Pia Vataja Nordisk specialpedagogisk konferens Åbo Pia Vataja 2013

Transkript

1 Pia Vataja Nordisk specialpedagogisk konferens Åbo Är en skola för alla Tar hänsyn till att alla är olika och har olika behov och förutsättningar Erbjuder eleverna möjligheter att påverka sitt lärande allt från planering till att sätta upp mål Låter eleverna komma till tals och vara med och bestämma Satsar på personal som möter eleverna i andra situationer än klassrummet bl.a. hälsovårdare, skolkurator och skolpsykolog och har en fungerande elevvård

2 Forskarna Persson (2001) och Haug (1998) definierar differentiering som en möjlig väg att tillgodogöra alla elevers förutsättningar och behov Pedagogisk uppslagsbok definierar differentiering som uppdelning av en enhet i flera delar (1996, s.116) Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi definierar differentiering som skillnader i uppläggning, arbetsformer, förutsättningar och innehåll vid undervisning av elever med olika förutsättningar (Egidius, s.42)

3 undervisningen ska ordnas i enlighet med elevernas ålder och förutsättningar att differentiera undervisningen är det främsta sättet att beakta skillnader mellan elevernas o sätt att lära sig o arbetsrytm o intressen och färdigheter o skillnader i utveckling, självkänsla och emotionella behov o olika behov hos flickor och pojkar yrkesövergripande samarbete och stöd för genomförandet av differentieringen

4 Vad lär sig eleven? Hur lär sig eleven? Hur visar eleven sitt kunnande? Sker undervisningen på rätt nivå? Är undervisningen intressant? Passar undervisningssättet eleven? Differentiering Ett uppfostringsredskap Kräver elevkännedom, bemötande Förmedlar en djupare idé Kräver att man förbinder sig för en längre tid Hör till hela skolans verksamhetsplan och verksamhetskultur Diskussioner med eleven

5 Differentiering är inte Differentiering är Bara till elever med diagnos Riktat till alla elever Något utöver läroplanen Effektiv planering Favorisering av eleverna Att stöda till bättre inlärningsresultat Användning av vissa inlärningsstrategier Flexibel användning av plats, tid, material och inlärningsmetod Nivågruppering Motsats till nivågruppering En synonym till elevens valmöjligheter En jämnvikt av lärarens och elevens val Individualisering Något som lärarna gör för att man måste Riktar sig till individen, flexibla grupperingar och klassen För att besvara alla elevers behov Något som sker hela dagen alla dagar Något som sker vid behov Något som läraren gör när lektionsundervisningen inte fungerar Något som läraren planerar i förväg och baserar sig på en utvärdering av elevens behov Källa: Tomlinson, Brimijoin & Narvaez, Läraren 2. Läroplanen 3. Eleven 4. Undervisningen 5. Utvärderingen

6 Insikter i processer i anslutning till växande och lärande Aktiv uppföljning av arbetet och atmosfären i undervisningsgruppen, elevens utveckling, samt utvärdering av lärandet Samarbete mellan lärarna, vårdnadshavarna, övriga personalen samt sakkunniga stödjer differentiering Omfattning Djup Tempo

7 DIFFERENTIERING är inte bara en identifiering av olikheter sker inte automatiskt är inte en händelse fördömer inte hela klassens gemensamma aktiviteter ifrågasätter inte de undervisningsmetoder som läraren redan använder är inte en fastkörd metod som tillämpas i alla situationer är inte en skräddarsydd, individuell undervisning är inte en omskrivning av nivågrupper (bl.a. Tomlinson & Strickland, 2005) Hur skall jag börja?

8 Anpassa verksamhetens tempo Framskrid snabbare/långsammare Tillåt pauser i arbetet Låt eleverna bekanta sig med den inlärda saken i förväg/ ge möjlighet att gå tillbaka till det redan inlärda Förändra inlärningsomgivningen Gör en sittordning som stöder klassens arbete Använd utrymmet kreativt på golvet, ute, under trädet, i biblioteket osv. Variera grupperna genom flexibla grupperingar liten / stor/ heterogen / homogen / individuellt arbete/ pararbete / grupparbete osv. Grupper enligt inlärningsstadium Grupper enligt intresse: samma intressen / olika intressen Variera och flexa grupperna kontinuerligt Variera inlärningsmetoden Lärarledd undervisning / Undervisning som tar i beaktande elevens intresseområden

