Turismutbildning 2.0

Transkript

1 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius Turismutbildning 2.0 Statusrapprt

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets mål 2. Arbetsprcess 2.1 Organisatin av prjektet 2.2 Prjektperid ch tidsåtgång för medarbetare 2.3 Budget ch resursutnyttjande 3. Prjektets resultat ch frtsatt implementering 3.1 Prjektets resultat i förhållande till syfte ch prjektets mål 3.2 Utnyttjande av prjektresultat 3.3 Hur har resultaten spridits? 3.4 Frtsatt implementering av prjektet ch dess resultat 4. Erfarenheter ch iakttagelser Turismutbildning 2.0 2

3 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering Turismutbildningen i Östersund startade 1978 ch är därmed landets äldsta turismutbildning på högre nivå tillsammans med de i Kalmar ch Brlänge. Sedan starten har mycket hänt inm både akademi ch näringsliv. Idag erbjuder de flesta universiteten i landet turismutbildningar ch knkurrensen m studenterna har hårdnat inte minst efter tillkmsten av utbildningar med många utbildningsplatser i strstadsmrådena. Vid sidan m universitetsknkurrensen har ett strt antal eftergymnasiala- ch yrkeshögskleutbildningar med inriktning turism tillkmmit på senare tid. Utöver turismutbildningens långa traditin ch styrkan i den nära kpplingen till en str frskningsmiljö (Etur), visar studentenkäter ch mvärldsanalys att arbetslivsanknytning ch därmed ökad anställningsbarhet är de mest kritiska framgångsfaktrerna för utbildningen. Turismnäringen är en snabbt växande näring, men det är dessutm en näring stadd i snabb förändring. Idag ställs delvis nya krav på kmpetens för att försörja en näring sm växer, prfessinaliseras, glbaliseras ch inte minst knkurrensutsätts. Alltfler aktörer intresserar sig för näringen ch dess utveckling inte minst från myndigheter ch andra ffentliga aktörer. Landets turismutbildare blir idag allt fler ch den ökade knkurrensen är kännbar. Utbildningarna svarar inte alltid mt näringens behv ch kvalitetssäkringen är begränsad. Turismutbildningen i Östersund var först ut ch ska nu bli först med att lansera turismutbildning 2.0, en utbildning med en tydlig arbetslivsanknytning från ansökan till anställning. Vi avser därför att utveckla turismutbildningen så att det blir en betydligt starkare arbetslivsanknytning än idag ch hösten 2014 lanseras ett nytt prgram. 1.2 Prjektets mål Prjektet skall resultera i en kvalitetssäkrad mdell för att driva en tydligt arbetslivsanknuten utbildning. Mdellen skall öka studenternas anställningsbarhet, utbildningens attraktivitet ch stärka ss i den natinella knkurrensen. 2. Arbetsprcess 2.1 Organisatin av prjektet Prjektet leds från 10 september 2012 av Sandra Wall-Reinius. Prjektdeltagare är även Maria Lexhagen, Christine Lundberg, Rsemarie Ankre, Anna Gudmundssn, Bsse Bdén ch Kristina Zampuks. I prjektets första aktivitet (mvärldsanalys) arbetade Lars Nyberg. Anna Grundén har under en krtare tid varit assistent i prjektet. Hanna Hirvelä är sedan 1 februari prjektmedlem. Det reginala branschrådet Swetur (Arbetsförmedlingen, JHT ch turistdestinatinerna i länet) har regelbundet följt prjektet ch givit synpunkter ch vid en reginal branschträff arrangerat av prjektet fick företrädare från näringen ge synpunkter på kmpetensbehv ch arbetslivsanknytning i turismprgrammet. Prjektet har sedan september regelbundna interna möten med en tydlig agenda sm följer prjektet aktivitetsplan ch budget. 2.2 Prjektperid ch tidsåtgång för medarbetare Prjektet startade april 2012 ch avslutas december Mellan april ch juni var aktiviteten låg i prjektet. Under 2012 var det ttala antalet timmar i prjektet 570, varav 200 timmar kpplade till mvärldsanalys. Under 2013 är det planerade antalet timmar 570 på prjektmedlemmarna ch ca 250 timmar (finns ej i planerade tjänster) är avsatta för marknadsföring, kursutveckling ch externa tjänster. En önskan från prjektet är att en del av dessa timmar kan föras över till 2014 då nya kurser ska skapas. Turismutbildning 2.0 3

