Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens"

Transkript

1 Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskmpetens Delrapprt Av Anneli Danielssn Eurpean Minds Sweden AB april 2013 SPIRA Anställningskmpetens ur ett deltagarperspektiv För att kunna påvisa hur deltagarna upplever prjektet har vi jämfört kvantitativa data från enkäter med svaren i kvalitativa intervjuer. Dessutm har vi jämfört uppgifterna med tidigare genmförda undersökningar för att se m detta prjekt upplevs annrlunda än tidigare prjekt. Så här sammanfattar vi resultaten. Sida 2 Kvantitativa data från enkätsvaren Enkätundersökningen visar att deltagarna generellt är mycket nöjda med sitt deltagande i prjektet. Förutm ökat självförtrende upplever en majritet av deltagarna att deras fysiska knditin har ökat. Sida 3 Man är välkmmen sm man är För Lena Hiltula är Spira en plats där alla är välkmna utan prestatinskrav. Det har hjälpt henne att börja kmma tillbaka efter en svår utmattningsdepressin, ch att hitta en ny rll ch nya målsättningar i livet. Sida 4 Allt man har prblem med får man hjälp att lösa När Pär Nyström km till Spira ch såg lektinsschemat förklarade han för handledaren att det här ng var bra, men det var ingenting för hnm. DÅ fick ha frågan Vad vill DU göra?. Sida 5 Det är du sm bestämmer vad du behöver Viletta Ågren hade gått in ch ut ur sjukskrivningar i tlv år. När jag började på Spira var det sm att allt förändrades. Sida 6 Sammanfattning av erfarenheterna från deltagarintervjuerna Deltagarna sm vi har intervjuat är nöjda med sitt eget deltagande i SPIRA Anställningskmpetens. De tycker att de själva har utvecklats ch att de har fått ut någt av sitt deltagande. Sida 7 Hur skiljer sig SPIRA Anställningskmpetens från tidigare prjekt? I en utvärderingsrapprt sm presenterade i ktber 2011 jämförde man ckså kvantitativa ch kvalitativa data för att fånga deltagarnas upplevelser. Det är inte möjligt att idag göra en exakt jämförelse av deltagarnas upplevelser förutm i ett fåtal frågr. Sida 8-9 Deltagarna upplevelser i relatin till prjektets mål Vid genmgång av prjektansökan hittar vi följande målsättningar vars eventuella uppfyllande kan ch bör bedömas utifrån deltagarnas upplevelser. Sida

2 SPIRA Anställningskmpetens ur ett deltagarperspektiv Nu har SPIRA Anställningskmpetens lite mindre än ett år kvar av sin rdinarie prjekttid. Sm ett led i att försöka illustrera de kvalitativa aspekterna av deltagarnas upplevda nytta har vi, Eurpean Minds, gått igenm de deltagarenkäter sm prjektet själv har genmfört kntinuerligt under prjekttiden. Vid mättillfället hade 42 persner svarat på enkäten. Därtill har vi genmfört intervjuer med tre lika deltagare, för att kunna relatera de kvantitativa data till kvalitativa aspekter, ch därmed sätta rd på deltagarnas upplevelser. Vi har även gjrt en särskild jämförelse med de deltagarupplevelser sm presenterats av tidigare utvärderare i det föregångsprjekt sm Medlefrs flkhögskla drivit tidigare, SPIRA Utvecklingstrappan, där den metd sm det nuvarande prjektet utgår ifrån tgs fram ch knkretiserades. Sammanfattning av deltagarnas upplevelser så här långt Vid genmgången av samtliga källr, både enkäter ch intervjuer, framkmmer en bild av att deltagarna generellt sett är nöjda eller ganska nöjda med sitt deltagande i prjektet ch med de aktiviteter sm erbjuds. 59%, 6 av 10 persner, upplever att de fått ett ökat självförtrende. Hela 65%, nästan 7 av 10 persner upplever att deras fysiska knditin ökat. Skälen till de gda resultaten sammanfattas på följande sätt enligt vad sm framkmmit i de kvalitativa intervjuerna med deltagarna. Medarbetarna i prjektet uppmuntrar deltagarna att fkusera på sig själva ch sin egen utveckling. Deltagarna får delta i prjektet på sina egna villkr ch får själva välja m de ska prestera eller inte. Deltagarna får hjälp att se sina styrkr ch försöka utveckla dem, istället för att fkusera på det sm inte funkar. Detta stärker individernas självförtrende. Deltagarna hamnar i ett sammanhang ch upptäcker att de inte är själva med liknande prblem, ch att de kan vara nöjda med att klara sig ändå. Deltagarnas fysiska förmåga tycks öka under prjekttiden. I en jämförelse med tidigare undersökningar ökar självförtrendet hs deltagarna i SPIRA Anställningskmpetens i lika str grad sm tidigare. De är avsevärt mer nöjd med prjektets innehåll än vad deltagarna i det tidigare prjektet var. Deltagarna i nuvarande prjekt väljer mycket ftare att inte delta på aktiviteter sm riktar sig till deras persnliga utveckling. En genmgång av deltagarnas upplevelser kpplade till prjektets mål visar följande: samverkan med företag ch praktikplatser syns inte särskilt viktig ur deltagarperspektiv deltagarna utvecklas såväl scialt sm yrkesmässigt ingen särskild mätning har gjrt av huruvida deltagarna upplever sig vara närmare arbetsmarknaden, men intervjuer tyder på det prjektet jbbar med jämställdhetsfrågr, men har hittills inte mätt m deltagarnas kunskaper ökar deltagarna upplever att de har likvärdiga villkr att ta del av de aktiviteter sm erbjuds prjektet jbbar med tillgänglighet sm ämne, men har hittills inte mätt m deltagarnas kunskaper ökar ämnen sm jämställdhet, mångfald, diskriminering, ergnmi ch arbetsmiljö integreras i de aktiviteter sm prjektet erbjuder begreppet Anställningskmpetens är underutveckling ch det är ännu inte klart på vilket sätt man kan knstatera m en persn har anställningskmpetens eller inte. 2

