Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad"

Transkript

1 Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad 2011 FÖRESKRIFT DNR 50/011/2010 GODKÄND I BILDNINGSNÄMNDENS SVENSKA SEKTION 61/

2 INNEHÅLL 1. LÄROPLANEN Inledning Läroplanens innehåll UTGÅNGSPUNKTER FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ANORDNAS Anordnandet av den grundläggande utbildningen UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA GENOMFÖRAS Undervisningsmetoderna och arbetssätten Differentiering STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG Allmänt stöd för studier och skolgång Intensifierat stöd Pedagogisk bedömning inför intensifierat stöd Plan för elevens lärande Särskilt stöd Pedagogisk utredning inför särskilt stöd Individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP) FORMER AV STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG Stöd i anslutning till undervisningsarrangemang Stödundervisning Specialundervisning på deltid Specialundervisning Individualisering av lärokursen och befrielse från studier Förlängd läroplikt Studier enligt verksamhetsområde Handledning och stöd

3 5.2.1 Samarbetet mellan hem och skola Ordnandet av handledning Ordnandet av tolknings- och biträdestjänster Annan verksamhet som stöder den grundläggande utbildningen Flexibel grundläggande utbildning Fix-klassen, Oxhamns skola Elevvård och främjandet av trygghet Elevvård Främjande av trygghet och säkerhet Behandling av personuppgifter, sekretess och utlämnande av uppgifter ELEVBEDÖMNINGEN Bedömningen under studiernas gång Slutbedömningen Betyg LAG OM ÄNDRING AV LAGEN OM GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING BILAGOR

4 1. LÄROPLANEN 1.1 INLEDNING Den lokala läroplanen har utarbetats utifrån Utbildningsstyrelsens Ändringar och kompletteringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen. Texten är allmänt beskrivande och bör kompletteras med anvisningar och blanketter som finns dels i Stödhandboken och dels i Elevvårdsplanen. I dessa definieras närmare målen och verksamhetsmodellerna för ordnandet av stödundervisning, specialundervisning på deltid och specialundervisning samt samarbetet, ansvaret och arbetsfördelningen mellan olika parter och samarbetet med eleven och vårdnadshavaren. Läroplanen kompletteras också av informationsplan, plan mot mobbning, våld och trakasserier, krisplan samt skolvisa räddnings- och säkerhetsplaner. Representanter för alla kategorier av lärare från båda språkgrupperna inom den grundläggande utbildningen har deltagit i utformandet av läroplanen. Stödhandboken med anvisningar och blanketter samt de övriga planerna har utarbetats som ett samarbete mellan flera olika yrkesgrupper. Vårdnadshavarna har hörts när det gäller de skolvisa planerna och anvisningarna. 1.2 LÄROPLANENS INNEHÅLL Läroplanen innehåller endast de kapitel som är förnyade i läroplansgrunderna. De kapitel som saknas i denna ska läsas i Jakobstads lokala läroplan från Det gäller även de ämnesvisa anvisningarna, timfördelningen samt språkprogram. Kapitel 2 har utökats med ett nytt underkapitel: Anordnandet av den grundläggande utbildningen. Tidigare kapitel 2.3 ändras endast till numreringen 2.5 men behåller rubrik och innehåll: Strukturen inom den grundläggande utbildningen. Detta kapitel kan alltså läsa i läroplanen från Kapitel 3 underrubrik 3.4 har ändrats till Undervisningsmetoderna och arbetsätten och är till innehållet nytt. Kapitel 4 och 5 har ändrats i sin helhet (undantaget 5.6. Elever med invandrarbakgrund) och har rubrikerna Stöd för lärande och skolgång respektive Former av stöd för lärande och skolgång. Innehållet i kapitel 7 och underrubriker i underkapitel 7.1, 7.2, 7.3 är förändrade till vissa delar. Den förändrade underrubriken i 7.1 är: Bedömning av elever som är i behov av särskilt stöd. De innehållsliga förändringarna anges med kursiv stil. 3

5 2. UTGÅNGSPUNKTER FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ANORDNAS 2.3 ANORDNANDET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Enligt lagen om grundläggande utbildning ska utbildningen ordnas så att elevernas ålder och förutsättningar beaktas och så att elevernas sunda uppväxt och utveckling främjas. Utbildningen ska genomföras i samarbete med hemmen. De elever som deltar i undervisningen har rätt till en trygg studiemiljö. Enligt lagen har eleven rätt att under arbetsdagarna få läroplansenlig undervisning, elevhandledning och tillräckligt stöd i lärandet och skolgången genast då ett behov uppstår. Eleven har också rätt att avgiftsfritt få sådan elevvård som han eller hon behöver för att kunna delta i undervisningen samt de studiesociala förmåner och tjänster som definieras i lag. Enligt Finlands grundlag får ingen utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. Finland har förbundit sig till internationella avtal, program och deklarationer som förutsätter att undervisningen ordnas så, att alla barns och ungas lärande kan tryggas i en gemensam skola. Utgångspunkten för ordnandet av undervisning, handledning och stöd är omsorgen om en god och trygg skoldag. Skolarbetet ska ordnas så att förutsättningarna för elevens välbefinnande, utveckling och lärande är så gynnsamma som möjligt. Skolgemenskapen ska vara trygg och präglas av inbördes respekt och vänlig atmosfär. Faktorer som äventyrar tryggheten eller hälsan i inlärningsmiljön ska åtgärdas omedelbart. Skoldagen ska till sin uppbyggnad, sitt innehåll och sina verksamhets -modeller vara sådan att den skapar möjligheter för att arbeta i lugn och ro, fördjupa sig, lära sig och göra saker tillsammans och för ett lustfyllt lärande och lustfyllda erfarenheter. Den grundläggande utbildningen ska främja stimulerande interaktion, samarbete, gemensamt ansvarstagande och delaktighet. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt elevernas möjligheter att påverka sitt eget och skolsamfundets arbete och verksamhetsmiljön. Genom att eleverna blir delaktiga stöds såväl deras lärande och välbefinnande som deras växande till ansvarsfulla människor och samhällsmedlemmar. En skola som stöder eleven och strävar efter att skapa gemenskap värdesätter den betydelse för verksamheten som eleverna, lärarna, skolans övriga medlemmar och sakkunniga samt familjerna har. Skolan ska samarbeta med förskoleundervisningen och den övriga småbarnsfostran, morgon- och eftermiddagsverksamheten, andra skolor som ger grundläggande utbildning, de läroanstalter som erbjuder fortsatta studier, social- och hälsovårdssektorn samt övriga instanser som främjar barnens växande och utveckling. 4

6 3. UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA GENOMFÖRAS 3.4 UNDERVISNINGSMETODERNA OCH ARBETSSÄTTEN I undervisningen ska metoder och mångsidiga arbetssätt tillämpas som beaktar elevernas förutsättningar och ålder. Genom dessa stöds och handleds lärandet i hela undervisningsgruppen och hos den enskilda eleven. Genom valet av undervisningsmetoder och arbetssätt ska situationer av interaktivt lärande och arbete i grupp och individuellt skapas, vilket gör det möjligt för eleverna att utveckla färdigheter som är viktiga med tanke på lärandet och den egna framtiden. Sådana färdigheter är bland annat tanke- och problemlösningsfärdigheter, arbetsfärdigheter och sociala färdigheter, självkännedom och ansvar, förmåga till delaktighet och initiativ, samt uttrycksförmåga och handens färdigheter. Arbetet ska på ett mångsidigt sätt främja elevens färdigheter i informations- och kommunikationsteknik samt färdigheter för nätverksarbete. Undervisningsmetoderna och arbetssätten ska också ge möjlighet till skapande verksamhet, upplevelser och lek som är typiska för olika åldersskeden. Läraren väljer undervisningsmetoderna och planerar arbetssätten i interaktion med eleverna. Grunderna för valet av arbetssätt är att de ska stimulera viljan att lära sig beakta att inlärningen är en målinriktad process beakta de olika läroämnenas och läroämneshelheternas utgångspunkter och mål aktivera till målinriktat arbete främja utvecklingen av en organiserad kunskapsstruktur, inlärningen av färdigheter och inövandet av dessa utveckla förmågan att hämta, tillämpa och bedöma kunskap stöda den inlärning som sker i växelverkan mellan eleverna främja den sociala flexibiliteten och förmågan att dels samarbeta på ett konstruktivt sätt, dels ta ansvar för andra utveckla beredskapen att ta ansvar för och bedöma det egna lärandet, få respons som ger möjlighet att reflektera över den egna verksamheten hjälpa eleven att bli medveten om det egna lärandet och om sina möjligheter att påverka det utveckla elevens inlärningsstrategier och förmåga att tillämpa dem i nya situationer 5

