1. LÄROPLANEN 1.2 Läroplanens innehåll 2. UTGÅNGSPUNKTER FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ANORDNAS 2.3 Anordnandet av den grundläggande utbildningen 3.

Transkript

1 1. LÄROPLANEN 1.2 Läroplanens innehåll 2. UTGÅNGSPUNKTER FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ANORDNAS 2.3 Anordnandet av den grundläggande utbildningen 3. UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA GENOMFÖRAS 3.4 Undervisningsmetoderna och arbetssätten 4. STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 4.1 Allmänt stöd för studier och skolgång 4.2 Intensifierat stöd 4.3 Särskilt stöd 4.4 Stöd för lärande och skolgång i den lokala läroplanen 4.5 Plan för elevens lärande och individuell plan för hur undervisningen ska ordnas Plan för elevens lärande Individuell plan för hur undervisningen ska ordnas 5. FORMER AV STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 5.1 Stöd i anslutning till undervisningsarrangemang Stödundervisning Specialundervisning på deltid Specialundervisning Individualisering av lärokursen i ett läroämne och befrielse från studier Förlängd läroplikt Studier enligt verksamhetsområde 5.2 Handledning och övrigt stöd Samarbetet mellan hem och skola Ordnandet av handledning Ordnandet av tolknings- och biträdestjänster Annan verksamhet som stödjer den grundläggande utbildningen 5.3 Flexibel grundläggande utbildning 5.4 Elevvård och främjandet av trygghet och säkerhet Elevvård Främjandet av trygghet och säkerhet Behandling av personuppgifter, sekretess och utlämnande av uppgifter Elevvården och främjandet av tryggheten och säkerheten i den lokala läroplanen 8. ELEVBEDÖMNINGEN 8.1 Bedömningen under studiernas gång 8.2 Slutbedömningen 8.3 Betyg 1

2 1. LÄROPLANEN 1.2 LÄROPLANENS INNEHÅLL I enlighet med vad anordnandet av utbildningen förutsätter ska följande moment ingå i läroplanen: en värdegrund och en verksamhetsidé allmänna mål för fostran och utbildning språkprogram den timfördelning som skall följas på lokal nivå en beskrivning av skolans verksamhetskultur, pedagogiska miljö och arbetssätt eventuella prioriteringar i undervisningen, språkbad eller undervisning på ett främmande språk eventuell integrering av undervisningen genomförande av ämneshelheter undervisningens mål och innehåll i skilda läroämnen årskursvis eller per studiehelheter undervisning som inte är indelad i årskurser undervisning av valfria ämnen mål för elevens uppförande samarbete med förskoleundervisningen och den övriga grundläggande utbildningen samarbete med andra parter stöd för lärande och skolgång samt stödformer enligt specificerade anvisningar i kapitel 4 och 5 undervisning av elever från olika språkliga och kulturella miljöer bedömning av elever med utgångspunkt i profilerna för elevernas goda kunskaper och kriterierna vid slutbedömningen principer för studiegången betyg IT-strategi utvärdering och fortgående utveckling av verksamheten 2

3 2. UTGÅNGSPUNKTER FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ORDNAS 2.3 ORDNANDET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Enligt lagen om grundläggande utbildning ska utbildningen ordnas så att elevernas ålder och förutsättningar beaktas och så att elevernas sunda uppväxt och utveckling främjas. Utbildningen ska genomföras i samarbete med hemmen. De elever som deltar i undervisningen har rätt till en trygg studiemiljö¹. Enligt lagen har eleven rätt att under arbetsdagarna få läroplansenlig undervisning, elevhandledning och tillräckligt stöd i lärandet och skolgången genast då ett behov uppstår. Eleven har också rätt att avgiftsfritt få sådan elevvård som han eller hon behöver för att kunna delta i undervisningen samt de studiesociala förmåner och tjänster som definieras i lag². Enligt Finlands grundlag får ingen utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person³. Finland har förbundit sig till internationella avtal, program och deklarationer som förutsätter att undervisningen ordnas så, att alla barns och ungas lärande kan tryggas i en gemensam skola. Utgångspunkten för ordnandet av undervisning, handledning och stöd är omsorgen om en god och trygg skoldag. Skolarbetet ska ordnas så att förutsättningarna för elevens välbefinnande, utveckling och lärande är så gynnsamma som möjligt. Skolgemenskapen ska vara trygg och präglas av inbördes respekt och en vänlig atmosfär. Faktorer som äventyrar tryggheten eller hälsan i inlärningsmiljön ska åtgärdas omedelbart. Skoldagen ska till sin uppbyggnad, sitt innehåll och sina verksamhetsmodeller vara sådan att den skapar möjligheter för att arbeta i lugn och ro, fördjupa sig, lära sig och göra saker tillsammans och för ett lustfyllt lärande och lustfyllda erfarenheter. Den grundläggande utbildningen ska främja stimulerande interaktion, samarbete, gemensamt ansvarstagande och delaktighet. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt elevernas möjligheter att påverka sitt eget och skolsamfundets arbete och verksamhetsmiljön. Genom att eleverna blir delaktiga stöds såväl deras lärande och välbefinnande som deras växande till ansvarsfulla människor och samhällsmedlemmar. En skola som stödjer eleven och strävar efter att skapa gemenskap värdesätter såväl betydelsen av elevernas, lärarnas, och skolans övriga medlemmars sakkunskap, likaväl som familjernas betydelse för hela verksamheten. Skolan ska samarbeta såväl med den verksamhet som ges inom förskoleundervisningen och övrig småbarnsfostran som med morgon- och eftermiddagsverksamheten, likaså med andra skolor som ger grundläggande utbildning, och vidare med de läroanstalter som erbjuder fortsatta studier, social- och hälsovårdssektorn samt övriga instanser som främjar barnens växande och utveckling. 1 Lag om grundläggande utbildning (628/1998) 3 2 mom. (477/2003), 3 3 mom. och 29 1 mom. 2 Lag om grundläggande utbildning 30 1 mom. (642/2010), 31 1 mom. och 31 a 1 mom. (477/2003) 3 Finlands grundlag (731/1999) 6 2 mom. 4 FN:s konvention om barnens rättigheter 1989, Salamanca-deklarationen (Salamanca Statement) 1994, Luxemburgstadgan (The Charter of Luxemburg) 1996 och FN:s Konvention om handikappades rättigheter

