KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser
|
|
- Tobias Andersson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KmBas-prjektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 27 inm ramen för Miltnprjektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnser Ll Lebedinski
2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material... 3 Anställda inm Kmmunerna... 4 Anställda inm Primärvården...12 Anställda inm Psykiatrin...21 Samtliga...3 Bilaga
3 Inledning Hösten 27 anrdnades en första utbildningsmgång i Mtiverande Intervju, MI, sm en del av Miltn-prjektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnsers utbildningsuppdrag. Det prjektet är avslutat ch de nu pågående utbildningsinsatserna för främst baspersnal har övertagits av KmBas-prjektet. Inför starten av en ny utbildningsmgång i MI ville prjektledarna för KmBas få svar på ett antal frågr inför kmmande utbildningsinsatser. Det är deras frågr sm ligger till grund för den här uppföljningen. Frågrna är: Om ch i så fall i vilken utsträckning man använder MI-metden i sitt arbete. Om man inte gör det, vad det i så fall berr på ch vad sm skulle krävas för att man skall vara beredd att använda metden mer. Nätverk: har man bildad speciella MI-nätverk ch/eller finns det behv av att bilda sådana? Hur ser behvet av påbyggnad/frtsatt kmpetensutveckling ut? Metd ch material Uppföljningen har gjrts genm en enkät (se bilaga 1) sm har utfrmats i samråd med prjektledarna för KmBas prjektet. Den består av 9 slutna ch 4 öppna frågr. Enkäten har skickats ut en gång i persnliga brev, ställda till respndenternas arbetsplatser enligt deltagarlistrna för de MI-utbildningar sm genmfördes under Miltnprjektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnser hösten 27. Någn påminnelse har, med hänsyn tagen till de relativt höga kstnader en sådan skulle generera, inte skickats ut. Det beslutet är fattat i samråd med prjektledarna för KmBas-prjektet. Ttalt har 147 enkäter skickat ut. I de svar sm kmmit tillbaka finns två brtfall, dvs 2 enkäter sm inte har kunnat behandlas alls. En enkät är tillbakaskickad besvarad av en sekreterare, adressaten har slutat på arbetsplatsen. En enkät har kmmit tillbaka besvarad, men av en behörig persn, slutkmmentaren i enkäten lyder: Jag vikarierar för den persn sm fick enkäten Jag gick MI i GBG inm scinmprgrammet 29, så jag svarade då det ändå skulle vara annymt. Ttalt finns alltså 145 möjliga enkäter, av dessa är 72 besvarade, vilket ger en svarsfrekvens m 5 %. Enkätens slutna frågr har bearbetats på sedvanligt sätt ch svaren på de öppna frågrna ch lämnade kmmentarer återges rdagrant i den grammatiska frm sm riginaltexten har. Dck har rena stavfel rättats till. De förkrtningar av rd ch begrepp sm finns i svaren ch kmmentarerna är respndenternas egna ch redvisas i ursprungligt skick. Understrykningar ch skiljetecken i kmmentarerna är ckså de återgivna i sin ursprungliga frm. Någn analys av svaren ch kmmentarerna har inte gjrts. Jag menar att de talar för sig själva. Rapprten är i dispnerad på så sätt att först kmmer en sammanställning av de svar sm har lämnats av anställda från de deltagande kmmunerna. Därefter följer svaren från anställda inm primärvården. Efter primärvården kmmer en sammanställning av de svar sm lämnats av anställda inm psykiatrin. Slutligen finns en sammanställning av enkätens slutna frågr för samtliga respndenter. 3
4 Svarsredvisningen för enkätens slutna frågr är dispnerad så att först presenteras enkätfrågan med nummer ch lydelse. Därefter följer svarsalternativen på frågan ch de antal svar sm varje svarsalternativ har genererat i klartext. Därefter följer en tabell sm visar svarsfördelningen. För enkätens öppna frågr är redvisningen upplagd så att först presenteras frågan med nummer ch lydelse. Därefter följer de lämnade svaren i punktlistefrm. Varje punkt i listan mtsvaras av en respndent. Anställda inm Kmmunerna Fråga 2: Vad arbetar du sm? Arbetar sm: Antal: Arbetsmarknadshandläggare 1 Behandlingsassistent 6 Scinm 1 Scinm på individ ch familjemsrg 1 Terapeut 1 Scialsekreterare 5 Scialsekreterare på försörjningsstöd 1 Flyktinghandläggare 1 Familjebehandlare 1 Ungdmsutvecklare 2 Enhetschef idag, scialsekreterare under utbildningen 1 Omvårdnadspersnal 1 Bendestödjare 1 På scialförvaltning, eknmiskt bistånd mm
5 Fråga 3: I vilken uträckning tycker du att du har nytta av MI-utbildningen i ditt arbete? Helt ch hållet: 3 I hög grad: 9 I någn grad: 11 Inte alls: Nytta av MI-utbildningen H ch H Hög grad Ngn grad Inte alls Tabell 1: Svarsfördelning på enkätfråga 3. I vilken uträckning tycker du att du har nytta av MIutbildningen i ditt arbete Fråga 4: Vad är det viktigaste du har med dig från MI-utbildningen? Mtivatinen. Hur man ställer frågr. Ta vara på klientens förmågr. Inte vara expert på någn annans prblem. Behandlaren kan inte ha andra mål än klienten. Rulla med mtstånd. Knfrntera inte. Ge psitiv feedback. Var nyfiken - öppna frågr. Reflektera. Ny kunskap. Vägvalstanken - Att mtivera gda val. Hur man ska förhålla sig till persner man möter ch var i livet/mtivatinen de befinner sig. Detta har varit viktigt för frtsatt arbete. Förhållningssätt för kmmunikatin. Sätt att hantera mtstånd ch öka mtivatinen. Ett medvetet förhållningssätt ch en metd sm stärker ch bekräftar mitt sätt att vara ch verka. Jag vill ibland byta ut förändring mt utveckling men i MI med det tydliga fkus på att utgå från individen själv blir förändring möjlig. Att detta lyfte fram min kmpetens ch det blev många aha-upplevelser. 5
6 Det psitiva tänkandet. Att fkusera på att mtivera till lika saker istället för att fkusera på det dåliga. Se framåt istället för bakåt. Strukturen ch upplägget i varje samtal. Särskilt att reflektera är värdefullt. Skapa relatin först. Rulla med mtstånd. Öppna frågr = öppna svar. Att sättet att prata med någn är avgörande för resultatet. Att utgå från var klienten befinner sig. Ett förhållningssätt. Att det var mycket i metden sm jag redan var bekväm med. Frågrna ch tankesättet. Att ha tålamd ch låta mtivatinsarbetet ta tid. Det vet jag inte. Samtalet. Hur man ställer frågrna. Frustratinen (min) att förstå var i mtivatinscykeln man befinner sig. Att få klienten in på banan. Öppna frågr. Enkla reflektiner. Fråga 5. I vilken utsträckning anser du att utbildningen har främjat din kunskapsutveckling ch reflektin inm kunskapsmrådet? Helt ch hållet: 2 I hög grad: 14 I någn grad: 8 Inte alls: Vet ej: 6
7 5. Reflektin ch kunskapsutveckling H ch H Hög grad Ngn grad Inte alls Tabell 2: Svarsfördelning på enkätfråga 5. I vilken utsträckning anser du att utbildningen har främjat din kunskapsutveckling ch reflektin inm kunskapsmrådet? Fråga 6. Hur fta använder du kunskaperna från MI-utbildningen i din yrkesutövning? Varje dag: 7 Någn/Några gånger i veckan: 8 Någn/några gånger i månaden: 7 Några/någn gång m året: 1 Jag har aldrig arbetat med MI: Vet ej: 1 6. Hur fta använder du MI? Dagligen Veckan Månaden Året Aldrig Vet ej Tabell 3: Svarsfördelning på enkätfråga 6. Hur fta använder du kunskaperna från MI-utbildningen i din yrkesutövning? 7
8 Fråga 7. Om du använder MI sm metd i liten utsträckning eller inte alls, vad berr det i så fall på ch vad skulle kunna få dig att använda metden mer? Vissa delar känns inte anpassade efter de resurser vi har. Tiden t ex eller krav sm ställs på deltagare är inte alltid MI vänligt. Vi arbetar mycket med tlk ch för att använda MI känns det sm att språket är ett viktigt redskap, då faller det på tlkens kunskaper. Mina arbetsuppgifter. Använder nu i liten utsträckning i persnalarbetet ch brukarsamtal. Har inte mycket mtivatinsarbete sm enhetschef. Jag arbetar främst med utredningar ch har ingen behandlande rll. Att vi inte på vår arbetsplats använder ss av vår utbildning. Att vi inte gör gemensamma uppföljningar m vad vi har lärt ss? Han påtalade detta utan respns tycker jag! Man kan glömma av den ibland så man behöver bli påmind mera av den ch ibland går det inte att använda den. Jag sitter inte i den typen av strukturerade samtal, men jag använder delar av MI fta ch har str nytta av MI sm förhållningssätt. Jag var inte så jättemtiverad just då vi gick kursen ch läraren var inte den typen sm kunde inspirera ch mtivera. Tyvärr. Mitt fel ch lärarens förmåga att få en mtiverad mtiverad. Fast visst ansträngde sig läraren ch det gjrde jag ckså. Mer klienttid. Fråga 8: Har du i ditt arbete med MI-metden ägnat dig åt egen metdutveckling inm mrådet? Ja: 5 Nej: 16 Vet ej: 3 8
9 Metdutveckling Ja Nej Vet ej Tabell 4: Svarsfördelning på enkätfråga 8. Har du i ditt arbete med MI-metden ägnat dig åt egen metdutveckling inm mrådet? Fråga 9. Om du har svarat JA på fråga 8, beskriv på vilket sätt du har utvecklat metden eller vad det är sm du gör annrlunda. I det egna mtivatinsarbetet med att förändra eget beteende. Förståelse för prcessen. Använder mer åskådliggörande material: bilder, tecknande, staplar mm. Är ng ännu mera lyhörd. Väntar ut egna svar istället för att leda samtalet till ett svar. Lägger tillbaka ansvaret eftertanke. Fråga 1: Har du behv av vidareutbildning inm MI-metden? Ja: 12 Nej: 6 Vet ej: Vidareutbildning Ja Nej Vet ej Tabell 5: Svarsfördelning på enkätfråga 1. Har du behv av vidareutbildning inm MI-metden? 9
10 Kmmentarer till ja-svaren på fråga 1: Behv av vidareutbildning inm MI-metden. Det självklara enkla är inte alltid så lätt. Ja, för att få reflektera över eget beteende/utv. i mötet, rllspelen var mkt givande. Ja, Hade varit bra med en uppföljning för att fräscha upp minnet. Ja, Abslut! Ja, för min egen ch arbetsplatsen. Man kan ju aldrig få ng av kunskap. För att hålla kunskapen levande. Fråga11: Ingår du i någt nätverk eller någn handledningsgrupp sm ägnar sig åt MIfrågr? Ja: 2 Nej: 22 Vet ej: Ingår i nätverk Ja Nej Vet ej Tabell 6: Svarsfördelning på enkätfråga 11. Ingår du i någt nätverk eller någn handledningsgrupp sm ägnar sig åt MI-frågr? Kmmentarer till ja-svaren fråga 11, ingår i nätverk. Handledning lösningsfkus + inslag av MI-frågr. Vi jbbar aktivt med MI sm grund i vårat arbete. 1
11 Fråga 12: Skulle du vilja ingå i eller vara med ch bilda ett nätverk/en handledningsgrupp för MI-frågr? Ja: 6 Nej: 9 Vet ej: Vill bilda nätverk Ja Nej Vet ej Tabell 7: Svarsfördelning på enkätfråga 12. Skulle du vilja ingå i eller vara med ch bilda ett nätverk/en handledningsgrupp för MI-frågr? Fråga 13: Skulle du vara intresserad av att gå en cach/handledarutbildning för MImetden ch sedan arbeta sm en sådan m du fick möjlighet? Ja: 7 Nej: 8 Vet ej: Gå cach/handledarutbildning Ja Nej Vet ej Tabell 8: Svarsfördelning på enkätfråga 13. Skulle du vara intresserad av att gå en cach/handledarutbildning för MI-metden ch sedan arbeta sm en sådan m du fick möjlighet? 11
12 Fråga 14. Ev. övriga synpunkter ch kmmentarer. Den MI-kurs jag gick var byggd på mycket rllspel. Skulle önskat att få mer teretiska grunder ch hjälpmedel. MI-metden är en del av mina arbetsredskap sm jag använder. Utvärderingen kmmer någt sent. MI är en jättebra arbetsmetd. Använder mig mycket av det tänket. Trr man behöver ständig påminnelse. Det behövs mer ch bättre stöttning för att man skall ha möjlighet att utveckla MI. MI är ju likt lösningsfkuserat ch har ju även influerats både av det ena ch det andra. Därför är inte MI någt revlutinerande, men MI är k eftersm MI har en utarbetad metdik sm bygger på sedan tidigare beprövad erfarenhet. Så MI fungerar ch man blir säkrare ch bättre m man lär sig metdiken, men jag rkade helt enkelt inte då det begav sig. Nu satt jag på tåget ch skrev svaren så det blev lite dålig skrivstil. Anställda inm Primärvården Fråga 2: Vad arbetar du sm? Arbetar sm: Antal: Barnsjuksköterska 3 Psykiatrisjuksköterska/samtalsterapeut steg 1 KT 1 Distriktssköterska 6 Distriktssköterska samt BVC 1 Distriktssköterska i prjektarbete i uppsökande verksamhet för äldre 1 Distrikts- diabetessköterska 1 Sjuksköterska 1 BVC-sjuksköterska 1 Specialistsjuksköterska distrikt & psykiatri 1 Barnmrska 1 Psyklg 1 12
13 Distriktssjukgymnast 1 Arbetsterapeut 1 Verksamhetschef/Barnmrska 1 Läkare 1 Dietist 1 23 Fråga 3: I vilken uträckning tycker du att du har nytta av MI-utbildningen i ditt arbete? Helt ch hållet: 1 I hög grad: 9 I någn grad: 13 Inte alls: Nytta av MI-utbildningen H ch H Hög grad Ngn grad Inte alls Tabell 9: Svarsfördelning på enkätfråga 3. I vilken uträckning tycker du att du har nytta av MIutbildningen i ditt arbete Fråga 4: Vad är det viktigaste du har med dig från MI-utbildningen? Det har fått mig att tänka annrlunda i mötet med patienten. Lägger tillbaka ansvaret hs pat. Omöjligt att arbeta utan att pat. är mtiverad. Det blir tydligt här. Att ställa öppna frågr. 13
14 Frågesättet. Mtivatinsstickan. Möta familjen, persnen där den är! Att få med patienten på en varaktig livsstilsförändring. Att patienten kan se mönster ta eget ansvar. Den pedaggiska kmpnenten i MI är viktig ch det mest effektiva sättet att möta patienten där den befinner sig - ch sedan hjälpa hnm/henne vidare i sin hälsa. MI är jättebra! Strukturera upp arbetet. Underlättar vid patientmötet. Engagerar patienten vid förändringsarbete. Att lyssna på pat. Vad de vet ch fråga vad de vill veta mera m. Att pat. skall vara mtiverad. Bra verktyg att använda sig av i möten med ungdmar när det gäller att ändra på riskbeteenden mm. Intervjutekniken. Har haft nytta av det i livsstilssamtal, framförallt gällande kst & mtin. Förändringsarbete, teknik, ställa öppna frågr mm. Anv. häftats skalr & även sm uppslagsbk. Öppna frågr. Spegling. Att låta pat själv peka ut på en linjal hur viktig en förändring är ch hur säker han/hn är att kunna göra förändringen. Utbildningen gav mig ett sätt att tänka då jag har mtiverande samtal med patienter. Främst vid rökavvänjning. Att kunna identifiera vart pat befinner sig på mtivatinsskalan, hur jag bäst ska kunna hjälpa dem. Lära sig att inte ge råd utan att försöka ställa frågr istället, men det är svårt. Att reflektera kring hur jag samtalar, öppna frågr. Patienten fattar beslut, genmför. Respekt för patientens egna sätt att tänka ch handla. Bekräftar mycket av det jag gör i mina dagliga samtal med äldre. Öppna frågr, var är patienten ( där måste jag ckså vara). Att alla människr har ansvar för sitt eget liv ch att du aldrig kan förändra en människas beteende. Persnen har i allra högsta grad en egen vilja till t ex förändring. MI skapar förutsättningar hs patient ch att det är den egna innebende lusten till förändringar sm ska visas på! Hjälp till självhjälp! Att vara ett stöd för patienten. Låta patienten själv kmma fram till beslut när det gäller att förbättra sin hälsa. 14
15 Att ta reda på patientens prblem, fkusera. Att kartlägga ch lägga upp mål tillsammans. Fråga 5. I vilken utsträckning anser du att utbildningen har främjat din kunskapsutveckling ch reflektin inm kunskapsmrådet? Helt ch hållet: I hög grad: 14 I någn grad: 9 Inte alls: Vet ej: Reflektin ch kunskapsutveckling 1 5 H ch H Hög grad Ngn grad Inte alls Tabell 1: Svarsfördelning på enkätfråga 5. I vilken utsträckning anser du att utbildningen har främjat din kunskapsutveckling ch reflektin inm kunskapsmrådet? Fråga 6. Hur fta använder du kunskaperna från MI-utbildningen i din yrkesutövning? Varje dag: 5 Någn/Några gånger i veckan: 9 Någn/några gånger i månaden: 8 Några/någn gång m året: Jag har aldrig arbetat med MI: Vet ej: 1 15
16 1 6. Hur fta använder du MI? Dagligen Veckan Månaden Året Aldrig Vet ej Tabell 11: Svarsfördelning på enkätfråga 6. Hur fta använder du kunskaperna från MI-utbildningen i din yrkesutövning? Fråga 7. Om du använder MI sm metd i liten utsträckning eller inte alls, vad berr det i så fall på ch vad skulle kunna få dig att använda metden mer? Repetera fta. Kanske någn frm av uppföljning kntinuerligt. Skulle behöva använda metden mer, särskilt i alkhlfrågr. Använder det i arbetet med överviktiga sm är en liten del av mitt arbete. Jag försöker träna mig ch tänka i de tankebanrna hela tiden. Hann inte bli helt bekväm med metden, anv vissa delar av den. Om pat besöker mig i andra ärenden/prblem. Mer övning i metden, lätt att man glömmer efter ett tag, särskilt m man inte jbbar med det så fta. Träning! Har sedan tidigare samtalsutbildning & använder den. Till vissa delar likt MI. MI-utbildningen jag gick vände sig främst till de sm arbetar i psykiatrivården inte till mig sm arbetar förebyggande så det blev hanterbart att använda/mvandla till mitt arbete. Använder vissa delar av den. En kmmentar från ett varje-dag svar: Man behöver hela tiden tänka efter säger jag sm jag lärt mig. 16
17 Fråga 8: Har du i ditt arbete med MI-metden ägnat dig åt egen metdutveckling inm mrådet? Ja: 2 Nej: 16 Vet ej: Metdutveckling Ja Nej Vet ej Tabell 12: Svarsfördelning på enkätfråga 8. Har du i ditt arbete med MI-metden ägnat dig åt egen metdutveckling inm mrådet? Fråga 9. Om du har svarat JA på fråga 8, beskriv på vilket sätt du har utvecklat metden eller vad det är sm du gör annrlunda. MI inm ramen för sjukgymnastik ch krppskännedm. Jag arbetar till str del med patienter sm har psyksmatiska eller stressrelaterade besvär. Men jag vill hellre använda rdet anpassat MI än metdutveckling. Försöker få pat att tala mer för sig, att de själva kmmer med svaren. Fråga 1: Har du behv av vidareutbildning inm MI-metden? Ja: 11 Nej: 4 Vet ej: 5 17
18 Vidareutbildning Ja Nej Vet ej Tabell 13: Svarsfördelning på enkätfråga 1. Har du behv av vidareutbildning inm MI-metden? Kmmentarer till ja-svaren fråga 1. Behv av vidareutbildning inm MI-metden. Abslut. En genmgång är ingen gång. Ja, gärna! Jag är tacksam för inf m kmmande kurser!! Ja, kanske det är bra att ha en uppföljn. för att lära ytterligare? Ja, behöver repetera. Ja, repetitin. Ja, gärna så man utv. vidare inm metden! Fråga11: Ingår du i någt nätverk eller någn handledningsgrupp sm ägnar sig åt MIfrågr? Ja: 1 Nej: 21 Vet ej: 18
19 Ingår i nätverk Ja Nej Vet ej Tabell 14: Svarsfördelning på enkätfråga 11. Ingår du i någt nätverk eller någn handledningsgrupp sm ägnar sig åt MI-frågr? Kmmentarer till ja-svaren fråga 11, ingår i nätverk. Ja, jag ingår i den sjukgymnastiska versinen av MI sm är BK (Basal Krppskännedm), där MI är en viktig del. Fråga 12: Skulle du vilja ingå i eller vara med ch bilda ett nätverk/en handledningsgrupp för MI-frågr? Ja: 3 Nej: 11 Vet ej: Vill bilda nätverk Ja Nej Vet ej Tabell 15: Svarsfördelning på enkätfråga 12. Skulle du vilja ingå i eller vara med ch bilda ett nätverk/en handledningsgrupp för MI-frågr? 19
20 Fråga 13. Skulle du vara intresserad av att gå en cach/handledarutbildning för MImetden ch sedan arbeta sm en sådan m du fick möjlighet? Ja: 2 Nej: 17 Vet ej: Gå cach/handledarutbildning Ja Nej Vet ej Tabell 16: Svarsfördelning på enkätfråga 13. Skulle du vara intresserad av att gå en cach/handledarutbildning för MI-metden ch sedan arbeta sm en sådan m du fick möjlighet? Fråga 13: En kmmentar har lämnats till ett vet-ej svar: Vill först gärna gå vidareutbildning i MI. Fråga 14. Ev. övriga synpunkter ch kmmentarer. Bra kurs med en mycket bra & stimulerande lärare (engelsman). Det var givande dagar med deltagare sm rycktes med ch var aktiva. Eftersm jag även är studenthandledare anser jag att jag har nytta & glädje av metden även i reflekt. samtal med studenten. En värdefull metd. Upprepad repetitin vartannat till vart tredje år föreslås. Var ganska besviken på min MI-utbildning då jag hört mkt bra från kllegr. Visade sig att vi haft lika lärare. Blev aldrig ngt djup i det vi gjrde. Kan kanske ber på att jag har utb sen tidigare. Men tyvärr var den kvinna (sm jag inte minns namnet på) inte bra på att lära ut. Trr säker att det är en bra metd för de sm inget har ch vissa bitar har jag tagit med mig. 2
21 Anställda inm Psykiatrin Fråga 2: Vad arbetar du sm? Arbetar sm: Antal: Omvårdnadspersnal, DBT-terapeut 1 Färdighetstränare/sjuksköterska 1 Sjuksköterska 6 Undersköterska/mentalsköterska 1 Mentalskötare 2 Skötare 4 Scinm/kuratr 1 Kuratr 1 Sjukgymnast 5 Barnskötare 1 Arbetsterapeut 1 Ej svar 1 25 Fråga 3: I vilken uträckning tycker du att du har nytta av MI-utbildningen i ditt arbete? Helt ch hållet: 1 I hög grad: 17 I någn grad: 6 Inte alls: 1 21
22 Nytta av MI-utbildningen H ch H Hög grad Ngn grad Inte alls Tabell 17: Svarsfördelning på enkätfråga 3. I vilken uträckning tycker du att du har nytta av MIutbildningen i ditt arbete Fråga 4: Vad är det viktigaste du har med dig från MI-utbildningen? Bemötandet. Vikten av att möta pat. där den är i sin mtivatin till förändringsarbete. Bra arbetsredskap t ex vägskälet ambivalenskrset. Själva pängen att lättare kunna mtivera patienten. Bekräfta. Lyssna. Övertala inte. Förstärk det psitiva. Förhållningssättet. Kunna tala öppet med pat utan att döma. Ambivalenskrset. Sättet att hugga tag i minsta lilla antydan m en vilja till förändring - ch att sedan styra samtalet framåt i förändringsriktning. Många bitar av MI-utbildningen är så lik min KBT-utbildning. Frågetekniker är väldigt bra. Att ha en ansats i att börja där patienten befinner sig. Jbba med öppna frågr ch genm upprepning visa att/m jag förstår. Vägkrset. En medvetenhet m hur jag kan strukturera ett samtal genm aktivt lyssnande, sammanfattning, ställa öppna frågr, i syfte att hålla en röd tråd för mig ch den jag talar med. Teknikerna att sammanfatta, öppna frågr, upprepa patientens rd ( papegja ). Det är av str betydelse för behandlingsresultatet att man först tar reda på var pat. befinner sig just nu. 22
23 Att kunna ställa rätt frågr till pat m man har under samtal (även till akuta fall). Att kunna använda mätstickan för att kunna se mtivatin eller förbättring av pat. Fått ett verktyg sm gör att jag på ett strukturerat sätt mtiverar pat. De öppna frågrna, driva samtalet på ett mer psitivt sätt. Att inte döma patienten genm att gå på prblemet direkt. Mtivatinscirkeln + Ambivalenskrset. Metd/strategi för att medvetet fkusera på var patient befinner sig mtivatinsmässigt inför förändring. Hjälpmedel för mig i ang för-nackdelar med nuvarande beteende samt i förhållande till ett förändrat beteendemönster. Att när man utgår ifrån MI, så är det lättare att prata med pat ch får så mycket mera ut av samtalet. En hel del var känt sedan tidigare, liknas vissa delar i min grundutbildning. MIutbildningen gav dck en del andra infallsvinklar, nya enkäter, arbetsmaterial sm varit värdefulla i det dagliga arbetet. Vissa arbetsblad. Ambivalensutfrskande. Gett mig litt.tips så jag läst vidare eftersm föreläsaren inte var så inspirerande materialet/kmpendiet undermåligt både vad gäller innehåll stavning. Tips henne gärna m rättstavningsprgram/kntrll. Att ställa frågr. Utfrska mtstånd stärka de delar av mtivatinen sm finns. Fråga 5. I vilken utsträckning anser du att utbildningen har främjat din kunskapsutveckling ch reflektin inm kunskapsmrådet? Helt ch hållet: 1 I hög grad: 1 I någn grad: 11 Inte alls: Vet ej: 2 23
24 12 5. Reflektin ch kunskapsutveckling H ch H Hög grad Ngn grad Inte alls vet ej Tabell 18: Svarsfördelning på enkätfråga 5. I vilken utsträckning anser du att utbildningen har främjat din kunskapsutveckling ch reflektin inm kunskapsmrådet? Fråga 6. Hur fta använder du kunskaperna från MI-utbildningen i din yrkesutövning? Varje dag: 3 Någn/Några gånger i veckan: 1 Någn/några gånger i månaden: 7 Några/någn gång m året: 2 Jag har aldrig arbetat med MI: 1 Vet ej: Hur fta använder du MI? Dagligen Veckan Månaden Året Aldrig Vet ej Tabell 19: Svarsfördelning på enkätfråga 6. Hur fta använder du kunskaperna från MI-utbildningen i din yrkesutövning? 24
25 Fråga 7. Om du använder MI sm metd i liten utsträckning eller inte alls, vad berr det i så fall på ch vad skulle kunna få dig att använda metden mer? MI utbildningen var ju till vissa delar väldigt likt DBT, då tänker jag framförallt på ingångarna gentemt patienten. Ev. ytterligare utbildning. Arbete med patienter där metden passar bättre. Det räcker inte med MI i mitt arbete. Berr på prblematiken Handledning saknas - inspiratin i tankesättet. Jag upplever att MI finns med mig fta i arbetet, men att det inte tar så str del ändå - det finns i bakgrunden. Jag trr att jag kan ha svårt att urskilja exakt vad sm är MI. Genm att använda knkreta övningar/uppgifter/enkäter så skulle metden kanske bli tydligare för mig. En trligt dålig kursledare sm tyvärr inte lyckades förmedla metdens ptential. Vid jämförelse med andra sm haft andra kursledare har detta framgått. Skulle gärna ha påfyllning för ytterligare inspiratin. Berende av prblematiken hs patienten. Mindre överbeläggningar ch mera tid för patienterna....det där med förändring mtstånd..., lika svårt hs mig själv. Kunskapen spridd ch inte så aktiv i verksamheten. Vi har i utbildningen bara nsat på MI. Förmdligen kan det ber på att vi på den avdelningen jag arbetar har vi väldigt krta inneliggandetider. Fråga 8: Har du i ditt arbete med MI-metden ägnat dig åt egen metdutveckling inm mrådet? Ja: 1 Nej: 19 Vet ej: 4 25
26 2 8. Metdutveckling Ja Nej Vet ej Tabell 2: Svarsfördelning på enkätfråga 8. Har du i ditt arbete med MI-metden ägnat dig åt egen metdutveckling inm mrådet? Fråga 9. Om du har svarat JA på fråga 8, beskriv på vilket sätt du har utvecklat metden eller vad det är sm du gör annrlunda. Se fråga 4 [Vissa arbetsblad. Ambivalensutfrskande. Gett mig litt.tips så jag läst vidare eftersm föreläsaren inte var så inspirerande materialet/kmpendiet undermåligt både vad gäller innehåll stavning. Tips henne gärna m rättstavningsprgram/kntrll.] läst vidare inm mrådet samt tagit del av kllegas material av annan föreläsare. Fråga 1: Har du behv av vidareutbildning inm MI-metden? Ja: 12 Nej: 7 Vet ej: Vidareutbildning Tabell 21: Svarsfördelning på enkätfråga 1. Har du behv av vidareutbildning inm MI-metden? 26
27 Fråga 1. Kmmentarer till ja-svaren. Behv av vidareutbildning inm MI-metden. Alla behöver jbba sig samman, behv av hjälp att någn rganiserar det så att avd. utvecklar användandet av metden. Fördjupning. Ja, lite berende på hur, när ch innehållet. Ja, det är bra att fördjupa ch upprepa kunskap. Ja, via handledning/diskussiner. Ja, kan aldrig bli fullärd när det gäller att bemöta pat. i ett bra samtal. Ja, då jag har intresse för att arbeta med patienter med berendeprblematik, önskas gärna vidareutbildning, men även repetitinsutb. emellanåt. Ja, uppdatering eller bstergång. Fråga 1: en kmmentar till ett nej-svar: Inte i nuläget, men ev senare m annan föreläsare erbjuds. Fråga11: Ingår du i någt nätverk eller någn handledningsgrupp sm ägnar sig åt MIfrågr? Ja: 1 Nej: 24 Vet ej: Ingår i nätverk Ja Nej Vet ej Tabell 22: Svarsfördelning på enkätfråga 11. Ingår du i någt nätverk eller någn handledningsgrupp sm ägnar sig åt MI-frågr? 27
28 Fråga 11. Kmmentarer till ja-svaren, ingår i nätverk. Vi är några stycken på arbetsplatsen sm träffas ibland ch pratar MI. Extrakmmentar fråga 11 nej-svar: Men vi kmmer att bilda ett. Fråga 12: Skulle du vilja ingå i eller vara med ch bilda ett nätverk/en handledningsgrupp för MI-frågr? Ja: 5 Nej: 8 Vet ej: Vill bilda nätverk Ja Nej Vet ej Tabell 23: Svarsfördelning på enkätfråga 12. Skulle du vilja ingå i eller vara med ch bilda ett nätverk/en handledningsgrupp för MI-frågr? Fråga 12: En spntankmmentar till ett vet-ej svar: Svårt att hinna med ytterligare nätverk eller handledning. Fråga 13. Skulle du vara intresserad av att gå en cach/handledarutbildning för MImetden ch sedan arbeta sm en sådan m du fick möjlighet? Ja: 6 Nej: 15 Vet ej: 3 28
29 13. Gå cach/handledarutbildning Ja Nej Vet ej Tabell 24: Svarsfördelning på enkätfråga 13. Skulle du vara intresserad av att gå en cach/handledarutbildning för MI-metden ch sedan arbeta sm en sådan m du fick möjlighet? Fråga 14. Ev. övriga synpunkter ch kmmentarer. Steve sm ledare var inspirerande. Gjrde att kursen aldrig kändes tråkig. Upplever att den är lättast att tillämpa när man behöver arbeta med mtivatin. Jag har flera patienter sm inte har insikt ch inte är hjälpta av MI. Mycket inm MI-metden är likt KBT. Jag är själv utbildad inm KBT därför så använder jag mig av det varje dag. Bra ch nyttig utbildning sm kan användas delvis eller helt ch hållet. Psitiv inställning till samtalet ch patientens egen/egna styrkr. Kul att se att det funkar. Bra metd sm bygger på att individen ges möjligheter att förändra sin egen situatin. Jag ser MI sm ett bra kmplement för mig i mitt arbete men inte sm någt jag abslut har behv av att fördjupa mig i just nu. Jag vet att jag på egen hand kan utveckla mina MI - kunskaper genm självstudier ch praktisk övning. En viktig synpunkt är att jag inte kände mig särskilt inspirerad av den kursledare sm höll MIkursen sm jag var på. När jag pratat med andra sm gått MI-kurs för andra kursledare, har de fått andra kunskaper ch intryck av MI. Den kursledare sm jag hade var strukturerad ch kunde inte framföra kunskaper m MI på ett pedaggiskt sätt, enligt mig. Jag tycker det är rligt ch spännande ch är mtiverad till mer kunskap. Mycket bra utbildning sm kan vara till hjälp sm metd gällande flertalet patientgrupper. Den bästa utbildning jag har gått. Den fungerar verkligen. Även m man är intresserad av nätverk eller handledning hinner man inte det i sitt dagliga arbete. Jag ingår redan i andra nätverk + handledning gällande min yrkesrll. 29
30 Vre bra m ni testar av en föreläsare innan det köps in fler kurser. Kunskap sm bl a MI behöver bli integrerad i den sm ska utöva den. Det krävs ng eldsjälar sm har gedigen kunskap lust att ta en ledar/handledarrll för att satsningen ska få fäste. Samtliga Fråga 3: I vilken uträckning tycker du att du har nytta av MI-utbildningen i ditt arbete? Helt ch hållet: 5 I hög grad: 35 I någn grad: 3 Inte alls: 1 3. Nytta av MI-utbildningen H ch H Hög grad Ngn grad Inte alls Tabell 25: Svarsfördelning på enkätfråga 3. I vilken uträckning tycker du att du har nytta av MIutbildningen i ditt arbete Fråga 5. I vilken utsträckning anser du att utbildningen har främjat din kunskapsutveckling ch reflektin inm kunskapsmrådet? Helt ch hållet: 3 I hög grad: 38 I någn grad: 28 Inte alls: Vet ej: 2 3
31 5. Reflektin ch kunskapsutveckling H ch H Hög grad Ngn grad Inte alls vet ej Tabell 26: Svarsfördelning på enkätfråga 5. I vilken utsträckning anser du att utbildningen har främjat din kunskapsutveckling ch reflektin inm kunskapsmrådet? Fråga 6. Hur fta använder du kunskaperna från MI-utbildningen i din yrkesutövning? Varje dag: 15 Någn/Några gånger i veckan: 27 Någn/några gånger i månaden: 22 Några/någn gång m året: 3 Jag har aldrig arbetat med MI: 1 Vet ej: Så fta anväder jag MI Dagligen Veckan Månaden Året Aldrig Vet ej Tabell 27: Svarsfördelning på enkätfråga 6. Hur fta använder du kunskaperna från MI-utbildningen i din yrkesutövning? 31