7 DIFFERENTIERING Att differentiera undervisningen är det främsta sättet att i all undervisning beakta behoven i undervisningsgruppen och skillnaderna mellan eleverna. Uppmärksamhet ska fästas vid elevernas olika sätt att lära sig och deras olika arbetsrytm, intressen och färdigheter samt de emotionella behov som är förknippade med motivation och självkänsla. Uppmärksamhet ska även fästas vid skillnaderna mellan flickor och pojkar och elevernas individuella skillnader i utveckling och bakgrund. Differentieringen är viktig för att väcka och upprätthålla elevernas studiemotivation. Genom att differentiera undervisningen kan eleverna ges lämpliga utmaningar och erfarenheter av att lyckas samt möjligheter att utvecklas och lära sig utifrån sina egna styrkor. Det är då viktigt att utnyttja de olika kunskaper och intresseområden som eleverna i samma undervisningsgrupp har. Differentieringen förutsätter att läraren har insikter i processer i anslutning till växande och lärande, att läraren aktivt följer upp arbetet och atmosfären i undervisningsgruppen och elevernas utveckling samt utvärderar lärandet. Samarbetet mellan lärarna, samt samarbetet med vårdnadshavarna, den övriga personalen och olika sakkunniga stöder differentieringen. De tre viktigaste dimensionerna i differentieringen är variationen i studiernas omfattning, djup och tempo. Differentieringen kan gälla bland annat undervisningens innehåll, undervisningsmaterialen och de metoder som används, arbetssätten samt antalet skol- och hemuppgifter och den tid som anslås för dem. Inlärningsmiljön och arbetssätten kan anpassas till exempel så att eleverna erbjuds möjligheter till delaktighet, att de erbjuds valmöjligheter, att användningen av utrymmen anpassas och att eleverna grupperas flexibelt. Även tillfällen till lärande som sker utanför skolan utnyttjas. Eleven ska handledas att lära sig på det sätt som passar honom eller henne bäst. Elevernas intressen beaktas i undervisningen genom att de kunskaper och färdigheter som ska läras in kopplas till sådana erfarenheter och verksamhetsmodeller som är betydelsefulla för eleverna. Eleverna kan behöva olika möjligheter att visa sitt kunnande och sina framsteg och är alltid betjänta av individuell respons. Då undervisningen genomförs i en sammansatt klass eller tillsammans med en förskolegrupp, ska elevernas ålder och utvecklingsskeden samt målen för årskurserna och beaktas. 4. STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG Principerna som styr ordnandet av stöd Utgångspunkterna för ordnandet av undervisning och stöd ska vara såväl hela undervisningsgruppens som den enskilda elevens starka sidor samt behoven för lärande och utveckling. Då undervisningen och stödet 6

8 planeras ska man beakta att behovet av stöd kan variera från tillfälligt till fortlöpande, från mindre till mer omfattande och från behov av en form av stöd till behov av flera former av stöd. Varje elev ska ha möjlighet att utifrån sina egna förutsättningar få uppleva framgång i lärandet, utvecklas som en lärande individ. I skolarbetet ska man beakta att det finns många slags elever med olika förutsättningar för lärande och olika sätt att lära sig. Även den kulturella bakgrunden ska beaktas. Eleverna ska uppmuntras till initiativ- och ansvarstagande och erbjudas utmaningar för sin utveckling, samt ges sådan handledning och sådant stöd som ger dem förutsättningar att lyckas. Det är särskilt viktigt att i ett tidigt skede identifiera inlärningssvårigheter och ingripa i faktorer som utgör hinder för lärandet. Det är viktigt att upptäcka faktorer i anslutning till både eleven och till skolan och verksamhetsmiljön. Den som deltar i utbildning har rätt att få tillräckligt stöd för inlärning och skolgång genast när behov uppstår. Utbildningsanordnaren ska sörja för att elevens rätt till stöd kan tillgodoses i praktiken, bland annat genom att definiera ansvaret och arbets- fördelningen i samband med konstaterandet av behovet av stöd och vid genomförandet av stödåtgärderna i praktiken. För att i tidigt skede kunna konstatera behovet av stöd ska elevernas behov utvärderas kontinuerligt och stödet ska påbörjas tillräckligt tidigt. Stödet och nivån av stöd ges så länge som det är nödvändigt. Ledningen i skolan har ansvar för lösningar i anslutning till ordnandet och genomförandet av stöd, samt att lösningarna beaktas i alla årskurser och i alla läroämnen. Den pedagogiska sakkunskapen och lärarnas samarbete i att upptäcka behovet av stöd och att planera och genomföra stödet är viktigt. Vid behov planeras och genomförs stödet i ett yrkesövergripande elevvårdsarbete. Vårdnadshavaren och eleven ska få information om stödåtgärderna samt möjlighet att ge sin syn på att stödet ges. Stödet ges i elevens närskola genom olika flexibla arrangemang om inte genomförandet av stöd nödvändigt förutsätter att eleven flyttas till en annan undervisningsgrupp eller till en annan skola. Det är särskilt viktigt att se till att stödet fortsätter med början från småbarnsfostran genom den grundläggande utbildningen och till andra stadiet. Stöd i särskilda situationer En elev kan behöva stöd i särskilda situationer, till exempel i samband med sjukdom eller i en svår livssituation. Undervisningen kan då ordnas bland annat som sjukhus- undervisning och i skolhem. Också i dessa fall har eleven rätt till allt det stöd som bestämts i lagen om grundläggande utbildning och i grunderna för läroplanen. Den som ger undervisningen ska bedöma behovet av stöd och beslutar om stödet. 7

9 4.1 ALLMÄNT STÖD FÖR STUDIER OCH SKOLGÅNG Det är varje elevs rättighet att få grundläggande utbildning av god kvalitet och möjlighet att få handledning och stöd för lärandet och skolgången under alla arbetsdagar. I skolarbetet ska alla elevers förutsättningar och behov beaktas. Förfaringssätten och verksamhetskulturen i skolan ska utvecklas så att samarbetet samt det gemensamma lärandet kan utnyttjas och så att olikheterna mellan eleverna kan bemötas så väl som möjligt. Engagemang, omsorg och en positiv stämning i skolsamfundet främjar elevernas utveckling och stöder ett gott lärande. Läraren ansvarar för att beakta förutsättningarna och behoven i hela undervisningsgruppen och hos varje enskild elev. Samarbetet med vårdnadshavare, andra lärare, övrig personal och olika sakkunniga ger förutsättningar för att lyckas i detta. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid elevens inlärningsfärdigheter och möjligheter att ta ansvar för sina studier, planera dem, ställa upp mål för dem och genomföra och utvärdera dem. Elevernas självkänsla, studiemotivation och inlärningsfärdigheter ska stärkas i alla studiesituationer och läroämnen. Till undervisningsarbetet hör även handledande och elevvårdande uppgifter. Att bedöma behovet av stöd och att erbjuda stöd ingår i lärarens arbete och i alla undervisningssituationer. Stödet struktureras i samarbete mellan lärarna och vid behov andra sakkunniga och i interaktion med eleven och vårdnadshavaren. De behov av stöd som uppkommer i lärandet och skolgången bemöts genom differentiering av undervisningen, genom samarbete mellan lärarna och genom att flexibelt organisera undervisningsgrupperna. Vid undervisning i sammansatt klass får dessa arrangemang ökad betydelse. Redan innan man övergår till intensifierat stöd ska skolan använda i synnerhet stödundervisning för att möta behoven i elevgruppen eller hos den enskilda eleven, men skolan kan även använda plan för elevens lärande, specialundervisning på deltid eller arbetsinsatser av ett biträde. Ifall utbildningsanordnaren ordnar skolans klubbverksamhet och morgon- och eftermiddagsverksamhet kan också den främja elevens välbefinnande och studiemotivation. Genom att planera in klubbverksamheten och morgon- och eftermiddagsverksamheten som en del av elevens dagsprogram kan man också öka elevens upplevelse av trygghet och gemenskap. Se anvisningar gällande allmänt stöd i stödhandboken 8

10 4.2 INTENSIFIERAT STÖD En elev som för sitt lärande eller sin skolgång behöver regelbundet stöd eller flera olika former av stöd samtidigt, ska utgående från en pedagogisk bedömning (blankett A.1.) ges intensifierat stöd i enlighet med en plan för elevens lärande(blankett A.2.). Intensifierat stöd ges då allmänt stöd inte är tillräckligt. Det intensifierade stödet planeras som en helhet för den enskilda eleven. Det intensifierade stödet är mer omfattande och långsiktigt än det allmänna stödet. Med det intensifierade stödet stöder man elevens lärande, skolgång och utveckling systematiskt, samtidigt som syftet med stödet är att motverka att problemen växer, anhopas och blir komplicerade. Inom det intensifierade stödet är det inte möjligt att individualisera lärokurserna i olika läroämnen, men alla former av stöd som tillämpas i den grundläggande utbildningen kan användas Däremot ökar betydelsen av specialundervisning på deltid, individuell handledning, flexibla grupparrangemang och samarbetet med hemmet. Också elevvårdens andel i arbetet att främja och upprätthålla elevens välbefinnande ökar. Stödet ska till sin art och omfattning ordnas enligt elevens utvecklingsnivå och individuella behov. Det är viktigt att se till att eleven får möjligheter till erfarenheter av att lyckas i fråga om lärandet och som en medlem i gruppen, samt att stöda elevens positiva självuppfattning och positiva uppfattning om skolarbetet. Elevens lärande och växande ska följas upp och utvärderas regelbundet under den tid det intensifierade stödet ges. Om det sker förändringar i elevens situation, ska planen för elevens lärande justeras så att den motsvarar elevens behov av stöd PEDAGOGISK BEDÖMNING INFÖR INTENSIFIERAT STÖD Inledandet av det intensifierade stödet ska basera sig på en pedagogisk bedömning. I den pedagogiska bedömningen ska följande beskrivas: elevens studier och skolgång som helhet det allmänna stöd som eleven har fått och en utvärdering av vilken inverkan det haft elevens förutsättningar och specifika behov för lärandet och skolgången en bedömning av de lösningar genom vilka eleven ska stödas; pedagogiska lösningar, lösningar i inlärningsmiljön, lösningar i fråga om elevvårdstjänster eller andra lösningar Se anvisningar och blankett A.1. för intensifierat stöd i stödhandboken 9