4 3. UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA GENOMFÖRAS 3.4 UNDERVISNINGSMETODERNA OCH ARBETSSÄTTEN I undervisningen ska sådana metoder och arbetssätt eftersträvas och tillämpas att elevernas förutsättningar och ålder beaktas genom mångsidiga arbetsuppgifter och varierande undervisningssituationer. Genom dessa stöds och handleds lärandet i hela undervisningsgruppen och hos den enskilda eleven. I valet av undervisningsmetoder och arbetssätt skapas situationer av interaktivt lärande genom arbete i grupp eller individuellt. På så sätt utvecklar eleverna färdigheter som är viktiga med tanke på lärandet och den egna framtiden. Sådana färdigheter är bland annat färdigheter att planera, genomföra och slutföra arbete, förmågor som anknyter till logiskt tänkande och problemlösning, kommunikationsfärdighet och förmåga att uttrycka sig, likaså motoriska färdigheter. Betydelsefulla är även de sociala färdigheterna och de individrelaterade färdigheterna såsom självkännedom, initiativförmåga och förmåga till delaktighet och ansvar. Arbetet ska på ett mångsidigt sätt främja elevens färdigheter i informations- och kommunikationsteknik samt färdigheter för nätverksarbete. Undervisningsmetoderna och arbetssätten ska också ge möjlighet till skapande verksamhet, upplevelser och lek som är typiska för olika åldersskeden. Läraren väljer undervisningsmetoderna och planerar arbetssätten. Grunderna för valet av arbetssätt är att de ska stimulera viljan att lära sig beakta att inlärningen är en målinriktad process beakta de olika läroämnenas och läroämneshelheternas utgångspunkter och mål aktivera till målinriktat arbete främja utvecklingen av en organiserad kunskapsstruktur, inlärningen av färdigheter och inövandet av dessa utveckla förmågan att inhämta, tillämpa och bedöma kunskap stödja den inlärning som sker i växelverkan mellan eleverna främja den sociala flexibiliteten och förmågan att dels samarbeta på ett konstruktivt sätt, dels ta ansvar för andra och för sitt eget handlande utveckla beredskapen att ta ansvar för och bedöma det egna lärandet, få respons som ger möjlighet att reflektera över den egna verksamheten hjälpa eleven att bli medveten om det egna lärandet och om sina möjligheter att påverka det utveckla elevens inlärningsstrategier och förmåga att tillämpa dem i nya situationer. Att differentiera undervisningen är det främsta sättet att i all undervisning beakta behoven i undervisningsgruppen och skillnaderna mellan eleverna. Uppmärksamhet ska fästas vid elevernas olika sätt att lära sig och deras olika arbetsrytm, intressen och färdigheter samt vid de emotionella behov som är förknippade med motivation och självkänsla. Uppmärksamhet ska även fästas vid elevernas individuella skillnader i utveckling och bakgrund. Differentieringen av undervisningen är viktig för att väcka och upprätthålla elevernas studiemotivation. Genom att undervisningen differentieras ges eleverna lämpliga utmaningar och får upplevelser av att lyckas och på så sätt 4

5 möjligheter att utvecklas och lära sig utifrån sina egna styrkor. Det är då viktigt att tillvarata de olika kunskaper och intresseområden som eleverna har i samma undervisningsgrupp. Differentieringen förutsätter att läraren har insikter i processer som anknyter till växande och lärande, att atmosfären i undervisningsgruppen aktivt följs upp, likaså att läraren följer upp både elevernas arbete i gruppen och elevernas utveckling samt utvärderar deras framsteg och lärande. Differentieringen stöds av samarbetet mellan lärarna, samarbetet med vårdnadshavarna, den övriga personalen och med olika sakkunniga. De tre viktigaste dimensionerna i differentieringen är variationen i studiernas omfattning, djup och tempo. Differentieringen kan gälla bland annat undervisningens innehåll, undervisningsmaterialen och de metoder som används, arbetssätten samt antalet skol- och hemuppgifter och den tid som anslås för dem. I undervisningen eftersträvas att inlärningsmiljön och arbetssätten är sådana att eleverna känner delaktighet, att de erbjuds valmöjligheter, att användningen av utrymmen anpassas och att eleverna grupperas flexibelt. Även tillfällen till lärande som sker utanför skolan utnyttjas. Eleven ska handledas att lära sig på det sätt som passar honom eller henne bäst. Elevernas intressen beaktas i undervisningen genom att de kunskaper och färdigheter som ska läras in kopplas till sådana erfarenheter och verksamhetsmodeller som är betydelsefulla för eleverna. Eleverna kan behöva olika möjligheter att visa sitt kunnande och sina framsteg och är alltid betjänta av individuell respons. Då undervisningen genomförs i en sammansatt klass eller tillsammans med en förskolegrupp, ska elevernas ålder och utvecklingsskeden samt målen för årskurserna och de drag som utmärker dem beaktas. 5

6 4. STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG Då undervisning och stöd ordnas ska såväl undervisningsgruppen som helhet och den enskilda eleven beaktas, elevernas styrkor och behov ska vara utgångspunkten för lärande och utveckling. Stödet kan variera från tillfälligt till fortlöpande, från mindre till mer omfattande och från behov av en form av stöd till behov av flera former av stöd. Varje elev ska utifrån sina egna förutsättningar få uppleva framgång i lärandet och utvecklas som en lärande och växande människa. Man ska beakta att det finns elever med olika förutsättningar att lära sig. Även den kulturella bakgrunden ska beaktas. Eleven ska uppmuntras till initiativ- och ansvarstagande och erbjudas utmaningar för sin utveckling, samt ges sådan handledning och sådant stöd som ger honom/henne förutsättningar att lyckas. Eleven har rätt att i ett tidigt skede få tillräckligt stöd för inlärning och skolgång genast när behov uppstår. 5 För att kunna fastställa behovet av stöd ska elevens behov utvärderas kontinuerligt och stödet ska påbörjas tillräckligt tidigt. Det förhindrar att problemen förvärras och att följderna av problemen blir svårlösta och långvariga. Det är av avgörande betydelse att sätta in stöd vid rätt tidpunkt och på rätt nivå. Stödet ges så länge som det är nödvändigt. För att upptäcka behovet av stöd för elever och därefter planera och genomföra stödet är den pedagogiska sakkunskapen och lärarnas samarbete viktigt. Vid behov anlitas yrkesövergripande elevvård. Vårdnadshavaren och eleven ska få information om stödåtgärderna samt möjlighet att ge sin syn på att stödet ges. Stödet ges i elevens närskola genom olika flexibla arrangemang, om inte genomförandet av stöd nödvändigt förutsätter att eleven flyttas till en annan undervisningsgrupp eller till en annan skola. Det är särskilt viktigt att se till att stödet fortsätter i övergångsskeden. En elev kan i särskilda situationer behöva stöd t.ex. i samband med sjukdom eller i en svår livssituation. Undervisning kan då ordnas som sjukhusundervisning och i skolhem. 1 (7) 5 Lag om grundläggande utbildning 30 1 mom. (642/2010) 6 Lag om grundläggande utbildning 4 3 mom. 6

