LÄROPLAN. Haga lågstadieskola Kårböle lågstadieskola Munksnäs lågstadieskola Sockenbacka lågstadieskola Munksnäs högstadieskola

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LÄROPLAN. Haga lågstadieskola Kårböle lågstadieskola Munksnäs lågstadieskola Sockenbacka lågstadieskola Munksnäs högstadieskola"

Transkript

1 LÄROPLAN Haga lågstadieskola Kårböle lågstadieskola Munksnäs lågstadieskola Sockenbacka lågstadieskola Munksnäs högstadieskola

2 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1. UTGÅNGSPUNKT VÄRDEGRUND SPRÅKSTRATEGI VERKSAMHETSIDÉ MÅL FÖR INLÄRNING OCH FOSTRAN...9 KAPITEL 2. UNDERVISNING INLÄRNINGS OCH KUNSKAPSSYN INLÄRNINGSMILJÖ ARBETSSÄTT ELEVMEDVERKAN KAPITEL 3. UNDERVISNINGSARRANGEMANG TIMFÖRDELNINGEN Årskurs Årskurs SPRÅKPROGRAM VÄSTRA DISTRIKTETS BETONINGAR ELEVANTAGNING Antagning i första hand Antagning i andra hand Elever från andra kommuner VERKSAMHETEN KAPITEL 4. ELEVHANDLEDNING KAPITEL 5. STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG ALLMÄNT STÖD INTENSIFIERAT STÖD Pedagogisk bedömning Plan för elevens lärande SÄRSKILT STÖD Pedagogisk utredning Individuell plan för hur undervisningen skall ordnas ANORDNANDET AV UNDERVISNINGEN Gemensamma undervisningsarrangemang Stödundervisning Specialundervisning på deltid Individualisering av lärokursen i ett läroämne och befrielse från studier Förlängd läroplikt Studier enligt verksamhetsområde BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER, SEKRETESS OCH UTLÄMNANDE AV UPPGIFTER Daghem förskola Förskola årskurs Årskurs Grundläggande utbildning andra stadiet KAPITEL 6. STÖD FÖR ELEVENS VÄLMÅENDE ELEVVÅRD FRÄMJANDET AV TRYGGHET OCH SÄKERHET Vänelevsverksamhet Antimobbningsarbete Antirusmedelsplan Krisplan KAPITEL 7. SAMARBETE SOM STÖD FÖR UNDERVISNING OCH INLÄRNING

4 7.1 SAMARBETE MELLAN HEM OCH SKOLA SAMARBETE MED NÄRMILJÖN OCH ANDRA FÖRVALTNINGAR SAMARBETE MED ARBETSLIVET INTERNATIONELLT SAMARBETE KAPITEL 8. ELEVBEDÖMNING OCH UTVÄRDERING AV SKOLANS VERKSAMHET ELEVBEDÖMNINGENS UPPGIFT OCH PRINCIPER s självvärdering Bedömning av arbetet Bedömning av uppförandet Bedömning av elev som behöver stöd Bedömningen av elever med invandrarbakgrund Invandrarelevens modersmål Principer för uppflyttande eller kvarstannande i årskurs Studiegång enligt ett eget studieprogram Årskursintegrerad undervisning Principer för slutbedömningen Betyg som används inom den grundläggande utbildningen Avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen KAPITEL 9. UNDERVISNINGENS MÅL OCH CENTRALA INNEHÅLL INTEGRERING OCH TEMAOMRÅDEN Att växa som människa Kulturell identitet och internationalism Kommunikation och mediekunskap Deltagande, demokrati och entreprenörskap Ansvar för miljö, välfärd och en bärkraftig utveckling Trygghet och trafikkunskap Människan och teknologin MODERSMÅL OCH LITTERATUR Mål Åk Åk Åk FINSKA A Åk (3 6) A finska (7 9) Modersmålsinriktad finska (3 6) Modersmålsinriktad finska (7 9) FINSKA SOM B SPRÅK Mål Centralt innehåll FRÄMMANDE SPRÅK Mål Engelska Åk Åk Åk Åk Åk Åk Franska Åk Åk Åk Åk Åk Åk

5 Arbetsmetoder Utvärdering MATEMATIK Mål Arbetsmetoder Bedömning Innehåll samt bedömningsprofiler MILJÖ OCH NATURKUNSKAP Mål Centralt innehåll Profil för goda kunskaper i slutet av åk Utvärdering BIOLOGI OCH GEOGRAFI Biologi och geografi i årskurs Biologi i årskurs Geografi i årskurs Den gemensamma miljön FYSIK OCH KEMI Fysik och kemi i årskurs Fysik i årskurs Kemi i årskurs HÄLSOKUNSKAP Bedömning RELIGION Den evangelisk lutherska religionen Den ortodoxa religionen Arbetsmetoder Bedömning LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP HISTORIA SAMHÄLLSLÄRA MUSIK BILDKONST SLÖJD Småslöjd Textilslöjd Teknisk slöjd GYMNASTIK HUSLIG EKONOMI VALBARA ÄMNEN B2 språk Musik Bildkonst Teknisk slöjd Textilslöjd Huslig ekonomi Informationsteknik ELEVHANDLEDNING KAPITEL 10. BILAGOR BETYGSBLANKETTERNA NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAPER

6 KAPITEL 1. UTGÅNGSPUNKT 1.1 Värdegrund I Västra distriktet följer vi följande principer, gemensamma för Helsingfors skolor och godkända av utbildningsnämndens svenska sektion ( ): Vi har alla rätt att utveckla vår inlärning och bildning och att växa som människor Elevernas olika utgångslägen och individuella inlärningsstilar beaktas. Skolan prioriterar goda baskunskaper och stöder på så sätt utvecklandet av en sund självkänsla hos eleverna. Vi fungerar demokratiskt så att alla kan växa som ansvarsmedvetna samfundsmedlemmar och påverka gemensamma angelägenheter Vi respekterar varandra, vi arbetar för jämlikhet och tar tillsammans ansvar för en vänlig atmosfär, för trygghet och för varandras välbefinnande Skolans regler gäller alla och genom skolans elevråd bestående av representanter från de olika klasserna, ges eleverna möjlighet att påverka. Detta bidrar till att vi känslan utvecklas och stärks. Vi värdesätter den finlandssvenska och hela den finländska kulturen, vars och ens kulturella bakgrund och växelverkan mellan olika kulturer Utgångspunkten för fostran till internationalism är att eleverna har kunskap om och känner trygghet i sin egen kultur. Vi tillåter inte någon form av våld, diskriminering eller rasism I samarbete med skolans antimobbningsteam arbetar vi för tryggheten i skolan. Vi arbetar för en hållbar utveckling och vi lär oss att ta ansvar för miljön och framtiden Miljöfostran genomsyrar undervisningen och utvecklar elevernas vilja att värna om naturen och miljön. 1.2 Språkstrategi Skolan följer språkstrategin för de svenska skolorna i Helsingfors, godkänd av utbildningsnämndens svenska sektion ( ). Den svenska skolan är främst avsedd för de svensk och tvåspråkiga barnen. Skolledaren bedömer i samband med antagningen om elevernas språkkunskaper räcker till för skolgång på svenska. 6

7 Vid behov testar skolledaren elevens språkkunskaper. Vi samarbetar med dagvården och förskolan för att kunna stödja barnens skolspråk. Vi kommer överens med föräldrarna om hur vi gemensamt kan bära ansvaret för barnens språkliga utveckling. Det gemensamma ansvaret för barnens språkliga utveckling diskuteras med föräldrarna redan vid det första föräldramötet. En av skolans viktigaste uppgifter är att stärka elevernas svenska så att de i alla sammanhang kan använda språket på modersmålsnivå. Den svenska skolan är en talande, läsande och skrivande skola. Vi integrerar muntliga och skriftliga aktiviteter i all verksamhet. För att utveckla elevernas skolspråk skapar vi arbetsmiljöer som är språkstödjande i fråga om timfördelning, arbetsmetoder och material. Skolbiblioteket är föremål för särskild omsorg. Vi samarbetar med alla som erbjuder svensk service för skolan. Vi utnyttjar regelbundet det svenska kulturutbud som staden erbjuder. Skolornas bibliotek är tillgängliga hela dagen Invandrarbarn ges möjlighet att utveckla både skolspråket och sitt eget modersmål. Lärarna i den svenska skolan fungerar alltid som språkliga förebilder för eleverna. Vi satsar på lärarnas upprätthållande av kunskaper i korrekt svenska. Vårt språkprogram är ett ställningstagande för att stärka alla barns svenska och både de tvåspråkiga och enspråkigt svenska barnens finska. 1.3 Verksamhetsidé Västra distriktet är en sammanhållen grundskola. Till distriktet hör Haga lågstadieskola, Kårböle lågstadieskola, Munksnäs lågstadieskola, Sockenbacka lågstadieskola samt Munksnäs högstadieskola. Haga lågstadieskola är en skola för grundläggande utbildning, åk 1 6, för eleverna i Södra Haga, Norra Haga och Lassas. Kårböle lågstadieskola är en skola för grundläggande utbildning, åk 1 6, för eleverna i Kårböle, Malmgård, Gamlas, Håkansåker och Magnuskärr. Munksnäs lågstadieskola är en skola för grundläggande utbildning, förskolan åk 6, för eleverna i Munksnejden, Lillhoplax, Mejlans, Lövö och Granö. Sockenbacka lågstadieskola är en skola för grundläggande utbildning, åk 1 4, för eleverna i Sockenbacka, Kånala och Smedjebacka. Skolornas uppgift är att ge eleverna goda förutsättningar för all inlärning. Vi vill ge positiva erfarenheter av inlärning och en känsla av samhörighet. Eleverna skall få lära genom att själva vara aktiva. Vi ger eleverna kännedom om och tillhörighetskänsla i den nationella kulturen och förstärker hos dem kunskapen om den finlandssvenska kulturen 7

8 och identiteten. Vi uppmuntrar eleverna att aktivt delta i miljövård och vi lär dem högakta livet i alla dess former. Vi betonar aktning och respekt för medmänniskor, deras arbete och åsikter. All verksamhet bör betona vikten av gott uppförande och goda seder. 8

9 1.4 Mål för inlärning och fostran Att skapa en trygg och positiv skolmiljö där eleverna tillägnar sig grundkunskaper och färdigheter och lär sig tro på sig själva och ta ansvar för sitt eget lärande. Att stärka och utveckla elevernas språkliga och kulturella identitet och förmåga att mångsidigt uttrycka sig samt lära dem förstå sitt eget beroende av och ansvar för naturen och miljön. Att uppmuntra eleverna till en fysiskt aktiv livsföring och till att ta ansvar för den egna hälsan. Att stöda elevernas utveckling till harmoniska och toleranta samhällsmedlemmar med sund självkänsla som tar hänsyn till andra medmänniskor och som kreativt vågar ta itu med nya uppgifter och utmaningar och kritiskt kan granska den information de blir utsatta för. Att stärka elevernas sociala kompetens genom att betona växelverkan, öppen kommunikation, samarbete och respekt mellan elever, lärare, föräldrar och personal i skolan. KAPITEL 2. UNDERVISNING 2.1 Inlärnings och kunskapssyn Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där (Sören Kierkegaard) Ett målinriktat lärande är utgångspunkten för undervisningen. Eleverna tillägnar sig kunskaper under lärarens handledning och i samverkan med varandra. Undervisningen är problemcentrerad och eleverna lär sig genom att själva vara aktiva och målfokuserade. I undervisningen utgår vi från att alla elever är enskilda individer och vi beaktar deras tidigare kunskaper, färdigheter och erfarenheter. 2.2 Inlärningsmiljö En god inlärningsmiljö är en viktig förutsättning för att eleverna skall kunna tillgodogöra sig undervisningen och uppleva trygghet i skolan. Vi eftersträvar därför en öppen, positiv, trivsam och lugn atmosfär där lärare och elever samverkar samt en arbetsmiljö som stimulerar elevernas nyfikenhet, intresse och lust att lära. Inlärningsmiljön skall vara levande och rik på impulser och inspirera till aktivt skolarbete. Elevarbeten görs synliga. Vi värnar om skolbyggnaderna och skolornas utrustning. 9

10 Skolgårdarna ger eleverna möjlighet till rekreation i en parkaktig stadsmiljö. 10

11 2.3 Arbetssätt Jag hör och jag glömmer Jag ser och jag kommer ihåg. Jag gör och jag förstår. (Konfucius) Mångsidiga arbetsmetoder stöder inlärningen och gör eleverna medvetna om hur de själva lär sig så att de kan påverka sin egen inlärning i positiv riktning. Trots att studierna genomförs i interaktion med läraren och övriga elever bygger varje elev upp sin uppfattning utgående från egna förutsättningar. Elevernas eget utforskande utgår från fenomen och händelser som är nära förbundna med deras omgivning samt från erfarenheter i denna. Mångsidiga arbetsmetoder som främjar elevernas aktivitet utgör grunden för den lärarledda undervisningen. Eleverna ska få möjlighet att lära sig både allmänna och ämnesspecifika inlärningsstrategier och arbetsmetoder. Skolorna strävar till att ha en så mångsidigt upplagd undervisning som möjligt. Vår målsättning är, att våra elever lär sig genom egen aktivitet. Det egna arbete föregås av en teoridel eller handledning av läraren. Klasserna undervisas som hela klasser eller i mindre grupper. Skolans elever har vid behov rätt till stödundervisning och hjälp av speciallärare. I det forskningsarbete kring olika projekt som eleverna gör använder eleven sig av datorer och bibliotek samt gör studiebesök. Individuella skillnader i elevernas utveckling och bakgrund och olika sätt att lära sig förutsätter att undervisningen differentieras. Då undervisningen bedrivs i en sammansatt klass eller integrerad med förskoleundervisningen beaktas de olika årskursernas mål och särprägel. 2.4 Elevmedverkan Vi vill aktivera våra elever i inlärningsprocessen så att de aktivt deltar i sökandet efter kunskap, tillämpar kunskap och att de på ett givande sätt kan dela kunskapen med sina klasskamrater. Vi strävar till att eleven kontinuerligt utvecklas så att hon i ökande omfattning kan planera sin egen studiegång och ta ansvar för sin skolgång. 11

12 KAPITEL 3. UNDERVISNINGSARRANGEMANG Årskurs Timfördelningen Mo Fi Ma Mnk Bi/ Ge Fy/ Ke Re Hi Mu/ Bild Sl Gy Fra/ Eng Åk Åk Åk Åk Åk Åk Årskurs 7 9 Mo Fi En Ma Bi Ge Fy Ke Re Hi Sl Eh Mu Bk Hl Hp Tn Gy Val Tot. Fr Lk Ts A1 A2 Åk7 3 1 / / / 3 Åk / / Åk / / / / / Språkprogram Enligt det språkprogram som Helsingfors stad gjort upp börjar alla elever med finska som A1 språk i åk 3. Inför åk 3 väljer eleven antingen traditionell eller modersmålsinriktad finska. Från åk 4 väljs som A2 språk antingen engelska eller franska. läser 2 veckotimmar av det språk hon valt. Under lågstadiet läser eleverna totalt 6 veckotimmar engelska eller franska; 2 veckotimmar per årskurs i åk

13 3.3 Västra distriktets betoningar Skolorna betonar trivsel, miljötänkande, rörelsefostran och elevmedverkan i allt skolarbete Skolorna i västra distriktet vill vara skolor för bildning, kreativitet och aktivitet med betoning på miljö och rörelsefostran, vilka genomsyrar undervisningen i sin helhet. Syftet med miljöfostran är att hos eleverna väcka intresse för naturen och vilja att värna om den samt en hållbar utveckling. Syftet med rörelsefostran är att ge eleverna utrymme för fysisk aktivitet i olika former och på så sätt lägga grunden för en sund, aktiv livsföring. 3.4 Elevantagning Elevantagningen följer principerna i Helsingfors stad Antagning i första hand Staden är indelad i elevupptagningsområden och inom varje område finns det en grundskola. En elev har rätt att gå i skola inom det elevupptagningsområde han eller hon bor i. Det är den skolan som är elevens s.k. närskola. En elev har förstahandsrätt till en plats i sin egen närskola en annan lämplig skola för att kunna fortsätta med studierna i ett främmande språk en annan lämplig skola för att få undervisning i ett A språk (franska eller tyska) som inte ordnas i den egna skolan en annan lämplig skola om den egna skolan av hälsoskäl eller andra särskilda orsaker inte är lämplig för eleven. Antagning i andra hand Om det finns plats i skolan efter antagningen i första hand, kan platserna fyllas med elevantagning i andra hand, och då först med Helsingforselever. Enhetliga antagningsgrunder tillämpas i alla skolor. Antagning i andra hand får inte medföra att en ny undervisningsgrupp måste bildas i årskurserna 1 6. Följande principer tillämpas i prioritetsordning. Vid behov används lottdragning för varje kriterium, om det i skolan inte finns rum för alla de elever som söker till skolan och uppfyller ifrågavarande kriterium. har rätt att börja skolan inom det elevupptagningsområde där han eller hon har fått förskoleundervisning. 13

14 Om en elev har antagits till en lågstadieskola i ett annat elevupptagningsområde än det egna kan han eller hon söka till områdets högstadieskola. har syskon i skolan. Om skolvägens längd, trygghet eller trafikförbindelserna ger belägg för det. Vid behov använder man sig av lottdragning. Elevantagning i andra hand berättigar inte till skolresförmån. Elever som flyttar inom Helsingfors har rätt att fullfölja sin skolgång i den skola de har gått i före flyttningen. Elever som flyttar ut från Helsingfors har rätt att fullfölja läsåret i den skola de har gått i före flyttningen. Efter det kan eleven antas som utsocknes elev till en Helsingforsskola, om det finns plats i skolan. Elever från andra kommuner Svenska elever från finska kommuner, som inte kan erbjuda svensk grundskolundervisning, kan antas till en svensk grundskola i Helsingfors om den kommun där eleven bor har ingått avtal om elevantagning i första hand. I övriga fall kan en elev från en annan kommun antas till en skola i andra hand förutsatt att det finns lediga platser efter antagningen av Helsingforseleverna. Principerna för elevantagning i andra hand för Helsingforselever gäller på samma sätt också utsocknes elever. I första hand sker antagningen till distriktets lågstadieskolor enligt de kommunala kriterierna. Om det finns utrymme i skolan efter förstahandsantagningen kan resterande platser fyllas med tillämpning av enhetliga antagningsgrunder i andra hand. 1. Först antas barn som är bosatta i Helsingfors. 2. En elev som söker till skolan på grund av A2 språk (franska) har rätt att bli antagen till skolan. Om det finns utrymme i skolan efter elevantagning i första och andra hand, följs antagningskriterier i följande ordning: 3. eleven har syskon i skolan 4. eleven har gått i förskola i skolan 5. skolvägen skall vara trygg och så kort som möjlig 6. särskilda skäl på basis av myndigheters eller elevvårdspersonalens utlåtande. 14

15 3.5 Verksamheten I distriktets alla lågstadieskolor indelas läsåret i två terminer. I högstadiet indelas läsåret i fem perioder. Varje period omfattar cirka 7 veckor. Ämnena periodiseras och i vissa ämnen kan nollperioder förekomma. Studierna i högstadiet avslutas med ett individuellt specialarbete i åk 9. Elevernas studieprogram uppbyggs på följande sätt: För alla elever gemensamma obligatoriska kurser. De obligatoriska kurserna omfattar 38 timmar (1 åvt). Förutom i modersmål och matematik där kursernas längd är 42 timmar. Valbara kurser i åk 8 och 9. Kurserna bör motsvara 13 åvt. KAPITEL 4. ELEVHANDLEDNING Med elevhandledning avses i åk 1 6 att klassläraren särskilt vid olika valsituationer under skolgången handleder eleven. Elevhandledningens uppgift är att stödja elevens tillväxt och utveckling så att eleven kan främja sina studiefärdigheter och sitt sociala mognande samt utveckla kunskaper och färdigheter som behövs för att planera sin vardag. Med stöd av elevhandledningen gör eleven tillsammans med hemmet beslut om skolarbetet, klubbar och eftisverksamhet vilka grundar sig på elevens egen förmåga och egna intressen. Syftet med elevhandledningen är att främja ett resultatrikt skolarbete, att öka välbefinnandet i skolan samt att förebygga utslagning. Med elevhandledningens hjälp främjas också pedagogisk och etnisk jämställdhet samt jämställdhet mellan könen. s trygga övergång mellan årskurser samt lärarbyten skall stödjas genom samarbete mellan klasslärarna i skolan. Samarbetet skall sträcka sig över gränserna mellan läroanstalter och skolnivåer. MÅL skall lära sig att bli självständig och ansvarskännande samt att utveckla sin självkännedom lära sig samarbets och interaktionsförmåga lära sig att utveckla sina inlärningsfärdigheter och känna igen sina inlärningssvårigheter samt att söka hjälp för dem lära sig att känna igen olika inlärningsstilar lära sig att utveckla sina studiefärdigheter och förmågan att bedöma sin egen verksamhet 15

16 lära sig att utveckla sin beslutsfattningsförmåga samt att förverkliga och utvärdera sina planer för framtiden lära sig att inhämta information om samhället och om företagsamhet samt fostras till mångkulturalism och internationalism. Elevhandledningens syfte är att främja utvecklingen av elevens studiefärdigheter och att stödja hans eller hennes sociala tillväxt samt att för sin del förhindra uppkomsten av inlärningssvårigheter. För att trygga att studierna förlöper utan störningar skall handledningen stödja eleven i att utveckla inlärningsfärdigheterna. handleds till att förhålla sig ansvarskännande till skolarbete och uppgifter. Med handledningens hjälp lär sig eleven använda mångsidiga arbetssätt och skaffa sig information ur olika informationskällor. Också i åk 7 9 har varje lärare som uppgift att stödja elevens personliga tillväxt, utveckling och delaktighet. Den handledning som skall verkställas skall vid sidan av sin förebyggande verksamhet stödja speciellt sådana elever som har svårigheter i anslutning till studierna och som riskerar att bli utanför utbildning eller arbetsliv efter den grundläggande utbildningen. KAPITEL 5. STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG Utgångspunkterna för ordnandet av undervisning och stöd ska vara såväl hela undervisningsgruppens som den enskilda elevens starka sidor samt behoven för lärande och utveckling. Då undervisningen och stödet planeras ska man beakta att behovet av stöd kan variera från tillfälligt till fortlöpande, från mindre till mer omfattande och från behov av en form av stöd till behov av flera former av stöd. Det är särskilt viktigt att i ett tidigt skede identifiera inlärningssvårigheter och ingripa i faktorer som utgör hinder för lärandet. Arrangemangen i undervisningen och de stöd som eleven ges ska vara flexibla och långsiktiga och förändras i enlighet med behovet av stöd. Det är särskilt viktigt att se till att stödet fortsätter i övergångsskedet från dagvård till förskoleundervisning och från förskoleundervisning till den övriga grundläggande utbildningen samt från den grundläggande utbildningen till andra stadiet, eller från en skola till en annan inom den grundläggande utbildningen. Specialläraren har en central roll när det gäller elever med inlärningssvårigheter. Specialläraren träffar alla elever i årskurs 1, i grupp och enskilt, gör tal och språkkontroller i årskurs 1 och utvärderar samtliga elevers läs och skrivfärdigheter. Specialläraren undersöker och kartlägger inlärningssvårigheter hos eleverna under hela grundskoltiden. 16

17 Läraren samarbetar med specialläraren och elevvårdsteamet och vid behov behandlas elevens inlärningssvårigheter i elevvårdsgruppen. Vårdnadshavaren kontaktas i ett tidigt skede och är medveten om när elevens inlärningssvårigheter behandlas i elevvårdsgruppen. Vi behov kan skolpsykologen eller hälsovårdaren remittera eleven till ytterligare utredningar. 5.1 Allmänt stöd I Helsingfors är allmänt stöd att främja samtliga elevers inlärning och välmåga. Detta betyder att man genom arrangemang gällande inlärningsmiljö och val av mångsidiga och varierande arbetssätt gör det möjligt för eleven att utifrån sina egna förutsättningar få uppleva framgång i lärandet, utvecklas som en lärande individ och växa och bildas som människa. s inlärning och utveckling stöds och säkras genom en högklassig allmänundervisning och fungerande strukturer. Uppmärksamhet fästs vid att utveckla skolans verksamhetskultur och miljö. Centralt är att i skolan skapa och främja en kultur där alla parter är delaktiga i att utveckla skolans verksamhet. Det allmänna stödet kan ges på varierande sätt. Eleverna kan undervisas i mindre grupper under skoltid. Vid behov kan eleverna under en period, få stödundervisning före eller efter skoltid. Specialläraren, klass och ämnesläraren planerar och utvärderar i samarbete behovet av stöd. Både specialundervisning, stödundervisning och kompanjonundervisning i klass kan ges inom det allmänna stödet. 5.2 Intensifierat stöd En elev som för sitt lärande eller sin skolgång behöver regelbundet stöd eller flera olika former av stöd samtidigt, ska utgående från en pedagogisk bedömning ges intensifierat stöd i enlighet med en plan för elevens lärande. Intensifierat stöd ges då allmänt stöd inte är tillräckligt. Det intensifierade stödet planeras som en helhet för den enskilda eleven. Det intensifierade stödet är mer omfattande och långsiktigt än det allmänna stödet. Det intensifierade stödet stöder elevens lärande, skolgång och utveckling systematiskt, samtidigt som syftet med stödet är att motverka att problemen växer, anhopas och blir komplicerade. För en elev som får intensifierat stöd nedtecknas alltid en plan för elevens lärande. s lärande och växande ska följas upp och utvärderas regelbundet under den tid det intensifierade stödet ges. Då intensifierat stöd ges kan alla former av stöd som tillämpas i den grundläggande utbildningen användas. Inom det intensifierade stödet är det inte möjligt att individualisera lärokurserna i olika läroämnen. Elevvårdens andel i arbetet att främja och upprätthålla elevens välbefinnande stärks. 17

18 Det är viktigt att det hela tiden förs en dialog med vårdnadshavarna så att de är medvetna om barnets svårigheter och att läraren i god tid informerar föräldrarna om förfarandet vid elevers stöd. Även elevvårdsgruppens medlemmar bör få information om elevens svårigheter. Till gruppen hör skolans biträdande rektor, skolpsykologen, specialläraren, klassläraren och hälsovårdaren. Pedagogisk bedömning Inledandet av det intensifierade stödet ska basera sig på en pedagogisk bedömning. Den pedagogiska bedömningen nedtecknas på blanketten som är gemensam för stadens svenska skolor. Den skriftliga pedagogiska bedömningen ska göras av en eller flera av elevens lärare tillsammans. Vid behov anlitas även andra sakkunniga för att göra bedömningen. Då den pedagogiska bedömningen sammanställs ska man utnyttja den plan för elevens lärande som eventuellt gjorts upp inom det allmänna stödet. Ifall eleven har en habiliteringsplan, kan man med vårdnadshavarens tillstånd även utnyttja den. Inledandet och ordnandet av det intensifierade stödet samt vid behov elevens övergång till det allmänna stödet ska behandlas utgående från den pedagogiska bedömningen i den yrkesövergripande elevvårdsgruppen. I det fall elevvårdsgruppen besluter att eleven skall få intensifierat stöd ska det stöd som ordnas för eleven skrivas in i planen för elevens lärande. Plan för elevens lärande Planen för elevens lärande är en plan för elevens framsteg i studier och skolgång, de undervisningsarrangemang och det stöd som eleven behöver. Den kan vid behov användas inom det allmänna stödet och gör alltid upp inom det intensifierade stödet. Syftet med planen för elevens lärande är att trygga goda förutsättningar för eleven att gå framåt i studierna. Planen ökar lärarens kunskap om elevens situation och underlättar därigenom den enskilda lärarens planering av sitt arbete och samarbetet mellan lärarna, samt det samarbete som ska genomföras med hemmet. Planen ger vårdnadshavaren kunskap som gör att han eller hon bättre kan stödja sitt barn. Syftet med planen är också att eleven småningom ska lära sig att ta ansvar för sina studier och att studera mer målmedvetet. Planen är underlag för utvärdering av elevens framsteg. Den plan för elevens lärande som ska göras upp i anslutning till intensifierat stöd ska bygga på den information som tagits fram i den pedagogiska bedömningen. Lärarna ska göra upp planen för elevens lärande i samarbete med eleven och vårdnadshavaren. Vid behov deltar även övriga sakkunniga i uppgörandet av planen. s andel i planeringen ökar vid förflyttningen till de högre årskurserna inom den grundläggande utbildningen. Planen för elevens lärande nedtecknas på den blankett som är gemensam för stadens svenska skolor. Då planen sammanställs ska man utnyttja den plan för elevens lärande som 18