11 Den skriftliga pedagogiska bedömningen ska göras av en eller flera av elevens lärare tillsammans. Klassläraren/klassföreståndaren har ansvaret. Vid behov anlitas även andra sakkunniga för att göra bedömningen, i synnerhet då problemen berör elevens välbefinnande och helhetsutveckling. Samarbetet med eleven och vårdnadshavaren är viktigt både med tanke på utredningen av behoven, planeringen och ett lyckat genomförande av stödet. Då den pedagogiska bedömningen sammanställs ska man utnyttja den plan för elevens lärande som eventuellt gjorts upp inom det allmänna stödet. Ifall eleven har en habiliteringsplan, kan man med vårdnadshavarens tillstånd även utnyttja den. Inledandet och ordnandet av det intensifierade stödet samt vid behov elevens övergång till det allmänna stödet ska behandlas utgående från den pedagogiska bedömningen i den yrkesövergripande elevvårdsgruppen. Efter behandlingen i elevvårdsgruppen ska det stöd som ordnas för eleven skrivas in i planen för elevens lärande PLAN FÖR ELEVENS LÄRANDE Planen för elevens lärande är en plan för elevens framsteg i studier och skolgång, de undervisningsarrangemang och det stöd som eleven behöver. Planen är ett skriftligt pedagogiskt dokument som baserar sig på en definition av innehållet i planen i den godkända lokala läroplanen. Den kan vid behov användas inom det allmänna stödet och den ska användas inom det intensifierade stödet. Syftet med planen för elevens lärande är att trygga goda förutsättningar för eleven att gå framåt i studierna. Planen ökar lärarens kunskap om elevens situation och underlättar därigenom den enskilda lärarens planering av sitt arbete och samarbetet mellan lärarna, samt det samarbete som ska genomföras med hemmet. Planen ger vårdnadshavaren kunskap som gör att han eller hon bättre kan stöda sitt barn. Syftet med planen är också att eleven småningom ska lära sig att ta ansvar för sina studier och att studera mer målmedvetet. Planen är underlag för utvärdering av elevens framsteg. Planen kan inte användas för att individualisera elevens lärokurs. En individualisering av elevens lärokurs kräver beslut om särskilt stöd. Den plan för elevens lärande som ska göras upp i anslutning till intensifierat stöd ska bygga på den information som tagits fram i den pedagogiska bedömningen. Lärarna ska göra upp planen för elevens lärande i samarbete med eleven och vårdnadshavaren. Klassläraren/klassföreståndaren har ansvaret. Vid behov deltar även övriga sakkunniga i uppgörandet av planen. Elevens andel i planeringen ökar vid förflyttningen till de högre årskurserna inom den grundläggande utbildningen. Då planen sammanställs ska man utnyttja den plan för elevens lärande som eventuellt gjorts upp för eleven som en del av det allmänna stödet, samt den pedagogiska bedömningen och den information som tagits fram i den pedagogiska bedömningen. Ifall eleven har en habiliteringsplan, kan man med vårdnadshavarens tillstånd även utnyttja den. För elever i årskurs ett kan planen bygga på den plan för barnets lärande som gjorts upp inom förskoleundervisningen, om en sådan plan finns. Elevens personliga egenskaper ska inte beskrivas i planen för elevens lärande. Det är inte möjligt att genom besvär eller på annat sätt söka ändring i planen. 10

12 Elevens studier kan ordnas med hjälp av särskilda undervisningsarrangemang om eleven har tillräckliga kunskaper och färdigheter eller om den till någon del är oskäligt att genomgå lärokursen. Om elevens hälsotillstånd så förutsätter kan bestämmas att eleven kan studera enligt ett eget studieprogram i stället för i den årskursindelade lärokursen. Om ett sådant förvaltningsbeslut fattas i fråga om en enskild elev, ska en plan för elevens lärande göras upp. En elev i årskurs 7-9 kan väljas till flexibel grundläggande utbildning, och också då ska en plan för elevens lärande göras upp. En plan för lärandet görs alltid upp för en elev som får intensifierat stöd. Planen för elevens lärande ska göras upp i samarbete med eleven och vårdnadshavaren samt vid behov med elevens övriga lagliga företrädare, om det inte finns ett uppenbart hinder för det. Se anvisningar och blankett A.2. för Plan för elevens lärande i Stödhandboken 4.3 SÄRSKILT STÖD Särskilt stöd ska ges elever som inte i tillräcklig utsträckning når målen för tillväxt, utveckling och lärande trots andra former av stöd. Särskilt stöd ordnas inom ramen för allmän eller förlängd läroplikt. Det särskilda stödet utgörs av specialundervisning enligt beslutet om särskilt stöd samt av andra former av stöd inom den grundläggande utbildningen. Alla inom den grundläggande utbildningen tillgängliga former av stöd kan användas. Syftet med det särskilda stödet är att erbjuda eleven helhetsmässigt och systematiskt stöd så att eleven kan fullgöra sin läroplikt och får en grund också för att fortsätta studierna efter den grundläggande utbildningen. Elevens självkänsla och studiemotivation ska stärkas och eleven ska uppmuntras att ta ansvar för sina studier inom ramarna för sina förutsättningar. För att ge särskilt stöd ska utbildningsanordnaren fatta ett skriftligt beslut som granskas åtminstone efter årskurs två samt före uppflyttningen till årskurs sju. Beslutet ska fattas i enlighet med förvaltningslagen. I beslutet om särskilt stöd bestäms om frågor som är betydelsefulla för elevens rättsskydd och för hur undervisningen ordnas. I beslutet om särskilt stöd bestäms vilken elevens huvudsakliga undervisningsgrupp är, vilka eventuella tolknings- och biträdestjänster och andra tjänster som eleven behöver, samt vid behov om undantagsarrangemang i undervisningen. Individualisering av en lärokurs förutsätter ett beslut om särskilt stöd. Ett beslut om särskilt stöd kan fattas innan förskoleundervisningen eller den grund- läggande utbildningen inleds eller under tiden för förskoleundervisning eller grundläggande utbildning utan en föregående 11

13 pedagogisk utredning eller intensifierat stöd för lärandet, om det av en psykologisk eller medicinsk bedömning framgår att undervisningen för eleven på grund av handikapp, sjukdom försenad utveckling, störningar i känslolivet eller någon annan därmed jämförbar särskild orsak inte kan ordnas på annat sätt. Om ett beslut om särskilt stöd fattas under den grundläggande utbildningen utan att eleven fått intensifierat stöd, ska beslutet basera sig på en ny bedömning av elevens situation, till exempel till följd av en olycka eller en svår sjukdom PEDAGOGISK UTREDNING INFÖR SÄRSKILT STÖD Innan beslut om särskilt stöd fattas ska utbildningsanordnaren höra eleven och hans eller hennes vårdnadshavare eller lagliga företrädare och göra en pedagogisk utredning om eleven. För den pedagogiska utredningen ska det organ, den tjänsteman eller den arbetstagare som utbildningsanordnaren utsett inhämta: En utredning av de lärare som ansvarar för undervisning av eleven om elevens framsteg i studierna. En utredning om det intensifierade stöd som eleven fått och om elevens helhetssituation som sammanställts inom ett yrkesövergripande samarbete, till exempel i en elevvårdsgrupp. Utgående från utredningarna bedömer utbildningsanordnaren behovet av särskilt stöd för eleven. Den helhet som utgörs av dessa två utredningar och av den bedömning som gjorts utifrån dem, benämns pedagogisk utredning. I den skriftliga pedagogiska utredningen ska följande beskrivas: elevens studier och skolgång som helhet det intensifierade stöd som eleven har fått och en utvärdering av vilken inverkan det haft elevens förutsättningar och specifika behov för lärandet och skolgången en bedömning av de lösningar genom vilka eleven ska stödas; pedagogiska lösningar, lösningar i inlärningsmiljön, lösningar i fråga om elevvårdstjänster eller andra lösningar en motiverad bedömning av om eleven behöver individualiserad lärokurs i ett eller flera ämnen. Specialläraren ansvarar för sammanställandet av alla uppgifter i den pedagogiska utredningen. De pedagogiska arrangemangen kan omfatta bland annat sådant som berör undervisnings- och handledningspersonal, elevvårdstjänster, biträden och andra behövliga tjänster, undervisningsmetoder och arbetssätt, studiestrategier, inlärningsmiljö, material och läromedel. För beredningen av beslutet om 12

14 särskilt stöd ska utöver den pedagogiska utredningen, också vid behov andra utlåtanden införskaffas, såsom ett psykologiskt eller medicinskt utlåtande eller en motsvarande social utredning. Då den pedagogiska utredningen sammanställs ska man utnyttja den pedagogiska bedömningen och planen för elevens lärande som tidigare gjorts upp. Ifall eleven har en habiliteringsplan, kan man med vårdnadshavarens tillstånd även utnyttja den. Behovet av särskilt stöd ska granskas i enlighet med vad som förutsätts i lag och alltid då elevens behov av stöd förändras. För granskningen görs en ny pedagogisk utredning om eleven. Ett nytt beslut om särskilt stöd ska fattas för eleven om man konstaterar att behovet av stöd kvarstår. Om man bedömer att eleven inte längre behöver särskilt stöd, ska ett beslut fattas om att stödet avslutas. Eleven övergår då till att få intensifierat stöd. Se anvisningar och blankett B.1. Pedagogisk utredning i Stödhandboken INDIVIDUELL PLAN FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ORDNAS (IP) För verkställandet av ett beslut om särskilt stöd ska en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP) göras upp för eleven. Den undervisning och det övriga stöd som ges eleven i enlighet med beslutet om särskilt stöd ska framgå av planen. Den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas är ett skriftligt pedagogiskt dokument som baserar sig på en definition i den godkända läroplanen om innehållet i planen. Planen ska utarbetas av flere av elevens lärare och i samarbete med eleven och vårdnadshavaren, om det inte föreligger uppenbart hinder för det. Till behövliga delar ska planen färdigställas inom ett yrkesövergripande samarbete. Syftet med den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas är att på lång sikt stöda elevens individuella process för växande och lärande. Den individuella planen är en plan med målsättningar för elevens lärande och skolgång och en plan över undervisningens innehåll, pedagogiska metoder och övriga behövliga stödåtgärder. Ifall eleven studerar enligt individualiserad lärokurs i ett eller flera läroämnen skall följande antecknas i den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas: en förteckning över de läroämnen vilka eleven studerar i enlighet med individualiserad lärokurs, samt mål och centralt innehåll i dessa principer och tidpunkter för uppföljning och utvärdering av elevens framsteg, olika sätt på vilka eleven bäst kan visa sitt kunnande och principerna för bedömningen och elevens självvärdering Ifall eleven studerar utgående från verksamhetsområden ska, utöver det ovan nämnda innehållet, följande antecknas i den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas: 13

15 en beskrivning av de individualiserade målen och de centrala innehållen per verksamhetsområde för den elev som studerar enligt verksamhetsområde principer och tidpunkter för uppföljning och utvärdering av elevens framsteg per verksamhetsområde, olika sätt på vilka eleven bäst kan visa sitt kunnande och principerna för bedömningen och elevens självvärdering Då planen sammanställs ska man utnyttja den plan för elevens lärande som gjorts upp för eleven som en del av det intensifierade stödet, samt den pedagogiska utredningen och den information som tagits fram i den pedagogiska utredningen. Ifall eleven har en habiliteringsplan, kan man med vårdnadshavarens tillstånd även utnyttja den. Elevens personliga egenskaper ska inte beskrivas i den individuella planen. Vårdnadshavarens specifika samtycke till överlåtande av information kan bifogas. Det är inte möjligt att genom besvär eller på annat sätt söka ändring i planen. Planen ska granskas vid behov, dock minst en gång per läsår, i enlighet med elevens behov. Den individuella planen för hur undervisningen ska anordnas ska ändras alltid då det sker förändringar i elevens behov av stöd eller i målen för undervisningen. Ifall eleven övergår till intensifierat stöd ska en plan för elevens lärande göras upp. Erfarenheterna av de undervisningsarrangemang, verksamhetsmodeller och stödtjänster som tillämpats för att stöda elevens utveckling och lärande kan antecknas i den individuella planen och utnyttjas i utvärderingen av genomförandet av planen. Specialläraren ansvarar för uppgörande av den Individuella planen. Se anvisningar och blankett B.2. Individuell undervisningsplan i Stödhandboken. 5. FORMER AV STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 5.1 STÖD I ANSLUTNING TILL UNDERVISNINGSARRANGEMANG STÖDUNDERVISNING En elev som tillfälligt har blivit efter i studierna eller annars behöver kortvarigt stöd för sitt lärande har rätt att få stödundervisning. Stödundervisningen ska inledas genast då inlärningssvårigheterna har upptäckts så att eleven inte varaktigt blir efter i studierna. Stödundervisning kan även förebygga svårigheter. Stödundervisning ska ordnas så ofta och i sådan utsträckning som eleven behöver den för att göra framsteg i studierna. Stödundervisning kan ges på alla nivåer av stöd. 14

16 Skolarbetet ska planeras så att varje elev som har behov av stödundervisning har möjlighet att delta i den. Stödundervisning ges antingen under de lektioner i läroämnet där eleven behöver stödundervisning och som eleven har enligt arbetsordningen, eller utanför lektionerna. Den kan ges som kompanjonundervisning inom den ordinarie undervisningsgruppen, i en smågrupp eller individuellt. Stödundervisningen kan också ges under lektionerna genom olika slags flexibla grupparrangemang. Stödundervisning är en form av differentiering och den karakteriseras av individuella uppgifter och individuell tidsanvändning och handledning. I stödundervisningen ska mångsidiga metoder och olika material användas, med vilka eleven kan hitta nya sätt att närma sig det som han eller hon ska lära sig. Initiativet till stödundervisning för en elev ska i första hand tas av elevens lärare. Strävan ska vara att ordna stödundervisningen i samförstånd med eleven och vårdnadshavaren. Eleven och vårdnadshavaren ska informeras om hur stödundervisningen genomförs och om den nytta och betydelse stödundervisningen har för elevens lärande och skolgång. Stödundervisning kan ges på alla stödnivåer: allmänt, intensifierat och särkilt stöd. Stödundervisning ges då en elev är i behov av kortvarigt eller tillfälligt stöd p.g.a. svårigheter i lärande och skolgång. Även om behovet av stöd beror på till exempel frånvaro skall stöd ges. För den stödundervisning som ges inom det intensifierade och det särskilda stödet skall mål och hur den skall ordnas, dokumenteras i plan för elevens lärande eller i den individuella undervisningsplanen SPECIALUNDERVISNING PÅ DELTID En elev som har svårigheter i sitt lärande eller i sin skolgång har rätt att få specialundervisning på deltid vid sidan av den övriga undervisningen. Specialundervisning på deltid ges till exempel elever som har språkliga eller matematiska svårigheter, inlärningssvårigheter i enskilda läroämnen, svårigheter i studiefärdigheter, i sociala färdigheter eller i anslutning till skolgången. Utbildningsanordnaren ska sörja för att den behövliga pedagogiska kompetensen för specialundervisning på deltid finns och är tillräcklig. Specialundervisningen på deltid ordnas flexibelt som kompanjonundervisning, i en smågrupp eller som individuell undervisning. Målen och innehållet i specialundervisningen på deltid ska integreras i den övriga undervisningen som eleven får. Specialundervisning på deltid planeras och elevens lärande utvärderas i samarbete mellan lärarna. Specialundervisning på deltid kan ges på samtliga stödnivåer. Eleven och vårdnadshavaren ska informeras om hur specialundervisningen på deltid genomförs. Strävan ska vara att ordna specialundervisningen på deltid i samförstånd med eleven och vårdnadshavaren. Vårdnadshavarens stöd är centralt för ett lyckat genomförande av undervisningen. Planeringen av genomförandet av specialundervisningen på deltid ska vid behov ske i samarbete också med de ansvariga för elevvårdstjänsterna. 15

17 Specialundervisning på deltid inom allmänt stöd Med hjälp av specialundervisning på deltid kan man stärka de basfärdigheter som eleven behöver för lärandet. De faktorer som inverkar på elevens inlärningssvårigheter ska utvärderas och eleven ska vid behov få specialundervisning på deltid, även inom allmänt stöd. Specialundervisning på deltid inom intensifierat stöd Inom det intensifierade stödet ökar i allmänhet betydelsen av specialundervisningen på deltid som form av stöd. Innan det intensifierade stödet inleds görs en pedagogisk bedömning (blankett A.1.), där tillräckligheten och effekten av den specialundervisning på deltid som eleven fått inom det allmänna stödet samt behovet av specialundervisning på deltid i fortsättningen utvärderas. Mål och genomförande för specialundervisning på deltid dokumenteras i plan för elevens lärande (blankett A.2.). Specialundervisning på deltid inom särskilt stöd En elev kan få specialundervisning på deltid också då han eller hon får särskilt stöd oberoende om han eller hon studerar i en grupp inom allmänundervisningen eller i en specialgrupp. I den pedagogiska utredningen (blankett B.1.) bedöms tillräckligheten och effekten av den specialundervisning på deltid som eleven tidigare fått och det fortsatta behovet av specialundervisning på deltid. I den individuella planen (blankett B.2.) dokumenteras målen och hur undervisningen skall ordnas SPECIALUNDERVISNING En elev som har beviljats särskilt stöd ska ges undervisning, special- undervisning och annat stöd i enlighet med den individuella plan (se blankett B.2.) som gjorts upp för hur undervisningen ska ordnas. Den individuella planen är ett pedagogiskt dokument som styr undervisningen för elev som får särskilt stöd. Med beaktande av vad som är till elevens fördel samt förutsättningarna för ordnandet av undervisningen ordnas specialundervisningen i samband med den övriga undervisningen eller delvis eller helt i en specialklass eller på något annat lämpligt ställe. I specialundervisningen kan avvikelse göras från läroämnen och den riksomfattande timfördelningen. Då undervisningsgrupperna bildas ska man beakta alla elevers möjlighet att nå de mål för undervisningen som uppställts i läroplanen. Om bildandet av undervisningsgrupper bestäms närmare i förordningen om den grundläggande utbildningen. I stödhandboken definieras målen och verksamhetsmodellerna för ordnandet av stödundervisning, specialundervisning på deltid och specialundervisning samt samarbetet, ansvaret och arbetsfördelningen mellan olika parter och samarbetet med eleven och vårdnadshavaren. 16

18 5.1.4 INDIVIDUALISERING AV LÄROKURSEN OCH BEFRIELSE FRÅN STUDIER Undervisningen ordnas med beaktande av elevernas förutsättningar och den kan bygga på olika långa lärokurser. Det primära målet är att stöda elevens studier med hjälp av allmänt och intensifierat stöd så att målen för den allmänna lärokursen kan nås i alla läroämnen. Elevens studier kan till exempel stödas genom differentiering så att man koncentrerar sig på det mest centrala i läroämnet. Ifall det inte är möjligt för eleven att trots stöd med godkänt resultat nå målen, kan man individualisera målen i ett eller flera läroämnen. Språklig och kulturell bakgrund, frånvaro, brist på motivation eller till exempel bristande studieteknik kan inte som sådana utgöra grund för att individualisera målen, utan då det gäller dessa faktorer ska eleven stödas på annat lämpligt sätt. De eventuella konsekvenser som de individualiserade lärokurserna kan ha för fortsatta studier ska göras klart för eleven och vårdnadshavaren. Individualisering av lärokursen i ett läroämne innebär att målnivån bestäms i enlighet med elevens förutsättningar. Målen ska ändå ge eleven tillräckliga utmaningar. I beslutet om särskilt stöd bestäms om individualisering av lärokursen. Lärokursen i ett läroämne kan inte individualiseras utan ett beslut om särskilt stöd. Beslutet om särskilt stöd föregås av en pedagogisk utredning, som innehåller en bedömning av det särskilda stöd som eleven behöver. Om det i den pedagogiska utredningen konstateras att eleven trots stödåtgärder troligen inte kommer att uppnå målen för den allmänna lärokursen med godkänt resultat i läroämnet, individualiseras lärokursen. För varje läroämne avgörs separat om eleven kan studera ett läroämne enligt den allmänna lärokursen eller om lärokursen ska individualiseras. Om det senare finns behov av att utöka eller minska antalet läroämnen i vilka eleven studerar enligt individualiserad lärokurs, ska en ny pedagogisk utredning göras och utgående från den ett nytt beslut om särskilt stöd fattas. I den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas ska målen, det centrala innehållet och principerna för uppföljningen och utvärderingen av elevens framsteg beskrivas i de läroämnen där målen individualiseras. För innehållet i dessa delar av den individuella planen svarar den lärare som ansvarar för läroämnet, eller om lärarna är flera, av lärarna tillsammans i varje enskilt läroämne. Målen för och innehållet i en individualiserad lärokurs härleds ur de allmänna målen för och innehållet i läroämnet för den aktuella årskursen, ofta även genom att målen och innehållet för lägre årskurser tillämpas. Dessutom kan elevens studier stödas med hjälp av lämpligt studiematerial, lämpliga hjälpmedel och metoder samt pedagogiska arrangemang. Ifall eleven studerar i enlighet med individualiserade mål, ska siffervitsordet eller den verbala bedömningen i ämnet i fråga förses med en asterisk (*) både under studiernas gång och i avgångsbetyget. Under tilläggsuppgifter i betyget ska antecknas att eleven studerat de ämnen som är försedda med asterisk i 17