7 Stöd för lärande och skolgång Särskilt stöd Förvaltningsbeslut Pedagogisk utredning Intensifierat stöd Pedagogisk bedömning Allmänt stöd 7

8 4.1 ALLMÄNT STÖD Alla elever har rätt att få utbildning av god kvalitet, samt handledning och stöd för lärandet och skolgången under alla arbetsdagar. Läraren ska beakta alla elevers förutsättningar och behov i skolarbetet. Läraren ansvarar för att beakta förutsättningarna och behoven i hela undervisningsgruppen och hos varje enskild elev. Samarbetet med vårdnadshavare, andra lärare, övrig personal och olika sakkunniga ger förutsättningar för att lyckas i detta. Målet med det allmänna stödet är att varje elev får det stöd han/hon behöver i skolgången och lärandet genast när behovet uppstår. Det allmänna stödet ges individuellt till enskild elev som ett sätt att förebygga att större svårigheter uppkommer längre fram. Elevernas självkänsla, studiemotivation och inlärningsfärdigheter ska stärkas i alla studiesituationer och läroämnen. Alla lärare som undervisar eleven ansvarar för det allmänna stödet. Det allmänna stödet ges i första hand av den lärare som undervisar eleven i det aktuella ämnet. Det främsta sättet att beakta undervisningsgruppens behov och skillnaderna mellan eleverna är att differentiera undervisningen. De tre viktigaste dimensionerna i differentieringen är variationen i studiernas omfattning, djup och tempo. Differentieringen kan gälla bland annat undervisningens innehåll, undervisningsmaterialen och de metoder som används, arbetssätten samt antalet skol- och hemuppgifter och den tid som anslås för dem. Flexibel gruppering, kompanjonlärarskap, specialundervisning på deltid och biträdestjänster är andra stödformer som kan användas inom det allmänna stödet. Eleven har också rätt till stödundervisning inom det allmänna stödet. Man kan göra en plan för elevens lärande inom det allmänna stödet. Elevens behov av allmänt stöd skall utvärderas fortgående och lämpliga stödåtgärder vidtas så snart behovet konstaterats. Om initiativet till allmänt stöd tas av eleven själv eller dennes vårdnadshavare är det elevens lärare i samråd med rektorn som avgör behovet av stöd. Det allmänna stöd som ges till en elev ska dokumenteras, för att senare kunna utvärderas ifall eleven kommer i behov av intensifierat stöd. Dokumentationen görs i skolans elevförvaltningsprogram. 8

9 4.2 INTENSIFIERAT STÖD En elev som för sitt lärande eller sin skolgång behöver regelbundet stöd eller flera olika former av stöd samtidigt, ska utgående från en pedagogisk bedömning ges intensifierat stöd i enlighet med en plan för elevens lärande. 2 (12) Intensifierat stöd ges då allmänt stöd inte är tillräckligt. Inledandet av det intensifierade stödet ska basera sig på en pedagogisk bedömning Den görs av en eller flera av elevens lärare tillsammans. Vid behov anlitas också andra sakkunniga, i synnerhet då det berör elevens välbefinnande och helhetsutveckling. Den pedagogiska bedömningen behandlas i ett yrkesövergripande team bestående av klass-/ämneslärare, speciallärare och / eller specialklasslärare och rektor samt eventuella sakkunniga som deltagit i den. Eleven ges möjlighet att ge sin syn på vad som går bra i skolan och vad han/hon eventuellt behöver hjälp med. Vårdnadshavaren deltar inte i den pedagogiska bedömningen, men ska informeras om att en sådan görs eller har gjorts för barnet och delges innehållet i den. Det intensifierade stödet är mer omfattande och långsiktigt än det allmänna stödet. Syftet är att stöda elevens lärande, skolgång och utveckling systematiskt samt att motverka att problemen växer, anhopas och blir komplicerade. Inom det intensifierade stödet kan alla former av stöd används. Betydelsen av specialundervisning på deltid, individuell handledning, flexibel gruppering, elevvård och samarbete med hemmet ökar. Det intensifierade stödet ges inom allmänundervisningen. Smågruppsundervisning är en del av det intensifierade stödet. Inom det intensifierade stödet följer eleven den allmänna läroplanen och bedöms enligt de allmänna bedömningskriterierna. Eleven ska undervisas enligt en plan för elevens lärande, där man beskriver hur det intensifierade stödet genomförs och utvärderas. Det är inte möjligt att individualisera lärokursen inom det intensifierade stödet. Den lärare som undervisar eleven i det aktuella ämnet eller de aktuella ämnena gör upp planen för elevens lärande. Om eleven behöver plan för lärande i flera ämnen görs den i samarbete mellan dessa. Personer som ansvarar för elevvårdstjänster kan också delta vid uppgörandet av planen. Eleven och vårdnadshavaren är aktiva parter vid uppgörandet av plan för elevens lärande. Elevens lärande och växande ska följas upp och utvärderas regelbundet under den tid det intensifierade stödet ges. Om elevens lärare bedömer att eleven inte längre är i behov av intensifierat stöd görs en ny pedagogisk bedömning. Denna behandlas i det yrkesövergripande teamet, som sedan har möjlighet att besluta om eleven övergår till det allmänna stödet eller om det intensifierade stödet fortsätter. 8 Lag om grundläggande utbildning 16 a 1 mom. (642/2010) 9