9 Upprätthåll och stärk motivationen Verbal och non-verbal motivering Positiv attityd / uppmuntran Ge alternativ Stöd eleven till eget initiativ Använd elevens starka sidor och intresseområden Motivera med verksamhet som eleven tycker om Ställ ut elevernas arbeten Lär ut och stöd självständigt arbete Använd dagliga tidtabeller Använd en kalender / skolbok för att anteckna veckans arbete. Eleven har en individuell kalender Försäkra dig om att eleven förstått instruktionerna Lär ut studieteknik Ge tidsramarna för när arbetet skall vara färdigt Repetera och öva färdigheter i verkliga situationer

10 Differentiering ( omfattning- djup- tempo) Använd olika kunskapsintagningsmetoder (bilder, observering etc.) Använd olika kommunikationsmetoder (bilder, tecken) Använd olika kanaler i undervisningen (syn, hörsel, känsel) Skala av / utvidga innehållet Använd varierande metoder för att inta information och utvärdera undervisningen (böcker, dator, planscher etc.) Variera språknivån och försäkra dig om att eleverna förstår orden Anknyt till inlärningen till den verkliga vardagen Ta hänsyn till olika begåvningsområden hos eleverna Planera uppgifter och verksamheter som stimulerar olika begåvningsområden Variera undervisningen Instuderingsfrågor Använd minnesregler och minnesstrategier Ge omedelbar feedback Variera regelbundet undervisningsstilen och inlärningsstilarna (visuell, auditiv, taktil, kinestetisk

11 Använd olika prov Muntliga eller skrifliga prov Läs provet för eleven och försäkra dig om att eleven förstått uppgifterna Låt eleverna ha med läroboken i provet Låt eleverna göra provfrågorna och av vilka läraren väljer frågor till provet Låt eleverna utvärdera varandras svar Låt eleven först göra provet vanligt och sedan komplettera muntligt Låt eleven göra provet tillsammans med skolgångsbiträdet eller hos specialläraren Använd olika uppgifter Ge instruktionerna steg för steg (skriftligt/muntligt/visuellt med bilder) Strukturera på tavlan Variera svårighetsgraden Variera omfattningen Minska på pappersuppgifter Använd datorn som hjälp i undervisningen Redigera övningarna

12 Skapa verksamheter som kräver växelverkan Grupparbeten med individuellt/delat ansvar (samarbetsinlärning) Skapa arbetsmetoder där man använder sig av samarbetsinlärning (att kontrollera uppgifterna tillsammans med ett par, problemlösning) Växelverkan i gruppen Planera verksamhetsmodeller som stöder samhörigheten Utfärder, temadagar Fester, gruppens egna specialevenemang Skapa möjligheter och uppmuntra till att utveckla en godkännande atmosfär i klassrummet

13 Bli inte ensam i ditt arbete utan sök hjälp och utnyttja det yrkesövergripande samarbetet i elevvårdsgruppen Ta reda på och fortbilda dig själv Utnyttja stödnätverk Sammarbeta med hemmet Arbetspar inom kollegiet Arbetshandledning En verksamhetskultur som stöder den enskilda elevens inlärningsfärdigheter och inlärningsomgivning Omedelbart elevstöd genom differentiering, stödundervisning etc. Yrkesövergripande samarbete Gemensamt ansvar Fortbildning av lärarna Flexibel användning av personalresurssen Flexibel gruppindelning Fungerande stödformer Sakkunnighet Starkt ledarskap

14 Jag känner barnet förstår barnet godkänner barnet som individ hjälper och stöder honom/henne sätter gränser och vill dessutom Sammarbeta med föräldrarna uppmuntra andra med lägger mig själv i blöt Diskutera utgående från era egna erfarenheter och skriv ner svaren. Dessa diskussionsfrågor kan användas t.ex. på ett pedagogiskt café. Vilka aspekter kan möjliggöra respektive försvåra lärarens arbete med att differentiera sin undervisning? Vilka behov hos elever är sådana som kräver att vi bör differentiera undervisningen? När behövs differentiering? Hurudan inlärningsmiljö stöder differentiering? På vilket sätt har ni differentierat er undervisning?