4 2.3 Budget ch resursutnyttjande I tabellen redvisas budgetöversikt per 21 januari Prjektet kan inkmma med uppdaterad budget ch enligt mall vid senare tillfälle. Kstnadspst Persnalkstnader för prjektdeltagare sm debiteras Budget ttalt Utfall 2012 Prgns kv Kvarvarande Köpta tjänster Materialkstnader Rese- ch lgikstnader (ej resr mellan campus) Övriga kstnader Lkalkstnader OH Ttalsumma Turismutbildning 2.0 4

5 3. Prjektets resultat ch frtsatta implementering 3.1 Prjektets resultat i förhållande till syfte ch mål Prjektet arbetar fram 1) mdell för arbetslivsanknytning baserat på mvärldsanalys, studiebesök, seminarier ch knferenser ch prgramvärderingar 2) en helt ny utbildningsplan för en ny turismutbildning 3) flexibla undervisningsfrmer ch upplägg, samt prjekt- ch prblembaserat lärande 4) natinellt branschråd 5) kvalificerade praktikplatser. Sammantaget genmför prjektet mer än vad sm inledningsvis var tänkt. Det pågående arbetet med branschrådet ch att identifiera kvalificerade praktikplatser är det sm kräver mest i genmförandet. För att ta lärdm av andra branschråd inleds nu en tid av att besöka lika mötesknstellatiner vid Miun. 3.2 Utnyttjande av prjektresultat Prjektet kmmer att genmföras enligt plan. Dck finns några frågetecken när det gäller marknadsföring av det nya prgrammet, samt behv av extra resurser under 2014 ch 2015 för kursutveckling ch utvärdering. En str satsning på arbetslivsanknytning innebär stra utmaningar i att underhålla kntakter med näringen ch samt att driva branschråd ch arbeta fram nya samarbetspartners, vi ser att extra medel bör tillföras prgram med hög grad av samverkan, alternativt stärka samarbetet med samverkansavdelningen sm kan gå in mer i vissa av prgrammets arbetslivsinsatser. 3.3 Hur har resultaten spridits? Internt Miun: prjektgruppmöten ch persnalmöten, studentmöten ch infrmatin till studenter, kntakter med bla SOA, Risk ch Kris prgrammet ch Samverkansavdelningen för att diskutera innehåll ch erfarenheter. Externt: möten med Swetur ch representanter från näringslivet (se van), vid Eturs styrgruppsmöten, vid Studiebesök i Nederländerna ch Strbritannien, samt med Högsklan Brås. Under hösten bör prgramansvariga vid ett antal prgram vid Miun träffas för att utbyta erfarenheter ch prjektet bör presenteras för prgramansvariga ch avdelningschefer på Miun. Infrmatin m prjektet bör gå ut på hemsidan ch sm pressmeddelande. 3.4 Frtsatt implementering av prjektet ch dess resultat En kmmunikatinsplan bör upprättas av kmmunikatinsavdelningen för spridning internt men även för extern kmmunikatin ch marknadsföring. Vid interna utbildningsmöten, ämneskllegium ch prgramråd kmmer implementeringen av det nya prgrammet vara en str del. Extra resurser för kursutveckling ch kurs- ch prgramvärderingar, samt till prgramansvarig/samverkansvarig på prgrammet kmmer att behövas ch är någt sm kmmer att identifieras mer i slutrapprten. Omvärldsanalys ch erfarenheter från andra prgram indikerar att mellan % av en heltidstjänst bör avsättas för att arbeta med arbetslivsanknytning i prgrammet. Arbetslivsanknytning i utbildningen är därmed nära kpplad till resurstilldelning. 4. Erfarenheter ch iakttagelser Vi arbetar i följande tre övergripande aktiviteter: Aktivitet 1 syftar till att undersöka framgångsrika exempel på arbetslivsanknytning ch analysera knkurrenssituatin med hänsyn till utbud ch efterfrågan. Resulterat i en rapprt. Aktivitet 2 handlar m att skapa utökade kntakter med näringslivet ch frmera ett branschråd. Företag/rganisatiner/myndigheter är identifierade ch inledande kntakter har påbörjats ch en plan för det frtsatta arbetet ska upprättas. Turismutbildning 2.0 5

6 Aktivitet 3 består av att designa ett nytt utbildningsprgram ch arbeta fram en mdell för arbetslivsanknytning ch arbeta fram lämplig pedaggik baserat på flexibla arbetsfrmer. Ett första utkast på en ny utbildningsplan ch utkast på förslag till mdell finns. Några utmaningar En tydlig erfarenhet är att turismbranschen själv har svårt att definiera arbetsmarknaden ch sitt kmpetensbehv. Utbildningen själv måste sätta ner ften ch definiera behven, identifiera yrken på lika nivåer, visa att vi är unika genm att betna frskningskppling, internatinalisering, ch lika typer av arbetslivsanknytning. När det gäller branschrådet har vi identifierat ett antal frågr att ta i beaktande: Hur mycket vill vi att branschrådet ska få påverka utbildningens frm ch innehåll? Balans mellan bransch ch akademi. Infrmera branschrådet m akademisk utbildning, utbildningsplan, kursplaner, vetenskaplighet mm. Hur ser deras förståelse/kunskaper m akademiska utbildningar ut? Hur hanterar vi branschens ch branschrådets spretighet? Vi har i första hand pririterat större (natinella) rganisatiner då vi söker medlemmar till branschrådet. Det är de arbetsgivarna sm har möjligheter ch resurser att engagera sig i utbildningen, i studenterna ch sm dessutm har en kritisk massa av kvalificerade arbetstillfällen sm våra studenter har chans att nå. Vilka missar vi? Vikten av den reginala arbetsmarknaden? Det nya turismprgrammet blir Turism ch destinatinsutveckling Det nya turismprgrammet ska ha en tydlig arbetslivsanknytning. Det nya turismprgrammet ska förutm att öka studenternas anställningsbarhet efter avslutad utbildning även attrahera fler sökande. En väl fungerande arbetsplatsanknuten utbildning ses sm en str knkurrensfördel när nya studenter ska rekryteras. Det nya turismprgrammet ska knyta sig närmare Miun samverkansavdelning ch vi kan i vår egen marknadsföring visa upp de aktiviteter, funktiner ch service sm samverkansavdelningen erbjuder - blir ckså ett sätt att attrahera sökanden. Vidare, trr vi att förnyad struktur av prgrammet ch förändrad pedaggik samt mer flexibla arbetsfrmer är ytterligare en väg att gå för att göra utbildningen mer attraktiv. Samtidigt ska vi betna att det är en akademisk utbildning där ett kritiskt förhållningssätt, analytiskt tänkande ch reflektin är grunden ch att utbildningen ges i nära samarbete med Turismfrskningscentrat Etur. Undervisningen ska bygga på högkvalitativa ch inspirerande föreläsningar av spets ch av mycket hög kvalitet, sm kmpletteras med ett prjekt- ch prblembaserat lärande vilket ökar studenternas förberedelser inför arbetslivet då de arbetar med verkliga fall. Prgrammets första hälft (3 terminer) läses på Campus Östersund, medan termin 4 är både på campus ch distans (sk inneveckr, pen university apprach). Prgrammets 2 sista terminer (termin 5 ch 6) är på distans med några fysiska träffar i Östersund. Utbildningens inriktning: Vad utbildar vi ch vilket kmpetensbehv har arbetsmarknaden? Ambitinen är att prfilera prgrammet ch öka möjligheter för studenterna att aktivt välja fördjupningsmråden ch öka graden av arbetslivsanknytning. Sammantaget mtsvarar arbetsförlagd utbildning en termin ch till detta tillkmmer andra frmer av arbetslivsanknytning. Utbildningen fkuserar kring: marknad, entreprenörskap ch företagande, ledarskap ch prjektledning, destinatinsutveckling ch planering. Det nya prgrammet kmmer innehålla fler mment inm affärsutveckling, företagande ch marknadsföring än dagens turismprgram. I stra drag kan två inriktningar ses i det nya prgrammet: privat sektr med företagande ch marknad i centrum, respektive ffentlig sektr med samhällsplanering i centrum. Studenternas valmöjligheter ökar under prgrammets andra ch tredje år. Prgrammets röda tråd är förslagsvis hållbar utveckling. Det nya turismprgrammet avser att förbereda studenterna för kvalificerade yrken inm den privata ch ffentliga sektrn där strategiska arbetsuppgifter, styrning ch back-ffice funktiner samt där övergripande frågr inm exempelvis prjektledning, samhällsplanering, destinatinsutveckling är centrala. Den nya utbildningen bör sträva efter att rikta sig till en arbetsmarknad där analytisk förmåga Turismutbildning 2.0 6

7 är centralt ch att förbereda för möjligheter till yrken inm stra företag, rganisatiner, myndigheter ch ffentlig sektr. Utbildningen riktar sig till en natinell ch internatinell arbetsmarknad (kräver ckså mer fkus på internatinella kpplingar i utbildningen) ch därmed tnas den reginala arbetsmarknadens behv ner. Arbetslivsanknytning genm hela prgrammet Arbetsplatsanknuten utbildning ses sm en väl integrerad del i prgrammet. Arbetslivsanknytning är en del i alla kurser ch tar sig flera lika uttryck. Prgrammets branschråd ch samarbetspartners är viktiga sm gästföreläsare, erbjuda praktikplats ch i gemensamma prjekt. Arbetslivsanknytning sker inm ramen för kurser men även genm gemensamma prgramdagar samt genm nära samarbete med Miun Samverkansavdelning. På kurser bjuds gästföreläsare in från företag, rganisatiner ch myndigheter för att hålla seminarier ch föreläsningar. Mixtur, vilket är gemensamma föreläsningar för prgrammets alla studenter. Till Mixtur bjuds aktuella persner från turismnäringens verksamhetsmråden in. Övnings- ch examinatinsuppgifter sm anknyter till arbetsplatser ch deras verksamhet. Arbetsplatsförlagd utbildning (praktik). Fältarbeten ch studiebesök på arbetsplatser. Deltagande i utvecklings- ch frskningsprjekt. Arbetsplatsförlagdutbildning - Praktik Syftet är att studenterna under praktiken ska vara invlverade i ett prjekt på ett företag/rganisatin/myndighet ch studenterna ska helst delta i ledningsnivå med strategiska arbetsuppgifter. Om man ser på hur andra turismutbildningar har lagt upp sin praktikverksamhet så dminerar en förläggning till termin 5. Det är svårt att se hur en krtare praktikperid än en termin kan ge tillräcklig tid för förberedelser, studenternas fördjupning i yrkeslivet ch tid för reflektin i relatin till utbildningen. Det innebär dck ckså att utbildningens utfrmning måste, åtminstne till en del, anpassas till den tänkta yrkesrllen ch förbereda för arbetslivsanknytningen. Här krävs ett tydligt ställningstagande i utfrmningen av utbildningsprgram ch kursrdning ch till den högre utbildningens rll i det sammanhanget. Hela terminen 5 kan ägnas åt praktiken genm att inkludera kurser sm förbereder praktiken ch avslutar med reflektin ch rapprtering. Flera lärare är handledare under praktikperiden ch dessa bör ckså besöka praktikplatserna (innan praktik för att undersöka kvalitet ch arbetsuppgifter) ch under praktiken för handledning. Om studenter gör praktik utmlands finns Erasmus stipendium för att rganisera ch planera besök. Väl förberedd praktik är nödvändigt därför väljer vi att inkludera arbetsintegrerat lärande under en hel termin där första delen består av praktiska förberedelser ch en sista kurs sm syftar till reflektin, ch rapprtering sm visar studentens förmåga att knyta ihp teretisk ch praktiska kunskaper. Studenterna får infrmatin m praktiken under första året ch mer intensiva förberedelser börjar ca ett år innan praktiken. Praktikplats måste identifieras ch kntakter ska tas i gd tid innan praktikterminen påbörjas. Arbetsgivaren måste få infrmatin ch vara insatt i utbildnings innehåll för att veta vilken kapacitet studenterna kan förväntas ha. Arbetsgivaren kan agera sm föreläsare, mentr ch prjektsamrdnare på tidigare kurser i utbildningen, då får arbetsgivarna en tydligare bild av utbildningens utfrmning ch innehåll. I. Praktikförberedelser, 7,5 hp: teri ch metdförberedelser, fördjupning i relevant tema för praktiken samt studenterna knyter kntakterna med arbetsplatserna. Kursen är mycket praktiknära ch består av en teretisk del där studenten läser in sig på aktuell bransch/tema där praktiken kmmer äga rum (kan vara inm destinatinsutveckling, marknadsföring, ledarskap, samhällsplanering, evenemangsplanering, infrastruktur ch transprter mm). Kursen innehåller även metdinslag sm till exempel intervjuteknik ch design av praktikuppgift ch den Turismutbildning 2.0 7

8 rapprt sm lämnas in i slutet av terminen. En annan del av kursen består i att sätta sig in i företagets/rganisatinens/myndighetens arbete genm att läsa in sig på verksamheten ch dess anställningsfrmer, arbetsmiljöfrågr ch arbetsrättsliga frågr, ramar för verksamheten samt göra arbetsplatsbesök på praktikplatsen. Under studiebesöket avsetts tid för möte med handledare (kntaktpersn på arbetsplatsen) på praktikplatsen för att diskutera förväntningar ch de arbetsuppgifter sm studenten ska ha under praktiken. Efter besöket sker återkppling ch reflektin under handledning av lärare. Handledare ch arbetsgivare ch student förbereder praktiken genm att skriva mål. Kursen examineras genm individuellt PM; redgörelse av typ av företag, rganisatin, myndighet, beskrivning av arbetsplatsen, dess ramar, villkr, arbetsuppgifter mm, studentens rll i den verksamheten ch hur han/hn passar in i den. II. Praktik, 15 hp. Arbetsplatsförlagd undervisning. Alla studenter tilldelas en handledare från universitetet (lärare) under praktiken ch det är regelbunden kntakt mellan universitet student arbetsplats. Studenten har även en handledare/kntaktpersn på arbetsplatsen. Under kursen följs målen upp ch studenten lämnar in redvisningsuppgifter sm ckså utgör grunden i praktikrapprten. Kursen examineras genm inlämningsuppgifter ch praktikrapprt sm består av en analys över arbetsplatsen ch det arbete sm han/hn utfört. III. Praktikredvisning ch reflektin, 7,5 hp En avslutande examinatin är en rapprt i reflektivt lärande, sm sammanfattar hela praktikperiden, analyserar, kritiserar ch diskuterar lika aspekter av arbetsgivaren ch den arbetsplatsförlagda undervisningen ch hur den kpplar till turismens verksamhetsmråden. Studenten ska reflektera över på vilka sätt sm han/hn utvecklat lika förmågr ch färdigheter ch vilka karriärmöjligheter sm finns. På vilka sätt kpplar studenten ihp teri ch praktisk erfarenhet. Examinatin sker genm grupp ch individuell reflektin ch rapprtskrivande, ch sm inkluderar de skriftliga uppgifterna från kurs I ch II samt seminarium/muntlig redvisning. Preliminär mdell över arbetslivsanknytning Turismutbildning 2.0 8

9 Pedaggik: prjekt- ch prblembaserat lärande i kmbinatin med föreläsningar av spets Nya erfarenheter ch nya teretiska kunskaper kpplas löpande till varandra, detta kallas för ett prcess- ch aktinsinriktat arbete. Den pedaggiska inriktningen betyder att lärarrllen fkuserar på handledning av studenter ch att läraren har täta kntakter med samarbetspartners ch praktikplatser. I prjektarbeten med näringen (privat/ffentlig) samt med frskningen, tränas studenterna att arbeta med verkliga situatiner (case) samtidigt sm det ger färdigheter i prjektarbeten ch prjektledning. För att illustrera hur teri ch praktik kan integreras i en kurs följer här ett exempel med en påhittad kurs Ledarutveckling: ledarskap i turismnäringen I 7,5 hp. Mment 1: teretisk intrduktin m turismnäringen ch intrduktins föreläsningar m ledarskap, efter några föreläsningar tar studenterna kntakt med företag/rganisatiner för en dialg ch arbetsplatsbesök under en dag (praktik). Under besöket på arbetsplatsen intervjuar ch bserverar studenten; intervjua erfarna chefer ch ledare inm turismnäringen. Efter besöket sker återkppling ch reflektin under handledning av lärare. Under kursens andra mment, Mment 2, är det en veckas praktik, ch resten av tiden ägnas åt grupp-ch individuell reflektin. Kursen kan följas av en påbyggnad Ledarskap i turismnäringen II 7,5 hp med en vecka teri m ledarskap ch prjektledning, följt av 3 veckrs praktik/prjekt, för att sedan avsluta med en vecka reflektin. Turismutbildning 2.0 9