19 enlighet med individualiserade mål enligt vad som bestämts i den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas. Individualisering av en lärokurs är det primära alternativet innan en elev helt befrias från studier i en lärokurs. Det ska finnas särskilt vägande skäl för befrielse från studier i en lärokurs. Om sådan befrielse fattas ett förvaltningsbeslut i enlighet med 18 i lagen om grundläggande utbildning. För en elev, som annat än tillfälligt har befriats från studier i ett läroämne, ska annan motsvarande undervisning eller handledd verksamhet ordnas. I kapitel beskrivs befrielse från lärokurs för elever med förlängd läroplikt. I stödhandboken definieras de förfaringssätt som tillämpas vid individualisering av en lärokurs, vid sammanställningen av den pedagogiska utredningen, vid anhållan och beslut om särskilt stöd och vid uppgörandet av den individuella planen FÖRLÄNGD LÄROPLIKT Om ett handikapp eller en sjukdom hos ett barn medför att de mål som uppställts för den grundläggande utbildningen uppenbarligen inte kan nås på nio år, blir barnet läropliktigt ett år tidigare än vad som bestäms i lagen om den grundläggande utbildningen och läroplikten fortgår i 11 år. Förskoleundervisningen inom specialundervisningen för elever som omfattas av förlängd läroplikt kan omfatta ett eller två år. Syftet är att förstärka elevens färdigheter så att eleven kan komma att klara studierna i den grundläggande utbildningen så bra som möjligt. Gravt handikappade barn omfattas av förlängd läroplikt. Det gäller till exempel syn- och hörselskadade barn samt andra fysiskt eller intellektuellt gravt handikappade barn och barn med försenad utveckling. Också en svår sjukdom kan vara orsak till förlängd läroplikt. Beslut om förlängd läroplikt fattas i regel innan läroplikten uppkommer. Då fattas även ett beslut om särskilt stöd för barnet. Alla barn har rätt till förskoleundervisning året innan läroplikten uppkommer. För ett barn med förlängd läroplikt gäller denna rätt från början av höstterminen det år då barnet fyller fem år. Ett beslut om förlängd läroplikt ska fattas innan förskoleundervisningen inleds, för att rätten till den ska kunna förverkligas. En förutsättning för att ett barn tillräckligt tidigt ska omfattas av stödåtgärder är att olika förvaltningar samarbetar med varandra. Barnets vårdnadshavare ska tillräckligt tidigt få information om de olika alternativen vid förlängd läroplikt och om konsekvenserna av olika val. Vårdnadshavaren beslutar om barnet ska delta i den förskoleundervisning som föregår läroplikten. Förskoleundervisningens längd och inledandet av den grundläggande utbildningen ska planeras utgående från barnets framsteg, behov av stöd och helhetssituation. 18

20 Undervisningen för ett barn som omfattas av förlängd läroplikt kan ordnas på följande alternativa sätt: Barnet börjar i frivillig förskoleundervisning det år då barnet fyller fem år, fortsätter följande år inom den läropliktsenliga förskoleundervisningen och inleder därefter den grundläggande utbildningen. Barnet inleder den läropliktsenliga förskoleundervisningen det år då barnet fyller sex år, deltar i förskoleundervisningen ett år och inleder därefter den grundläggande utbildningen. Barnet inleder den läropliktsenliga förskoleundervisningen det år då barnet fyller sex år och deltar i förskoleundervisningen två år. Inledandet av den grundläggande utbildningen skjuts då upp med ett år och barnet inleder den grundläggande utbildningen det år då barnet fyller åtta år. Om detta ska separat förvaltningsbeslut fattas. För barn som omfattas av förlängd läroplikt och får särskilt stöd, ska en individuell plan för hur undervisningen ordnas göras upp då förskoleundervisningen inleds. Undervisningen för de elever som omfattas av förlängd läroplikt kan vid behov ordnas så att undervisning i det andra inhemska språket och ett främmande språk inte ges som gemensamt ämne och ämnen kan kombineras till ämnesblock och indelas i delområden i enlighet med vad som bestäms i den lokala läroplanen. Om en elev inte längre omfattas av förlängd läroplikt, ska ett beslut fattas om att den förlängda läroplikten upphör, och då övergår eleven till att omfattas av den allmänna läroplikten STUDIER ENLIGT VERKSAMHETSOMRÅDE För de gravast utvecklingsstörda eleverna kan undervisningen ordnas utgående från verksamhetsområden i stället för läroämnesvis. Med hänvisning till elevens hälsotillstånd kan det även vara befogat att ordna undervisningen enligt verksamhetsområde för en elev som på annat sätt är handikappad eller är allvarligt sjuk. I beslutet om särskilt stöd bestäms om studier enligt verksamhetsområde i stället för läroämnesvis. De verksamhetsområden som hör till läroplanen är motoriska färdigheter, språk och kommunikation, sociala färdigheter, färdigheter för dagliga rutiner och kognitiva färdigheter. Ordnandet av undervisningen bygger på en definition av de övergripande målen, på att främja interaktionen i undervisningsgruppen och på att utveckla en fungerande och motiverande inlärningsmiljö. Utgångspunkten för planeringen av undervisningen är elevens styrkor och målet är att eleven ska kunna ta i bruk hela sin potential. De olika aktiviteterna under skoldagen ska utnyttjas i undervisningen. Målen ställs individuellt så att de är realistiska och meningsfulla för eleven. Mål och innehåll för ett enskilt läroämne kan ingå i verksamhetsområdena om eleven är stark i något enskilt läroämne. Vid genomförandet av undervisningen kan innehållen för olika verksamhetsområden integreras. I undervisning som ordnas enligt verksamhetsområde ingår också alltid inslag av habilitering och vård. Planeringen och genomförandet av undervisningen förutsätter samarbete mellan elevens lärare, den övriga personalen och olika sakkunniga. 19

21 I en undervisning som ordnas enligt verksamhetsområden ska eleven bedömas per verksamhetsområde. Bedömningen är alltid verbal. Ifall mål och innehåll för ett enskilt läroämne ingår i något verksamhetsområde kan detta beskrivas som en del i den verbala bedömningen eller i en bilaga till betyget. Målet för inlärning av motoriska färdigheter är att elevens uppfattning om sin egen kropp stärks, att utvecklingen av färdigheter i anslutning till rörelse och finmotorik främjas, samt att eleven ges möjligheter att mångsidigt öva färdigheter i olika situationer i vardagen. Undervisningen av de motoriska färdigheterna ska innehålla planering och handledning av de motoriska färdigheterna och de delområden som anknyter till utvecklingen av balans, koordination, rytm, uthållighet och muskelstyrka. Målet för inlärning av kommunikativa färdigheter är att skapa kontakt med eleven och att eleven utgående från dessa färdigheter tränar sig i att förstå och skapa kommunikationen. Målet är att eleven interagerar med sin omgivning, blir förstådd och själv förstår de andra eleverna och de vuxna i gruppen. Eleven ska ges möjlighet att kommunicera på de sätt som är naturliga för honom eller henne. Eleven ska ha tillgång till alternativa kommunikationsmetoder. Undervisningen i språk och kommunikation ska innefatta språklig medvetenhet, språkliga uttrycksformer, språkligt begrepps- och ordförråd, igenkännande och användning av tecken, symboler, bokstäver, ord samt delområden som utvecklar tankeförmågan. Kommunikationsfärdigheterna övas i olika situationer under skoldagen. Målet för inlärning av sociala färdigheter är att elevens förmåga att interagera utvecklas. Undervisningen ska innehålla delområden som utvecklar de interaktiva färdigheterna och som stöder träning av färdigheterna i att bemästra känslor. Elevens självkännedom och motivation för inlärning ska stödas genom att skapa förutsättningar för att lyckas och genom att förstärka en positiv atmosfär för socialt lärande. Målet för lärandet av kognitiva färdigheter är att eleven aktiveras och att han eller hon lär sig att använda sina sinnen för att gestalta sin omgivning. Undervisningen ska stöda utvecklingen av processer i anslutning till lärande, minne och tänkande. Delområdena fokuserar på att stimulera och träna sinnena, övningar i att göra val, klassificering, problemlösning och övningar i att förstå förhållandet mellan orsak och verkan. Material för lärandet av kognitiva färdigheter kan hämtas från innehållet i olika läroämnen. Målet för lärandet av dagliga färdigheter är att öka elevens aktiva deltagande i aktiviteter i närmiljön och att främja elevens förmåga att ta initiativ och bli självständig. Undervisningen ska innefatta delområden i anslutning till hälsa och trygghet, färdigheter i vardagen, boende och förmåga att röra sig i närmiljön och fritidsaktiviteter. Träning i de vardagliga färdigheterna skapar möjligheter att öva och utveckla de motoriska färdigheterna, de språkliga och kommunikativa samt de sociala och kognitiva färdigheterna. De i sin tur stärker färdigheterna i de dagliga rutinerna. 20

22 STUDIER ENLIGT VERKSAMHETSOMRÅDE: MÅL, INNEHÅLL OCH METODER Mål, innehåll och metoder Inom läroplanen för de gravast utvecklingsstörda följer man inte den traditionella timfördelningen utan läroplanen består av olika verksamhetsområden: Motoriska färdigheter Språk och kommunikation Sociala färdigheter Färdigheter i det dagliga livet Kognitiva färdigheter Målen och delområden i undervisningen är delvis de samma som för den läroämnesvisa läroplanen. MOTORISKA FÄRDIGHETER Målen för de motoriska färdigheterna är att stärka elevens kroppsuppfattning och utveckla grov- och finmotoriken. De individuella målen uppgörs efter elevens motoriska och fysiska förutsättningar. Varje delområde betonas utgående från elevens behov. De motoriska delområdena är: Talorganens motorik - att stärka musklerna i och kring munnen Kroppsuppfattning - att göra eleven medveten om den egna kroppen och dess förhållande till omgivningen Spatialförmåga - förmågan att röra sig i tid och rum Balans och koordination - att koordinera och rikta sina rörelser mot ett bestämt mål Grovmotorik - att utveckla kontrollen av de stora rörelserna Finmotorik - att träna öga handkoordination, att öka och förbättra gripförmågan, att utveckla öga fot koordination Kroppsrytm - att utveckla rytmförmågan Uthållighet och muskelstyrka 21

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

Reviderad och godkänd av svenskspråkiga sektionen 18 / 5.6.2014. Reviderad och godkänd av svenskspråkiga sektionen 36 / 25.9.2014

Reviderad och godkänd av svenskspråkiga sektionen 18 / 5.6.2014. Reviderad och godkänd av svenskspråkiga sektionen 36 / 25.9.2014 Läroplan 2006 Kommunala svenskspråkiga grundutbildningen och påbyggnadsundervisningen Reviderad och godkänd av svenskspråkiga sektionen 25 / 10.06.2010 Reviderad och godkänd av svenskspråkiga sektionen

Läs mer

LÄROPLAN. Haga lågstadieskola Kårböle lågstadieskola Munksnäs lågstadieskola Sockenbacka lågstadieskola Munksnäs högstadieskola

LÄROPLAN. Haga lågstadieskola Kårböle lågstadieskola Munksnäs lågstadieskola Sockenbacka lågstadieskola Munksnäs högstadieskola LÄROPLAN Haga lågstadieskola Kårböle lågstadieskola Munksnäs lågstadieskola Sockenbacka lågstadieskola Munksnäs högstadieskola 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1. UTGÅNGSPUNKT... 6 1.1 VÄRDEGRUND...6 1.2

Läs mer

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK Bestämmelser, tillämpningar och reformförslag Gustav Wikström Grundskolans specialundervisning är lagstadgad GrUL 17 : Elever med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter

Läs mer

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD

VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD 2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD INLEDNING Morgon- och eftermiddagsverksamheten

Läs mer

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Resultatenheten Svenska bildningstjänster, 6/2016 Innehåll INLÄGG... 3 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR DEN FÖRBEREDANDE

Läs mer

MINERVASKOLANS LÄROPLAN. för åk 1-6

MINERVASKOLANS LÄROPLAN. för åk 1-6 MINERVASKOLANS LÄROPLAN för åk 1-6 Minervaskolans läroplan sid. 2 Innehåll: 1. Utgångspunkt 5 1.a. Värdegrund 5 1.b. Språkstrategi 5 1.c. Minervaskolans verksamhetsidé 6 1.d. Mål för inlärning och fostran

Läs mer

STÖDFORMER FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG

STÖDFORMER FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG STÖDFORMER FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG Denna sammanställning av stödformerna har gjorts av Pia Vataja. Den som vill läsa mera, hänvisas till grunderna för grundskolans läroplan. Den finns på: www.oph.fi/lagar_och_anvisningar/laroplans-_och_examensgrunder/grundlaggande_utbildningen

Läs mer

Ändringar och kompletteringar av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen

Ändringar och kompletteringar av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen Utbildningsstyrelsen Ändringar och kompletteringar av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen FÖRESKRIFT 29.10.2010 DNR 50/011/2010 Innehåll 1. LÄROPLANEN... 3 1.2 LÄROPLANENS INNEHÅLL...

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 31 december 2013 1287/2013 Lag om elev- och studerandevård Utfärdad i Helsingfors den 30 december 2013 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

Läs mer

FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN

FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN ELEVVÅRDSPLANEN FÖR PARGAS STAD FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN Innehåll Elevvårdsplanen för Pargas stad, förskoleundervisningen 3 1. Inledning 3 2. Yrkesövergripande samarbete inom elevvården 4 2.1 Styrgruppen

Läs mer

Inlärningsstigen i Borgå

Inlärningsstigen i Borgå Inlärningsstigen i Borgå Läroplan för ordnande av: Elevhandledningen Elevstödet Elevvården 1.8.2011 1. Inlärningstigen i Borgå 1.1. Vision 1.2. Barnkonventionen i läroplanen 1.3. Utbildningens värdegrund

Läs mer

ÄNDRINGAR OCH KOMPLETTERINGAR AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2010

ÄNDRINGAR OCH KOMPLETTERINGAR AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2010 ÄNDRINGAR OCH KOMPLETTERINGAR AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2010 Föreskrifter och anvisningar 2011:20 Föreskrifter och anvisningar 2011:20 Utbildningsstyrelsen Ändringar

Läs mer

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete

Läs mer

5.3 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET

5.3 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 5.3 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 5.3.1 Yrkesövergripande samarbete inom elevvården 5.3.2 Gemensam elevvård 5.3.3 Individuell elevvård 5.3.4 Elevvårdsplaner 5.3.5 Den enhetsspecifika

Läs mer

STUDERANDEVÅRDSPLAN. Pargas svenska gymnasium

STUDERANDEVÅRDSPLAN. Pargas svenska gymnasium STUDERANDEVÅRDSPLAN Pargas svenska gymnasium 1. Allmänt Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande, hälsa och välbefinnande och värna om hela läroanstaltens välbefinnande

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

Namn. Läroplan för Förskoleundervisningen i Pedersöre 2016 Kommun. Pedersöre Träder i kraft

Namn. Läroplan för Förskoleundervisningen i Pedersöre 2016 Kommun. Pedersöre Träder i kraft Namn Läroplan för Förskoleundervisningen i Pedersöre 2016 Kommun Pedersöre Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen av läroplanen.......... 1 2. Lokala särdrag

Läs mer

GRUNDSKOLAN NORSEN LÄROPLAN FÖR LÄSÅRET 2015 2016

GRUNDSKOLAN NORSEN LÄROPLAN FÖR LÄSÅRET 2015 2016 GRUNDSKOLAN NORSEN LÄROPLAN FÖR LÄSÅRET 2015 2016 Innehållsförteckning 1 UTGÅNGSPUNKT... 3 1.1 Värdegrunden för de svenska skolorna i helsingfors... 3 1.2 Språkstrategi... 3 1.3 Verksamhetsidén... 4 1.4

Läs mer

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? 2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till

Läs mer

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg Lkalt LP- arbete: från nrm till levande verktyg LPstöd2016 Februari 2015 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Grunderna för lärplanen Grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 2014

Läs mer

Läroplan för den grundläggande utbildningen Helsingfors

Läroplan för den grundläggande utbildningen Helsingfors 2016 Läroplanfördengrundläggande utbildningenhelsingfors Helsingfors stad 1.8.2016 Innehåll (ansvarsområden markerade i själva texten) KAPITEL 1. LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I HELSINGFORS...

Läs mer

VÖRÅ KOMMUNS VERKSAMHETSMODELL FÖR ORDNANDET AV UNDERVISNINGEN INOM DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I ÅK 1-6 FÖR INVANDRARE

VÖRÅ KOMMUNS VERKSAMHETSMODELL FÖR ORDNANDET AV UNDERVISNINGEN INOM DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I ÅK 1-6 FÖR INVANDRARE VÖRÅ KOMMUNS VERKSAMHETSMODELL FÖR ORDNANDET AV UNDERVISNINGEN INOM DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I ÅK 1-6 FÖR INVANDRARE INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Invandrarelev i skolan 1.1 Mottagandet till skolan 2.

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! BÄSTA VÅRDNADSHAVARE Att inleda det första skolåret upplevs både med glädje och spänning. I detta häfte finns information som är nyttig då en familjemedlem skall inleda sin skolgång.

Läs mer

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Bildkonst Läroämnets uppdrag årskurs 1 2 Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt

Läs mer

Uppdaterad 08/2012. Praktik i speciallärarutbildningen

Uppdaterad 08/2012. Praktik i speciallärarutbildningen Uppdaterad 08/2012 Praktik i speciallärarutbildningen Straffregisterutdrag: I enlighet med universitetslag 558/2009, 43 ska alla nya studerande uppvisa ett straffregisterutdrag innan praktik inleds. Mer

Läs mer

Nya elev- och studerandevårdslagen vad innebär den i praktiken?

Nya elev- och studerandevårdslagen vad innebär den i praktiken? Nya elev- och studerandevårdslagen vad innebär den i praktiken? 4.11.2013 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med

Läs mer

Eleven studerar enligt verksamhetsområde

Eleven studerar enligt verksamhetsområde Utbildningsanordnare INDIVIDUELL PLAN FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ORDNAS (IP) Eleven studerar enligt verksamhetsområde Sekretessbelagd Offentlighetslagen 24 1 mom. punkt 30 1. BASUPPGIFTER Elevens namn

Läs mer

Grankulla stad. Läroplan för den grundläggande utbildningen på svenska i Grankulla

Grankulla stad. Läroplan för den grundläggande utbildningen på svenska i Grankulla Grankulla stad Läroplan för den grundläggande utbildningen på svenska i Grankulla Innehåll 1 Utgångspunkterna för hur undervisningen skall anordnas...1 1.1 Värdegrunden för den grundläggande utbildningen

Läs mer

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör

Läs mer

G R U N D S K O L A N S L Ä R O P L A N SVENSKA SAMSKOLAN I TAMMERFORS

G R U N D S K O L A N S L Ä R O P L A N SVENSKA SAMSKOLAN I TAMMERFORS G R U N D S K O L A N S L Ä R O P L A N SVENSKA SAMSKOLAN I TAMMERFORS LÄROPLANEN... 5 1.1 LÄROPLANENS UTFORMNING... 5 1.2 LÄROPLANENS INNEHÅLL... 6 2. UTGÅNGSPUNKTER FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ANORDNAS...

Läs mer

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14 Handlingsplan för elevhälsan på Mössebergsskolan Läsåret 13/14 Innehållsförteckning: 1. Förhållningssätt, syfte och mål 2. Beskrivning av ansvarsområden för: klasslärare elevhälsan 3. Arbetsgång elevärende

Läs mer

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola 2012-12-20 Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola Barn- och utbildningsförvaltningen Lindesbergs kommun Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden 2012-12-20 Innehåll

Läs mer

Förlängd läroplikt. Vem omfattas av förlängd läroplikt?

Förlängd läroplikt. Vem omfattas av förlängd läroplikt? Förlängd läroplikt Vem omfattas av förlängd läroplikt? Eftersom beslut om förlängd läroplikt har fattats på mycket olika grunder och den relativa andelen elever med förlängd läroplikt varierar mellan olika

Läs mer

Pia Vataja Nordisk specialpedagogisk konferens Åbo 21.9.2013. Pia Vataja 2013

Pia Vataja Nordisk specialpedagogisk konferens Åbo 21.9.2013. Pia Vataja 2013 Pia Vataja Nordisk specialpedagogisk konferens Åbo 21.9.2013 Är en skola för alla Tar hänsyn till att alla är olika och har olika behov och förutsättningar Erbjuder eleverna möjligheter att påverka sitt

Läs mer

GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA

GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA STUDERANDEVÅRDSPLANEN FÖR PARGAS STAD GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA Innehållsförteckning 1. Allmänt 3 2. Studerandevården vid Pargas svenska gymnasium 3 a. Gemensam studerandevård 3 1. Styrgruppen (gemensam

Läs mer

4A ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET

4A ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 4A ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 4A.1 Yrkesövergripande samarbete inom elevvården 4A.2 Gemensam elevvård 4A.3 Individuell elevvård 4A.4 Elevvårdsplaner 4A.4.1 Välfärdsplan 4A.4.2 Elevvården

Läs mer

ÄNDRINGAR AV FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN I LARSMO

ÄNDRINGAR AV FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN I LARSMO ÄNDRINGAR AV FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN I LARSMO UBS Föreskrift 51/011/2010 Lag om ändring av lagen för grundläggande utbildning 642/2010 ÄNDRINGAR OCH KOMPLETTERINGAR AV FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS

Läs mer

SKOLSTADGA FÖR geta KOMMUN

SKOLSTADGA FÖR geta KOMMUN SKOLSTADGA FÖR geta KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 08.04.2015, 25 TILLÄMPNING 1 Vid ordnandet av undervisningen i kommunens grundskola skall bestämmelserna i denna skolstadga iakttas utöver vad

Läs mer

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer

Läs mer

Läroplan för förskoleundervisningen i Larsmo kommun

Läroplan för förskoleundervisningen i Larsmo kommun Läroplan för förskoleundervisningen i Larsmo kommun Namn Kommun Läroplan för förskoleundervisningen i Larsmo kommun Larsmo Träder i kraft 1.8.2016 Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och

Läs mer

1. Undervisning i religion och livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen

1. Undervisning i religion och livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen 1 OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I denna anvisning beskrivs de bestämmelser om undervisningen

Läs mer

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium Särskilt stöd Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium Reviderad 2014-09-23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ämnes- och kursplanering... 3 Dokumentation och

Läs mer

Läroplan för den grundläggande yrkesutbildningen

Läroplan för den grundläggande yrkesutbildningen Godkänd av direktionen (ersätter Läroplanens gemensamma del fr. 7.11.2011) Axxells ledningssystem är certifierat enligt standarderna ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001 Innehållsförteckning 1 Allmänt...

Läs mer

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling

Läs mer

Informationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång. Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång?

Informationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång. Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång? Informationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång? - 1 - Jag kan inte! Om ett barn har inlärningssvårigheter

Läs mer

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 REKTORS KVALITETSRAPPORT 1 FÖRBÄTTRINGAR Vilka förbättringar har genomförts under året och vilka resultat ha de gett?

Läs mer

NYTT SPRÅK NY KULTUR. Undervisning och handledning av elever med invandrarbakgrund. Guider och handböcker 2015:9

NYTT SPRÅK NY KULTUR. Undervisning och handledning av elever med invandrarbakgrund. Guider och handböcker 2015:9 NYTT SPRÅK NY KULTUR Undervisning och handledning av elever med invandrarbakgrund Guider och handböcker 2015:9 Utbildningsstyrelsen Guider och handböcker 2015:9 ISBN 978-952-13-6182-1 (hft.) ISBN 978-952-13-6183-8

Läs mer

1. LÄROPLANEN 1.2 Läroplanens innehåll 2. UTGÅNGSPUNKTER FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ANORDNAS 2.3 Anordnandet av den grundläggande utbildningen 3.

1. LÄROPLANEN 1.2 Läroplanens innehåll 2. UTGÅNGSPUNKTER FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ANORDNAS 2.3 Anordnandet av den grundläggande utbildningen 3. 1. LÄROPLANEN 1.2 Läroplanens innehåll 2. UTGÅNGSPUNKTER FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ANORDNAS 2.3 Anordnandet av den grundläggande utbildningen 3. UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA GENOMFÖRAS

Läs mer

Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458).

Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458). Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458). 1 kap. Inledande bestämmelser Gäller både grundskola och gymnasieskola 1-6 kap Syftet med utbildningen

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

FRÄMJANDE AV HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2011

FRÄMJANDE AV HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2011 FRÄMJANDE AV HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2011 Svaranvisningar Alla frågor i webbformuläret besvaras på en gång. Det går inte att avbryta svarandet och fortsätta senare. När

Läs mer

ANSÖKAN OM OMHÄNDERTAGANDE TILL FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN

ANSÖKAN OM OMHÄNDERTAGANDE TILL FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN Studiedag 5.11.2014, Vasa ANSÖKAN OM OMHÄNDERTAGANDE TILL FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN Tf. förvaltningsrättsdomare Jan-Erik Salo,Vasa förvaltningsdomstol Varför förvaltningsdomstolen? Barnskyddslag 683/1983 (gamla

Läs mer

Likabehandlingsplan för. Eductus Sfi, Gruv. Höganäs 2011

Likabehandlingsplan för. Eductus Sfi, Gruv. Höganäs 2011 Likabehandlingsplan för Eductus Sfi, Gruv Höganäs 2011 (reviderat 08.02.2011) Datum: 08.02.2011 Vad: Sfi, Gruv, Eductus Var: Höganäs Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 4 Visioner... 4 Definition..... 5 Diskriminering....

Läs mer

KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN

KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN Kriterier för beviljande av stöd för närståendevård och tillämpningsanvisningar inom äldreomsorgen. Stödet

Läs mer

LAGSTIFTNINGEN VERKSAMHETEN LEDARNA ANSVARET

LAGSTIFTNINGEN VERKSAMHETEN LEDARNA ANSVARET MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHET FÖR SKOLELEVER LAGSTIFTNINGEN VERKSAMHETEN LEDARNA ANSVARET Många barn tillbringar långa tider utan en vuxens närvaro. Syftet med morgon- och eftermiddagsverksamheten

Läs mer

LÄSÅRSPLAN FÖR VÄSTANKVARNS SKOLA 2015-2016

LÄSÅRSPLAN FÖR VÄSTANKVARNS SKOLA 2015-2016 LÄSÅRSPLAN FÖR VÄSTANKVARNS SKOLA 2015-2016 Innehåll 1. Tyngdpunkter i fostrings- och undervisningsarbetet 2 2. Undervisningsarrangemang 3 2.1 Undervisningsgrupper och gruppstorlekar 3 2.2 Timresursen

Läs mer

ESBO STAD SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Familje- och socialservice Äldreomsorgen INSTRUKTION OM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD

ESBO STAD SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Familje- och socialservice Äldreomsorgen INSTRUKTION OM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD ESBO STAD SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Familje- och socialservice Äldreomsorgen INSTRUKTION OM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD Social- och hälsovårdsnämnden Godkänd 18.5.2006, trädde i kraft 1.6.2006 Godkänd

Läs mer

Kommunal läroplan, den grundläggande utbildningen

Kommunal läroplan, den grundläggande utbildningen Kommunal läroplan, den grundläggande utbildningen Kompletteringar till Malax-Korsnäs läroplan 2005 Kompletteringar baserade på nya läroplansgrunder 2010 1. Inledning 2. Värdegrund, verksamhetsidé och vision

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! För huvudmän inom skolväsendet Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! Innehåll Fortbildning för alla matematiklärare 2 Läraren

Läs mer

Riktlinjer för godkännande av fristående förskola samt pedagogisk omsorg med enskild huvudman

Riktlinjer för godkännande av fristående förskola samt pedagogisk omsorg med enskild huvudman BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2011-06-09 Birgitta Öhrström DNR 160/2011-617 Riktlinjer för godkännande av fristående förskola samt pedagogisk omsorg med enskild huvudman Inledning Enskilda får enligt

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR GENOMFÖRANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD SAMT STORLEKEN AV VÅRDARVODENA I LOVISA FRÅN OCH MED 1.1. 2013

ANVISNINGAR FÖR GENOMFÖRANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD SAMT STORLEKEN AV VÅRDARVODENA I LOVISA FRÅN OCH MED 1.1. 2013 ANVISNINGAR FÖR GENOMFÖRANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD SAMT STORLEKEN AV VÅRDARVODENA I LOVISA FRÅN OCH MED 1.1. 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BEGREPP OCH DEFINITIONER INOM NÄRSTÅENDEVÅRDEN 2. KRITERIER

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag 1 RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut 2014-05-27 Vellinge kommun Rektorn vid Stora Hammars skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Stora Hammars skola i Vellinge kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) En gemensam plan gjord av Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd kommun. I arbetsgruppen har suttit tjänstemän från daghemmen, familjedagvården och rådgivningarna på ön.

Läs mer

Beslut för förskola. Skoiinspektionen. i Solna kommun. Beslut. 2014-06-26 Dnr 43-2013:4702. Solna kommun

Beslut för förskola. Skoiinspektionen. i Solna kommun. Beslut. 2014-06-26 Dnr 43-2013:4702. Solna kommun Beslut Solna kommun kommunstyrelsen@solna.se bam-utbilchiingsforvaltnineen@solna.se Beslut för förskola i Solna kommun Skoiinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2 RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

Läroplan för den grundläggande utbildningen i Kyrkslätts kommun. Kommunal del och skolvisa delar

Läroplan för den grundläggande utbildningen i Kyrkslätts kommun. Kommunal del och skolvisa delar Läroplan för den grundläggande utbildningen i Kyrkslätts kommun Kommunal del och skolvisa delar Godkänd av svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 17. 08 2005 Ikraftträdelse: 16.08.2005 Kompletterad:

Läs mer

Anordnare av förskoleundervisning INDIVIDUELL PLAN FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ORDNAS (IP)

Anordnare av förskoleundervisning INDIVIDUELL PLAN FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ORDNAS (IP) Anordnare av förskoleundervisning INDIVIDUELL PLAN FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ORDNAS (IP) Sekretessbelagd Offentlighetslagen 24 1 mom. 30 punkten 1. BASUPPGIFTER Barnets namn Födelsedatum Förskoleenhet

Läs mer

Gefle Montessoriskolas. Handlingsplan för elevhälsa. Läsåret 2015/2016

Gefle Montessoriskolas. Handlingsplan för elevhälsa. Läsåret 2015/2016 Gefle Montessoriskolas Handlingsplan för elevhälsa Läsåret 2015/2016 Kunskap är glädje Planen är reviderad 2015-09-15 och omfattar förskoleklass, skola, skolbarnomsorg (fritidshemmet) från förskoleklass

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Läsårsplan för morgon och eftermiddagsverksamheten i Västankvarns skola 2016 2017

Läsårsplan för morgon och eftermiddagsverksamheten i Västankvarns skola 2016 2017 Läsårsplan för morgon och eftermiddagsverksamheten i Västankvarns skola 2016 2017 1 Morgon och eftermiddagsverksamheten i Västankvarns skola 2016 2017 Morgon och eftermiddagsverksamheten (eftis) i Västankvarns

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA Verksamhetsformer som omfattas av planen: Sörängs skola F-6 Ansvariga för planen: Rektor/förskolechef Vår vision: Sörängsområdet ska vara

Läs mer

Skolans klubbverksamhet stödjer den grundläggande utbildningen

Skolans klubbverksamhet stödjer den grundläggande utbildningen Skolans klubbverksamhet stödjer den grundläggande utbildningen Skolans klubbverksamhet utvecklar kvaliteten i den grundläggande utbildningen De resurser som frigörs från undervisningen när åldersklasserna

Läs mer

Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt

Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt 1 Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt Kyrkslätts gymnasium i samarbete med Winellska skolan Denna läroplan baserar sig på den gällande läroplanen i Kyrkslätts kommun

Läs mer

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

ÄNDRADE GRUNDER FÖR LÄROPLANEN FÖR GYMNASIEUTBILDNINGEN: STUDERANDEVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET

ÄNDRADE GRUNDER FÖR LÄROPLANEN FÖR GYMNASIEUTBILDNINGEN: STUDERANDEVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 1 ÄNDRADE GRUNDER FÖR LÄROPLANEN FÖR GYMNASIEUTBILDNINGEN: STUDERANDEVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 2 Innehåll 1. Studerandevård... 3 2. Studerandevårdsplaner... 3 3. Yrkesövergripande samarbete

Läs mer

2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009

2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009 2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009 FÖRUTSÄTTNINGAR:20080818 PERSONAL: Lärare klass : 11,29 Lärare Musik 0,42 Lärare Slöjd 1,80 Lärare Idrott 1,07 Lärare Hemkunskap 0,24 Speciallärare 2,85

Läs mer

(För- och grundundervisningen samt gymnasieunder- visningen)

(För- och grundundervisningen samt gymnasieunder- visningen) Uppdatering av kapitlet Elevvårdsarbete i Borgå stads kommunala läroplan (För- och grundundervisningen samt gymnasieunder- visningen) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Elevhälsoarbetets verksamhetsprinciper...

Läs mer

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Omvårdnad Gävle 2 0 0 6 K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Innehållsförteckning Vad är en kvalitetsdeklaration? 3 1. Biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen (SoL) 1.1

Läs mer

Arbetsplan. Textdelen

Arbetsplan. Textdelen Arbetsplan Textdelen 2015-2016 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH DIREKTIV Verksamheten inom Södra Ålands högstadiedistrikt baserar sig på ett flertal styrdokument, av vilka de viktigaste nämns nedan. Grundskolelagen

Läs mer

Handläggningsrutiner i ärenden när elev inte uppfyller skolplikten

Handläggningsrutiner i ärenden när elev inte uppfyller skolplikten 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2011-12-01 Handläggningsrutiner i ärenden när elev inte uppfyller skolplikten Inledning Elevens vårdnadshavare har ett ansvar för att medverka till att deras barn kommer till skolan

Läs mer

1 LÄROPLANEN... 1 1.1 Uppgörandet av läroplanen... 1 1.2 Läroplanens innehåll... 2

1 LÄROPLANEN... 1 1.1 Uppgörandet av läroplanen... 1 1.2 Läroplanens innehåll... 2 Innehåll 1 LÄROPLANEN... 1 1.1 Uppgörandet av läroplanen... 1 1.2 Läroplanens innehåll... 2 2 GYMNASIEUTBILDNINGENS UPPDRAG OCH VÄRDEGRUND... 4 2.1 Gymnasieutbildningens uppdrag... 4 2.2 Värdegrunden...

Läs mer

Meningsfull eftermiddag i skolan Information om skolans eftis- och klubbverksamhet

Meningsfull eftermiddag i skolan Information om skolans eftis- och klubbverksamhet Meningsfull eftermiddag i skolan Information om skolans eftis- och klubbverksamhet - 1 - Denna broschyr ger dig information och upplysning om syftet med skolans eftis- och klubbverksamhet, vad den ska

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kanehalls och Tingshusets förskolor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kanehalls och Tingshusets förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kanehalls och Tingshusets förskolor Innehållsförteckning -Inledning -Definitioner av verksamhet och likabehandlingsplan -Måldokument för förskolor i Sölvesborgs

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN I SIBBO

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN I SIBBO VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN I SIBBO Verksamhetsplan fastställd och godkänd av Bildningsnämndens svenska utbildningssektion 5.9.2011 9 Innehållsförteckning sidan 1. Utgångspunkterna för

Läs mer

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne där eleverna med hjälp av många olika slags material

Läs mer

UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) Yrkesinriktade grundexamina

UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) Yrkesinriktade grundexamina UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) 2 VERKSTÄLLANDE AV EXAMENSGRUNDERNA INOM DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN 2.1 Uppgörandet av läroplanen och dess innehåll Enligt lagen om yrkesutbildning

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan Dokumenttyp: Strategi/Policy/Plan Giltighetstid: Årligen Beslutad av: Gäller från: BUN Dokumentansvarig: Diarienr: Barn- och elevhälsoplan Till ledning för förskolechefer, rektorer och personal vid förskolor

Läs mer

Elevhälsoplan för Tuna skola

Elevhälsoplan för Tuna skola Elevhälsoplan för Tuna skola 2014-08-04 2 (10) Innehåll Inledning... 3 Arbetsgrupper... 3 Elevhälsoplanens grund... 4 Syftet med elevhälsoplanen... 4 Ansvar för elevhälsoarbetet... 4 Mål med elevhälsoarbetet...

Läs mer

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv

Läs mer

Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Ansvarig kommun (2 kap., 2 a kap SoL) - Varje kommun ansvarar för socialtjänsten

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 16 augusti 2011 951/2011 Lag om ändring av lagen om yrkesutbildning Utfärdad i Nådendal den 12 augusti 2011 I enlighet med riksdagens beslut upphävs

Läs mer

På gång i Skolfinland 2014

På gång i Skolfinland 2014 På gång i Skolfinland 2014 Marianne West-Ståhl RFV Ann-Sofi Loo RFV Thomas Sundell RFV Carola Holm-Palonen Larsmo kommun 19.5.2014 1 Regionförvaltningsverk och verksamhetsställen Regionförvaltningsverken

Läs mer