygdsrörelsen har ett

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6 Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gustavslundsklan, 2015-2016 Innehållsförteckning Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen... 2 Vår visin... 2 Delaktighet... 2 Utvärdering av planen för läsåret

Läs mer

om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen

om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen BILAGA 3 Statsrådets förordning om riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen Given i Helsingfors den 14 november 2002 Statsrådets förordning om allmänna

Läs mer

Läroplan för den grundläggande utbildningen Helsingfors

Läroplan för den grundläggande utbildningen Helsingfors 2016 Läroplanfördengrundläggande utbildningenhelsingfors Helsingfors stad 1.8.2016 Innehåll (ansvarsområden markerade i själva texten) KAPITEL 1. LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I HELSINGFORS...

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9 RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 Svenska Förankring i kursplanens syfte: frmulera sig ch kmmunicera i tal ch skrift, läsa ch analysera skönlitteratur ch andra texter för lika syften, anpassa språket efter lika

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den

Läs mer

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm.

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm. BOLLEBYGD Mycket liten kmmun i Västra Götaland, i närheten av Brås. 8,2 tusen inv., varav,3 tusen 65+ (6,2 %), därav 337 80+ (4, %). Andelen äldre ch äldre-äldre är ungefär sm genmsnittet för landet. Andelen

Läs mer

Biblioteksplan. för Lycksele Kommun. Biblioteksplanen skall ligga till grund för biblioteksverksamheten i kommunen under åren

Biblioteksplan. för Lycksele Kommun. Biblioteksplanen skall ligga till grund för biblioteksverksamheten i kommunen under åren Bibliteksplan för Lycksele Kmmun Bibliteksplanen skall ligga till grund för bibliteksverksamheten i kmmunen under åren 2017-2020 Innehållsförteckning Inledning 3 Framtidens V8 3 Lyckseles visin = Vägvisare

Läs mer

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015 Läs m Stiftelsen Skgssällskapets ch närstående stiftelsers anslag för frskning ch kunskapsutveckling, kmmunikatin ch kunskapsspridning; m ansökan, granskning av ansökningar ch kmmunikatin kpplad till prjekten.

Läs mer

Uppdragshandling UTKAST LSG

Uppdragshandling UTKAST LSG B-Staffan Jsefssn, sklchef Uppdragshandling UTKAST LSG 061129 2006-11-20 Framtidens lärmiljöer i Majrna vägval inför framtiden? Krtsiktigt, långsiktigt? Mt bakgrund av våra lärplaner 2000-talets arbetssätt?

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Makten över maten - Ett flkbildningsmaterial från Latinamerikagrupperna LEKTINSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Här presenteras ett lektinsupplägg sm på fem lektiner sm ger bakgrund, inspiratin ch kunskap m hur

Läs mer

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län -bken Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007 Dris Thrnlund, prjektledare Länsstyrelsen i Nrrbttens län Titel: JA -bken, Länsstyrelsens rapprtserie 12/2007 Författare: Dris Thrnlund, Länsstyrelsen i Nrrbttens

Läs mer

Miljöavdelningen informerar om: Egenkontroll. på förskolor och skolor enligt Miljöbalken 2011-01-25

Miljöavdelningen informerar om: Egenkontroll. på förskolor och skolor enligt Miljöbalken 2011-01-25 Miljöavdelningen infrmerar m: Egenkntrll på försklr ch sklr enligt Miljöbalken 2011-01-25 Varför ska en egenkntrll finnas? Eftersm lkaler för sklr, försklr ch fritidshem är anmälningspliktiga enligt miljöbalken

Läs mer

Vad betyder hållbar utveckling?

Vad betyder hållbar utveckling? Exempel från: Håll Sverige Rent Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell rganisatin sm verkar för att minska nedskräpning, främja återvinning ch öka miljömedvetenheten. Vad betyder hållbar utveckling?

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer