TILLSAMMANS INOM PSYKIATRIN

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TILLSAMMANS INOM PSYKIATRIN"

Transkript

1 TILLSAMMANS INOM PSYKIATRIN patienter ch persnal i samverkan Rapprt från ett delprjekt inm prgrammet Tillsammans, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län.

2 INNEHÅLL 1. Inledning s Tillsammans s Syfte ch värde s Metd s Deltagare s Prjektträffar s Teamets eget arbete s.4 3. Genmförande s Litteratur s Prjektträffar s Teamets eget arbete s.4 4. Resultat 1: In&Ut Tillsammans s Krtet s Innehåll s.5 5. Resultat 2: Teamets upplevelse av Tillsammans s.7 6. Uppföljning s.15 Bilaga 1 s.17 Bilaga 2 s.19 Bilaga 3 s. 22 Av Malin Skreding Hallgren utvecklingsledare, Qulturum TILLSAMMANS, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Sida 1

3 1. Inledning De senaste åren har en ny syn på patientens delaktighet i sin egen vård ch i vårdens utveckling etablerats. Det finns en ökad insikt m att patientens delaktighet leder till bättre kvalitet ch effektivitet med hänsyn till de behv sm finns. Sveriges kmmuner ch landsting fastslår i sitt psitinspapper m patient- ch brukarmedverkan (SKL, 2010) att patienten/brukarens egna upplevelser ch önskemål är en kunskapskälla sm ska vägas samman med frskningen ch den beprövade erfarenheten. Patienten/brukaren blir härmed en medskapare i utvecklingen av vård ch msrg. Den 1 januari 2011 trädde en ny patientsäkerhetslag i kraft (SFS 2010:659). Sm en av huvudpunkterna framhålls att patienter ch närstående ska på lika sätt uppmuntras till att invlvera sig i patientsäkerhetsarbetet (Scialstyrelsen). Hur ska då patienterna bjudas in ch känna sig välkmna att bli medskapare? Det handlar fta m en str kulturförändring både för patienterna själva ch vårdens medarbetare. Det är en utveckling sm sker steg för steg ch på väldigt lika sätt. 1.1 Tillsammans Ett knkret exempel på medskapande är Tillsammans-prgrammet, ett kncept sm tagits fram av Qulturum, utvecklingsenheten inm Landstinget i Jönköpings län. Tillsammans handlar m att utveckla det vardagsnära förbättringsarbetet på en enhet, med förbättringsteam sm innehåller både persnal ch patienter. Patienternas perspektiv ch synpunkter är minst lika viktiga sm persnalens för att välja ut ett förbättringsmråde, planera ch genmföra tester samt analysera resultaten. Det första delprjektet av Tillsammans genmfördes våren 2010, med tre deltagande team från IVA, akutvården samt dialysen på Länssjukhuset Ryhv i Jönköping. Det andra delprjektet genmfördes våren 2011, med ett deltagande team från avdelning H, psykiatriska kliniken, Länssjukhuset Ryhv. Det är detta andra delprjekt sm beskrivs i denna rapprt, med fkus på teamets prcess ch deltagarnas egna upplevelser av prgrammet. 1.2 Syfte ch värde Syftet med Tillsammans-prgrammet är att aktivt ta vara på patienter ch närståendes erfarenheter ch kunskap i vårdens utvecklings- ch patientsäkerhetsarbete. Detta innebär bland annat att ta fram mdeller för att öka patientens/närståendes invlvering i sin egen vård ch i utvecklingen av vården, samt utveckla nya arbetssätt ch en kultur där patienter ch närståendes upplevelser tas till vara på ett bättre sätt. Värdet av ett prgram sm Tillsammans kan uttryckas både ur ett verksamhets- ch ur ett persnligt perspektiv: Dels bidrar teamets medlemmar till att utveckla vården ch därmed skapa värde för alla patienter, med hjälp av sina erfarenheter ch synpunkter. Dels innebär deltagandet en persnlig utveckling, där inte minst patientrepresentanterna får uppleva att deras erfarenheter är värdefulla. Därmed kan även svåra upplevelser få en mening ch betydelse för framtiden, vilket kan vara TILLSAMMANS, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Sida 2

4 stärkande för självkänslan. Den persnliga resan uttrycks på ett tydligt ch berörande sätt av en av patientrepresentanterna i psykiatrins Tillsammans-team: I ch med min sjukdm, depressin, ch vad den för med sig, har jag tänkt att jag inte har någt att bidra med. Nu har jag lärt mig att jag har någt att bidra med, utifrån mina erfarenheter. Jag har känt att mina erfarenheter betyder någt ch det har stärkt mig. Jag har upplevt att jag inte blivit tagen på allvar tidigare. Men här i Tillsammans har de varit tacksamma för mina synpunkter. Det är gtt att uppleva! 2. Metd Tillsammans-prjektet inm psykiatrin startade i februari 2011 ch pågick fram till mitten av maj I prjektet ingick fyra prjektträffar, teamets eget arbete mellan dessa träffar samt en presentatin på Landstingets årliga inspiratinsknferens Utvecklingskraft i maj Deltagare Teamet bestd av en sjuksköterska från avdelning H samt tre persner med patienterfarenhet, med stöd av en sjuksköterskestudent på praktik, verksamhetsutvecklare samt biträdande verksamhetschef på psykiatriska kliniken. Prjektledare var två utvecklingsledare från Qulturum samt en utbildningsledare från Jönköpings sjukvårdsmråde. Team: Anna-Karin Rigar Cnny Ström Annika Hammarstrand Jaana Karjalainen Stödfunktiner: Maria Nilssn Karin Skg Christina Edekling Prjektledare: Malin Skreding Hallgren Ann-Margreth Kvarnefrs Anita Hegestrand Magnussn sjuksköterska, psykiatriska kliniken, Ryhv egen erfarenhet av psykiatrisk vård egen erfarenhet av psykiatrisk vård egen erfarenhet av psykiatrisk vård sjuksköterskestudent, Hälshögsklan i Jönköping verksamhetsutvecklare, psykiatriska kliniken, Ryhv biträdande verksamhetschef, psykiatriska kliniken, Ryhv utvecklingsledare, Qulturum utvecklingsledare, Qulturum utbildningsledare, Patientinfrmatin, Ryhv 2.2 Prjektträffar De fyra prjektträffarna ägde rum 8/2, 9/3, 13/4 samt Utvecklingskraft 10/ Prjektledarna ansvarade för dessa träffar sm innehöll föreläsningar, reflektin ch handledning (se 3. Genmförande). Dialgen med patientdeltagarna fick ta strt utrymme, för att öka förståelsen kring erfarenheterna av att vara patient inm den psykiatriska vården. TILLSAMMANS, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Sida 3

5 2.3 Teamets eget arbete Teamet träffades cirka fem timmar per vecka under prjekttiden för att arbeta med sitt förbättringsmråde (se 3. Genmförande). 3. Genmförande 3.1 Litteratur För att kmma igång med själva tankeprcessen lästes reflektinsbken Smaken av vatten en antlgi m gd vård, bemötande ch etik (Qulturum, 2008), med efterföljande diskussin. Sm stöd i prcessen användes även bken Hälspedaggik för vårdare ch brukare i samarbete (av Egn H Vifladt, Liv Hpen ch Anne-Marie Landtblm, ABF, 2010). 3.2 Prjektträffar I planeringen av prjektet utgick prjektledarna från att flera team skulle delta, även från smatiken. Innehållet på prjektträffarna skulle därför passa både smatiken ch psykiatrin. Av lika anledningar var det endast teamet från psykiatrin sm hade möjlighet att delta, när prjektet startade. En del av den ursprungliga planeringen behölls, andra delar anpassades till teamets behv. På träff 1 var temat att presentera prjektet samt fånga förväntningar, föreställningar ch farhågr bland deltagarna. Detta gjrdes genm att använda metden Tänkarhattar (av Edward de Bn), sm ger utrymme att fånga lika perspektiv av en fråga. Deltagarna fick reflektera kring begreppet patientinvlvering (se bilaga 1). Hemuppgiften till träff 2 var att definiera ett förbättringsmråde att arbeta vidare med. Vid träff 2 var temat Prcesser ch flöden inm vården. Deltagarna fick ta del av en mdell för prcessbeskrivning sm används inm några av Qulturums andra prgram. På denna träff deltg även en persn med patienterfarenhet sm skrivit en reflektinsbk ch sm kunde berätta m vikten av att bidra ch berätta m sina erfarenheter. Vid träff 3 fick prgrammet besök av två representanter från Midhagens öppenvårdsmttagning, Nrra Stckhlms Psykiatri, sm berättade m sitt arbete med brukarmedverkan ch visade strt intresse för teamets arbete. Träff 4 ägnades dels åt att förbereda presentatinen på Utvecklingskraft ch dels åt att summera prjektet. 3.3 Teamets eget arbete Teamet träffades varje vecka ch utbytte erfarenheter ch kunskap genm diskussiner. En gemensam erfarenhet i gruppen var bristande bemötande i samband med in- eller utskrivning (eller ibland både ch). Gruppens mål blev därför att lägga betning på persnalens bemötande gentemt patienter vid in- ch utskrivning. Detta för att möjliggöra patientens inverkan på innehållet av sin vårdtid samt erhålla den infrmatin sm han/hn har rätt till. Den knkreta förbättringsåtgärden blev att ta fram en checklista för in- ch utskrivning av patienter. TILLSAMMANS, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Sida 4

6 För att ta fram ett förbättringsprjekt inm mrådet bemötande, använde teamet de Bns tänkarhattar igen (se bilaga 2). Även det knkreta förbättringsarbetet checklistan/in- ch utkrtet analyserades med hjälp av tänkarhattarna (se bilaga 3). 4. Resultat 1: In&Ut Tillsammans Checklistan utfrmades sm ett laminerat krt, In&Ut Tillsammans, sm persnalen kan bära med sig i fickan, med punkter på mråden sm bör tas upp vid in- ch utskrivning. Krtets strlek anpassades efter persnalens strlek på bröstficka. Teamet sammanställde även en utförlig manual till krtet, sm publicerades på klinikens intranätsida. Punkterna på krtet ch innehållet i manualen tgs fram av teamet, med utgångspunkt från patienternas erfarenheter ch synpunkter, befintliga infrmatinsbrschyrer samt befintlig persnalinfrmatin. 4.1 Krtet 4.2 Innehåll INSKRIVNING Välkmmen hit! presentatin av persnal ch välkmmen till avdelningen Avdelningen presentera avdelningen, måltider, rökning ch eventuella tider för rökning, duschslang, m det finns behv av nya sängkläder/handdukar TILLSAMMANS, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Sida 5

7 Tillsynsgrad, genmgång av persnliga tillhörigheter vad innebär det att ha lika tillsyns grader, när man får lämna avdelningen ch vad sm menas med infrmerad anhörig. Prvtagning ch läkarsamtal rutin bldprver, längd, vikt, temp, bldtryck, puls. Infrmera m övervakning vid urinprv m sådant är aktuell. Läkarsamtal skall alltid ske inm 24 timmar efter inläggning, vanligtvis sker det av avdelningsläkaren, presentera läkaren vid namn. Infrmera m att det inte går att ange någn exakt tidpunkt. Förväntningar på patienten ex. klädsel på avdelningen, tillhörigheter sm får plats i garderben (ifall patienten behöver byta rum vid permissin). Att de inlagda inte använder egen tändare att det finns väggfast tändare på väggen på rök altan/balkng alt. persnal med tillgång till tändare. Dygnsrytm ch ungefärliga förhållningstider på avdelningen. Vid önskemål m permissin försöka säga till i så gd tid sm möjligt, för att hinna samtala med läkare innan första nattpermissinen. Patientens förväntningar ch Vård- ch behandlingsplan Patientens förväntningar ch föreställningar m vårdtiden/avdelningen ch tidigare erfarenheter. Berätta att alla patienter vård planeras ch att i de fall där patienten har en etablerad öppenvårdskntakt kmmer de kntaktas för att frtsätta deras planering. Krt m tanken med det ch att ytterligare infrmatin kmmer. En del avdelningar använder sig av ett hjälpredskap när det gäller planering av vårdtiden, Kmpassen. Besökstider, aktiviteter Infrmera m besökstider. Att det finns möjlighet att köpa fika för anhöriga på avdelningen. Infrmera m att det finns ett besöksrum. Berätta m eventuella aktiviteter tillgång till böcker ch tidningar, pussel ch spel. De avdelningar sm arbetar med patientutbildning, veckans tema samt dagliga prmenader infrmerar m det. Vill patienten spela musik finns det på vissa avdelningar ett musikrum med stere ch pian. Det finns ett sjukhusbiblitek där man kan låna böcker ch avdelningen har tillgång till ett mtinsrum. Plicy gällande datr, mbiltelefn eller annan media Infrmera patienten m att de får ha mbiltelefnen påslagen men på ljudlös inställning ch att de får samtala inne på rummet ch inte på de gemensamma ytrna. Det är förbjudet att ftgrafera inne på avdelningen. Datr får tas med till avdelningen ch det kan krävas extra utrustning för att kmma åt det trådlösa nätverket berende på datrmdell. Ljudnivån på den media sm brukas inne på rummen måste ta hänsyn till de andra medpatienterna ch eventuell rumskamrat. Det är avdelningens rdningsregler sm gäller. Frågr? Har du några frågr sm jag kan svara på just nu? Om inte så är det bara att säga till någn i persnalen så hjälper vi dig. Hänvisa till eventuell infrmatinspärm m avdelningen. UTSKRIVNING Nuvarande mående Hur mår du nu? Vad tänker du det närmaste ch hur tar du dig hem? Bra att tänka på - Kan t.ex. vara vikten av dagsljus, mtin, dygnsrytm, regelbundna måltider ch nggrann munvård (eftersm en del läkemedel ger muntrrhet). TILLSAMMANS, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Sida 6

8 Kntakt vid försämring upplys m eller ring 1177 till sjukvårdsrådgivningen, psykakuten, vårdcentralen, kmmande öppenvårdskntakt eller vårdjuren. Vårdjuren I de fall patienten överrapprterats till psykiatriska vårdjuren för krtare insats/uppföljning ge infrmatin. Upprepa vårdjurens uppdrag gällande patienten ch hur patienten kmmer i kntakt med dem d.v.s. telefnnummer sm alltid kpplas vidare till mbiltelefn ch telefntider 08:00-22:00. Mina vårdkntakter sm finns att tillgå via nätet där man kan samla sina vårdkntakter, avbka tider, beställa jurnalkpir samt skapa en kalender. Du kan även se vilka aktuella recept sm finns, deras giltighetstid samt högkstnadsskydd för läkemedlen ch antalet uttag. Andra funktiner är under uppbyggnad. För att kunna använda Mina vårdkntakter sm är länkade på vårdcentralernas samt sjukhusen ch flktandvårdens hemsidr behöver du ett persnligt knt. För att lgga in krävs antingen e-legitimatin eller engångskder sm erhålls via sms. Uppföljning Be patienten upprepa när den planerade uppföljningen är, till vem ch varför. Föreningar Hänvisa till kmmunen sm kan ltsa patienten vidare till lämpliga föreningar, eller (Natinell Samverkan för Psykisk Hälsa) där kan man hitta lika lkala ch rikstäckande rganisatiner sm ex. RSMH (Riksrganisatinen för Scial ch Mental hälsa) sm har mycket verksamhet i Jönköping. (Enkät) Ibland kmmer enkät delas ut sm patienten frivilligt ch annymt får fylla i m vårdtiden på avdelningen. Summering Ibland kan en krt summering av vårdtiden ch planering efter inläggningen vara till nytta för patienten. Frågr, funderingar Fråga patienten m det finns några frågr eller funderingar. Ta hand m dig & Lycka till! - Om möjligt ge patienten en klapp eller en kram! 5. Resultat 2: Teamets upplevelse av Tillsammans När prjekttiden var över, intervjuades de fyra deltagarna i teamet m sina upplevelser av att ha deltagit i Tillsammans-prgrammet. Nedan följer en sammanställning av svaren, samt förtydligande citat, under respektive fråga. Intervjupersnernas namn redvisas inte i svaren. Däremt hänvisar patientrepresentanterna ibland till persnalrepresentanten, vars förnamn då framkmmer. 1. Hur km du med i prjektet Tillsammans? De tre teammedlemmarna med patienterfarenhet rekryterades på lika sätt. Två av dem är aktiva i föreningen RSMH, sm har ett etablerat samarbete med psykiatriska kliniken. Den tredje hade synpunkter på sin arbetsrehabilitering ch träffade i samband med det klinikens verksamhetsutvecklare, sm frågade m hn ville delta i Tillsammans-prjektet. TILLSAMMANS, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Sida 7

9 Teamets persnalrepresentant blev tillfrågad av sin vårdenhetschef m hn ville delta i prjektet. Det ville jag gärna. Jag kände att det var ett privilegium att få göra någt riktigt bra av någt nytt. 2. Vad hade du för tankar m prjektet innan det startade? Farhågr, föreställningar, förväntningar? Flera av deltagarna hade både psitiva förväntningar ch farhågr inför prjektet. Deltagarna med patienterfarenhet undrade hur deras synpunkter skulle tas emt av persnalen ch prjektledarna. Det gav en chans att få hjälpa till ch förbättra vården. Men m de skulle lyssna visste jag ju inte. Det var rligt att vi skulle vara flera tillsammans. Eftersm jag har sett ch hört mycket sm är galet, var det här en chans att öppna munnen. Att få säga till, så att flk lyssnar. Jag tyckte att det lät intressant ch såg det sm en möjlighet att påverka. Mina erfarenheter fick någt slags mening. Men jag var skitskraj innan. Jag visste inte hur det skulle bli att möta persnal, m de skulle ta emt det eller ej. Jag var rädd att jag inte skulle kunna vara knstruktiv själv. Ville de verkligen få synpunkter ch göra förbättringar? Persnalrepresentanten befann sig i en speciell situatin. Dels var hn ensam persnalrepresentant, dels har hn egen erfarenhet av att vara patient ch dels var hn relativt ny sm sjuksköterska (två års yrkeserfarenhet). Inför prjektstarten funderade hn både på hur patientrepresentanterna skulle förhålla sig till henne ch hur arbetet skulle tas emt på avdelningen. Jag var ckså lite rlig för persnalkulturen, att de andra inte skulle ta detta till sig, ch för hur patienterna skulle vara. De kanske skulle vara arga ch missnöjda, ch så skulle jag vara ensam persnalrepresentant Så jag var rädd för att jag skulle behöva försvara beteenden ch händelser sm de utsatts för. Jag ville ju kunna vara ljal mt mina klleger, det är mänskligt att göra fel. En viktig förberedelse blev att teamet hade en första träff före första prjektträffen. Där kunde de dela sina farhågr ch förväntningar ch börja bygga tillit inm gruppen. Vi var överens m att vi inte visste vad sm förväntades av ss. Så småningm började alla öppna sig ch den största rn försvann. 3. Hur skulle du vilja beskriva din upplevelse av prjektets prcess? Alla i teamet har upplevt prcessen sm mycket psitiv. Persnerna med patienterfarenhet upplevde stärkt självkänsla av att bli lyssnade på ch märka att deras erfarenheter kunde bidra till förbättringar i vården. De upplevde ckså en str trygghet inm teamet. Jag var skraj från början. Hur skulle jag kunna bidra? Men jag tyckte att jag hade saker att bidra med ch fick bra respns på vad jag varit med m. Jag har blivit lyft av det. Och jag har klarat av det, ch alla redvisningar! Ibland bara ska man klara saker. Jag har kunnat bidra mer än jag trdde att jag skulle klara. Men det har inte bara varit lätt. Redvisningen på Utvecklingskraft var en väldig urladdning. Men det är inte alltid det sm är lättast sm är bäst. Och jag har inte känt någn press utifrån, bara inifrån. TILLSAMMANS, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Sida 8

10 Jag tycker att man har kmmit långt i sig själv: känner sig bättre själv i sin status ch vågar öppna munnen ch berätta. Och allt detta tack vare dessa människr! I andra sammanhang, sm RSMH, ger jag mycket. Det blir tröttande till slut. Men i den här gruppen så får jag mycket. Jag har varit glad hela tiden, har känt att det har hänt någt i mig. Man har fått lära sig väldigt mycket ch fått insyn i vården. Jag pratar mycket med andra ch drar paralleller till min egen upplevelse. Man kmmer åt brännande punkter. Jag har gruppen sm stöd. Det är lättare att berätta för varandra här. Det var intressant hela tiden ch givande på alla sätt Vi fann varandra i gruppen. Det var en lagm str grupp. Förutm möjligheten att föra fram egna synpunkter, fick deltagarna med patienterfarenhet nya perspektiv på hur persnalen kan uppleva sin rll i vårdarbetet: Jag har mer öppna ögn i vården nu. Jag lyssnar mer, ser lika situatiner. Innan gick jag ng mer till attack när någt kändes fel, men nu analyserar jag mer. Det kan ju ber på lika saker m någt blir fel. Jag har fått en ny förståelse för persnalens sida. Jag har aldrig varit helt svart i min syn på vården. Jag vet inte m jag har annan syn på persnalen, men det finns en glädje i att det verkar sm att det förändras. Det finns nya människr sm Anna- Karin, sm är taggade ch patientfkuserade. Och det finns många andra sm vill utveckla ch förändra. Det känner jag en glädje över! Jag förstår att man (sm persnal) kan ha en dålig dag, men jag tycker att det går ut över patienterna för mycket. Man är skör när man är dålig. Man ska inte behöva ta det. Jag tycker att man sm patient ska kunna ställa vissa krav. Det sm är jbbigt får de ta med sina arbetskamrater. Persnalrepresentanten upplevde att det låg på henne att hålla ihp gruppen ch driva på arbetet. Hn saknade ibland en kllega i teamet. Det var viktigt för mig att vi presterade någt. Det kanske inte var lika viktigt för dem (patienterna). Jag blev lite ensam i att driva på, även m de förstås bidrg. Jag har inte riktigt haft någt bllplank. Sedan berr det ju helt på vilka persner sm finns med. Det funkade bra ändå. Men jag skulle inte rekmmendera att man är ensam persnal i teamet. Under den första delen av prjekttiden deltg en sjuksköterskestudent i arbetet, vilket var psitivt både för prcessen ch för förståelsen av patientinvlvering, menade persnalrepresentanten: Om vi kan få studenterna att se vikten av det här, är mycket vunnet. De är ju framtiden! 4. Hur upplevde du prjektträffarna? Deltagarna tyckte att prjektträffarna kmpletterade det egna arbetet bra. De bidrg till avstämning, påfyllnad av kunskap ch energi samt vägledning. Även här upplevde deltagarna att de kände sig trygga ch bekräftade. Prjektträffarna var intressanta ch inspirerande. De hjälpte ss i vår lilla grupp. De lika träffarna kmpletterade varandra. TILLSAMMANS, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Sida 9

11 Jag tycker att de gav kött på benen ch en klapp på axeln. Man blir stlt! Vi betyder ng en hel del. Vi har mött bra människr, sm är engagerade ch har visat att det vi gör betyder någt. Det har sprrat mig ch gjrt att det känts ännu rligare. Det är inga sm har kmmenderat ss, utan vi har varit sm en str familj. Anna-Karin (sjuksköterskan) har strukturerat våra träffar. Det har hjälpt ss framåt. Ni (prjektledare) hade kll på vad vi gjrde. Det var en trygghet för ss. Det var bra att få prata med prjektledarna. Och bra att det var så pass långa pass (tre timmar) med fikapaus, så att småpratet km fram. Det kändes välkmnande ch tryggt. Det var ju faktiskt ett privilegium att det bara var vårt team sm var med. Det gjrde att även prjektträffarna kändes intima. Persnalrepresentanten tyckte att prjektträffarna var värdefulla, men att det blev tydligt i efterhand. Just på träffarna tänkte jag kmmer det här att hjälpa ss just nu? Vad har vi för nytta av detta?. Prjektledarna var ju inte heller beredda på att det bara skulle vara psykiatrin i prjektet, ch vad de skulle fylla prjektträffarna med utifrån det. Men träffarna blev värdefulla ändå. De blev en paus i prjektarbetet ch gav ss mer inspiratin ch mtivatin. Särskilt bra var delarna m prcesser, Trent ch besöket från Stckhlm. Det var i samtalet med de från Stckhlm sm vi km på att vi skulle lägga till Lycka till på krtet. Även en av patientrepresentanterna nämner besöket från psykiatrin i Stckhlm sm särskilt värdefullt. Besökarna från Stckhlm km med synpunkter, sm var bra. Bra att de km från psykiatrin. Det gav mycket. 5. Vad hjälpte dig i prcessen? Tryggheten inm både teamet ch prjektet i sig var ett strt stöd för patientrepresentanterna ch en förutsättning för att de skulle kunna ch vilja bidra med sina erfarenheter. Det upplevdes ckså viktigt att ha gtt m tid, både för varandra ch för arbetet i sig. Vi fann varandra i gruppen, det var en bra persnkemi. Jag kände mig trygg. Det är lättare att öppna sig ch kmma med egna erfarenheter då. Det är svårt att prata m erfarenheter m man inte känner sig trygg. Det är kanske extra viktigt inm psykiatrin. Alla var på samma nivå. Alla synpunkter räknades, det var ett öppet klimat. Huvudanledningen till att jag vågade bidra var att det kändes tryggt. Och att det jag sa mttgs psitivt. Det var inga påhpp, utan knstruktivt. Och ändå fanns det gtt m tid för att bry ss m varandra. Mina egna erfarenheter hjälpte mig. Jag kände att jag hade någt att framföra. Jag har gått i många år ch samlat på mig mycket inmbrds. Nu fick jag möjlighet att ta fram det jag tänkte på. TILLSAMMANS, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Sida 10

12 Det var bra att vi hade många egna träffar ckså, det blev inte så stressigt. Anna-Karin hade strukturen. Det gav mycket, man hann tänka. Vi sågs cirka en gång/vecka. Det var bra. Går det för lång tid är det lätt att det kmmer upp andra grejr. Det här var inrutat ch bra. Vi satte igång direkt efter varje strträff. Det var bra att ha så gd tid på sig. Strträffarna blev hållpunkter. 6. Vad saknade du i prcessen? Två av patientrepresentanterna uttrycker att närstående-/anhörigperspektivet saknades i teamet. Jag trr att vi hade fått fler ch bredare synpunkter m vi hade haft anhöriga med. Ett anhörigperspektiv vre ett kmplement. Närstående har ju inte erfarenhet av att vara inlagda. Men de har annan kunskap sm kan vara viktig. Persnalrepresentanten upplever att hn stundtals saknade stöd ch tid för arbetet med Tillsammans. Hennes chefer deltg inte lika aktivt i arbetet sm hn hade förväntat sig ch kllegerna var inte alltid förstående för den tid sm arbetet med Tillsammans krävde. Detta, inklusive respekten för de övriga teammedlemmarnas behv, gjrde att en str del av arbetet utfördes på hennes fritid. Jag har gjrt jättemycket jbb hemma. Jag hade inte riktigt möjlighet att göra det på jbbet. Det var fel miljö att sitta ch skriva i. Nästan alla teamträffar skedde ckså på egen tid. Jag kände att jag ville möta patientrepresentanterna när de kunde, inte när det passade mig. De fick styra hur mycket vi skulle träffas. Så det har tagit mycket av min egen tid. Men det var värt detta när man märker att man gör någt bra, sm gör skillnad. Och jag visste ju att det var en tidsbestämd perid. 7. Har du känt dig delaktig i prjektet? Alla i teamet känner sig delaktiga i prjektet. De tg lika rller under arbetets gång ch kände sig trygga i prcessen. Patientrepresentanter: I början höll jag ng en låg prfil. Men sen var det ng jag sm tyckte mest, eftersm jag hade färskast erfarenheter. Jag kände att jag kunde dela med mig av mina erfarenheter. Jag var delaktig när jag ville, även när jag inte sa någt. Jag kände mig trygg i det ckså. Persnalrepresentanten: Jag blev den drivande kraften. Det kändes inte självklart först. I början trdde jag att jag skulle få en birll, men jag fick istället huvudrllen. Men jag kände att jag kunde axla det. 8. Hur fungerade samarbetet i gruppen? Patientrepresentanterna uttrycker att samarbetet i gruppen fungerade mycket bra. Persnalrepresentanten återkmmer till sin rll sm den drivande kraften i arbetet: TILLSAMMANS, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Sida 11

13 Jag styrde arbetet mt ett visst håll för att kmma framåt. Patientrepresentanterna bidrg med synpunkter. Jag fick dra ner deras visiner lite för att få fram hur vi skulle kunna göra någt praktiskt. Men alla rd (på krtet) är deras, min rll var att anteckna ch strukturera. Fast en sak sm jag lyfte fram var delen m genmgång av persnliga saker. Det var viktigt för mig av egen erfarenhet. 9. Hur pass delaktig känner du dig i det färdiga resultatet? Alla i teamet känner sig delaktiga i det färdiga resultatet. Det var persnalrepresentanten sm föreslg att de skulle skapa ett krt, men innehållet har hela teamet arbetat fram. Persnalrepresentanten: Det kändes viktigt att det blev någt synligt av det sm patienterna bidrg med, när de ställde upp med sina erfarenheter. Så jag föreslg att vi skulle göra krtet. Patientrepresentanter: Jag kände mig delaktig. Vi har resnerat ss fram till det här med krten. Det kan aldrig bli 100 prcent. Vi har bllat ch kmmit med kmmentarer. Anna-Karin har ändrat m det är någt vi tycker. Anna-Karin har gjrt det största jbbet. När det färdiga krtet km från tryckeriet, blev teammedlemmarna väldigt besvikna. Det såg inte ut sm de hade tänkt sig. Persnalrepresentanten stred för att göra ett nytt försök med ett annat tryckeri ch fick klartecken från sin ledning: Det var viktigt att krtet blev fint, efter allt arbete vi lagt ner. Första tryckningen av det var inte kej. Det kändes respektlöst mt den tid vi lagt ner, så jag ville trycka m det ch fick respns från ledningen. När det tagit så mycket tid ch kraft, är det viktigt att resultatet blir bra. Jag ville inte presentera någt halvdant. Patientrepresentant: Det hade inte känts prffsigt m inte krten hade blivit bra. Men det blev bra. Jag kände att jag kunde bidra till innehållet, vi km fram till det tillsammans. 10. Är du nöjd med det färdiga resultatet? Teammedlemmarna är nöjda med det färdiga resultatet. Patientrepresentant: Just det här att det här har vi gjrt, det blev en knkret grej. Samma persn har även tankar kring hur resultatet kan utvecklas: Det km upp en fråga när vi presenterade prjektet, m det bara är persnalen sm ska ha krtet. Det skulle ckså kunna vara en checklista för vad man ska få reda på sm patient. Jag är glad för att vi har kmmit fram till det här, men trr att det kan utvecklas ännu mer. För mig är det viktigt att patienten har tillgång till infrmatin. Det är ett sätt att ta patienterna på allvar! Till exempel m hjälpmedel sm finns. Men jag är abslut ckså nöjd med vad vi åstadkmmit. TILLSAMMANS, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Sida 12

14 11. Vad har du för tankar m prjektet Tillsammans efteråt? Patientrepresentanterna upplever att de bidragit till starten på en kulturförändring på psykiatriska kliniken en ny kultur, där patienternas synpunkter värderas ch tas tillvara ännu mer: Jag trr att det har hänt grejer hs cheferna: Det har blivit en större medvetenhet ch ödmjukhet inför att vi (patienter) kan förbättra verksamheten. Hppas att det frtsätter. Jag har sagt till chefen att m ni behöver mig så ring. Jag hppas att de bygger vidare på att lyssna på patienterna. Även när man pratar med läkarna så tycker jag att det är en förändring. Tidigare, när jag påpekade någt, så var det så måste vi ha det. Nu får jag höra givetvis måste vi förändra det. Även verksamhetschefen är väldigt psitiv ch signalerar att han vill ta detta till sig. Det blev jättebra. Det känns sm att vi verkligen åstadkmmit någt ch det kanske blir en frtsättning. Vi har fått bra respns ch jag hörde att vi fick beröm när krtet presenterades på ett möte. Persnalrepresentanten tycker att prjektet har gett henne en ny syn på patienternas upplevelser: Det har vidgat mina vyer, jag har blivit ännu bättre på att se patientens perspektiv. Jag har fått bearbeta mina egna fördmar. Dck finns det mycket kvar att göra, påpekar en av patientrepresentanterna: Jag trr att det finns fler än en på avdelningarna sm tycker ska det här vara någt. De ska inte tvinga på någn avdelning att använda krtet. Men jag ser prblem med dem sm jbbat länge, jag är rädd att de inte kmmer att använda det. Men jag hppas att de anstränger sig för att utvärdera det. Och det är verkligen viktigt att man trycker på hur viktigt det är med infrmatin till patienterna. 12. Vad har du lärt dig av prjektet Tillsammans? Alla tre patientrepresentanter berättar m sin persnliga utveckling genm prjekttiden. För en av dem är detta första gången hn känt att hn kan bidra med någt trts, eller snarare tack vare, sin sjukdmshistria: I ch med min sjukdm, depressin, ch vad den för med sig, har jag tänkt att jag inte har någt att bidra med. Nu har jag lärt mig att jag har någt att bidra med, utifrån mina erfarenheter. Jag har känt att mina erfarenheter betyder någt ch det har stärkt mig. En patientrepresentant refererar till teammedlemmarnas lika bakgrund ch sina farhågr inför hur detta skulle påverka samarbetet: Jag har lärt mig att man kan samarbeta trts att man har så lika bakgrund. Vi fann varandra ändå. Vi var tre lika brukare med lika livshistrier ch så Anna-Karin sm representerade branschen. Och trts att vi hade lika åldrar gick det bra. Hn har ckså fått nya perspektiv på möjligheten att påverka vården: Jag har lärt mig att vi med våra erfarenheter kunnat peka på saker sm är lätta att ändra på. Jag trr att det blir lättare att peka på sådana saker i framtiden. Det här är ett väldigt knkret sätt att påverka. TILLSAMMANS, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Sida 13

15 En patientrepresentant upplever det sm psitivt att representera sig själv, istället för att agera föreningsföreträdare i kntakten med vården: Jag har varit mer mig själv i den här gruppen. Jag har varit på många möten under alla år ch följt arbetet ch förändringarna inm psykiatrin. Det har gått framåt. Men då har jag följt det utifrån föreningens perspektiv. Persnalrepresentanten har fått inblick i hur stödet till psykiskt sjuka fungerar i vardagen, utanför sjukhusets väggar. Hn skulle vilja se en tydligare samverkan mellan kmmun ch landsting för att möta patienternas behv: Jag har fått insikt i hur mycket hjälp det finns för psykiskt sjuka. Man får bra stöd från samhället ändå! Man pratar m för få resurser, men används allt? Jag har ju fått höra m deltagarnas aktiviteter ch sammanhang det är kul att det finns så mycket! Däremt verkar det inte finnas någn samsyn mellan det sjuka sjukhuset ch det friska samhället. Man skulle kunna börja med aktiviteter redan hs ss, det skulle ju bygga brar mellan sjukhus ch samhälle. Många av våra patienter har långa vårdtider ch klagar över tristess. Tänk m man kunde nyttja de kmmunala aktivitetsresurserna redan då? 13. Vad har Tillsammans gett dig? Den av patientrepresentanterna sm fått nya perspektiv på vad hn kan bidra med, tack vare sina erfarenheter, känner sig stärkt av att delta i Tillsammans: Jag känner överlag att jag har nya erfarenheter. Jag kan ha perspektiv på vad sm hänt idag, få mer distans till saker ch ting. Bara det att persnalen är beredd att lyssna känns väldigt psitivt. Jag har upplevt att jag inte blivit tagen på allvar tidigare. Men här i Tillsammans har de varit tacksamma för mina synpunkter. Det är gtt att uppleva! En av de andra pekar på värdet av att delta på knferensen Utvecklingskraft, Landstingets årliga frum för kvalitetsutveckling samt spridning av nya idéer ch gda exempel. Ett av målen med prjektet var att presentera resultatet under ett seminarium på Utvecklingskraft, en ny upplevelse för henne. Det var ckså rligt att vara med på Utvecklingskraft både att presentera ch vara med ch lyssna. 14. Vad har du gett till Tillsammans-prjektet? Teammedlemmarnas bidrag till prjektet i frm av erfarenheter, synpunkter ch systematiskt utvecklingsarbete har varit avgörande för resultatet. När en patientrepresentant ska beskriva vad hn gett, fkuserar hn främst på tidsaspekten men återkmmer även till vad prjektet gett tillbaka: Jag har gett min tid ch mina egna erfarenheter från årens lpp. Det har känts bra. Jag har haft mycket mkring mig ch blivit invlverad i lika saker. Det här har tagit tid. Men även m jag haft mycket mkring mig, har det här varit så intressant. Det har känts rligt! Det har aldrig känts betungande. När persnalrepresentanten beskriver sin rll i prjektet, är det i frm av ett cachande förhållningssätt: TILLSAMMANS, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Sida 14

16 Jag har gett bekräftelse till patienterna, bidragit med mtivatin ch struktur ch hjälpt till att visa att deras erfarenheter kan leda till någt knkret sm kmmer ss andra till gagn. Jag har gett min tid. Jag har gjrt allt för att de ska känna sig sedda, ch försökt bära fram dem ch visa att jag vill lyssna ch gör det. 15. Vilka tips har du för ökad patientinvlvering? En av patientrepresentanterna pekar på vikten av uthållighet i arbetet med patientinvlvering: Mitt tips är att frtsätta vara lyhörd ch inte se det här sm en engångsgrej. Det gäller att kunna lyssna ch kunna gå förbi mtgångar, även m det kmmer fram negativa synpunkter. En annan trycker på fördelen med det lilla frmatet, både att arbeta i prjekt ch att begränsa antalet persner: Jag trr på prjektfrmen: att man har lättare att påverka då. Sen ska det inte vara för str prjektgrupp. Vi hade en väldig tillgång i Anna-Karin, sm var så disciplinerad ch strukturerad. Men man vet ju inte innan m man har någn sm är det, ch då kanske handledarna får gå in mer. Persnalrepresentanten vill se en utveckling där även patienternas synpunkter under själva vårdtiden tas till vara på ett bättre sätt. Hn refererar till verktyget Kmpassen från det tidigare utvecklingsprjektet Nyckelprjektet: Kmpassen brde finnas på alla avdelningar. Då blir det ju riktig patientinvlvering, för då är patienterna invlverade i stunden då de blir vårdade. Fast det är förstås mycket svårare, en str utmaning! Man skulle ckså kunna prata m vilka förväntningar patienten har på sin vård innan inskrivning, jämför till exempel med hur man gör i mödravården. Man kan ha en plan i förväg för hur man ska få patienten invlverad i sin vårdtid. Alla människr har en vilja ch brde därför få välja m de vill bidra! 16. Har du några övriga synpunkter? En av patientrepresentanterna kmmenterar metden Tänkarhattar (av Edward de Bn), sm teamet använde återkmmande genm prjektet: De tänkande hattarna var bra för att ge perspektiv ch struktur. En annan har synpunkter på vilka beteckningar man får sm deltagare i prjektet: Kalla deltagarna för persner med egen erfarenhet, istället för patient eller brukare. 6. Uppföljning I maj 2011 avslutades prjektet Tillsammans på psykiatriska kliniken. I augusti samma år blev de nya krten klara, efter mtryck på nytt tryckeri. Sedan dess har de spridits på psykiatriska kliniken, framför allt på avdelning H. Vid presentatinen av krten förmedlas även syfte, mål ch användning, kpplat till manualen på intranätet. Användandet sker ännu på frivillig basis ch är därför skiftande. I nvember 2011 skickades en förfrågan m synpunkter på krten ut bland persnalen på avdelning H. Följande kmmentarer lämnades: TILLSAMMANS, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Sida 15

17 Tycker krtet är bra, framför allt till ny persnal, studenter ch elever Jag tycker att krtet är bra ch lättanvänt, men glöms ng brt lite tyvärr. Kanske att vi brde arbeta in någn frm av mdell så att de blir använt mera Jag måste bekänna att jag har glömt att använda mig av krtet. Tycker ändå att idén är bra Använder inte in-ch-ut-krtet. Jag hade tänkt mig ett ssk-administrativt-upplagt. IN: Det mesta är nu en allmänt hållen infrmatin sm dr + ssk + kntaktman + hämtande persnal ska förmedla. UT: Är det meningen att man går igenm punkterna: med pat, utan pat, just vid aktuell utskrivning eller inför en planerad utskrivning? Tre av fyra persner är psitiva till krten. Den fjärde kpplar inte användbarheten till sitt eget uppdrag. Svaren indikerar att det kan finnas behv av samtal ch rutiner kring att ch hur krtet ska användas, m man på kliniken vill ha en strukturerad användning av det. Under det senaste året har Tillsammans-prjektet presenterats i flera lika sammanhang: bland annat på spridningsknferensen Utvecklingskraft, på Landstingets ledningsfrum Strgrupp Sjukvård, på Psykiatrins Dag i Jönköping, samt i samband med ett flertal studiebesök från lika länder (via Qulturums prjektledare). Prjektets resultat har rönt intresse ch uppskattning bland åhörarna. Det knkreta in- ch utskrivningskrtet skulle även göra nytta inm smatisk vård, har flera kmmenterat. Teamets prcess ch utveckling där patientrepresentanter ch persnalrepresentanter är likvärdiga deltgare är ckså någt sm väckt intresse. TILLSAMMANS, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Sida 16

18 BILAGA 1 Lärandeseminarium 1 Vi analyserar mrådet patientinvlvering ur lika perspektiv, med hjälp av mdellen Tänkarhattar (av Edward de Bn) Vad vet vi, vilka fakta har vi? (vit hatt) Det har hittills varit mycket envägskmmunikatin (i kntakten). Ofta får man infrmatin genm utskick. Det är lika uppföljning av patientinvlvering på lika platser. Patientmedverkan ger fler nya perspektiv. Det är numera ett lagkrav att patienten ska vara mer delaktig. Vilka känslr väcker detta? (röd hatt) Spännande. Intressant. Inspirerande. Hppfullt. Läskigt hur får jag bidra sm patient? Läskigt tänk m jag inte är tillräckligt lyhörd för patienterna? Skräckblandad förtjusning. Rädd för att ej alltid vara knstruktiv. Vilka svårigheter/nackdelar ser vi? (svart hatt) Svårare att arbeta med psykiska frågr än med krppsliga. Svårt att prata m psykiska frågr. Det finns mycket fördmar mt psykisk hälsa. Svartmålas i media. Det kan bli svårt att få med sig kllegerna på avdelningen. Hur ska det få genmslag, hur tas det emt? Man kan hamna i försvarsställning sm persnal. Det kan saknas engagemang hs persnalen. Det kan vara svårt att hinna med detta arbete. TILLSAMMANS, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Sida 17

19 Vilka värden/fördelar ser vi? (gul hatt) Vi äger prcessen tillsammans. Vi får nya kunskaper. Vi patienter får vara med ch påverka. Vårt team har direktkntakt med ledningen. Vi har stöd från ledningen. Vi har bredden: vi är både flera patienter ch persnal i teamet. Detta ligger rätt i tiden. Detta kan minska stigmatisering. Detta kan leda till ökad patientsäkerhet. Detta kan bidra till en psitiv syn på psykiatrin. Vilka idéer/möjligheter ser vi? (grön hatt) Ändra rutiner vid förflyttning (där patienter möter varandra),, till exempel ljusterapi- ECT. Kanske ha annan ingång för ljuspatienter? Bemötande. Aktiviteter under tiden sm inlagd (så att det inte blir förvaring ). Hur blir patienten delaktig i sin vårdplanering? Förbättra övergången till öppenvården (finns exempel på mellanvårds -avdelning). Kppla ihp Tillsammans ch Trent. Kppla idéer till nya prjekt ch ny frskning, till exempel kring viktökning (exempel: livsstilskurser sm Ett sundare liv ). TILLSAMMANS, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Sida 18

20 Tillsammans BILAGA 2 Vi var överens m att vi skulle rikta in ss på bemötande. Eftersm vi inte visste vilken del vi skulle fkusera på valde vi att göra de Bns tankehattar på bemötande sm begrepp. Vit hatt Data/fakta/infrmatin BEMÖTANDE Har str påverkan på upplevelsen av vårdtiden Innebär saklig infrmatin Innefattar beskrivning av avdelningen Är verbalkmmunikatin Är krppsligkmmunikatin Innefattar avdelningsmiljön (mbnat/varmt/kalt/slitet) Är individuellt Viktigt Alltid aktuellt Berör alla Påverkar tillfrisknandet Innefattar tillgång till aktiviteter/sysselsättning på avdelningen Ingår i arbetsuppgifterna Är svårt Röd hatt Känsla/föraning/intuitin BEMÖTANDE Rädsla för auktritär persnal Rädsla för att man hört andras skräckhistrier Lugn Trygghet Sårad Bekräftelse Att bli sedd Svårt Förståelse Lyhördhet TILLSAMMANS, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Sida 19

21 Svart hatt Svårigheter/nackdelar BEMÖTANDE All persnal värdesätter inte bemötandet Vissa i persnalen bemöter inte ch ser inte patienterna Upplevelse av att persnalen ger upp m de har försökt att bemöta patienten men ej lyckats Olika kultur Olika uppfstran Liten förståelse Persnkemi Persnal har en dålig dag ch det lyser igenm Svårigheter att be m ursäkt Individuellt Krppskntakt Krppsspråk Svårt att bemöta patienter/persnal då man är på akutmttagningen för att få behandling Gul hatt Värden/fördelar BEMÖTANDE Psitiv påverkan på patienten Respekt Möjligheten att påverka så att patienten får en bra dag Patienten upplever förståelse Att bli sedd av kntaktpersn ch övrig persnal Underlättar patientinvlvering i vården Bättre stämning på avdelningen Patienten öppnar sig Underlättar kmmunikatinen mellan patient ch persnal Krtare vårdtid Grön hatt Möjligheter/nya idéer/lösningar BEMÖTANDE All persnal får kntinuerlig/t bemötande utbildning/stöd Frtlöpande reflektin i persnalgruppen kan resultera i att alla bemöter lika Att det ges bättre infrmatin vid in- ch utskrivning Persnal skall vara tydligare med vilka förväntningar de har på patienten (ex. klädsel på avdelning, vad sm är k vid måltider ch patientens ansvar i behandlingen) Få patienten att vara tydlige med sina förväntningar av avdelningen ch behandlingen. TILLSAMMANS, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Sida 20

22 Annan ingång/lkal för ljusbehandlingspatienter för att slippa möta ch bemöta andra patienter/persnal i krridren Sätt upp spegelglas på höger fönster i väntrummet på akutmttagningen. Så att de väntande kan se in i expeditinen men inte in i krridren. Så att persnalen ser ut i väntrummet från krridren. För sekretess ch för att undvika irritatin då de väntande kanske ser läkaren lämna mttagningen.s.v. Möjlighet till aktivering/sysselsättningen på avdelningen ch att infrmatin m detta ges vid inläggning samt en lista i avdelningens infrmatinspärm. Mer färger på avdelningen Mer mbnad känsla i avdelningsmiljön TILLSAMMANS, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Sida 21

23 BILAGA 3 De Bns tankehattar - Checklistan - infrmatin vid inläggning samt utskrivning Vit hatt Fakta/data/inf Vi vet att infrmatinen idag brister. Vi vet att krtet har ett behändigt frmat. Att krtet kan bäras tillgängligt då persnal har arbetskläder med fickr. Det ges mer infrmatin vid inläggning jämfört med utskrivning. Vi vet att det behövs mer infrmatin vid utskrivning. Det är psitivt för patienter att få tydlig infrmatin. Persnal skulle bli mer uppmärksammad på att fråga patienterna. Det kan skapa känsla av delaktighet m patienten är väl infrmerad. Det underlättar återhämtningen. Vi vet att en del skrivs ut, utan att känna att de veta vart de kan vända sig. Röd hatt Känslr/föraning/intuitin Det känns bra. Det känns användbart. Ett bra hjälpredskap. Patienten kmmer att få mer infrmatin. Patienten kmmer uppleva sig mer delaktig i vården. En trygghet för persnalen att inget missas. En trygghet för patienten att den får den infrmatin den behöver ch har rätt till. Svart hatt Svårigheter/nackdelar Risk för att persnalen inte tar till sig redskapet. Risk för att det endast används ett krt tag ch sedan glöms brt. Frmatet gör att det kan vara lätt att tappa brt lappen. Att persnalen inte ens vill prva att använda lappen sm stöd. Att persnalen får svårt att läsa på grund av dålig syn eller dunkel belysning eftersm teckensnittet är ganska litet. TILLSAMMANS, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Sida 22

24 Gul hatt Värden/fördelar Ökat infrmatins utbyte. Bra frmat på lappen. Bra för vikarier/studenter ch elever. Lätt att införliva i de dagliga rutinerna. Kräver ingen större ansträngning. Grön hatt Möjligheter/nya idéer/lösningar Möjligheten är att det underlättar för persnalen. Patienten kan uppleva sig bekräftad, sedd ch förstådd. (Tagen på allvar) Patienten blir mer delaktig. Relatinen mellan patient ch persnal kan stärkas ch öka bådas mtivatin. Det finns möjlighet att sprida knceptet till närliggande avdelningar men även smatiska avdelningar efter en del mfrmuleringar på krtet samt bruksanvisningen. Blå hatt Fkus på prcess, överblick, nästa steg Presentera krtet på avdelning H. Sprida krtet för användning på avdelning H. Fråga efter spntana reaktiner ch tankar kring krtet. Skriva rapprt m förfarandet ch utvärdera det. Presentera på Utvecklingskraft i Maj TILLSAMMANS, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Sida 23

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter Uppföljning av smmar 2015 Annika Sörensdtter Lönekntr Annika Sörensdtter Rapprt Uppföljning av smmar 2015 2(19) Innehållsförteckning Original lagras ch gdkänns elektrniskt. Utskrifter gäller endast efter

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996

Läs mer

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskmpetens Delrapprt Av Anneli Danielssn Eurpean Minds Sweden AB april 2013 SPIRA Anställningskmpetens ur ett deltagarperspektiv För att kunna påvisa hur deltagarna

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Prjektrapprt Genmbrttsprgram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 68 Avdelning 90 ch akutmttagningen, Säters Sjukhus, Allmänpsykiatriska kliniken Falun ch Säter, Landstinget Dalarna. Deltagande team Ann-Chaltte

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center Patientsäkerhetsberättelse 2013 Stckhlm Spine Center Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET 3 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING

Läs mer

Lokal arbetsplan Trevnaden

Lokal arbetsplan Trevnaden Lkal arbetsplan Trevnaden Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten

Läs mer

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län -bken Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007 Dris Thrnlund, prjektledare Länsstyrelsen i Nrrbttens län Titel: JA -bken, Länsstyrelsens rapprtserie 12/2007 Författare: Dris Thrnlund, Länsstyrelsen i Nrrbttens

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet Utvärdering av BROs kntaktpersnsverksamhet Beställare: Upplägg ch rapprt: Genmförande: Ingrid Kössler ch Kerstin Wåhleman Elise Leppänen 7-16 september 2009 Framtagen i samarbete med: www.easyresearch.se

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan 2010-2011. Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar.

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan 2010-2011. Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar. Färingtfta sklas Likabehandlingsplan 2010-2011 Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, persnal ch föräldrar. Barn berättar inte alltid m kränkningar ch mbbning sm de själva

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Malmö

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Malmö Kvalitetsrapprt 2013-2014 Rytmus Malmö Innehållsförteckning Sklans namn ch rt... Fel! Bkmärket är inte definierat.1 Innehållsförteckning... 2 Visin ch värdegrund:... 3 Grundfakta m sklan/förutsättningar...

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014 Rävekärrssklan Grundsklan F-6 Fågelbergsgatan 2-4 43133 Mölndal Tel: 031 674350 Rävekärrssklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2013/2014 Utbildningen ska utfrmas i överensstämmelse med

Läs mer

Validering av mätinstrument för anställningsbarhet - en förstudie

Validering av mätinstrument för anställningsbarhet - en förstudie Persnalvetarprgrammet Validering av mätinstrument för anställningsbarhet - en förstudie Författare Maria Malm, Linda Westling, Martin Westman ch Camilla Åström Maria Malm mariasusannamalm@gmail.cm Linda

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 För ett jämställt samhälle fritt från våld Ängelhlm 2016-01-18 SKYDDSJOURENS UTÅTRIKTADE VERKSAMHET 4 INFORMATIONSTRÄFFAR 4 NÄTVERKET KVINNOFRID I NORDVÄSTRA SKÅNE 4 FÖRETAGSDAGARNA

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser KmBas-prjektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 27 inm ramen för Miltnprjektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnser Ll Lebedinski 21-4-8 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material...

Läs mer

Orienterbarhet upplevelser öppenhet utsikt försoning - trygghet

Orienterbarhet upplevelser öppenhet utsikt försoning - trygghet Utfärdat av: Ann Magnussn AM Public Dkumentnamn: Knstprgram för RPR Vadstena Prdukt/Prjekt/Verksamhet Versin: 1 1/9 KONSTPROGRAM Rättspsykiatriska reginkliniken i Vadstena Landstinget Östergötland Orienterbarhet

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

KONSTPROGRAM FRAMTIDENS US

KONSTPROGRAM FRAMTIDENS US Utfärdat av: AM public Ann Magnussn, ann@ampublic.se Dkumentnamn: Knstprgram Prdukt/Prjekt/Verksamhet Versin: 2 1/14 KONSTPROGRAM FRAMTIDENS US Landstinget i Östergötland Övergripande tema: Kntraster tillgänglighet

Läs mer

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen Rapprt delprjektgrupp HR i genmförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsrefrmen HR gruppen HR gruppen deltagare har bestått av de fyra persnalcheferna för landstingets västra, centrala, östra länsdelar

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

Växtverk & Framtidstro!

Växtverk & Framtidstro! 2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund

Läs mer

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig Tillgänglighet för ss, tillgängligt för dig Vilka är UA? Riksförbundet Unga Allergiker är en rganisatin för unga ch av unga sm finns till för att upplysa ch påverka, men framförallt för att inspirera,

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Centrala Sacorådet i Malmö stad Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter

Läs mer

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter Infrmatin ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning Ett enkelt sätt att TJÄNA PENGAR för SKOLKLASSER ch FÖRENINGAR Vi lämnar alltid ett års garanti på våra prdukter VÄLKOMMEN till SOCKGROSSISTEN!

Läs mer

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) 2015-09-05 Västra Bagarmssens försklr Bx 51 17 121 17 Jhanneshv Telefn 08-50815000 stckhlm.se Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor Internatinalisering inm fyrkantens gymnasiesklr Ett gymnasiearbete av Lina Anderssn ch Lina Hedberg Gymnasiearbete Bden 2016 Handledare: Åsa Lundgren Sammanfattning Den här undersökningen handlar m internatinalisering

Läs mer

Att planera och organisera

Att planera och organisera Att planera ch rganisera Du sm läser detta är på gd väg att göra en viktig insats för din förening ch för friidrtten i Sverige, eftersm du antagligen har tänkt tanken att din förening ska arrangera en

Läs mer

Organisation i Stockholm. VUB-teamet. VUB-teamet. Medicinering. VUB - förutsättningar

Organisation i Stockholm. VUB-teamet. VUB-teamet. Medicinering. VUB - förutsättningar Teamet för Vuxna med Utvecklingsstörning ch grav Beteendeavvikelse Tvärvetenskapligt team Belysa, diskutera svår ch kmplex prblematik från lika håll med flera perspektiv Ge rekmmendatiner, stöd ch behandling

Läs mer

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 G= Malung-Sälens kmmun 1 Plats ch tid Beslutande Scialkntret, Mravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 Carina Albertssn (S), rdförande Brita Shlin (M), vice rdförande Birgitta Örjas (S) Jörgen Nrén (S) Britt-Marie

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

ETT NAMN, TRE VERKSAMHETER, TRE MODELLER

ETT NAMN, TRE VERKSAMHETER, TRE MODELLER NHP-SATSNINGEN ETT NAMN, TRE VERKSAMHETER, TRE MODELLER Utvärdering av en riktad satsning i Västerbtten för att stärka arbetet med psykiatriska patienter i primärvården ch i kmmunerna Scialpsykiatriskt

Läs mer

ARSREDOVISNING. - Verksamhetsberättelse och bokslut för 2013. 2014-05- o 7

ARSREDOVISNING. - Verksamhetsberättelse och bokslut för 2013. 2014-05- o 7 .. l 'l 2014-05- 7 ARSREDOVISNING - Verksamhetsberättelse ch bkslut för 2013 sekretariatet Skåne Nrdväst Drttninggatan 7 A SE-251 89 Helsingbrg Skanenrdvast.se Innehållsförteckning Innehållsförteckning............................

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-08-28] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

Resultat Söderskolan åk 8 våren 2015

Resultat Söderskolan åk 8 våren 2015 Datum 2015-04-09 Nrum/Westerman-Annerbrn KUN2015/111 Resultat Södersklan åk 8 våren 2015 2013 79 svarande av 97 elever, 41 flickr ch 38 pjkar, (enligt Prcapita 6/2) dvs 81 % 2014 90 svarande av 123 elever(enligt

Läs mer

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Statens museer för världskultur 2015-12-21 Dnr 467/2015 DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Plan för digitalisering av Världskulturmuseernas samlingar Södra vägen 54 Bx 5306, 402 27 Götebrg Telefn: 010-456 11

Läs mer

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Delrapprt 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Landsbygd i centrum Beskrivning ur handlingsplan. Prjektet Landsbygd i centrum(lic) ska Utvecklingsenheten tillsammans med de 6 LUPbygderna genmföra åtgärder ch

Läs mer

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för Stadgar Kntakt Nässjö 20160127 Stadgar för Affärsnätverket Kntakt Nässjö Stadgarna i denna lydelse antgs 20160127. 1 Syfte Syftet med nätverket är att medlemmarna ska bistå varandra i att på lika sätt

Läs mer

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret 2013-2014

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret 2013-2014 AVESTA CENTRALA FÖRSKOLEOMRÅDE Verksamhetsplan Avesta centrala försklemråde Läsåret 2013-2014 Ett barn uppstår med nya sätt att vara i nya situatiner, i nya relatiner till de möjligheter, hinder ch nrmer

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun

Kvalitetsredovisning läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun Kvalitetsredvisning läsåret 2008-2009 Kvalitetsredvisning för Försklan Slstrålen Enköpings kmmun 1 Detta är kvalitetsredvisning enligt Förrdning m kvalitetsredvisning inm sklväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredvisning

Läs mer

Metodhandbok. för arbete med unga och lokalt ledd utveckling på landsbygden

Metodhandbok. för arbete med unga och lokalt ledd utveckling på landsbygden Metdhandbk för arbete med unga ch lkalt ledd utveckling på landsbygden INNEHÅLL U LAND Ung på landsbygden Varför unga i lkal utveckling på landsbygden? Paraplyprjektens upplägg Ungdmscachens rll Unga ambassadörer

Läs mer

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för sklförvaltningen, Enköpings kmmun I min egenskap av rdförande i nämnden överför jag till dig sm förvaltningschef för sklförvaltningen

Läs mer

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg Lkalt LP- arbete: från nrm till levande verktyg LPstöd2016 Februari 2015 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Grunderna för lärplanen Grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 2014

Läs mer

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård Nya vårdfrmer för patienter med allvarliga självskadebeteenden ch allra störst behv av heldygnsvård Dkumentatin från natinell ledningsknferens den 7:e maj 2014 Uppföljningsknferens planerad till 14 ktber

Läs mer

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm.

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm. BOLLEBYGD Mycket liten kmmun i Västra Götaland, i närheten av Brås. 8,2 tusen inv., varav,3 tusen 65+ (6,2 %), därav 337 80+ (4, %). Andelen äldre ch äldre-äldre är ungefär sm genmsnittet för landet. Andelen

Läs mer

FlexiCyklist. Slutrapport. 1. Sammanfattning av projektet FlexiCyklist

FlexiCyklist. Slutrapport. 1. Sammanfattning av projektet FlexiCyklist FlexiCyklist Slutrapprt 1. Sammanfattning av prjektet FlexiCyklist Prjektet har undersökt m det är möjligt för familjer att ställa m sitt transprtbeteende från bil till (delvis) cykel. Gick det att använda

Läs mer

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen Prjektet Tbaksfri ungdm i Västra Götalandsreginen Sammanfattning Syfte ch metd Syftet med prjektet har varit att ge medarbetarna i Flktandvården Västra Götaland bättre förutsättningar att på ett effektivt

Läs mer

Välkommen till Unga Kvinnors Värn

Välkommen till Unga Kvinnors Värn Välkmmen till Unga Kvinnrs Värn Skyddat bende, persnal dygnet runt (HVB) Skyddat bende i träningslägenhet Kvalificerad kntaktpersn Stödgruppverksamhet NIKE Terapiverksamhet Kunskapsspridning Det var första

Läs mer

Integration och mångfald _

Integration och mångfald _ Integratin ch mångfald _ Lärdmar från Växtkraft Mål 3 i Stckhlms län Oktber 2006 Tmas Stavbm Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 1.1 NY PROGRAMPERIOD 2007-2013 3 2. Integratinsplitikens inriktning 4 2.1

Läs mer

världen & vi Lärarhandledning b/c

världen & vi Lärarhandledning b/c världen & vi Lärarhandledning b/c Världen&vi, nr 3, 2013 Vi har till detta nummer gjrt två varianter av lärarhandledning. Den här handledningen lämpar sig för elever sm har en hörförståelse ch läsförståelse

Läs mer

Folkhälsoplan för 2015

Folkhälsoplan för 2015 Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla

Läs mer

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen www.pwc.se Revisinsrapprt Taxr ch avgifter - Översiktlig granskning av den interna kntrllen Per Åke Brunström Certifierad kmmunal revisr September 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1.

Läs mer

2015-04-15. Smittspårning teori och praktik. VÄLKOMMEN TILL Utbildning i smittspårning vid sexuellt överförd infektion

2015-04-15. Smittspårning teori och praktik. VÄLKOMMEN TILL Utbildning i smittspårning vid sexuellt överförd infektion VÄLKOMMEN TILL Utbildning i smittspårning vid sexuellt överförd infektin Vernica Gustafssn Mna Karlssn 1 Smittspårning teri ch praktik 2 Finns att beställa på scialstyrelsen.se, där finns den ckså sm PDF-fil

Läs mer

4.6. Sammanställning Psykiatriråd nummer: 5

4.6. Sammanställning Psykiatriråd nummer: 5 .6. Sammanställning Psykiatriråd nummer: 5 Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna a - e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,

Läs mer

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31 Manus till presentatinen Vaccinatin mt HPV Versin 2015-03-31 Bild 1. Vaccinatin mt HPV Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Flickr födda 1999 eller senare

Läs mer

Riktlinjer och arbetssätt för Synpunkt Höör

Riktlinjer och arbetssätt för Synpunkt Höör 2014-11-27 1 (7) Riktlinjer ch arbetssätt för Synpunkt Höör Inledning Höörs kmmun arbetar kntinuerligt med att utveckla verksamheterna utifrån medbrgarnas behv ch samhällets förändringar. Ett viktigt underlag

Läs mer

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Att ta emot internationella gäster på Vilda Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014. Sjölins gymnasium Östersund

Kvalitetsrapport 2013-2014. Sjölins gymnasium Östersund Kvalitetsrapprt 2013-2014 Sjölins gymnasium Östersund Innehållsförteckning Sjölins gymnasium Östersund Innehållsförteckning... 1 Visin ch värdegrund... 3 Grundfakta m sklan/förutsättningar... 3 Åtgärder

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

Plan för specialundervisningen

Plan för specialundervisningen Plan för specialundervisningen Lvisa, Lappträsk ch Mörskm Uppdaterad augusti 2008 PLAN FÖR SPECIALUNDERVISNINGEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDERNA FÖR HUR SPECIALUNDERVISNINGEN ORDNAS... 2 1.1 Stadganden

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15 KmBas-prjektet: utvärdering av utbildning Psykscialt arbete med inriktning mt bendestöd/sysselsättning 7,5 hp Ll Lebedinski 21-6-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material... 4 Bstödjare...

Läs mer

Ji Stockholms läns landsting

Ji Stockholms läns landsting Ji Stckhlms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2) 2014-05-28 LS 1404-0443 Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 000 1 B Yttrande över Naturvårdsverkets förslag på nya etappmål i miljömålssystemet

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

Remiss Miljöprogram för byggnader

Remiss Miljöprogram för byggnader 2012-08-27 Enligt Sändlista Remiss Miljöprgram för byggnader Miljö- ch stadsbyggnadsnämnden har beslutat att bifgat förslag till Miljöprgram för byggnader ska remitteras brett med målsättning att det ska

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014)

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Ny diskrimineringslag Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) Lagens syfte (1 ) Lagens tillämpningsmråde (2 ) Den nya diskrimineringslagen, sm trädde i kraft den 1 januari

Läs mer

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden Underlag inför mål ch budget 2015-2017 för Miljönämnden Miljö- ch samhällsbyggnadsförvaltningen/ APRIL 2014 Innehåll Visin ch mål... 3 Nöjda invånare... 4 Hållbar samhällsutveckling... 5 Attraktiv arbetsgivare...

Läs mer

1(16) Uppföljning. Ändrad: 2014-12-01

1(16) Uppföljning. Ändrad: 2014-12-01 1(16) Uppföljning 2(16) Arbetsmiljöplicy 3 Systematiska arbetsmiljöarbetet 4 Årsplan - systematiska arbetsmiljöarbetet 5 Friskvårdsplicy 6 Tbak, Alkhl ch Drgplicy 6 Lagar ch föreskrifter 6 Ansvar 7 Förvaring

Läs mer

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015 Läs m Stiftelsen Skgssällskapets ch närstående stiftelsers anslag för frskning ch kunskapsutveckling, kmmunikatin ch kunskapsspridning; m ansökan, granskning av ansökningar ch kmmunikatin kpplad till prjekten.

Läs mer

Delrapport utvärdering av Samverkansrådet för arbetsterapi och sjukgymnastik, ReKo Sjuhärad

Delrapport utvärdering av Samverkansrådet för arbetsterapi och sjukgymnastik, ReKo Sjuhärad Delrapprt utvärdering av Samverkansrådet för arbetsterapi ch sjukgymnastik, ReK Sjuhärad Brås den 30 december 2008 Angela Bångsb Leg.arbetsterapeut/prjektledare ÄldreVäst Sjuhärad Sammanfattning av hur

Läs mer

VAD TÄNKER DU PÅ NÄR DU HÖR ORDET DEPRESSION?

VAD TÄNKER DU PÅ NÄR DU HÖR ORDET DEPRESSION? VAD TÄNKER DU PÅ NÄR DU HÖR ORDET DEPRESSION? Den förlrade själen av Emma Eliassn UPPLEVELSER AV DEPRESSION Jag kände mig sm ett fysiskt skal utan mål, utan smak, utan åsikt ch utan rk, sm bara existerade

Läs mer

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination)

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination) Kvalitetsprgram ÖN Wrkshp - Kvalitetsprgram ÖN Sammanställning av praktiska övningar Byggandet på Ön kmmer trligen att bli ett av de största byggprjekten i Umeås histria. Byggbranschen i Umeå, via Nätverket

Läs mer

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm

Läs mer

Bruks Helandecenter Ett Helandecenter i Norr

Bruks Helandecenter Ett Helandecenter i Norr Helande & Själavård Bruks Helandecenter Ett Helandecenter i Nrr Vi har sett att de andliga ch själsliga behven i samhället ch i hela vår regin växer. Därför vill vi tydligare synligöra de möjligheter sm

Läs mer

Folkhälsans daghem i Vasa

Folkhälsans daghem i Vasa Flkhälsans daghem i Vasa Ett hälsfrämjande daghem med inriktning på scial ch emtinell hälsa samt en gd kst 2010-2011 Nu har vi kmmit en bra bit på vägen att få kalla ss ett hälsfrämjande daghem! Vi har

Läs mer

1 (2) Landstingets revisorer 2006-12-19 Dnr REV/31/06

1 (2) Landstingets revisorer 2006-12-19 Dnr REV/31/06 1 (2) Landstingets revisrer 2006-12-19 Dnr REV/31/06 Revisinschef Lennart Ledin Tfn: 063-14 75 27 Landstingsstyrelsen VAS eknmirutiner Revisinskntret har på uppdrag av ss granskat ch bedömt m det vårdadministrativa

Läs mer