10 4.3 SÄRSKILT STÖD Särskilt stöd ska ges elever som inte i tillräcklig utsträckning når målen för tillväxt, utveckling och lärande trots att allmänt och intensifierat stöd givits. Det särskilda stödet ordnas inom ramen för allmän eller förlängd läroplikt. Det utgörs i huvudsak av specialundervisning enligt beslutet om särskilt stöd, men alla former av stöd som är tillgängliga inom den grundläggande utbildningen kan användas. 3 (14) Syftet med det särskilda stödet är att erbjuda eleven helhetsmässigt och systematiskt stöd så att eleven kan fullgöra sin läroplikt och får en grund också för fortsatta studier efter avslutad grundläggande utbildning. Det särskilda stödet ges till elever som uppenbarligen inte kommer att uppnå eller som riskerar att inte uppnå godkänt vitsord i lärokursen. För att en elev ska få undervisning inom det särskilda stödet krävs ett beslut om särskilt stöd. Det är ett förvaltningsbeslut som fattas av ledande rektor. Innan beslutet fattas ska eleven och hans eller hennes vårdnadshavare eller lagliga företrädare höras och en pedagogisk utredning göras. 4 (16) Den pedagogiska utredningen görs i samarbete mellan elevens lärare och eventuella andra sakkunniga. Vid behov kompletteras den med ett medicinskt eller psykologiskt utlåtande och/eller med en social utredning. Den pedagogiska utredningen behandlas i ett yrkesövergripande samarbete i elevvårdsgruppen. Beslut om särskilt stöd baseras på den pedagogiska utredningen. I beslutet om särskilt stöd bestäms vilken elevens huvudsakliga undervisningsgrupp är, vilka eventuella tolknings- och biträdestjänster och andra tjänster eleven behöver samt vid behov om undantagsarrangemang i undervisningen. 5 (17) Vårdnadshavaren har rätt att överklaga beslutet om särskilt stöd. Individualisering av en lärokurs och studier enligt verksamhetsområde förutsätter ett beslut om särskilt stöd. Behovet av särskilt stöd granskas åtminstone efter årskurs två och inför övergången till årskurs sju 6 (15) och alltid då elevens behov av stöd förändras. Beslut om särskilt stöd för elever i årskurs två granskas på våren inför övergången till årskurs tre. För granskningen görs en ny pedagogisk utredning om eleven. Om man konstaterat att behovet av stöd kvarstår fattas ett nytt beslut om särskilt stöd. När eleven inte längre behöver särskilt stöd görs en ny pedagogisk utredning och beslut fattas om att det särskilda stödet upphör. Eleven övergår då till undervisning med intensifierat stöd. Inför elevens övergång till årskurs sju är det önskvärt att en speciallärare från mottagande skola medverkar, då beslutet om särskilt stöd granskas. Om det av en psykologisk eller medicinsk bedömning framgår att undervisningen för eleven på grund av handikapp, sjukdom, lärandet, försenad utveckling, störningar i känslolivet eller någon annan därmed jämförbar orsak inte kan ordnas på annat sätt, så kan man fatta ett beslut om särskilt stöd för eleven redan innan förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen inleds, 3 Lag om grundläggande utbildning 17 1 mom. (642/2010) 4 Lag om grundläggande utbildning 17 3 mom. (642/2010) och Förvaltningslagen 34, 35 och 36 5 Lag om grundläggande utbildning 17 2 mom. (642/2010) 6 Lag om grundläggande utbildning 17 2 mom. (642/2010) 10

11 eller under tiden då eleven / barnet är i förskoleundervisning eller i grundläggande utbildning. Detta beslut kan fattas utan att man gör en föregående pedagogisk utredning eller utan att föregående intensifierat stöd tidigare givits.. 7 (18) Om ett beslut om särskilt stöd fattas under den grundläggande utbildningen utan att eleven fått intensifierat stöd, ska beslutet basera sig på en ny bedömning av elevens situation, till exempel till följd av en olycka eller en svår sjukdom. 7 Lag om grundläggande utbildning 17 4 mom. (642/2010) 11

12 4.5 PLAN FÖR ELEVENS LÄRANDE OCH INDIVIDUELL PLAN FÖR HUR UNDERVIS- NINGEN SKA ORDNAS PLAN FÖR ELEVENS LÄRANDE Plan för elevens lärande är en plan för elevens framsteg i studier och skolgång, de undervisningsarrangemang och det stöd som eleven behöver. Planen är ett skriftligt pedagogiskt dokument som baserar sig på Vasa övningsskolas läroplan. En plan för elevens lärande kan användas inom det allmänna stödet. 8 (23) Mål och stödåtgärder ska främja elevens lärande och växande. Man kan också bredda och fördjupa en elevs studier inom ramen för en plan för elevens lärande, då det är befogat utgående från elevens förutsättningar. En elev som för lärande eller skolgång behöver regelbundet stöd eller flera olika stödformer samtidigt, ska ges intensifierat stöd i enlighet med en plan för elevens lärande. Det stöd som ordnas för eleven antecknas i planen för elevens lärande. 9 (23) En plan för elevens lärande görs alltid upp för en elev inom det intensifierade stödet. En närmare beskrivning av vad plan för elevens lärande ska innehålla finns i Ändringar och kompletteringar av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen Syftet med planen för elevens lärande är att trygga goda möjligheter för eleven att gå framåt i sina studier. Syftet är också att eleven småningom ska lära sig att ta ansvar för sina studier och att studera mer målmedvetet. Planen är ett pedagogiskt instrument för läraren, vilket underlättar lärarens planering av arbetet och samarbetet mellan lärarna. Plan för elevens lärande görs upp i samarbete mellan de lärare som undervisar eleven i det aktuella ämnet. Vid behov deltar också andra sakkunniga i uppgörandet av planen. Planen görs upp i samarbete med eleven och vårdnadshavaren samt vid behov med elevens övriga lagliga företrädare, om det inte finns ett uppenbart hinder för det. 10 (28) Plan för elevens lärande ska bygga på den information som sammanställts i den pedagogiska bedömningen. Om eleven undervisats enligt plan för lärande inom det allmänna stödet utnyttjas den när den nya planen görs. Ifall eleven har en habiliteringsplan kan man även utnyttja den, förutsatt att vårdnadshavaren ger sitt tillstånd till det. För elever i årskurs ett kan planen bygga på den plan för barnets lärande som gjorts upp inom förskoleundervisningen, om en sådan plan finns. 8 Lag om grundläggande utbildning 16 a (642/2010) 9 Lag om grundläggande utbildning 16 a (642/2010) 10 Lag om grundläggande utbildning 16 a 1 mom. (642/2010) 12

13 Vasa övningsskolas Plan för elevens lärande med tillhörande instruktioner bifogas som bilaga till läroplanen. En elevs studier kan ordnas med hjälp av särskilda undervisningsarrangemang om: eleven till någon del redan kan anses ha kunskaper och färdigheter som motsvarar den grundläggande utbildningens lärokurs, det med hänsyn till elevens förhållanden och tidigare studier till någon del är oskäligt att eleven ska genomgå den grundläggande utbildningens lärokurs eller detta är motiverat av skäl som har samband med elevens hälsotillstånd. 25 Dessa arrangemang baseras på ett förvaltningsbeslut taget av ledande rektor. Vårdnadshavaren ska höras innan beslutet fattas. När beslutet fattats ska en plan för elevens lärande göras upp. En elev i årskurserna 7-9 kan väljas till flexibel grundläggande utbildning 11 (26) och då ska en plan för elevens lärande göras för eleven. 11 Förordning om grundläggande utbildning 9 b 1 mom. (1768/2009) 13

14 4.5.2 INDIVIDUELL PLAN FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ORDNAS (IP) För förverkligandet av ett beslut om särskilt stöd ska en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP) göras upp för eleven. Den undervisning och det övriga stöd som ges eleven i enlighet med beslutet om särskilt stöd ska framgå av planen. 12 (29) IP:n är ett skriftligt pedagogiskt dokument som baserar sig på en definition i den godkända läroplanen om innehållet i planen. Planen ska utarbetas av de lärare som undervisar eleven i det aktuella ämnet i samarbete med eleven och vårdnadshavaren, om inte uppenbart hinder för detta föreligger. Till behövliga delar ska planen färdigställas inom ett yrkesövergripande samarbete. Syftet med IP:n är att stöda elevens individuella process för växande och lärande på lång sikt. I IP:n definieras målsättningar för elevens lärande och skolgång, undervisningens innehåll, pedagogiska metoder och övriga behövliga stödåtgärder. En närmare beskrivning av vad IP:n ska innehålla finns i Ändringar och kompletteringar av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen Då IP:n sammanställs ska man utnyttja den plan för elevens lärande som gjorts inom det intensifierade stödet. Vidare ska den information som tagits fram i den pedagogiska utredningen utnyttjas. Om eleven har en habiliteringsplan kan denna också utnyttjas, förutsatt att vårdnadshavaren gett sitt tillstånd till detta. Planen ska granskas vid behov, dock minst en gång per läsår, i enlighet med elevens behov. 13 (30) IP:n uppgörs vanligen på hösten och utvärderas på våren. Om beslut om särskilt stöd fattats under annan tid på året görs en IP upp direkt efter detta. IP:n ska alltid ändras då det sker förändringar i elevens behov av stöd eller i målen för undervisningen. Om en elev behöver individualiserad lärokurs i ett läroämne som tidigare inte individualiserats och som inte nämns i beslutet om särskilt stöd ska en pedagogisk utredning göras gällande det aktuella ämnet och ett nytt beslut om särskilt stöd fattas. Om elevens lärare bedömer att eleven inte längre behöver individualiserad lärokurs i ett ämne ska en ny pedagogisk utredning göras och ärendet behandlas i ett yrkesövergripande samarbete i elevvårdsgruppen. Beslutet om särskilt stöd upphävs i så fall och eleven övergår då till intensifierat stöd och undervisas enligt plan för elevens lärande. 12 Lag om grundläggande utbildning 17 a (642/2010) 13 Lag om grundläggande utbildning 17 a (642/2010) 14

15 Schematisk bild över trestegsstödet. Oro Allmänt stöd Pedagogisk bedömning Intensifierat stöd Pedagogisk utredning Beslut om särskilt stöd Lärare, elev eller Elevens lärare ger Eleven behöver mer Eleven undervisas För elever som riskerar På basen av den pedagogiska utredningen görs ett vård-nadshavare allmänt stöd och systematiskt och enligt plan för elevens att inte bli godkända beslut om särskilt stöd. Initiativet tas av rektor och känner oro för informerar regelbundet stöd eller lärande som baseras på enligt målen för den beslut fattas av skoldirektören / ledande rektor. elevens lärande vårdnadshavaren. flera olika stödformer den pedagogiska allmänna lärokursen Vårdnadshavaren ska höras inför beslutet. Beslutet och/eller Eventuellt uppgörs en samtidigt. Lärarna gör bedömningen. Planen görs en pedagogisk kan överklagas. Alla beslut om särskilt stöd ska skolgång plan för elevens en pedagogisk är tidsbunden och utredning. Den görs av granskas åtminstone efter årskurs 2 och inför lärande. Eleven följer bedömning, som utvärderas som lärare som undervisar övergången till årskurs 7. allmän läroplan. behandlas i ett överenskommet. eleven och behandlas i yrkesövergripande team. Vårdnadshavare informeras om innehållet i den pedagogiska bedömningen. Vårdnadshavaren deltar i uppgörandet och utvärderingen av plan för elevens lärande. Eleven följer allmän läroplan. ett yrkesövergripande elevvårdsteam. Vårdnadshavaren deltar i processen. Särskilt stöd En elev som har beslut om särskilt stöd undervisas enligt en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP). IP:n baseras på innehållet i den pedagogiska utredningen. Den görs av elevens lärare i samarbete med vårdnadshavaren. IP:n är ett pedagogiskt dokument som granskas en gång per läsår. 15

16 Nedan följer en beskrivning av hur arbetsuppgifter och ansvar fördelas inom det allmänna stödet, den pedagogiska bedömningen, det intensifierade stödet, den pedagogiska utvärderingen och det särskilda stödet. Begreppet undervisande lärare står för den lärare som sköter elevens undervisning i det aktuella ämnet. Allmänt stöd Arbetsuppgift Ansvarsperson(er) I samarbete med Samarbete skola-hem Undervisande lärare Eleven Vårdnadshavaren eller annan laglig företrädare Differentiering av undervisning / Undervisande lärare handledning Konsultation för den undervisande läraren för att ordna undervisningen Stödundervisning Specialundervisning på deltid Dokumentation av stödåtgärder Eventuell Plan för elevens lärande Lärare Speciallärare/specialklasslärare Undervisande lärare i samråd med rektor Speciallärare/specialklasslärare Undervisande lärare Undervisande lärare Vid behov: Elevhandledare Skolpsykolog Skolhälsovårdare Annan sakkunnig Andra lärare vid behov Eleven Vårdnadshavaren eller annan laglig företrädare Annan sakkunnig Handledning av skolgångsbiträde Undervisande lärare Speciallärare/specialklasslärare Screening av eleverna Speciallärare/specialklasslärare Klasslärare Ämneslärare Annan sakkunnig vid behov Pedagogisk bedömning Arbetsuppgift Ansvarsperson(er) I samarbete med Pedagogisk bedömning (blankett) Ifylls av undervisande lärare Eleven Vårdnadshavaren eller annan laglig företrädare Speciallärare/ specialklasslärare Annan sakkunnig vid Pedagogisk bedömning behandlas Yrkesövergripande team (klass- /ämneslärare, speciallärare och /eller specialklasslärare, rektor) behov Annan sakkunnig vid behov 16

17 Intensifierat stöd Arbetsuppgift Ansvarsperson(er) I samarbete med Plan för elevens lärande (blankett) Ifylls av undervisande lärare Differentiering av undervisning / handledning Stödundervisning Information till övrig undervisningspersonal Undervisande lärare Undervisande lärare i samråd med rektor Undervisande lärare Eleven Vårdnadshavaren eller annan laglig företrädare Vid behov: Skolpsykolog Skolhälsovårdare Annan sakkunnig Andra lärare vid behov Rektor och vid behov: Vårdnadshavaren Skolpsykolog Skolhälsovårdare Annan sakkunnig Pedagogisk utredning Arbetsuppgift Ansvarsperson(er) I samarbete med Pedagogisk utredning (blankett) Ifylls av undervisande lärare Eleven Vårdnadshavaren eller annan laglig företrädare Speciallärare/ specialklasslärare Skolpsykolog Annan sakkunnig vid Pedagogisk utredning behandlas Yrkesövergripande elevvårdsteamet/ elevvårdsgruppen behov Andra sakkunniga vid behov Beslut om särskilt stöd Arbetsuppgift Ansvarsperson(er) I samarbete med Anhållan om beslut om särskilt stöd Rektor Yrkesövergripande elevvårdsteam Vårdnadshavaren eller annan laglig företrädare Beredning av beslut om Skolpsykologen särskilt stöd Beslut om särskilt stöd Ledande rektor Vårdnadshavaren eller Granskning av beslut om särskilt stöd efter årskurs 2, inför årskurs 7 Specialklasslärare/speciallärare Undervisande lärare annan laglig företrädare Yrkesövergripande elevvårdsteam 17

18 Särskilt stöd Arbetsuppgift Ansvarsperson(er) I samarbete med IP (blankett) Ifylls av specialklasslärare / speciallärare och/eller Undervisande lärare Särskilt stöd Ges av specialklasslärare / speciallärare och/eller annan undervisande lärare Stödundervisning Undervisande lärare i samråd med Information till övrig undervisningspersonal rektor Undervisande lärare Eleven Vårdnadshavaren eller annan laglig företrädare Andra sakkunniga vid behov Andra lärare vid behov Rektor och vid behov: Vårdnadshavaren Skolpsykolog Skolhälsovårdare Annan sakkunnig 18

19 STÖDUNDERVISNING Det är varje lärares uppgift att följa med elevens lärande och växande samt upptäcka uppkomsten av eventuella behov av stöd. En elev som tillfälligt blivit efter i studierna eller annars behöver kortvarigt stöd för sitt lärande har rätt att få stödundervisning. 14 (31) Den karakteriseras av individuella uppgifter, flexibel tidsanvändning och behovsinriktad handledning. Stödundervisning är en form av differentiering och den kan ges inom det allmänna, det intensifierade och det särskilda stödet. Målet med stödundervisningen är att stöda elevens lärande så att han/hon kan göra framsteg i studierna. Vidare är målet att arbeta förebyggande så att större inlärningssvårigheter inte uppstår. Stödundervisningen ska inledas genast då behovet har upptäckts så att eleven inte varaktigt blir efter i studierna. Alla elever ska erbjudas möjlighet att vid behov delta i stödundervisning. Stödundervisningen ges antingen under de lektioner i läroämnet där eleven behöver hjälp eller utanför lektionstid. Den kan ges som kompanjonundervisning inom den ordinarie undervisningsgruppen, i flexibla grupparrangemang eller individuellt. Stödundervisningen ges av elevens lärare eller av någon annan av skolans lärare. Initiativet till stödundervisningen tas i första hand av den lärare som undervisar eleven i det aktuella ämnet. Om initiativet tas av eleven själv eller av dennes vårdnadshavare är det elevens lärare i samråd med rektorn som avgör om behov av stödundervisning föreligger. Eleven och vårdnadshavaren ska innan stödundervisningen ordnas informeras om hur stödundervisningen genomförs och om den nytta och betydelse stödundervisningen har för elevens lärande och skolgång. Den lärare som undervisar eleven i det aktuella ämnet sköter om att vårdnadshavarna informeras. 14 Lag om grundläggande utbildning 16 1 mom. (642/2010) 19

20 5.1.1 SPECIALUNDERVISNING PÅ DELTID En elev som har svårigheter i sitt lärande eller i sin skolgång har rätt att få specialundervisning på deltid vid sidan av den övriga undervisningen. 15 (32) Målet med specialundervisningen på deltid är att främja elevens förutsättningar för lärande, att stärka de basfärdigheter som eleven behöver för lärandet och att förhindra att problem inom olika områden av lärandet växer. Specialundervisningen på deltid ska integreras i den övriga undervisningen som eleven får. Specialundervisning på deltid planeras och elevens lärande utvärderas i samarbete mellan lärarna. Vid behov ska planeringen och genomförandet också ske i samarbete med de ansvariga för elevvårdstjänsterna. Specialundervisning på deltid kan ges inom det allmänna, det intensifierade och det särskilda stödet. Specialundervisning på deltid kan ges som kompanjonundervisning inom den ordinarie undervisningsgruppen, i flexibla grupparrangemang eller som individuell undervisning utgående från elevens behov. Eleven och vårdnadshavaren ska informeras om hur specialundervisningen på deltid genomförs. Strävan ska vara att ordna specialundervisningen på deltid i samförstånd med eleven och vårdnadshavaren. Vårdnadshavarens stöd är centralt. Berörda lärare ansvarar för att vårdnadshavaren informeras innan specialundervisning på deltid inleds. Specialläraren diskuterar och utvärderar mål och innehåll för specialundervisningen på deltid med eleven och vårdnadshavaren. 15 Lag om grundläggande utbildning 16 2 mom. (642/2010) 20

21 5.1.2 SPECIALUNDERVISNING INOM DET SÄRSKILDA STÖDET Specialundervisning inom det särskilda stödet ges till elever som har ett beslut om särskilt stöd. Det är ett förvaltningsbeslut som baserats på en yrkesövergripande pedagogisk utredning. Elever som undervisas inom det särskilda stödet ska ges undervisning enligt en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas. Den individuella planen är ett pedagogiskt dokument som styr det systematiska genomförandet av beslutet om särskilt stöd. I specialundervisningen kan avvikelse göras från läroämnen och den riksomfattande timfördelningen som gäller dem i enlighet med vad som bestäms i beslutet om särskilt stöd. 16 (34) Specialundervisningen inom det särskilda stödet ordnas i samband med den övriga undervisningen eller delvis eller helt i en specialklass eller på något annat lämpligt ställe. 17 Undervisningen inom det särskilda stödet koordineras av specialläraren i samråd med eleven, vårdnadshavaren och elevens lärare. De ämnesansvariga lärarna deltar i uppgörandet av den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas. Genomförandet av samarbetet med eleven och vårdnadshavaren samt det stöd vårdnadshavaren erbjuder beskrivs i den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas. 16 Lag om grundläggande utbildning 17 1 och 2 mom. (642/2010) 21

22 5.1.3 INDIVIDUALISERING AV LÄROKURSEN I ETT LÄROÄMNE OCH BEFRIELSE FRÅN STUDIER Lärokursen kan individualiseras i ett eller flera läroämnen när en elev, trots stöd, inte når målen i kärninnehållet med godkänt resultat. Språklig och kulturell bakgrund, frånvaro, bristande motivation eller till exempel bristande studieteknik kan inte som sådana utgöra grund för att individualisera målen. De individualiserade lärokursernas eventuella konsekvenser för fortsatta studier ska göras klart för eleven och vårdnadshavaren. Individualisering av lärokursen i ett läroämne innebär att målnivån bestäms i enlighet med elevens förutsättningar. Målen ska ändå ge eleven tillräckliga utmaningar och stimulera till lärande. I beslutet om särskilt stöd bestäms om individualisering av lärokursen. Lärokursen i ett läroämne kan inte individualiseras utan ett beslut om särskilt stöd. Beslutet om särskilt stöd föregås av en pedagogisk utredning som innehåller en bedömning av det särskilda stöd som eleven behöver, inklusive behov av individualisering av lärokursen i ett eller flera läroämnen. För varje läroämne avgörs separat om eleven kan studera enligt den allmänna lärokursen eller om lärokursen ska individualiseras. Om det senare finns behov av att utöka eller minska antalet individualiserade lärokurser ska en ny pedagogiskt utredning göras och utgående från den ett nytt beslut om särskilt stöd fattas. Individualisering av en lärokurs är det primära alternativet innan en elev helt befrias från studier i en lärokurs. Det ska finnas särskilt vägande skäl för befrielse från studier i en lärokurs. Om sådan befrielse fattas ett förvaltningsbeslut i enlighet med 18 i lagen om grundläggande utbildning. För en elev, som annat än tillfälligt har befriats från studier i ett läroämne, ska annan motsvarande undervisning eller handledd verksamhet ordnas. 17 (38) 17 Förordning om grundläggande utbildning 5 1 mom. 22

23 FÖRLÄNGD LÄROPLIKT Om ett handikapp eller en sjukdom hos ett barn medför att de mål som uppställts för den grundläggande utbildningen uppenbarligen inte kan nås på nio år, blir barnet läropliktigt ett år tidigare än vad som bestäms i lagen om den grundläggande utbildningen och läroplikten fortgår i 11 år 39. Förskoleundervisningen inom specialundervisningen för elever som omfattas av förlängd läroplikt kan omfatta ett eller två år 40. Syftet är att förstärka elevens färdigheter, så att eleven klarar studierna i den grundläggande utbildningen så bra som möjligt. Barn med grava handikapp omfattas av förlängd läroplikt. Det gäller till exempel barn med syn- och hörselskada samt barn med andra fysiska eller grava intellektuella handikapp och barn med försenad utveckling. Också en svår sjukdom kan vara orsak till förlängd läroplikt. 41 Undervisningen för ett barn som omfattas av förlängd läroplikt kan ordnas på följande alternativa sätt: Barnet börjar i frivillig förskoleundervisning det år då barnet fyller fem år, fortsätter följande år inom den läropliktsenliga förskoleundervisningen och inleder därefter den grundläggande utbildningen. Barnet inleder den läropliktsenliga förskoleundervisningen det år då barnet fyller sex år, deltar i förskoleundervisningen ett år och inleder därefter den grundläggande utbildningen. Barnet inleder den läropliktsenliga förskoleundervisningen det år då barnet fyller sex år och deltar i förskoleundervisningen två år. Inledandet av den grundläggande utbildningen skjuts då upp med ett år 43 och barnet inleder den grundläggande utbildningen det år då barnet fyller åtta år. Om detta ska separat förvaltningsbeslut fattas. Erhållande av förlängd läroplikt/ verksamhetsmodell: En förutsättning för att ett barn tillräckligt tidigt ska omfattas av stödåtgärder är att olika förvaltningar samarbetar med varandra. Om man inom dagvården, barnrådgivningen eller som vårdnadshavare känner oro för barnet agerar man enligt följande: 1. Oron tas upp till diskussion, specialbarnträdgårdsläraren tas med i diskussionerna. 2. Åtgärder och eventuella undersökningar överenskoms med vårdnadshavarna. 3. Eventuella utlåtanden sänds till utbildningsanordnaren eller skolpsykologen. 4. Skolpsykologen kallar i samråd med ledande rektor till ett möte med vårdnadshavarna och andra berörda där vårdnadshavarna får information om de olika alternativen vid förlängd läroplikt och om konsekvenserna av olika val. Samtidigt diskuteras det särskilda stöd barnet är i behov av. För barn som omfattas av förlängd läroplikt och får särskilt stöd, ska en individuell plan för hur undervisningen ordnas göras upp då förskoleundervisningen inleds. 23

24 5. Vårdnadshavaren besluter om barnet ska delta i den förskoleundervisning som föregår läroplikten. Förskoleundervisningens längd och inledandet av den grundläggande utbildningen ska planeras utgående från barnets framsteg, behov av stöd och helhetssituation. Alla barn har rätt till förskoleundervisning året innan läroplikten uppkommer. 42 För ett barn med förlängd läroplikt gäller denna rätt från början av höstterminen det år då barnet fyller fem år. 6. Ett beslut om förlängd läroplikt fattas av ledande rektor på basen av skolpsykologens beredning innan förskoleundervisningen inleds, för att rätten till den ska kunna förverkligas. I beslutet anges barnets närskola samt var de första läropliktsåren arrangeras. 7. En pedagogisk utredning för förskoleåret görs av specialläraren och andra sakkunniga. Beslut om särskilt stöd görs. Här beskrivs det särskilda stöd som barnet behöver, den handledning som barnet behöver, tillgång till skolgångsbiträde och eventuella andra resurser i förskolan. 8. En individuell plan görs för barnet/eleven. Planen görs av elevens närskola i samarbete med förskoleläraren, specialbarnträdgårdsläraren samt andra sakkunniga. 9. Barnet antecknas i utbildningens databas som elev i 0-klass. 10. Besluten (förlängd läroplikt och beslutet om särskilt stöd) delges ledande rektor, skolan, förskola, dagvård och specialbarnträdgårdslärare. 11. Innan barnet inleder grundläggande utbildning följs barnet/eleven upp genom ett individuellt elevvårdsmöte sammankallat av skolpsykologen i samråd med ledande rektor. Dessa tar ställning till elevens närskola. Hur undervisningen för de elever som omfattas av förlängd läroplikt ordnas i det andra inhemska språket och ett främmande språk (som olika gemensamma ämnen alternativt ämnesblock indelat i delområden 44 ) bestäms i elevens individuella plan eller plan för elevens lärande. Om en elev inte längre omfattas av förlängd läroplikt, ska ett beslut fattas om att den förlängda läroplikten upphör, och då övergår eleven till att omfattas av den allmänna läroplikten. 38 Förordning om grundläggande utbildning 5 1 mom. 39 Lag om grundläggande utbildning 25 2 mom. 40 Lag om grundläggande utbildning 9 2 mom. 41 Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om utbildning (RP 86/1997) 42 Lag om grundläggande utbildning 17 4 mom. (642/2010) och 26 a 1 mom. (1288/1999) 43 Lag om grundläggande utbildning Statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen (1435/2001) 9 2 mom. 24