3 Kvantitativa data från enkäter Nöjda deltagare Den kvantitativa mätningen visar att deltagarna generellt är mycket nöjda med sitt deltagande i prjektet (se bild 1). Majriteten av deltagarna är ganska nöjda med prjektets upplägg, schema ch undervisning. De är mycket nöjda med den handledning ch samtal sm handledarna bidrar med. 59% av respndenterna anger att de upplever att de fått ett ökat självförtrende. 65% av de tillfrågade upplever att deras fysiska knditin ökat (se bild 2). sm blir stärkta både fysiskt ch psykiskt Förutm vanstående frågr har deltagarna även fått svara på hur nöjd man varit med de aktiviteter sm man genmfört under prjekttiden. I enlighet med prjektplanen har deltagarna kunnat välja själva vilka aktiviteter de ska delta i ch därför har ett mycket strt antal aktiviteter bedömts ttalt sett, även m vissa aktiviteter endast utförts av ett fåtal persner. De flesta aktiviteter har fått gda mdömen. Bild 3, Deltagarnas upplevelser av genmförda aktiviteter januari 2013 SJÄLVSKATTNING DELTAGARE Antal Nöjd % Nöjd Antal Ganska nöjd Bild 1, Deltagarnas upplevelse av prjektets strukturer januari 2013 Umgänge Undervisni Schema Handlednin upplägg Bild 2, Deltagarnas upplevelse av ökat självförtrende ch fysisk knditin januari 2013 Ej svar Minskat Oförändrad Ökat någt % Ganska nöjd 0% 50% 100% 0% 20% 40% 60% Antal Inte nöjd % Inte nöjd Antal deltagit % Inte nöjd % Ganska nöjd % Nöjd Antal Ej deltagit 2 Stärk krppen 6 86% 1 14% 0 0% 7 2 5% 2 Lättyga 13 76% 3 18% 1 6% % 2 Mag/rygggympa 4 100% 0 0% 0 0% % 2 Praktisk krppsmedv/krppskänned 10 67% 4 27% 1 7% % 2 kst/kstlära 20 54% 16 43% 1 3% % 2 Mtin 3 75% 0 0% 1 25% % 2 Lättgympa % 0 0% 0 0% % 2 Yga 13 81% 2 13% 1 6% % 2 Stärk krppen (mrgnpass) 11 58% 8 42% 0 0% % 2 Stärk krppen (teri) 8 19% 7 17% 0 0% % 2 Vattengymnastik 9 82% 2 18% 0 0% % 2 Allrundträning 4 50% 4 50% 0 0% % 2 Hälsa 6 60% 4 40% 0 0% % 1 Inf/Arbetsmarknad 18 43% 23 55% 1 2% % 1 Strytelling 2 33% 2 33% 2 33% 6 3 7% 1 Data/grundläggande data 8 47% 7 41% 2 12% % 1 Företagsbesök 14 50% 14 50% 0 0% % 1 Mtivatin 22 76% 7 24% 0 0% % 1 Kreativitet/Kreativ inspiratin 8 36% 10 45% 4 18% % 1 Du ch din framtid 11 35% 19 61% 1 3% % 1 Arbetspsyklgi 27 77% 8 23% 0 0% % 1 Mtiverande samtal 6 75% 1 13% 1 13% 8 1 2% 1 Balans i livet 12 52% 9 39% 2 9% % 1 Matematik A/matematik 3 75% 1 25% 0 0% % 1 Självkännedm 10 63% 6 38% 0 0% % 1 Människa ch samhälle 5 50% 5 50% 0 0% % 1 Facklig grundkurs 3 20% 10 67% 2 13% % 1 HumBi 8 67% 4 33% 0 0% % 1 Idé till handling 0 0% 4 67% 2 33% % Ökat Självförtrende Fysisk knditin % ej deltagit av ttalen 3

4 Man är välkmmen sm man är För Lena Hiltula är Spira en plats där alla är välkmna utan prestatinskrav. Det har hjälpt henne att börja kmma tillbaka efter en svår utmattningsdepressin, ch att hitta en ny rll ch nya målsättningar i livet. - För mig har Spira inneburit lättsamhet ch glädje i livet. Det är någt man saknar när man är utbränd, säger Lena Hiltula. Hn km till Spira i september 2012 efter ett års sjukskrivning för utmattningsdepressin. Då visste hn ingenting m verksamheten ch största rn var att hn skulle känna sig pressad. - Jag visste att känner jag mig det minsta pressad så går det bara inte. Men det var helt prestigelöst. Persnalen pängterade att Lena var på Spira för sin egen skull ch på sina egna villkr. Stämningen kändes trygg, lugn ch vänlig. Alltid haft höga krav Ett år tidigare hade Lena gått in i väggen så att det sjöng m det. Ena månaden var hn uppskattad trafikledare på ett taxiföretag sm krdinerade ett 50-tal bilar med kunder ch beställningar. Nästa månad var hn sjukskriven, stannade hemma ch sv i princip hela dagarna. Lena säger att hn haft höga krav på sig själv ända sedan hn var liten. Det gällde inte bara jbbet, utan ckså i föreningslivet, i familjen ch bland vännerna. - Jag skulle liksm prestera på alla frnter ch hade tagit på mig för mycket under för lång tid. Det var därför det tg stpp. Det år Lena var sjukskriven minns hn sm i en dimma. I efterhand känns det sm bara några veckr, eftersm hn har så få minnen från den periden. Hn minns att läkarna prvade lika behandlingar ch att hn funderade på att begå självmrd. Någnstans på vägen hittade hn styrkan att ändå gå vidare. Krpp ch själ Sedan i höstas är hn på Spira fyra halvdagar i veckan. Hn får välja själv vilka lektiner hn vill gå på. Handledaren finns sm ett stöd sm påminner henne m att skynda långsamt ch inte pressa sig själv för mycket. Lena går på mjuk träning sm yga ch vattengympa ch på lektiner i kstlära, arbetspsyklgi, rygghälsa ch humanbilgi. Undervisningen handlar m hur krppen ch själen fungerar ch hjälper deltagarna att förstå sig själva ch sin livssituatin. Det finns ckså lektiner i mtivatin, hur man bryter nda tankecirklar, ch m dagens arbetsmarknad, där deltagarna får fundera på vad de skulle vilja arbeta med. - Lärarna är fantastiska, man förstår verkligen vad de säger. Även när det är kmplicerat pratar de på ett sätt sm alla förstår, utan att det för den skull blir banalt ch enkelt. Lena säger att utmattningsdepressinen har tvingat henne att stanna upp ch reflektera över sitt liv. Hn har insett att det viktigaste för henne inte är att vara duktig på jbbet utan att vara sann ch ärlig mt sig själv. Hn trr att erfarenheterna från Spira har varit en viktig del på vägen till den insikten. - Jag försöker inte längre vara vitsig ch få alla andra på gtt humör, utan jag är här för min egen skull. På sina egna villkr Lena återkmmer till att alla deltagare är välkmna till Spira på sina egna villkr ch utifrån sina egna behv. Det viktigaste för henne har varit att det inte finns några sm helst prestatinskrav. - Man är inte på Spira för att man är bäst på någnting, utan man är där för att utveckla sig själv. Det är fantastiskt förlåtande ch tillåtande. Idag ser Lena psitivt på framtiden ch längtar efter att börja jbba igen. Hn har fast tjänst på taxiblaget, men säger att hn inte kmmer att kunna gå tillbaka till sitt tidigare arbete sm högpresterande trafikledare. Lena trr att hn alltid kmmer att behöva påminna sig själv m att inte ställa för höga krav, ch säger att lärarna ch stämningen på Spira har varit en str inspiratin. - Jag är övertygad m att detta halvår på Spira har hjälpt mig mer än jag själv förstår. Text Anne Markwski 4

5 Allt man har prblem med får man hjälp att lösa När Pär Nyström km till Spira ch såg lektinsschemat förklarade han för handledaren att det här var ng bra, men det var ingenting för hnm. Då fick han frågan Vad vill DU göra?. Pärs målsättning var att läsa upp gymnasiebetygen för att kunna söka till högsklan. Så handledaren på Spira hjälpte hnm att få göra det. - På Spira ser de efter vad man själv kan, ch jbbar vidare med det. Det blir sm att allt man har prblem med, det hjälper Spira till med att lösa. Ett drygt år tidigare, 23 år gammal, hade Pär pressat krppen till max genm hård träning för att kmma i frm till hckeysäsngen. Vid en lycka i hckeyrinken blev Pär så svårt skadad att han hamnade i rullstl i 8 månader. Han tappade kntakten med sina ben ch måste lära sig att gå på nytt. Mådde dåligt redan innan Olyckan var kulmen på en inre resa sm började långt tidigare. Pär är utbildad svetsare ch arbetade i tre år efter gymnasiet. År 2009 blev han arbetslös ch självförtrendet började sjunka. - På den tiden var min första tanke när jag träffade en ny persn Hur är jag bättre än den här människan?. Jag var liksm tvungen att vara lite över andra. Flk uppfattade mig sm dryg. Pär mådde allt sämre ch svarade knappt i telefnen längre. Hans enda njutning var att träna ch han satsade brutalt för att kmma tillbaka till hckeyn efter två års uppehåll. Olyckan blev ett uppvaknande för hnm. - När jag tappade förmågan att använda benen insåg jag att jag hade försakat både relatiner ch erfarenheter. Då tvingades jag att ta tag i det. Fysiska skadr ch krnisk värk gör att Pär inte kmmer att kunna arbeta sm svetsare mer. Med hjälp av sin handledare på Spira fick han börja läsa upp gymnasiebetygen på allmän linje på Medlefrs flkhögskla. Målsättningen är att kmma in på högsklan. Började föreläsa Pär säger att lyckan, ch alla människr han har träffat tack vare den, har förändrat hnm. Han har fått en annan syn på livet ch på människrna mkring sig. - Jag tänker fta att jag skulle vilja gå tillbaka i tiden till när jag var sextn ch försöka prata vett i mig själv. Jag var inte det minsta intresserad av sklan, framtiden eller vad jag skulle jbba med. Idag förstår jag vilket strt val man gör när man är sextn år. Pärs handledare på Spira föreslg att han skulle föreläsa m de insikter han fått. Först blev han nervös ch tvekade. I september 2012 gav han sin första föreläsning. Den handlade m hans egen persnlighet ch hur den hade förändrats efter lyckan. Hur han gått från att ta saker för givet ch tr att han var dödlig till att börja uppskatta familj ch vänner, planera för framtiden ch ställa helt nya krav på sig själv. - Efter föreläsningen tänkte jag att det här ska jag aldrig göra mer. Sedan fick jag applåder ch en massa frågr. Ett halvår senare har Pär hållit femtn föreläsningar ch är redan fullbkad hela Rligt trts smärtan Pär säger att föreläsandet har hjälpt hnm mycket, det är sm en rehabilitering i sig. Han hppas ckså att det ska hjälpa andra. I framtiden vill han studera ch skaffa ett yrke där han får jbba med ungdmar. När Pär började på Spira klarade han bara av att gå på två lektiner i veckan. Ett halvår senare studerar han på heltid, håller själv föreläsningar ch letar till ch med efter ett extrajbb. Han lider frtfarande av krnisk smärta ch måste planera sin vardag mycket målmedvetet för att klara av studierna. När krppen säger ifrån så att han trts allt missar sklan får han hjälp av sin handledare på Spira att kntakta läraren ch förklara rsaken. Men trts smärtan trivs Pär med livet ch säger att han har det rligt nästan hela tiden. - Om man går mt målet steg för steg blir vägen inte lika lång. Och längs med vägen hittar man glädje ch mtivatin för att frtsätta. Text Anne Markwski 5

6 Det är du sm bestämmer vad du behöver Viletta Ågren hade gått in ch ut ur sjukskrivningar i tlv år. - När jag började på Spira var det sm att allt förändrades. Viletta lider av svår eksem på hela krppen sm gör att huden inte tål vätska eller kyla. Eksemet är delvis stressrelaterat ch har tvingat henne att lämna flera lika arbeten. - Jag trdde att jag var ensam m att bli så himla stressad, men på Spira träffade jag andra sm har det likadant. Där kunde jag slappna av. Det viktigaste för Viletta är att hn själv får vara med ch påverka sin situatin på Spira. I arbetet sm undersköterska har hn flera gånger av arbetsgivare eller mständigheter tvingats in i situatiner sm hn visste att hn inte tålde, vilket har resulterat i nya sjukskrivningar ch ännu svårare hälsprblem. Vattengympa utan vatten Viletta understryker att hn alltid själv är med ch väljer vilka lektiner hn ska gå på ch hur hn tillbringar sin tid på Spira. Exempelvis deltar hn i vattengympan en gång i veckan. Eftersm Vilettas hud inte tål klrerat vatten står hn på bassängkanten ch gympar istället för att stå i vattnet. Det går hur bra sm helst, säger hn ch skrattar. Viletta går ckså på lektiner i krppskännedm, kstlära ch mtivatin. Efter två veckr på Spira fick hn börja praktisera tre dagar i veckan på nykterhetsrörelsens bildningsförbund. Där fick hn resa till lika städer ch delta i samtalsträffar för nyanlända invandrare. Viletta fick ckså berätta för dem m sin egen resa. Viletta Ågren har nämligen själv hunnit med en hel del i livet. Hn var en nästan färdigutbildad kemiingenjör sm flyttade över halva jrden, från Filippinerna, till kärleken i Sverige. Hn har fött ch uppfstrat fyra barn ch arbetat i hemtjänsten i Skellefteå i över tjug år. Sm arbetslös hade hn långt gångna planer på att starta eget företag tillsammans med en kmpis ch börja driva gym i hemrten Bygdsiljum. Tyvärr hppade kmpisen av ch Viletta kände att det inte skulle fungera att göra det helt på egen hand. När Viletta ser tillbaka på sitt liv tänker hn att hn kanske har åtagit sig för mycket. - Jag var aldrig syssllös, jag gjrde saker hela tiden. Jag födde barn, arbetade, studerade. Det var ng den stressen sm byggde på eksemet. Hela krppen kliade I arbetet i hemtjänsten måste man ständigt tvätta ch desinficera händerna, vilket var en möjlighet för Viletta. Viletta minns när en man blev magsjuk ch kräktes under hennes besök. En av Vilettas döttrar är framgångsrik idrttare ch skulle just då resa till ungdms VM i taekwnd. Viletta ville vara säker på att inte smitta dttern med magsjuka ch desinficerade händerna rdentligt, vilket resulterade i en ttal hälskllaps med lång sjukskrivning för hennes egen del. När symtmen var sm värst hade Viletta eksem överallt ch hela krppen var i lag. Hn fick hemska sprickr i huden på händer ch hals ch det kliade förfärligt. Den enda hjälp läkarna kunde erbjuda var krtisnbehandling, vilket bara gav tillfällig lindring. Viletta säger att hn blev lugnare när hn km till Spira. Hn blir lyssnad på ch får den hjälp sm hn själv känner att hn behöver. På Spira har hn lärt sig att meditera ch återfått självförtrendet ch tilltrn på att allt kmmer att lösa sig. - Förr gick tankarna runt i huvudet, jag undrade hela tiden hur det ska gå. Nu tänker jag annrlunda. Jag har lärt mig att stanna upp ch tänka på vad sm är viktigt för mig just nu. Tänker annrlunda nu I mars ska Viletta börja på en fyramånaders administratörsutbildning för att kunna söka andra srters jbb. Hn vet inte m hn kmmer att få någt jbb, men rar sig inte längre så mycket för den saken. Barnen är stra nu ch hn säger att hn ch maken trts allt inte behöver så mycket pengar. Viletta har bestämt sig för att hn vill ha det rligt i livet ch göra flk glada. - Det kstar inget att ha det trevligt. Text Anne Markwski 6

7 Sammanfattning av erfarenheterna från deltagarintervjuerna Deltagarna sm vi har intervjuat är nöjda med sitt egna deltagande i SPIRA Anställningskmpetens ch tycker att de själva utvecklats ch att de fått någt ut av sitt deltagande. I samtliga intervjuer nämns att det är rligt att vara med i prjektet, vilket vi tlkar sm att man uppfattar det egna deltagandet sm meningsfullt. Medarbetarna i prjektet uppmuntrar deltagarna att fkusera på sig själva ch sin egen utveckling. Deltagarna får delta i prjektet på sina egna villkr ch får själva välja m de ska prestera eller inte. Deltagarna får hjälp att se sina styrkr ch försöka utveckla dem, istället för att fkusera på det sm inte funkar. Detta stärker individernas självförtrende. Deltagarna hamnar i ett sammanhang ch upptäcker att de inte är själva med liknande prblem, ch att de kan vara nöjda med att klara sig ändå. Deltagarnas fysiska förmåga tycks öka under prjekttiden. 7

8 Hur skiljer sig SPIRA Anställningskmpetens från tidigare prjekt? I en utvärderingsrapprt sm presenterades i ktber 2011 (SPIRA Utvecklingstrappan, En utvärdering av prjektdeltagarnas situatin en tid efter avslut, Ove Grape & Jens Inland Valuens, ) jämförde man ckså kvantitativa ch kvalitativa data för att fånga deltagarnas upplevelser. Det är inte möjligt att idag göra en exakt jämförelse av deltagarnas upplevelser förutm i ett fåtal frågr. Frågrna sm ställts har inte varit desamma ch deras innebörd skiljer sig därför åt. Även svarsalternativen har skiljt sig åt. Dessutm gjrdes den förra utvärderingen med huvudsakligt syfte att fånga prjektdeltagarnas situatin en tid efter att prjektet avslutats. Frågrna i nuvarande prjekt har hittills ställts med avsikt att följa det pågående prjektet i frm av en lärande utvärdering. Ökat självförtrende i lika str grad En av de frågr sm vi bedömer är möjlig att jämföra är frågan m ökat självförtrende ställdes en fråga till persner sm avslutat sitt deltagande i prjektet m de uppfattade att SPIRA bidragit till att förbättra deras självförtrende. Sm jämförelsedata användes enkätsvar ställda till persner i slutet av prjekttiden. Frågan sm ställdes då var Har SPIRA utvecklingstrappan ökat självkänslan? Svarsalternativen vid de båda frågeställningarna skiljde sig åt en del, men utvärderarna knstaterade att drygt en tredjedel av deltagarna upplevt en förbättrad självkänsla, en knapp tredjedel att den delvis förbättrats ch ännu en tredjedel menade att SPIRA inte alls påverkat deras självkänsla. Bild 4, Ökat självförtrende intervjuer 2011 Bild 5, Ökad självkänsla enkäter 2011 Nej, inte särskilt 11% Nej, inte alls 32% Intervju 2011 Ja, delvis 27% Vet inte 3% Ja, abslut 27% Nej, stämme r inte 28% Instäm mer delvis 39% Enkät 2011 Ja, instäm mer 33% I de enkäter sm genmförts hittills i SPIRA Anställningskmpetens framkmmer en liknande bild sm den vid intervjuerna 2011, även m svarsalternativen inte är exakt desamma. Det är svårt att på ett vetenskapligt sätt jämföra de lika svarsalternativen ch därmed vilken värdering deltagarna gjrt när de svarat på frågrna. Därför nöjer vi ss med att knstatera att enkätsvaren i dagsläget inte påvisar någn uppenbar statistisk förändring från mätningarna Bild 6, Ökat självförtrende enkäter januari 2013 Minskat någt 2% Ej svar 10% Oföränd rad 29% Enkät 2013 Ökat mycket 21% Ökat någt 38% 8

9 Deltagarna är mer nöjda Den andra frågan sm är möjlig att jämföra är deltagarnas uppfattning m prjektets innehåll. Även här skiljer sig dck frågeställningen ch svarsalternativen åt delades deltagaraktiviteterna upp mellan mrådena a) Persnlig utveckling, b)kst, vikt ch livsstil samt c) Mtin hälsa. I nuvarande prjekt finns ingen tydlig distinktin mellan dessa lika mråden. Majriteten av de aktiviteter sm genmförts har emellertid haft en tydlig vinkling till både persnlig utveckling samt fysisk hälsa ch knditin. För att möjliggöra en jämförelse med tidigare prjekt har vi valt att dela in nuvarande aktiviteter under rubrikerna Hälsa ch knditin (markerad sm 2 i första klumnen i bild 3) samt Persnlig utveckling (markerad sm 1 i första klumnen i bild 3). Aktiviteter under Hälsa ch knditin jämför vi med de aktiviteter sm man år 2011 års delade in under rubrikerna Kst, vikt ch livsstil samt Mtin ch hälsa. Kvarstående aktiviteter jämför vi med rubriken Persnlig utveckling bedömde drygt 88% av deltagarna att inslag sm avsåg persnlig utveckling var mycket bra eller bra. Drygt 71% tyckte att inslagen m Kst, vikt ch livsstil var mycket bra eller bra. Drygt 81% av deltagarna tyckte att inslagen m Mtin ch hälsa var mycket bra eller bra. Enligt vår mening tyder aktuell statistik på att deltagarna i det nuvarande prjektet är mer nöjda med prjektets innehåll än vad deltagarna i det tidigare prjektet var. 91% av deltagarna uppger sig vara nöjd eller ganska nöjd med inslag sm syftar till Persnlig utveckling. 92% av deltagarna är nöjda eller ganska nöjda med de inslag sm syftar till att förbättra Hälsa ch knditin. Här finns dck en uppenbar risk för feltlkning eftersm begreppet Mindre bra sm var ett svarsalternativ 2011 skulle kunna anses kunna ingå i det nuvarande svarsalternativet Ganska nöjd. Var i består skillnaden mellan att vara ganska nöjd ch att tycka att någt är mindre bra? Om vi skulle välja att tlka det sm att samtliga sm 2011 svarade Mindre bra skulle kunnat svara Ganska nöjd i 2012/2013 års undersökning skulle vi göra en annan bedömning än tidigare utvärderare av vad bra respektive dåligt är. Kanske är det så att några sm svarat Mindre bra skulle kunnat svara Ganska nöjd, men knappast samtliga. Vi kan knstatera att den statistiska skillnaden kvarstår för Hälsa ch knditin även m vi skulle likställa svarsalternativet Mindre bra med Ganska nöjd (Kst vikt ch Livsstil 2011 ca 74%, Mtin ch hälsa 2011 ca 85%). Om vi skulle göra detsamma för Persnlig utveckling skulle värdena bli i princip förändrade mellan de lika mättillfällena (93% 2011). Fler väljer att inte vara med Den tredje jämförelsen gör vi mellan andelen frånvarande valde i snitt 5% av deltagarna att inte delta på insatser riktade till Persnlig utveckling. För insatser mt Kst, vikt ch livsstil var mtsvarande snitt nästan 27%, ch för Mtin ch hälsa var frånvarn i snitt drygt 13 %. I nuvarande prjekt väljer deltagarna att inte delta på i snitt 20% av de aktiviteter sm riktar sig till Hälsa ch knditin, vilket vi bedömer är ungefär desamma sm siffrrna från 2011 när man slår samman de två jämförbara rubrikerna. Snittet för aktiviteter för Persnlig utveckling är ca 24%. Det är mycket högre än vid mätningen 2011, ch ger ss skäl att ställa fler frågr till prjektledningen m detta. 9

10 Deltagarnas upplevelser i relatin till prjektets mål Vid genmgång av prjektansökan hittar vi följande målsättningar vars eventuella uppfyllande kan ch bör bedömas utifrån deltagarnas upplevelser: Övergripande prjektmål Genm framgångsrika praktikplatser få långtidsarbetslösa/sjukskrivna persner att återgå i arbetet eller närma sig arbetsmarknaden. Ntering: I ansökan gör man därtill ett antagande att möjligheten till anställning ökar m man kan skapa effektiva samverkansfrmer mellan arbetsgivare ch prjektdeltagare. Kpplingen till arbetsgivare är enligt ansökans syfte en nyckel till framgång. Med tanke på detta är det värt att reflektera kring det faktum att andelen nöjda efter ett företagsbesök "bara" är 50%. Och med tanke på prjektets mål är det förhållandevis många (33%) sm inte har deltagit på företagsbesöken. Enligt det lärseminarium sm genmfördes i nvember 2012 tycks kpplingen till arbetsgivarna endast vara av marginell betydelse för hur deltagarna upplever prjektet. Delmål Deltagaren ska utvecklas såväl scialt sm yrkesmässigt Detta bekräftas i de kvalitativa enkätfrågrna samt i de genmförda intervjuerna. Dessutm dkumenteras delar av utvecklingen i den kmpetensmapp sm deltagarna i prjektet uppmuntras att använda sig av. 75% skall vara eller uppleva sig vara närmare arbetsmarknaden Prjektets handledare uppskattar att 90% av deltagarna upplever sig vara närmare arbetsmarknaden under tiden man befinner sig i prjektet. En scanning av de kvalitativa intervjuerna tyder på att man upplever att möjligheterna till arbete eller studier ökar. Erfarenheter från tidigare utvärderingar tyder på att den känslan avtar efter att man avslutat sitt deltagande. Minst 75 % av deltagarna ska vid avslut uppleva att de har bättre kunskap m jämställdhet än före prjektet Deltagarenkäterna har hittills inte fångat exakt denna fråga, men enligt prjektledaren ska detta åtgärdas under våren Flera andra frågr m jämställdhet har dck ställts för att säkerställa att prjektet är jämställdhetsintegrerat. 10

11 Minst 75% av deltagarna ska under prjekttiden uppleva att de har likvärdiga villkr sm andra att ta del av de aktiviteter sm erbjuds i prjektet Detta bekräftas i de kvalitativa enkätfrågrna samt i de genmförda intervjuerna. ch att deras kunskap m tillgänglighet är vid avslut bättre än före prjektet. Deltagarenkäterna har hittills inte fångat denna fråga, men enligt prjektledaren ska detta åtgärdas under våren Det har inte framkmmit någt sm tyder på att prjektverksamheten är tillräckligt tillgänglighetsanpassad. Deltagaren ska inspireras till att aktivt reflektera kring jämställdhet, mångfald, diskriminering, ergnmi ch arbetsmiljö. Flera av enkätfrågrna rör frågr m jämställdhet ch kan därmed fungera sm bekräftelse för att deltagarna inspireras att reflektera kring ämnet. Jämställdhet ingår i praktiken även sm ett integrerat tema i flera lika aktiviteter/ämnen. Ergnmi ch arbetsmiljö erbjuds sm enskilda aktiviteter/ämnen. De övriga teman - Tillgänglighet, Diskriminering ch Mångfald - ska enligt uppgift från prjektledaren läggas in i lika ämnen ch teman i frm av gruppfrågr eller enskilda uppgifter. Deltagaren ska ha erhållit anställningskmptens. Begreppet Anställningskmpetens är under utveckling ch ingen specifik enkätfråga kan därför kpplas till detta, ännu. Man kan ckså fundera på vem sm ska bedöma en persns eventuella Anställningskmpetens? Är det arbetsgivaren, deltagaren själv eller kanske deltagarens handledare? 11

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996

Läs mer

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) 2015-09-05 Västra Bagarmssens försklr Bx 51 17 121 17 Jhanneshv Telefn 08-50815000 stckhlm.se Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Malmö

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Malmö Kvalitetsrapprt 2013-2014 Rytmus Malmö Innehållsförteckning Sklans namn ch rt... Fel! Bkmärket är inte definierat.1 Innehållsförteckning... 2 Visin ch värdegrund:... 3 Grundfakta m sklan/förutsättningar...

Läs mer

Resultat Söderskolan åk 8 våren 2015

Resultat Söderskolan åk 8 våren 2015 Datum 2015-04-09 Nrum/Westerman-Annerbrn KUN2015/111 Resultat Södersklan åk 8 våren 2015 2013 79 svarande av 97 elever, 41 flickr ch 38 pjkar, (enligt Prcapita 6/2) dvs 81 % 2014 90 svarande av 123 elever(enligt

Läs mer

Folkhälsoplan för 2015

Folkhälsoplan för 2015 Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

världen & vi Lärarhandledning b/c

världen & vi Lärarhandledning b/c världen & vi Lärarhandledning b/c Världen&vi, nr 3, 2013 Vi har till detta nummer gjrt två varianter av lärarhandledning. Den här handledningen lämpar sig för elever sm har en hörförståelse ch läsförståelse

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan 2010-2011. Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar.

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan 2010-2011. Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar. Färingtfta sklas Likabehandlingsplan 2010-2011 Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, persnal ch föräldrar. Barn berättar inte alltid m kränkningar ch mbbning sm de själva

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor Internatinalisering inm fyrkantens gymnasiesklr Ett gymnasiearbete av Lina Anderssn ch Lina Hedberg Gymnasiearbete Bden 2016 Handledare: Åsa Lundgren Sammanfattning Den här undersökningen handlar m internatinalisering

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter Uppföljning av smmar 2015 Annika Sörensdtter Lönekntr Annika Sörensdtter Rapprt Uppföljning av smmar 2015 2(19) Innehållsförteckning Original lagras ch gdkänns elektrniskt. Utskrifter gäller endast efter

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter Infrmatin ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning Ett enkelt sätt att TJÄNA PENGAR för SKOLKLASSER ch FÖRENINGAR Vi lämnar alltid ett års garanti på våra prdukter VÄLKOMMEN till SOCKGROSSISTEN!

Läs mer

Bruks Helandecenter Ett Helandecenter i Norr

Bruks Helandecenter Ett Helandecenter i Norr Helande & Själavård Bruks Helandecenter Ett Helandecenter i Nrr Vi har sett att de andliga ch själsliga behven i samhället ch i hela vår regin växer. Därför vill vi tydligare synligöra de möjligheter sm

Läs mer

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014 Rävekärrssklan Grundsklan F-6 Fågelbergsgatan 2-4 43133 Mölndal Tel: 031 674350 Rävekärrssklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2013/2014 Utbildningen ska utfrmas i överensstämmelse med

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig Tillgänglighet för ss, tillgängligt för dig Vilka är UA? Riksförbundet Unga Allergiker är en rganisatin för unga ch av unga sm finns till för att upplysa ch påverka, men framförallt för att inspirera,

Läs mer

Innan du använde din Gear VR:

Innan du använde din Gear VR: * De här häls- ch säkerhetsvarningar uppdateras regelbundet för att säkerställa deras riktighet ch fullständighet. Besök culus.cm/warnings för den senaste versinen. HÄLSO- OCH SÄKERHETSVARNINGAR: Se till

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Värjan

Bostadsrättsföreningen Värjan Viktig infrmatin m brandskyddet ch säkerheten i din bstad BRANDSKYDDSUTRUSTNING I BRF VÄRJAN Varje lägenhet i BRF värjan är utrustad med brandvarnare, brandsläckare ch brandfilt. Utrustningen tillhör lägenheten

Läs mer

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser KmBas-prjektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 27 inm ramen för Miltnprjektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnser Ll Lebedinski 21-4-8 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material...

Läs mer

TILLSAMMANS INOM PSYKIATRIN

TILLSAMMANS INOM PSYKIATRIN TILLSAMMANS INOM PSYKIATRIN patienter ch persnal i samverkan Rapprt från ett delprjekt inm prgrammet Tillsammans, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län. INNEHÅLL 1. Inledning s.2 1.1 Tillsammans s.2 1.2

Läs mer

Integration och mångfald _

Integration och mångfald _ Integratin ch mångfald _ Lärdmar från Växtkraft Mål 3 i Stckhlms län Oktber 2006 Tmas Stavbm Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 1.1 NY PROGRAMPERIOD 2007-2013 3 2. Integratinsplitikens inriktning 4 2.1

Läs mer

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31 Manus till presentatinen Vaccinatin mt HPV Versin 2015-03-31 Bild 1. Vaccinatin mt HPV Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Flickr födda 1999 eller senare

Läs mer

TLV:s omprövning av subvention för läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid

TLV:s omprövning av subvention för läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid Frågr ch svar TLV:s mprövning av subventin för läkemedel sm innehåller lsartan eller kmbinatinen lsartan ch hydrklrtiazid Offentliggörs 9 mars 2011 TLV:s utredning ch beslut m läkemedel sm innehåller lsartan

Läs mer

l. E. A. H Ä F T E 3 JI7 J LÄSHASTlGHETSPROV

l. E. A. H Ä F T E 3 JI7 J LÄSHASTlGHETSPROV l. E. A. rea/3 J rean J H Ä F T E 3 JI7 J LÄSHASTlGHETSPROV Anvisningar Här följer en berättelse. Berättelsen har många små avsnitt. När ett avsnitt är slut finns där tre rd - så här: ett två tre Dra ett

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett

Läs mer

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin

Läs mer

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län -bken Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007 Dris Thrnlund, prjektledare Länsstyrelsen i Nrrbttens län Titel: JA -bken, Länsstyrelsens rapprtserie 12/2007 Författare: Dris Thrnlund, Länsstyrelsen i Nrrbttens

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Prjektrapprt Genmbrttsprgram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 68 Avdelning 90 ch akutmttagningen, Säters Sjukhus, Allmänpsykiatriska kliniken Falun ch Säter, Landstinget Dalarna. Deltagande team Ann-Chaltte

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016 1 (7) Likabehandlingsplan/plan mt kränkande behandling Bäckseda skla läsåret 2015/2016 Dkumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Bäckseda sklas persnal Gäller för: Bäckseda skla Giltig fr..m.: 2015-08-18

Läs mer

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014)

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Ny diskrimineringslag Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) Lagens syfte (1 ) Lagens tillämpningsmråde (2 ) Den nya diskrimineringslagen, sm trädde i kraft den 1 januari

Läs mer

VAD TÄNKER DU PÅ NÄR DU HÖR ORDET DEPRESSION?

VAD TÄNKER DU PÅ NÄR DU HÖR ORDET DEPRESSION? VAD TÄNKER DU PÅ NÄR DU HÖR ORDET DEPRESSION? Den förlrade själen av Emma Eliassn UPPLEVELSER AV DEPRESSION Jag kände mig sm ett fysiskt skal utan mål, utan smak, utan åsikt ch utan rk, sm bara existerade

Läs mer

Lokal arbetsplan Trevnaden

Lokal arbetsplan Trevnaden Lkal arbetsplan Trevnaden Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten

Läs mer

UTVECKLINGSSTADIUM 3: TEKNIKSKOLAN

UTVECKLINGSSTADIUM 3: TEKNIKSKOLAN UTVECKLINGSSTADIUM 3: TEKNIKSKOLAN Teknikinlärning ch fysisk aktivitet Tekniksklan riktar sig till verksamhet för barn i cirka 7-12 års ålder, sm genm målrelaterade lekar ch övningar vidareutvecklar grunderna

Läs mer

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för Stadgar Kntakt Nässjö 20160127 Stadgar för Affärsnätverket Kntakt Nässjö Stadgarna i denna lydelse antgs 20160127. 1 Syfte Syftet med nätverket är att medlemmarna ska bistå varandra i att på lika sätt

Läs mer

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Makten över maten - Ett flkbildningsmaterial från Latinamerikagrupperna LEKTINSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Här presenteras ett lektinsupplägg sm på fem lektiner sm ger bakgrund, inspiratin ch kunskap m hur

Läs mer

Digitala verktyg i musik

Digitala verktyg i musik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Digitala verktyg i musik I Lgr 11, del 2.2 m kunskaper står det att sklan ska ansvara för att varje elev efter genmgången grundskla kan använda mdern teknik

Läs mer

Plan för specialundervisningen

Plan för specialundervisningen Plan för specialundervisningen Lvisa, Lappträsk ch Mörskm Uppdaterad augusti 2008 PLAN FÖR SPECIALUNDERVISNINGEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDERNA FÖR HUR SPECIALUNDERVISNINGEN ORDNAS... 2 1.1 Stadganden

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Brf Herden 8 www.brfherden.se www.sbc.se/herden8

Brf Herden 8 www.brfherden.se www.sbc.se/herden8 Infrmatin till alla hyresgäster ch bstadsrättsinnehavare Oktber 2013 Innehåll Balkngerna en lägesrapprt Källarrensning cntainer på gården helgen 9-10 nvember Kallt i lägenheten Cyklar Inget 20-årsjubileum

Läs mer

Seglarskolehandbok för RÖSS:are

Seglarskolehandbok för RÖSS:are Seglarsklehandbk för RÖSS:are Målet med RÖSS seglarskla är att alla ska tycka att segling är rligt ch känna sig trygga ch vilja frtsätta segla! På seglarsklan lära du dig grunderna i segling ch det har

Läs mer

SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN (12) Utvärdering sommarjobb 2016

SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN (12) Utvärdering sommarjobb 2016 2016-09-05 1 (12) Utvärdering smmarjbb 2016 Sammanfattning Uppdraget har varit att alla ungdmar i första året ch andra året i gymnasiet ska erbjudas smmarjbb 2016. Alla sm sökt i målgruppen har erbjudits

Läs mer

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Centrala Sacorådet i Malmö stad Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Framtidens OBK. För ungdomsverksamheten inom Onsala BK.

Framtidens OBK. För ungdomsverksamheten inom Onsala BK. Framtidens OBK För ungdmsverksamheten inm Onsala BK. Revisinslg: Versin Datum Författare Beskrivning 1.0 2013-02 Ftbllssektinen Dkument skapar Versin: 1.0 Framtidens OBK Sida 2 INNEHÅLL 1 VISION... 6 2

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg Lkalt LP- arbete: från nrm till levande verktyg LPstöd2016 Februari 2015 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Grunderna för lärplanen Grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 2014

Läs mer

Styrelseprotokoll Grimslövs folkhögskola Gfhsk 4/11

Styrelseprotokoll Grimslövs folkhögskola Gfhsk 4/11 JUSTERAT 2011-09-27 Styrelseprtkll Grimslövs flkhögskla Gfhsk 4/11 Tid: 27 sep 2011 klckan 13.00 Plats: Samtalsrummet på Grimslövs flkhögskla Närvarande ledamöter: Göran Giselssn (m) rdf RsMarie Jönssn

Läs mer

Verksamhetsplan år 2015-2016 Bröstcancerföreningen Amazona i Stockholms län

Verksamhetsplan år 2015-2016 Bröstcancerföreningen Amazona i Stockholms län Bröstcancerföreningen Amazna i Stckhlms län Krtfattad beskrivning av föreningens verksamhet: BCF Amazna är en ideell förening vars främsta uppgift är att stödja bröstcancerpererade kvinnr i Stckhlms län

Läs mer

Kap 2 skollagen, elevhälsa

Kap 2 skollagen, elevhälsa II'DI... SALA ~ KOMMUN Bilaga 1 till KHR111116prt Kap 2 skllagen, elevhälsa Elevhälsans mfattning För eleverna i förskleklassen, grundsklan, grundsärsklan, samesklan, specialsklan, gymnasiesklan ch gymnasiesärsklan

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 För ett jämställt samhälle fritt från våld Ängelhlm 2016-01-18 SKYDDSJOURENS UTÅTRIKTADE VERKSAMHET 4 INFORMATIONSTRÄFFAR 4 NÄTVERKET KVINNOFRID I NORDVÄSTRA SKÅNE 4 FÖRETAGSDAGARNA

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15 KmBas-prjektet: utvärdering av utbildning Psykscialt arbete med inriktning mt bendestöd/sysselsättning 7,5 hp Ll Lebedinski 21-6-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material... 4 Bstödjare...

Läs mer

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen Prjektet Tbaksfri ungdm i Västra Götalandsreginen Sammanfattning Syfte ch metd Syftet med prjektet har varit att ge medarbetarna i Flktandvården Västra Götaland bättre förutsättningar att på ett effektivt

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 G= Malung-Sälens kmmun 1 Plats ch tid Beslutande Scialkntret, Mravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 Carina Albertssn (S), rdförande Brita Shlin (M), vice rdförande Birgitta Örjas (S) Jörgen Nrén (S) Britt-Marie

Läs mer

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015 Läs m Stiftelsen Skgssällskapets ch närstående stiftelsers anslag för frskning ch kunskapsutveckling, kmmunikatin ch kunskapsspridning; m ansökan, granskning av ansökningar ch kmmunikatin kpplad till prjekten.