19 eventuellt gjorts upp för eleven som en del av det allmänna stödet, samt den pedagogiska bedömningen och den information som tagits fram i den pedagogiska bedömningen. Ifall eleven har en habiliteringsplan, kan man med vårdnadshavarens tillstånd även utnyttja den. För elever i årskurs ett kan planen bygga på den plan för barnets lärande som gjorts upp inom förskoleundervisningen. s personliga egenskaper ska inte beskrivas i planen för elevens lärande. Det är inte möjligt att genom besvär eller på annat sätt söka ändring i planen. I fall en elev studerar enligt ett eget studieprogram i stället för i den årskursindelade lärokursen ska en plan för elevens lärande göras upp. I den ska nämnas vilka studiehelheter som ingår i elevens studieprogram, i vilken ordning de ska studeras, enligt vilken tidtabell och eventuella särskilda mål. En elev i årskurs 7 9 kan väljas till flexibel grundläggande utbildning, och då ska en plan för elevens lärande göras upp. Planen ska i tillämpliga delar innehålla samma delområden som i den plan för elevens lärande som görs upp inom det intensifierade stödet. I planen ska dessutom beskrivas hur den flexibla grundläggande utbildningen ska ordnas i skolan och i andra inlärningsmiljöer. Om eleven flyttar till en annan skola eller läroinrättning krävs vårdnadshavarens tillåtelse för att planen skall överlåtas till den emottagande skolan eller läroinrättningen. För en elev som har fått beslut om särskilt stöd uppgörs istället för en plan för elevens lärande en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas. 5.3 Särskilt stöd I det fall det intensifierade stödet konstateras vara otillräckligt kan eleven ges särskilt stöd. Det särskilda stödet utgörs av specialundervisning enligt beslutet om särskilt stöd samt av andra former av stöd inom den grundläggande utbildningen. För att ge särskilt stöd ska det fattas ett skriftligt beslut som granskas senast under den vårterminen eleven går i årskurs tre eller årskurs sex, samt då behov föreligger. Innan beslut om särskilt stöd fattas görs en pedagogisk utredning över eleven. Ett beslut om särskilt stöd kan fattas innan förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen inleds eller under tiden för förskoleundervisning eller grundläggande utbildning utan en föregående pedagogisk utredning eller intensifierat stöd för lärandet, om det av en psykologisk eller medicinsk bedömning framgår att undervisningen för eleven på grund av handikapp, sjukdom försenad utveckling, störningar i känslolivet eller någon annan därmed jämförbar särskild orsak inte kan ordnas på annat sätt. Om ett beslut om särskilt stöd fattas under den grundläggande utbildningen utan att eleven fått intensifierat stöd, ska beslutet basera sig på en ny bedömning av elevens situation, till exempel till följd av en olycka eller en svår sjukdom. Individualisering av en lärokurs förutsätter ett beslut om särskilt stöd. 19

20 Då behovet av särskilt stöd ska granskas görs en ny pedagogisk utredning över eleven. Ett nytt beslut om särskilt stöd ska fattas för eleven om man konstaterar att behovet av stöd kvarstår. Om man bedömer att eleven inte längre behöver särskilt stöd, ska ett beslut fattas om att stödet avslutas. övergår då till att få intensifierat stöd. Beslut i anknytning till särskilt stöd fattas av undervisningschefen. Pedagogisk utredning Innan beslut om särskilt stöd fattas ska utbildningsanordnaren höra eleven och hans eller hennes vårdnadshavare eller lagliga företrädare och göra en pedagogisk utredning om eleven. Den pedagogiska utredningen görs på den blankett som är gemensam för stadens svenska skolor. För den pedagogiska utredningen görs av de lärare som ansvarar för undervisning av eleven en utredning om elevens framsteg i studierna, en utredning om det intensifierade stöd som eleven fått och om elevens helhetssituation. Den pedagogiska utredningen sammanställs inom ett yrkesövergripande samarbete, till exempel i skolans elevvårdsgrupp. För beredningen av beslutet om särskilt stöd ska utöver den pedagogiska utredningen, också vid behov andra utlåtanden införskaffas, såsom ett psykologiskt eller medicinskt utlåtande eller en motsvarande social utredning. Då den pedagogiska utredningen sammanställs ska man utnyttja den pedagogiska bedömningen och planen för elevens lärande som tidigare gjorts upp. Ifall eleven har en habiliteringsplan, kan man med vårdnadshavarens tillstånd även utnyttja den. Individuell plan för hur undervisningen skall ordnas För verkställandet av ett beslut om särskilt stöd ska en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP) göras upp för eleven. Den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas är ett pedagogiskt dokument, och om den fattas inget förvaltningsbeslut. Då planen sammanställs ska man utnyttja den plan för elevens lärande som gjorts upp för eleven som en del av det intensifierade stödet, samt den pedagogiska utredningen och den information som tagits fram i den pedagogiska utredningen. Ifall eleven har en habiliteringsplan, kan man med vårdnadshavarens tillstånd även utnyttja den. Den individuella planen för elevens lärande nedtecknas på blanketten som är gemensam för stadens svenska skolor. Planen ska utarbetas av flere av elevens lärare och i samarbete med eleven och vårdnadshavaren, om det inte föreligger uppenbart hinder för det. Till behövliga delar ska planen färdigställas inom ett yrkesövergripande samarbete. Syftet med den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas är att på lång sikt stödja elevens individuella process för växande och lärande. Den individuella planen är en plan med målsättningar för elevens lärande och skolgång och en plan över undervisningens innehåll, pedagogiska metoder och övriga behövliga stödåtgärder. s personliga 20

21 egenskaper ska inte beskrivas i den individuella planen. Vårdnadshavarens specifika samtycke till överlåtande av information kan bifogas. Det är inte möjligt att genom besvär eller på annat sätt söka ändring i planen. Planen ska granskas vid behov, dock minst en gång per läsår, i enlighet med elevens behov. Den individuella planen för hur undervisningen ska anordnas ska ändras alltid då det sker förändringar i elevens behov av stöd eller i målen för undervisningen. Ifall eleven övergår till intensifierat stöd ska en plan för elevens lärande göras upp. Om eleven flyttar till en annan skola eller läroinrättning krävs vårdnadshavarens tillåtelse för att planen skall överlåtas till den mottagande skolan eller läroinrättningen. Den information som ingår i planen kan utgöra utgångspunkten för att förverkliga undervisningen för eleven i den nya skolan. 5.4 Anordnandet av undervisningen Det väsentliga ur lärandets synvinkel är att resurserna planeras och tillämpas på ett pedagogiskt ändamålsenligt sätt och att man använder varierande arbetssätt och metoder. Gemensamma undervisningsarrangemang Med gemensamma undervisningsarrangemang avses en kvalitativ grundundervisning m.a.o. god inlärningsmiljö, engagerande verksamhetskultur, varierande och mångsidiga undervisningsmetoder och arbetssätt, kompanjonundervisning, flexibla undervisningsarrangemang, stödundervisning och specialundervisning på deltid. Samtliga elever har rätt att vid behov ta del av undervisningsarrangemangen. De centrala verksamhetsmodellerna för kollektivt lärande är kompanjonundervisning och flexibla grupperingar. Kompanjonundervisning baserar sig på gemensamma målsättningar och delat ansvar. Undervisningen planeras, förverkligas och utvärderas gemensamt. Det centrala är att utveckla samarbets och kommunikationsfärdigheter mot ett mer kollektivt arbetssätt. Elevernas sätt att lära sig varierar och de behöver olika undervisningsarrangemang för sin inlärning. En flexibel gruppering möjliggör att elevernas olika och individuella behov beaktas inom gruppen. Sålunda har varje elev möjlighet till en god inlärningsmiljö och positiva erfarenheter. Med hjälp av flexibla grupperingar kan man stöda sociala relationer och samhörighet i skolan. I skolorna i Västra Distriktet ordnas prov och utvärderingar i olika ämnen, regelbundet under läsåret. Specialläraren testar årligen elevernas läsförståelse och rättskrivning. Test i ordkunskap och läshastighet kan göras vid behov. I årskurserna 7 och 9 ligger tyngdpunkten på rättskrivning, läsförståelse och läshastighet, medan eleverna i årskurs 8 testas i ordförståelse. Elevvårdsgruppen följer upp elevernas framsteg i skolarbetet. Utvecklingssamtal tillsammans med elever och vårdnadshavare hålls på vårterminen. 21

22 Lärarna samarbetar och planerar olika temahelheter tillsammans och eleverna utvärderar själva sitt arbete på varierande sätt. Inom nybörjarundervisningen deltar eleverna i flexibel nybörjarundervisning, där årskurskurserna delas i åldersblandande grupper. Stödundervisning En elev som tillfälligt har blivit efter i studierna eller annars behöver kortvarigt stöd för sitt lärande har rätt att få stödundervisning. Den baserar sig på lärarens bedömning av elevens inlärning och behov av stöd. Stödundervisningen ska inledas genast då inlärningssvårigheterna har upptäckts. Stödundervisning ska ordnas så ofta och i sådan utsträckning som eleven behöver den för att göra framsteg i studierna. Stödundervisning kan ges på alla nivåer av stöd. Initiativet till stödundervisning för en elev ska i första hand tas av elevens lärare. Initiativet kan även komma från eleven själv eller dennes vårdnadshavare. Målet för stödundervisningen är att befästa basfärdigheter, uppnå mål för lärandet, förebygga inlärningssvårigheter, att stöda lärandet och utveckla en positiv självbild. Stödundervisning är en form av differentiering och den karakteriseras av individuella uppgifter, individuell tidsanvändning och handledning. I stödundervisningen ska mångsidiga metoder och olika material användas, med vilka eleven kan hitta nya sätt att närma sig det som han eller hon ska lära sig. Den kan ges som kompanjonundervisning inom den ordinarie undervisningsgruppen, i en smågrupp eller individuellt. Stödundervisningen kan också ges under lektionerna genom olika slags flexibla grupparrangemang. Stödundervisningens mål, omfattning och resultat kan dokumenteras i en pedagogisk bedömning, plan för lärande, pedagogisk utredning och/eller i elevens IP. och vårdnadshavaren ska informeras om hur stödundervisningen genomförs och om den nytta och betydelse stödundervisningen har för elevens lärande och skolgång. Då behov av stödundervisning konstaterats informeras vårdnadshavarna och man kommer överens om målen och förfaringssättet för undervisningen. Vårdnadshavarna får även tips och råd om hur eleven hemma kan stödas i sitt arbete. Stödundervisning kan ordnas på olika sätt, men ordnas oftast före eller efter skoltid. Specialundervisning på deltid En elev som har svårigheter i sitt lärande eller i sin skolgång har rätt att få specialundervisning på deltid vid sidan av den övriga undervisningen. Specialundervisning på deltid, som ges av skolans speciallärare, kan ges inom allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Specialundervisning på deltid ges som kompanjonundervisning, i smågrupp eller som individuell undervisning. Målen och innehållet i specialundervisningen på deltid ska integreras i den övriga undervisning och ska utveckla elevens inlärnings och 22

23 studiefärdigheter. Specialundervisning på deltid planeras och elevens framsteg utvärderas i samarbete mellan lärarna och vid behov även av elevvårdspersonalen. Specialläraren kan fungera som konsult för elever, föräldrar och lärare då det gäller elevers läs, skriv, språkeller andra inlärningssvårigheter. I de lägre årskurserna fokuserar specialundervisningen på de grundläggande färdigheterna i läsning, skrivning och matematik, i de högre årskurserna kan det även handla om studieteknik Mål, omfattning och resultat med anknytning till specialundervisning på deltid kan dokumenteras i en pedagogisk bedömning, plan för elevens lärande, pedagogisk utredning och/eller i elevens IP. Vårdnadshavaren ska informeras om hur specialundervisning på deltid förverkligas och om den nytta och betydelse den har för elevens lärande och skolgång. Individualisering av lärokursen i ett läroämne och befrielse från studier Det primära målet är att stödja elevens studier så att målen för den allmänna lärokursen kan nås i alla läroämnen. Om eleven trots stöd inte klarar av att nå minimimålen i ett ämne kan man överväga att individualisera målen för lärokursen ifråga. s studier kan till exempel stödjas genom differentiering så att man koncentrerar sig på kärninnehållet i läroämnet. Dessa stödformer måste användas tillräckligt länge för att resultaten skall kunna ses. Ifall det trots stöd inte är möjligt för eleven att med godkänt resultat nå målen i kärninnehållet, kan man individualisera målen i ett eller flera läroämnen. Språklig och kulturell bakgrund, frånvaro, brist på motivation eller till exempel bristande studieteknik kan inte som sådana utgöra grund för att individualisera målen. Både i förberedande undervisning samt då det finns psykiska orsaker måste det finnas mycket vägande skäl för att man skall få individualiserad undervisning. I beslutet om särskilt stöd bestäms om individualisering av lärokursen. Ett psykologutlåtande behövs alltid för ett sådant beslut. Beslutet om särskilt stöd föregås av en pedagogisk utredning, som innehåller en bedömning av det särskilda stöd som eleven behöver och eventuella individuella mål i undervisningen. Individualisering av en lärokurs är det primära alternativet innan en elev helt befrias från studier i en lärokurs. Det ska finnas särskilt vägande skäl för befrielse från studier i en lärokurs. Om sådan befrielse fattas ett förvaltningsbeslut i enlighet med 18 i lagen om grundläggande utbildning. En elev med förlängd läroplikt kan befrias från en lärokurs enligt beslut om särskilt stöd. För en elev, som annat än tillfälligt har befriats från studier i ett läroämne, ska annan motsvarande undervisning eller handledd verksamhet ordnas. Efter att beslutet om särskilt stöd är fattat uppgörs för varje läroämne en individuell plan för hur undervisningen ordnas så att målen kan uppnås enligt individualiserad lärokurs. I skolan kan man definiera lärokurshelheter. 23

24 Förlängd läroplikt Om ett handikapp eller en sjukdom hos ett barn medför att de mål som uppställts för den grundläggande utbildningen uppenbarligen inte kan nås på nio år, blir barnet läropliktigt ett år tidigare än vad som bestäms i lagen om den grundläggande utbildningen och läroplikten fortgår i 11 år (Lag om grundläggande utbildning 25 2 mom.). Förlängd läroplikt behövs då den kognitiva utvecklingen är betydligt långsammare än normalt (utvecklingsstörning) eller då det finns en sinnesavvikelse, ett rörelsehinder eller en kontaktstörning som är så svår att eleven inte av den orsaken klarar av sin läroplikt på nio år. Också en svår sjukdom kan vara orsak till förlängd läroplikt. Elever i Helsingfors med svåra språkstörningar går oftast i klasser för elever med förlängd läroplikt. Undervisningen för ett barn som omfattas av förlängd läroplikt kan ordnas på följande alternativa sätt: Barnet börjar i frivillig förskoleundervisning det år barnet fyller fem år, fortsätter följande år inom den läropliktsenliga förskoleundervisningen och inleder därefter den grundläggande utbildningen. Barnet inleder den läropliktsenliga förskoleundervisningen det år då barnet fyller sex år, deltar i förskoleundervisningen ett år och inleder därefter den grundläggande utbildningen. Barnet inleder den läropliktsenliga förskoleundervisningen det år då barnet fyller sex år och deltar i förskoleundervisningen två år. Inledandet av den grundläggande utbildningen skjuts då upp med ett år och barnet inleder den grundläggande utbildningen det år då barnet fyller åtta år. Om detta ska separat förvaltningsbeslut göras. För en elev med förlängd läroplikt görs ett beslut om särskilt stöd, där det besluts om eleven studerar enligt allmän eller individuell läroplan, läroämnesvis eller enligt verksamhetsområde, eller om eleven befrias från ett eller flere läroämnen. Efter beslut om särskilt stöd nedtecknas en individuell plan för hur undervisningen ordnas. I den beskrivs målen per läroämne eller verksamhetsområde. Verksamhetsområden kan definieras skolvis. Studier enligt verksamhetsområde För de gravast utvecklingsstörda eleverna, eller elever med annat funktionshinder eller allvarlig sjukdom kan undervisningen ordnas utgående från verksamhetsområden i stället för läroämnesvis. I beslutet om särskilt stöd bestäms om studier enligt verksamhetsområde i stället för läroämnesvis. De verksamhetsområden som hör till läroplanen är motoriska färdigheter, språk och kommunikation, sociala färdigheter, färdigheter för dagliga rutiner och kognitiva färdigheter. Målsättningar, innehåll, uppföljning och bedömning för studier enligt verksamhetsområde ska definieras i elevens individuella plan för hur undervisningen skall ordnas. 24

25 5.5 Behandling av personuppgifter, sekretess och utlämnande av uppgifter Utgångspunkten för behandlingen av personuppgifter är ett förtroendefullt samarbete med eleven och vårdnadshavaren. När ett ärende som gäller en enskild elev behandlas inom elevvårdsarbetet, får endast de som deltar i elevens undervisning och anordnar elevvård och till vars uppgifter behandlingen av elevens ärenden omedelbart hör delta i behandlingen. De som deltar i elevvårdsarbetet har, utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att av varandra få och till varandra samt till elevens lärare och den myndighet som enligt lagen om grundläggande utbildning ansvarar för undervisningen och verksamheten ge ut information som är nödvändig för att ändamålsenligt anordna undervisningen för eleven. Den uppgift som lämnas ut kan gälla bland annat en sådan sjukdom hos eleven som ska beaktas i undervisningssituationen. Även om det för utlämnandet av en uppgift finns en sådan i lagen nämnd grund som avses ovan, är det alltid i första hand skäl att sträva efter att få vårdnadshavarens samtycke till att lämna ut en uppgift som är sekretessbelagd för att bygga upp och försäkra sig om ett gott samarbete och förtroende. Med specifikt skriftligt samtycke av vårdnadshavaren kan sekretessbelagda uppgifter även begäras från andra håll då det är nödvändigt för att ordna undervisningen. För att kunna ordna undervisningen för en elev, har en utbildningsanordnare utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt få nödvändiga uppgifter av social och hälsovårdsmyndigheten, andra tjänsteproducenter inom socialservice och hälsovård samt av yrkesutbildade personer inom hälsovården. Om en elev övergår till utbildning eller morgon och eftermiddagsverksamhet som en annan utbildningsanordnare ordnar, ska den tidigare utbildningsanordnaren utan hinder av bestämmelserna om sekretess till den nya utbildningsanordnaren utan dröjsmål lämna uppgifter som är nödvändiga för ordnandet av undervisningen. Motsvarande uppgifter kan också ges på begäran av den nya utbildningsanordnaren. Sekretessbelagda uppgifter kan inte utan vårdnadshavarens samtycke ges ut då eleven övergår till annan undervisningen än undervisning enligt lagen om grundläggande utbildning. I Västra Distriktets skolor ordnas överlåtelsemöten på följande sätt vid övergång mellan stadierna. Daghem förskola Överlåtelsemöten ordnas under våren det år då barnet börjar i förskolan. Vid dessa möten kan även experter som t.ex. talterapeut, ergoterapeut och specialbarnträdgårdslärare närvara. 25

26 Förskola årskurs 1 Överlåtelsemöten ordnas under vårterminen inför inledandet av årskurs 1. Vid dessa möten kan även experter t.ex. talterapeut, ergoterapeut och specialbarnträdgårdslärare närvara. Då lågstadieelever byter skola inom distriktet ordnas överlåtelsemöten vid behov. Årskurs 6 7 Elevvårdsgrupperna i alla distriktets skolor samlas minst två gånger under läsåret för att diskutera olika elevvårdsfrågor. Utöver dessa hålls överlåtelsemöten med distriktets lågstadieskolor under vårterminen. Alla elever i årskurs 6 diskuteras. Närvarande är sexornas klasslärare och högstadiets elevvårdsgrupp. Kurator och speciallärare står vid behov i kontakt med lågstadierna så att all relevant information finns att tillgå. Grundläggande utbildning andra stadiet Överlåtelsemöten ordnas vid behov KAPITEL 6. STÖD FÖR ELEVENS VÄLMÅENDE 6.1 Elevvård Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och psykiska hälsa och sociala välbefinnande samt verksamhet som ökar förutsättningarna för dessa. Elevvårdens uppgift är att som en del av verksamhetskulturen i skolan utveckla en inlärningsmiljö som stödjer välbefinnandet och stärker skolgemenskapen. Målet är att skapa en sund, trygg och säker inlärnings och uppväxtmiljö, att värna om den mentala hälsan samt förebygga utslagning och främja välbefinnandet i skolgemenskapen. Inom elevvården i Helsingfors utvecklar man, följer upp och utvärderar välbefinnandet i hela skolgemenskapen, i enskilda klasser och grupper, samt sörjer för att behov i anslutning till elevens individuella växande, utveckling och hälsa beaktas i skolans vardag. Strävan är att i så tidigt skede som möjligt förebygga, upptäcka, lindra och eliminera hinder för växande och lärande, inlärningssvårigheter och andra problem. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid att trygga elevens mentala hälsa. Förebyggande barnskydd enligt barnskyddslagen och främjande av hälsan som genomförs inom skolhälsovården, hälsorådgivningen och hälsoundersökningar stärker tidigt stöd och förebyggande av problem. I samarbetet och i anvisningarna för verksamheten ska faktorer i uppväxtmiljön som eventuellt kan äventyra elevens sunda uppväxt och utveckling beaktas. Även barnskyddslagens anmälningsskyldighet för utredning av barnskyddsbehov ska beaktas. 26

27 Arbetet inom elevvården präglas av tillit, respektfullt förhållningssätt till eleven och vårdnadshavaren samt av att deras delaktighet stöds. I arbetet inom elevvården ska man försäkra sig om att lyssna till elevens och vårdnadshavarens synpunkter. Både eleven och vårdnadshavaren ska informeras om skolans elevvårdsarbete och om förfaringssätten. Vårdnadshavarna ska informeras om hur ett elevvårdsärende som gäller den enskilda eleven inleds och bereds. Elevvårdsarbetet koordineras och utvecklas genom ett yrkesövergripande samarbete i elevvårdsgruppen. I elevvården ingår elevvård i enlighet med den av utbildningsanordnaren godkända läroplanen samt elevvårdstjänster, vilka är sådan skolhälsovård som nämns i folkhälsolagen och sådant stöd för skolgång som nämns i barnskyddslagen. I varje skola verkar en elevvårdsgrupp, som koordinerar elevvårdsarbetet. Elevvårdens tjänster inbegriper skolkurators och psykologtjänster samt skolhälsovård. Elevvårdsarbetet förverkligas i samarbete med andra förvaltningsområden och är en del av såväl allmänt, intensifierat som särskilt stöd. Då elevvårdsarbetet planeras kommer man skilt överens om principer och förfaringssätt både för främjandet av hälsa och välbefinnande inom skolgemenskapen och för stödjandet av en enskild elev och hantering av hans eller hennes ärenden. I samarbete med de myndigheter som sköter uppgifter som hör till genomförandet av social och hälsovården i Helsingfors avtalas om de allmänna principerna för samarbetet och hur samarbetet struktureras, om ordnandet av den praktiska verksamheten, och om den inbördes fördelningen av arbete och ansvar. I skolans verksamhetsplan beskrivs processen för hur en elev blir kund hos skolpsykolog eller kurator samt hur eleven vid behov leds vidare till tjänster utanför skolan. Skolorna i Västra Distriktet har följande principer för uppföljning och utvärdering av elevernas hälsa, säkerhet och välmående Skolhälsovårdens uppgift är att stöda elevernas utveckling och motivera och lära dem att vårda sin hälsa. Skolpsykologen och skolkuratorn samarbetar med andra enheter inom det psykosociala nätverket för barn och unga, som t.ex. familjerådgivningen, barnpsykiatriska polikliniken, ungdomspsykiatriska polikliniken, Folkhälsans enheter, barnskyddet, specialbarnträdgårdslärarna och talterapeuterna inom staden. Vårdnadshavarna informeras skriftligen, i god tid om tidpunkten för elevvårdsmötet och får veta om deras barn behandlas på mötet. På elevvårdsmötet fattas beslut om de ovan nämnda myndigheterna eller övriga instanser skall kontaktas. 27

MINERVASKOLANS LÄROPLAN. för åk 1-6

MINERVASKOLANS LÄROPLAN. för åk 1-6 MINERVASKOLANS LÄROPLAN för åk 1-6 Minervaskolans läroplan sid. 2 Innehåll: 1. Utgångspunkt 5 1.a. Värdegrund 5 1.b. Språkstrategi 5 1.c. Minervaskolans verksamhetsidé 6 1.d. Mål för inlärning och fostran

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad

Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad 2011 FÖRESKRIFT 29.10.2010 DNR 50/011/2010 GODKÄND I BILDNINGSNÄMNDENS SVENSKA SEKTION 61/22.6.2011 INNEHÅLL 1.

Läs mer

GRUNDSKOLAN NORSEN LÄROPLAN FÖR LÄSÅRET 2015 2016

GRUNDSKOLAN NORSEN LÄROPLAN FÖR LÄSÅRET 2015 2016 GRUNDSKOLAN NORSEN LÄROPLAN FÖR LÄSÅRET 2015 2016 Innehållsförteckning 1 UTGÅNGSPUNKT... 3 1.1 Värdegrunden för de svenska skolorna i helsingfors... 3 1.2 Språkstrategi... 3 1.3 Verksamhetsidén... 4 1.4

Läs mer

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Resultatenheten Svenska bildningstjänster, 6/2016 Innehåll INLÄGG... 3 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR DEN FÖRBEREDANDE

Läs mer

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD

VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD 2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD INLEDNING Morgon- och eftermiddagsverksamheten

Läs mer

Reviderad och godkänd av svenskspråkiga sektionen 18 / 5.6.2014. Reviderad och godkänd av svenskspråkiga sektionen 36 / 25.9.2014

Reviderad och godkänd av svenskspråkiga sektionen 18 / 5.6.2014. Reviderad och godkänd av svenskspråkiga sektionen 36 / 25.9.2014 Läroplan 2006 Kommunala svenskspråkiga grundutbildningen och påbyggnadsundervisningen Reviderad och godkänd av svenskspråkiga sektionen 25 / 10.06.2010 Reviderad och godkänd av svenskspråkiga sektionen

Läs mer

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK Bestämmelser, tillämpningar och reformförslag Gustav Wikström Grundskolans specialundervisning är lagstadgad GrUL 17 : Elever med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter

Läs mer

om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen

om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen BILAGA 3 Statsrådets förordning om riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen Given i Helsingfors den 14 november 2002 Statsrådets förordning om allmänna

Läs mer

Kriterier för elevantagning till svenskspråkig grundläggande utbildning i Åbo fr.o.m. 1.1.2014

Kriterier för elevantagning till svenskspråkig grundläggande utbildning i Åbo fr.o.m. 1.1.2014 Kriterier för elevantagning till svenskspråkig grundläggande utbildning i Åbo fr.o.m. 1.1.2014 Bildningssektorn, Åbo stad Svenskspråkig fostran och undervisning 1 Kriterier för elevantagning till svenskspråkig

Läs mer

VÖRÅ KOMMUNS VERKSAMHETSMODELL FÖR ORDNANDET AV UNDERVISNINGEN INOM DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I ÅK 1-6 FÖR INVANDRARE

VÖRÅ KOMMUNS VERKSAMHETSMODELL FÖR ORDNANDET AV UNDERVISNINGEN INOM DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I ÅK 1-6 FÖR INVANDRARE VÖRÅ KOMMUNS VERKSAMHETSMODELL FÖR ORDNANDET AV UNDERVISNINGEN INOM DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I ÅK 1-6 FÖR INVANDRARE INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Invandrarelev i skolan 1.1 Mottagandet till skolan 2.

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! BÄSTA VÅRDNADSHAVARE Att inleda det första skolåret upplevs både med glädje och spänning. I detta häfte finns information som är nyttig då en familjemedlem skall inleda sin skolgång.

Läs mer

A. Synpunkter på fostrings och undervisningsuppgiften inom den grundläggande utbildningen

A. Synpunkter på fostrings och undervisningsuppgiften inom den grundläggande utbildningen VARFÖR OCH I VILKET SYFTE BEHÖVS DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN? Sammandrag av kommentarer till den första frågan i den öppna diskussionen på nätet om mål och timfördelning för den grundläggande utbildningen

Läs mer

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Bildkonst Läroämnets uppdrag årskurs 1 2 Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN

FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN ELEVVÅRDSPLANEN FÖR PARGAS STAD FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN Innehåll Elevvårdsplanen för Pargas stad, förskoleundervisningen 3 1. Inledning 3 2. Yrkesövergripande samarbete inom elevvården 4 2.1 Styrgruppen

Läs mer

Grankulla stad. Läroplan för den grundläggande utbildningen på svenska i Grankulla

Grankulla stad. Läroplan för den grundläggande utbildningen på svenska i Grankulla Grankulla stad Läroplan för den grundläggande utbildningen på svenska i Grankulla Innehåll 1 Utgångspunkterna för hur undervisningen skall anordnas...1 1.1 Värdegrunden för den grundläggande utbildningen

Läs mer

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Färjestadsskolan Läsåret 2013/2014 Skolans arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt skolan ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan Dokumenttyp: Strategi/Policy/Plan Giltighetstid: Årligen Beslutad av: Gäller från: BUN Dokumentansvarig: Diarienr: Barn- och elevhälsoplan Till ledning för förskolechefer, rektorer och personal vid förskolor

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan 7-9 2014/2015

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan 7-9 2014/2015 Kvalitetsredovisning Fröviskolan 7-9 2014/2015 1 Innehållsförteckning 1. Grundfakta 3 2. Resultat 2.1 Normer och värden 3 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanens mål 5 2.3 Elevinflytande och demokrati

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Läroplan för den grundläggande utbildningen i Kyrkslätts kommun. Kommunal del och skolvisa delar

Läroplan för den grundläggande utbildningen i Kyrkslätts kommun. Kommunal del och skolvisa delar Läroplan för den grundläggande utbildningen i Kyrkslätts kommun Kommunal del och skolvisa delar Godkänd av svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 17. 08 2005 Ikraftträdelse: 16.08.2005 Kompletterad:

Läs mer

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete

Läs mer

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011 Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011 Skola Tundalsskolan Ort Robertsfors Ansvarig rektor Jan

Läs mer

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium Särskilt stöd Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium Reviderad 2014-09-23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ämnes- och kursplanering... 3 Dokumentation och

Läs mer

Läroplan för den grundläggande utbildningen Helsingfors

Läroplan för den grundläggande utbildningen Helsingfors 2016 Läroplanfördengrundläggande utbildningenhelsingfors Helsingfors stad 1.8.2016 Innehåll (ansvarsområden markerade i själva texten) KAPITEL 1. LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I HELSINGFORS...

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 31 december 2013 1287/2013 Lag om elev- och studerandevård Utfärdad i Helsingfors den 30 december 2013 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

Läs mer

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

Kvalitetsredovisning Skola/fritids Kvalitetsredovisning Skola/fritids 2013-2014 Verksamheten som helhet Vår vision är att skapa en skola som vilar på demokratins grund och där verksamheten grundar sig på ett livslångt lärande. Kunskaper,

Läs mer

5.3 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET

5.3 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 5.3 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 5.3.1 Yrkesövergripande samarbete inom elevvården 5.3.2 Gemensam elevvård 5.3.3 Individuell elevvård 5.3.4 Elevvårdsplaner 5.3.5 Den enhetsspecifika

Läs mer

STUDERANDEVÅRDSPLAN. Pargas svenska gymnasium

STUDERANDEVÅRDSPLAN. Pargas svenska gymnasium STUDERANDEVÅRDSPLAN Pargas svenska gymnasium 1. Allmänt Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande, hälsa och välbefinnande och värna om hela läroanstaltens välbefinnande

Läs mer

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? 2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bergabacken Innehållsförteckning Inledning...sid 1 Förutsättningar..sid 2 Normer och värden...sid 3 Utveckling och lärande.sid

Läs mer

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola 2012-12-20 Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola Barn- och utbildningsförvaltningen Lindesbergs kommun Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden 2012-12-20 Innehåll

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med

Läs mer

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 På Granviks Förskola ska ingen uppleva sig utsatt för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga, bli respekterade

Läs mer

Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun 2014-2015

Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun 2014-2015 Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun 2014-2015 Bli den du är! Var och en ska kunna bli allt det som den har förutsättning att bli! Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun Elevhälsan ska bidra

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010-2011 SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA

Kvalitetsredovisning 2010-2011 SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning 2010-2011 SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA 3 (26) Kvalitetsredovisning 2010-2011 Kvalitetsredovisning 2010-2011 INNEHÅLL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 7 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS

Läs mer

Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan. Dnr: 43-2010:5179. Rektor Mats Holm Telefon 0171-62 68 21 mats.holm@fjardhundra.enkoping.

Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan. Dnr: 43-2010:5179. Rektor Mats Holm Telefon 0171-62 68 21 mats.holm@fjardhundra.enkoping. Dnr: 43-2010:5179 Rektor Mats Holm Telefon 0171-62 68 21 mats.holm@fjardhundra.enkoping.se Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan Foto BananaStock 2 (9) Skola: Fjärdhundraskolan Dnr: 43-2010:5179

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING 2007

KVALITETSREDOVISNING 2007 KVALITETSREDOVISNING 2007 Klockarbacken Föreståndare Jenny Bengtsson Ordförande Madeleine Andersson Adress Axénsv 11 Postadress 591 97 Motala Telefon 0141-220410 Fax 0141-220411 E-post info@klockarbacken.se

Läs mer

Arbetsplan. Textdelen

Arbetsplan. Textdelen Arbetsplan Textdelen 2015-2016 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH DIREKTIV Verksamheten inom Södra Ålands högstadiedistrikt baserar sig på ett flertal styrdokument, av vilka de viktigaste nämns nedan. Grundskolelagen

Läs mer

Välkommen till skolan!

Välkommen till skolan! Välkommen till skolan! Läsåret 2015 2016 Information för föräldrarna till blivande ettor hösten 2015 1 Välkommen till skolan! Innehåll Närskolan i bostadsområdet... 4 Anmälningen till skolan... 5 Eftermiddagsverksamhet

Läs mer

Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt

Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt 1 Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt Kyrkslätts gymnasium i samarbete med Winellska skolan Denna läroplan baserar sig på den gällande läroplanen i Kyrkslätts kommun

Läs mer

Kvalitetsarbete i skolan 2014-2015

Kvalitetsarbete i skolan 2014-2015 Kvalitetsarbete i skolan 2014-2015 Skola Fjällsjöskolan fskk åk 6 Ort Backe Ansvarig rektor Susanne Sjödin Kontaktinformation Dan Forsberg, 0624-512029 1. Vår skola I Fjällsjöskolan fskk- åk 6 går 50 barn.

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,

Läs mer

Läsårsplan. Elevantal. Antal lönegrundsgrupper. Klasser och undervisningspersonal. Timresurs. Arbetsdagar, arbetstider och händelsekalender

Läsårsplan. Elevantal. Antal lönegrundsgrupper. Klasser och undervisningspersonal. Timresurs. Arbetsdagar, arbetstider och händelsekalender Läsårsplan Iniö skola 2014-2015 Elevantal Studerandeantal: 0 19 elever. Antal lönegrundsgrupper Klasser och undervisningspersonal Klasser och undervisningspersonal Elever Fsk 2 elever Åk 1 5 elever Åk

Läs mer

Nya elev- och studerandevårdslagen vad innebär den i praktiken?

Nya elev- och studerandevårdslagen vad innebär den i praktiken? Nya elev- och studerandevårdslagen vad innebär den i praktiken? 4.11.2013 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för

Läs mer

Elevhälsoplan för Tuna skola

Elevhälsoplan för Tuna skola Elevhälsoplan för Tuna skola 2014-08-04 2 (10) Innehåll Inledning... 3 Arbetsgrupper... 3 Elevhälsoplanens grund... 4 Syftet med elevhälsoplanen... 4 Ansvar för elevhälsoarbetet... 4 Mål med elevhälsoarbetet...

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA Rev ELEVHÄLSOPLAN FÖR UDDEVALLA GYMNASIESKOLA AGNEBERG AKADEMI SINCLAIR MARGRETEGÄRDE ÖSTRABO 1 ÖSTRABO Y POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO 451 81 Uddevalla Skolgatan 2 0522-69 68 50 0522-697410

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens

Läs mer

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014 Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014 1 Björkhagaskolan 2014-08-15 Systematiskt kvalitetarbete Kvalitetsrapport 2013-2014 1. GRUNDFAKTA Enhetens namn Björkhagaskolan Antal elever (15 oktober)

Läs mer

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Rektorsområde förskola och grundskola Rektorsområde gymnasium Hultsfreds kommun rutiner för handläggning, utredning och beslut om mottagande

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller

Läs mer

Vi jobbar alla förf EN SKOLA ATT MÅM BRA I I. Version 1.0 / 5.3.2012. version 1.0

Vi jobbar alla förf EN SKOLA ATT MÅM BRA I I. Version 1.0 / 5.3.2012. version 1.0 VINDÄNGEN NGEN 2015 Vi jobbar alla förf EN SKOLA ATT MÅM BRA I I Version 1.0 / 5.3.2012 Innehållsf llsförteckning Vår vision Vindängen 2015 hörnstenar eleverna mår bra i föräldrarna mår bra i lärarna mår

Läs mer

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv

Läs mer

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Reviderat 2014-10- 01 Innehåll Handlingsplan för elevhälsa... 3 Sverigefinskaskolans handlingsplan... 4 Syftet med handlingsplanen:... 4 Målet

Läs mer

Meningsfull eftermiddag i skolan Information om skolans eftis- och klubbverksamhet

Meningsfull eftermiddag i skolan Information om skolans eftis- och klubbverksamhet Meningsfull eftermiddag i skolan Information om skolans eftis- och klubbverksamhet - 1 - Denna broschyr ger dig information och upplysning om syftet med skolans eftis- och klubbverksamhet, vad den ska

Läs mer

Modersmål och litteratur

Modersmål och litteratur Modersmål och litteratur Till läroämnet modersmål och litteratur i Helsingfors stads svenskspråkiga grundskoleundervisning hör tre olika lärokurser: det svenska språket och litteratur, svenska som andra

Läs mer

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Fridensborgs förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången

Läs mer

Inlärningsstigen i Borgå

Inlärningsstigen i Borgå Inlärningsstigen i Borgå Läroplan för ordnande av: Elevhandledningen Elevstödet Elevvården 1.8.2011 1. Inlärningstigen i Borgå 1.1. Vision 1.2. Barnkonventionen i läroplanen 1.3. Utbildningens värdegrund

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2005 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690 95 50, e-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer

Gefle Montessoriskolas. Handlingsplan för elevhälsa. Läsåret 2015/2016

Gefle Montessoriskolas. Handlingsplan för elevhälsa. Läsåret 2015/2016 Gefle Montessoriskolas Handlingsplan för elevhälsa Läsåret 2015/2016 Kunskap är glädje Planen är reviderad 2015-09-15 och omfattar förskoleklass, skola, skolbarnomsorg (fritidshemmet) från förskoleklass

Läs mer

Programområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

Programområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5 Programområde... 3 Vägledande idé och tanke... 4 Perspektiv.... 5 Elevens perspektiv.. 5 Föräldrarnas perspektiv... 5 Det pedagogiska perspektivet.. 6 Hälso perspektiv.. 6 Rektors och förskolechefers perspektiv..

Läs mer

2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009

2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009 2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009 FÖRUTSÄTTNINGAR:20080818 PERSONAL: Lärare klass : 11,29 Lärare Musik 0,42 Lärare Slöjd 1,80 Lärare Idrott 1,07 Lärare Hemkunskap 0,24 Speciallärare 2,85

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / 2011. Anneli Jonsson / Charlotta Robson

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / 2011. Anneli Jonsson / Charlotta Robson Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Kyrkerörsskolan Läsår 2010 / 2011 Anneli Jonsson / Charlotta Robson Rektor 2010-11-08 Innehållsförteckning Del 1 Kyrkerörsskolans

Läs mer

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Beslutad 25 juni 2015 Innehållsförteckning 1. Kyrkans förskola 1.1 Inledning 1.2 Verksamhet och profil 1.2.1 Arbetets inriktning 1.2.2 Församlingsinstruktion

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

LÄSÅRSPLAN FÖR VÄSTANKVARNS SKOLA 2015-2016

LÄSÅRSPLAN FÖR VÄSTANKVARNS SKOLA 2015-2016 LÄSÅRSPLAN FÖR VÄSTANKVARNS SKOLA 2015-2016 Innehåll 1. Tyngdpunkter i fostrings- och undervisningsarbetet 2 2. Undervisningsarrangemang 3 2.1 Undervisningsgrupper och gruppstorlekar 3 2.2 Timresursen

Läs mer

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Arbetsplan Förskolan Blåsippan Arbetsplan Förskolan Blåsippan Vår vision: Barnen och deras föräldrar skall tycka att de är på världens bästa förskola och när barnen lämnar vår förskola skall de vara väl rustade för framtiden. 1. Inledning

Läs mer

Ringens förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Ringens förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Ringens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION

Läs mer

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013 Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,

Läs mer

ELAFSKOLANS VERKSAMHETSPLAN. En skola inom Aprendere Skolor AB

ELAFSKOLANS VERKSAMHETSPLAN. En skola inom Aprendere Skolor AB 1 ELAFSKOLANS VERKSAMHETSPLAN En skola inom Aprendere Skolor AB 2015 2 ELAFSKOLANS VERKSAMHETSPLAN 2015 Verksamhetsidé Vi skapar en plats för lärande, bildning och personlig utveckling för alla så att

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010-2011. Kyrkskolan Möklinta

Kvalitetsredovisning 2010-2011. Kyrkskolan Möklinta Kvalitetsredovisning 2-2 Kvalitetsredovisning 2-2 3 (38) Kvalitetsredovisning 2-2 INNEHÅLL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 7 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE... 8 Elevtalsutveckling...

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen 1(7) Lokal arbetsplan Bäckängen 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 3 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och hem 4 Målsättning

Läs mer

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8 Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8 2 Innehåll 1. Beskrivning av verksamheten... 2 1.1 Aktuella styrdokument... 2 1.2 Enhetens mål... 3 1.3 Vision... 3 2. Normer och värden... 4 2.1 Enhetens

Läs mer

Likabehandlingsplan för. Eductus Sfi, Gruv. Höganäs 2011

Likabehandlingsplan för. Eductus Sfi, Gruv. Höganäs 2011 Likabehandlingsplan för Eductus Sfi, Gruv Höganäs 2011 (reviderat 08.02.2011) Datum: 08.02.2011 Vad: Sfi, Gruv, Eductus Var: Höganäs Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 4 Visioner... 4 Definition..... 5 Diskriminering....

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad

Läs mer

INDIVIDUELL UTVECKLINGSPLAN

INDIVIDUELL UTVECKLINGSPLAN Datum Sida 1 (5) INDIVIDUELL UTVECKLINGSPLAN åk 1 åk 6 Antagen våren 2012 Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Individuell utvecklingsplan (IUP) Elevens individuella utvecklingsplan

Läs mer

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet orebro.se Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

SKOLSTADGA FÖR geta KOMMUN

SKOLSTADGA FÖR geta KOMMUN SKOLSTADGA FÖR geta KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 08.04.2015, 25 TILLÄMPNING 1 Vid ordnandet av undervisningen i kommunens grundskola skall bestämmelserna i denna skolstadga iakttas utöver vad

Läs mer

Handlingsplan. Hägneskolan

Handlingsplan. Hägneskolan Handlingsplan Hägneskolan Läsåret 2009-2010 Innehåll Hägneskolans utvecklingsområden Normer och värden Kunskap - kommunikation Arbetsområde Grön Flagg - temaområde närmiljön Handlingsplaner Plan för IT

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Utbildningsinspektion i Härryda kommun Landvetterskolan Dnr 53-2006:3403 Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

1 Ordinarie (förordnande tills vidare) 2 Visstidsanställd (inte vikarie) 3 Vikarie för tjänst/befattning 4 Tjänstledig 5 Deltidspensionerad

1 Ordinarie (förordnande tills vidare) 2 Visstidsanställd (inte vikarie) 3 Vikarie för tjänst/befattning 4 Tjänstledig 5 Deltidspensionerad LÄRARSPECIFIK BLANKETT Lärare inom grundläggande utbildning och gymnasieutbildning 2008 Lärarens uppgifter A. Lärarens efternamn B. Lärarens förnamn D. Anställningsförhållandets karaktär i den här läroanstalten

Läs mer

Ammatillinen koulutus. Verksamhetsledningsgruppen 2.10.2012 uppdaterad 4. 2014, 8.8. 2015 ledningsgruppen 23.10.2012, 30.9.2015

Ammatillinen koulutus. Verksamhetsledningsgruppen 2.10.2012 uppdaterad 4. 2014, 8.8. 2015 ledningsgruppen 23.10.2012, 30.9.2015 Att identifiera och erkänna kunskap Ammatillinen koulutus Verksamhetsledningsgruppen 2.10.2012 uppdaterad 4. 2014, 8.8. 2015 ledningsgruppen 23.10.2012, 30.9.2015 1 Att identifiera och erkänna kunskap

Läs mer