25 5.1.6 STUDIER ENLIGT VERKSAMHETSOMRÅDE För elever med svår funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom kan undervisningen ordnas utgående från verksamhetsområden istället för läroämnesvis. 18 (45 & 46) I beslutet om särskilt stöd skall framkomma om eleven studerar enligt verksamhetsområde i stället för läroämnesvis. 19 (47) De verksamhetsområden som hör till läroplanen är motoriska färdigheter, språk och kommunikation, sociala färdigheter, färdigheter för dagliga rutiner och kognitiva färdigheter. Utgångspunkten för planeringen av undervisningen är elevens styrkor och målet är att eleven ska kunna ta i bruk hela sin potential. Mål, innehåll och metoder för den enskilde elevens undervisning definieras i den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas. Mål och innehåll för ett enskilt läroämne kan ingå i verksamhetsområdena om eleven är stark i något enskilt läroämne. Planeringen och genomförandet av undervisningen sker i samarbete mellan elevens lärare, den övriga personalen och olika sakkunniga. Eleven bedöms per verksamhetsområde och bedömningen är alltid verbal. Målen för inlärning av motoriska färdigheter är att stärka elevens kroppsuppfattning, att främja utvecklingen av färdigheter i anslutning till rörelse och finmotorik samt att ge eleven möjligheter att mångsidigt öva färdigheter i olika situationer i vardagen. Undervisningen ska innehålla planering och handledning av de motoriska färdigheterna och de delområden som anknyter till utvecklingen av balans, koordination, rytm, uthållighet och muskelstyrka. Målet för inlärningen av kommunikativa färdigheter är att skapa kontakt med eleven och att eleven tränar sig i att förstå och skapa kommunikationen. Vidare är målet att eleven interagerar med sin omgivning, blir förstådd och själv förstår de andra eleverna och de vuxna i gruppen. Eleven ska beredas möjlighet att kommunicera på de sätt som är naturliga för honom/henne och ha tillgång till alternativa kommunikationsmedel. Undervisningen ska innefatta språklig medvetenhet, språkliga uttrycksformer, begrepps- och ordförråd, igenkännande och användning av tecken, symboler, bokstäver och ord samt delområden som utvecklar tankeförmågan. Målet för inlärning av sociala färdigheter är att elevens förmåga att interagera utvecklas. Delområden som utvecklar de interaktiva färdigheterna och som stöder träning av färdigheterna i att bemästra känslor ska ingå i undervisningen. Elevens självkännedom och motivation för inlärning ska stödas genom att skapa förutsättningar för att lyckas och genom att förstärka en positiv atmosfär för socialt lärande. Målet för lärandet av kognitiva färdigheter är att eleven aktiveras och lär sig använda sina sinnen för att gestalta sin omgivning. Undervisningen ska stöda utvecklingen av processer i anslutning till lärande, minne och tänkande. Delområdena fokuserar på att stimulera och träna sinnena, övningar i att göra val, klassificering, problemlösning och övningar i att förstå förhållandet mellan orsak och verkan. 18 Statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lageno m grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen 9 3 mom. och Lag om grundläggande utbildning 18 1 mom. 19 Lag om grundläggande utbildning 17 2 mom. 25

26 Målet för lärandet av dagliga färdigheter är att öka elevens aktiva deltagande i aktiviteter i närmiljön och att främja elevens initiativförmåga och självständighet. Undervisningen ska innefatta delområden i anslutning till hälsa och trygghet, färdigheter i vardagen, boende och förmåga att röra sig i närmiljön samt fritidsaktiviteter. 26

27 5.2 HANDLEDNING OCH ÖVRIGT STÖD Undervisningen vid Vasa övningsskola ska genomföras i samarbete med hemmen (lag om grundläggande utbildning 3 3 mom.) så att varje elev får undervisning, handledning och stöd enligt sin utvecklingsnivå och sina behov (Statsrådets förordning 4 1 mom.). Målet är också att främja elevens förutsättningar för lärande och hans eller hennes trygghet samt hela skolsamfundets välbefinnande. Vårdnadshavare har det primära ansvaret för sitt barns fostran och för att barnet fullgör läroplikten (Lag om grundläggande utbildning 26 2 mom.). Skolan stödjer hemmet i den fostrande uppgiften och svarar för sin del för att fostra och undervisa eleven som en medlem av skolsamfundet (Lag om grundläggande utbildning 3 2 mom.). Utbildningsanordnaren bär ansvaret för att utveckla förutsättningarna för samarbete mellan hem och skola. Vårdnadshavaren ska få information om på vilket sätt det finns möjlighet att delta i samarbetet mellan hem och skola och i att främja välbefinnandet och tryggheten i skolsamfundet. Inom ramen för samarbetet mellan hem och skola ska elevens frånvaro följas upp. Skolan ska informera vårdnadshavaren om elevens frånvaro (Lagom grundläggande utbildning 26 2 mom.) Skolan ska informera vårdnadshavarna om verksamheten inom elevvården (Lag om grundläggande utbildning 31a 3 mom.) Tillsammans med vårdnadshavaren ska man gå igenom t.ex. betydelsen av vårdnadshavarens specifika skriftliga samtycke då det gäller behandlingen av en enskild elevs ärende, samt för betydelsen av samarbetet i att stödja elevens växande utveckling och lärande (Lag om grundläggande utbildning 31a 3 0ch 4 mom.). I slutskedet av den grundläggande utbildningen ska vårdnadshavarna få information om och möjlighet att med elevhandledaren och olika sakkunniga inom elevvården diskutera frågor i anslutning till elevens vidareutbildning och om eventuella problem (Statsrådets förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studerande hälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga 15 ). 27