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Statens museer för världskultur 2015-12-21 Dnr 467/2015 DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Plan för digitalisering av Världskulturmuseernas samlingar Södra vägen 54 Bx 5306, 402 27 Götebrg Telefn: 010-456 11

Läs mer

Verksamhetshandbok. Gamlakarleby Idrottsförening rf. Friidrottssektionen

Verksamhetshandbok. Gamlakarleby Idrottsförening rf. Friidrottssektionen Verksamhetshandbk Gamlakarleby Idrttsförening rf. Friidrttssektinen Versin 1.0 20.06.2016 Verksamhetshandbk Versin 1.0 Gamlakarleby Idrttsförening rf. Friidrttssektinen 20.6.2016 Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik Vimmerby 1(On1ffiUn Kmmunens revisrer 2011-12-09 Knununstyrelsen,7Knununfullmäktiges presidium I 2~11 ]2 1 O JI1{,dtJ/J i/)j fr 6(tJ//3~ l Gran kning av prjektet: Etablering aven nd för utmhu pedaggik

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Nyheter och ändringar i Adela Gymnasieskola 4.2.0

Nyheter och ändringar i Adela Gymnasieskola 4.2.0 Nyheter ch ändringar i Adela Gymnasieskla 4.2.0 Publicerad 2012-05-03 Tersus Sklsystem AB Lilla Nygatan 2, 411 08 Götebrg Tel: 031-85 70 50 Förändringar vid betygshantering Adela är nu uppdaterat ch följer

Läs mer

ETT NAMN, TRE VERKSAMHETER, TRE MODELLER

ETT NAMN, TRE VERKSAMHETER, TRE MODELLER NHP-SATSNINGEN ETT NAMN, TRE VERKSAMHETER, TRE MODELLER Utvärdering av en riktad satsning i Västerbtten för att stärka arbetet med psykiatriska patienter i primärvården ch i kmmunerna Scialpsykiatriskt

Läs mer

Vi kan skapa 100000 nya jobb i Sverige

Vi kan skapa 100000 nya jobb i Sverige Vi kan skapa 100000 nya jbb i Sverige (Tni anmärkning: varför redgör man inte vart årligen 5 miljarder tar vägen sm branschen erhåller från skattebetalarna ch via EU sm ckså är våra pengar) Det påstådda

Läs mer

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning Kravspecifikatin / Uppdragsbeskrivning Prjektledare / Utvecklare Knsulttjänst för prjektledning ch kmpetensförstärkning i Sametingets IT Utvecklingsprjekt Bakgrund Sametinget bedriver några starkt utvecklingsinriktade

Läs mer

Resultat Introduktionsprogrammet, IM, Sandvikens gymnasieskola, våren 2013

Resultat Introduktionsprogrammet, IM, Sandvikens gymnasieskola, våren 2013 2013-04-09 KUN2013/91 Resultat Intrduktinsprgrammet, IM, Sandvikens gymnasieskla, våren 2013 2012: 118 (av 224 enligt prcapita 6/3) elever svarade på enkäten, dvs 53 %, 53 flickr ch 65 pjkar ch 2 sm inte

Läs mer

En rapport om villkor för bemannings anställda

En rapport om villkor för bemannings anställda www.svensktnaringsliv.se maj 2013 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Är framtiden vår? En rapport om villkor för bemannings anställda på en Kartläggning bland Linné studenter i Kalmar

Läs mer

SLUTRAPPORT. Utredning om Mårtensbro och Sökövikens skolors framtida förvaltning. Februari 2015

SLUTRAPPORT. Utredning om Mårtensbro och Sökövikens skolors framtida förvaltning. Februari 2015 Utredning m Mårtensbr ch Sökövikens sklrs framtida förvaltning SLUTRAPPORT Februari 2015 Målet är att skapa en fungerande ledningsstruktur ch en mdell för den svenskspråkiga grundläggande utbildningen

Läs mer

Fältmeddelande (återkallelse)

Fältmeddelande (återkallelse) Kundkdnummer: «Custmer_Cde» «CUSTOMER_NAME» «ADDRESS» «CITY», «STATE», «CODE» «COUNTRY» Till: Riskansvariga Till: Referens: Fältmeddelande (återkallelse) 2921578: 2921578-7/29/2011-001-C 29 juli 2011 Riskansvariga,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Vuxenutbildningsavdelningen S SID 1 (13) 2011-04-20 Kvalitetsredvisning Läsåret 2010/2011 Anrdnare ABF Stckhlm Vux Inledning ABF Stckhlm har sedan 2003 genmfört vuxenutbildning på grundläggande - ch gymnasial

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center Patientsäkerhetsberättelse 2013 Stckhlm Spine Center Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET 3 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING

Läs mer

Barn och Fritidsprogrammet. Addisons Sjukdom. Projektarbete 2008/2009. Carina Dahlgren & Bente Einarsson Marjianovic

Barn och Fritidsprogrammet. Addisons Sjukdom. Projektarbete 2008/2009. Carina Dahlgren & Bente Einarsson Marjianovic Författare Klass Barn ch Fritidsprgrammet Sandra Anderssn BF3D Addisns Sjukdm Prjektarbete 2008/2009 Ämne PA1201 Handledare Carina Dahlgren & Bente Einarssn Marjianvic Sammanfattning Jag har skrivit m

Läs mer

Utvärdering efter Svenska Cupen 3 hur vi ska arbeta framåt.

Utvärdering efter Svenska Cupen 3 hur vi ska arbeta framåt. Minnesanteckningar möte med tramplintekniska kmmittén Stckhlm lördagen den 5 mars (Nya) Idrttens Hus; Skansbrgatan 7 Skanstull Närvarande: Luise Nrdenberg (rdförande, vid tangenterna), Mats Göranssn, Thérèse

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Intrinsa 300 mikrogram/24 timmar depotplåster Testosteron

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Intrinsa 300 mikrogram/24 timmar depotplåster Testosteron BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Intrinsa 300 mikrgram/24 timmar deptplåster Teststern Läs nga igenm denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. - Spara denna infrmatin, du kan behöva

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6 Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,

Läs mer

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm.

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm. BOLLEBYGD Mycket liten kmmun i Västra Götaland, i närheten av Brås. 8,2 tusen inv., varav,3 tusen 65+ (6,2 %), därav 337 80+ (4, %). Andelen äldre ch äldre-äldre är ungefär sm genmsnittet för landet. Andelen

Läs mer

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för sklförvaltningen, Enköpings kmmun I min egenskap av rdförande i nämnden överför jag till dig sm förvaltningschef för sklförvaltningen

Läs mer

Validering av mätinstrument för anställningsbarhet - en förstudie

Validering av mätinstrument för anställningsbarhet - en förstudie Persnalvetarprgrammet Validering av mätinstrument för anställningsbarhet - en förstudie Författare Maria Malm, Linda Westling, Martin Westman ch Camilla Åström Maria Malm mariasusannamalm@gmail.cm Linda

Läs mer

Kvalitetsredovisning CVL Centrum för vuxnas lärande Perioden augusti 2012-juni 2013

Kvalitetsredovisning CVL Centrum för vuxnas lärande Perioden augusti 2012-juni 2013 Kvalitetsredvisning CVL Centrum för vuxnas lärande Periden augusti 2012-juni 2013 2013-06-25 Innehåll 1. Organisatin 4 1.1 Beskrivning av rganisatinen... 4 1.2 Sklledning... 4 1.3 Administratin ch vägledning...

Läs mer

GUIDE TILL BÄTTRE ALKOHOLVANOR

GUIDE TILL BÄTTRE ALKOHOLVANOR GUIDE TILL BÄTTRE ALKOHOLVANOR GUIDE TILL BÄTTRE ALKOHOLVANOR Alkhl förknippas fta med fest ch avkppling, men även med skam ch misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tr att

Läs mer