32 Fråga 8: Har du i ditt arbete med MI-metden ägnat dig åt egen metdutveckling inm mrådet? Ja: 8 Nej: 51 Vet ej: Metdutveckling Ja Nej Vet ej Tabell 28: Svarsfördelning på enkätfråga 8. Har du i ditt arbete med MI-metden ägnat dig åt egen metdutveckling inm mrådet? Fråga 1: Har du behv av vidareutbildning inm MI-metden? Ja: 35 Nej: 17 Vet ej: Vidareutbildning Ja Nej Vet ej Tabell 29: Svarsfördelning på enkätfråga 1. Har du behv av vidareutbildning inm MI-metden? 32
33 Fråga11: Ingår du i någt nätverk eller någn handledningsgrupp sm ägnar sig åt MIfrågr? Ja: 4 Nej: 67 Vet ej: 11. Ingår i nätverk Ja Nej Vet ej Tabell 3: Svarsfördelning på enkätfråga 11. Ingår du i någt nätverk eller någn handledningsgrupp sm ägnar sig åt MI-frågr? Fråga 12: Skulle du vilja ingå i eller vara med ch bilda ett nätverk/en handledningsgrupp för MI-frågr? Ja: 14 Nej: 28 Vet ej: Vill bilda nätverk Ja Nej Vet ej Tabell 31: Svarsfördelning på enkätfråga 12. Skulle du vilja ingå i eller vara med ch bilda ett nätverk/en handledningsgrupp för MI-frågr? 33
34 Fråga 13. Skulle du vara intresserad av att gå en cach/handledarutbildning för MImetden ch sedan arbeta sm en sådan m du fick möjlighet? Ja: 15 Nej: 4 Vet ej: Gå cach/handledarutbildning Ja Nej Vet ej Tabell 32: Svarsfördelning på enkätfråga 13. Skulle du vara intresserad av att gå en cach/handledarutbildning för MI-metden ch sedan arbeta sm en sådan m du fick möjlighet? 34
35 Bilaga 1 KmBas Uppföljning av utbildning Mtiverande Intervju (MI) /LOA Du har fått den här enkäten, eftersm du hör till den första utbildningsmgången av Mtiverande Intervju, MI, sm anrdnades under hösten 27. Nu skall snart en andra utbildningsmgång starta ch inför den vill vi gärna veta m ch i så fall, i vilken utsträckning du använder MI-metden i ditt arbete. Om du inte gör det, vill vi gärna få veta det ch vad det i så fall berr på. Slutligen finns i enkäten ckså några frågr m nätverksbyggande ch frtsatt kmpetensutveckling. Det tar ca 15-2 minuter att besvara enkäten ch vi blir både glada ch tacksamma m du tar dig den tiden. Den ifyllda enkäten lägger du i bifgade svarskuvert ch skickar med psten. Ditt deltagande i enkäten är annymt. Om du har några frågr m uppföljningen eller m enkäten kan du kntakta: Ll Lebedinski, Utvärderare, Högsklan i Brås telefn Åsa Blixt, prjektledare KmBas, telefn Mnika Ekeberg, prjektledare KmBas, telefn Jag sm svarar på den här enkäten är: anställd i kmmunen anställd i primärvården anställd inm psykiatrin O O O 2. Vad arbetar du sm?
36 3. I vilken uträckning tycker du att du har nytta av MI-utbildningen i ditt arbete? O Helt ch hållet O I hög grad O I någn grad O Inte alls 4. Vad är det viktigaste du har med dig från MI-utbildningen? 5. I vilken utsträckning anser du att utbildningen har främjat din kunskapsutveckling ch reflektin inm kunskapsmrådet? O Helt ch hållet O I hög grad O I någn grad O Inte alls O Vet ej 6. Hur fta använder du kunskaperna från MI-utbildningen i din yrkesutövning? O Varje dag O Någn/Några gånger i veckan O Någn/några gånger i månaden O Några/någn gång m året O Jag har aldrig arbetat med MI O Vet ej 36
37 7. Om du använder MI sm metd i liten utsträckning eller inte alls, vad berr det i så fall på ch vad skulle kunna få dig att använda metden mer? Har du i ditt arbete med MI-metden ägnat dig åt egen metdutveckling inm mrådet? O Ja O Nej O Vet ej 9. Om du har svarat ja på fråga 8. Beskriv på vilket sätt du har utvecklat metden eller vad det är sm du gör annrlunda. (Ni sm har svarat nej eller vet ej frtsätter till fråga 1) Har du behv av vidareutbildning inm MI-metden? O Ja, O Nej O Vet ej 37
38 11. Ingår du i någt nätverk eller någn handledningsgrupp sm ägnar sig åt MI-frågr? O Ja, jag ingår i: O Nej O Vet ej Om du har svarat ja på fråga 11, så frtsätter du direkt till fråga 13. Övriga mbeds svara på fråga 12 ckså. 12. Skulle du vilja ingå i eller vara med ch bilda ett nätverk/en handledningsgrupp för MIfrågr? O Ja O Nej O Vet ej 13. Skulle du vara intresserad av att gå en cach/handledarutbildning för MI-metden ch sedan arbeta sm en sådan m du fick möjlighet? O Ja O Nej O Vet ej 14. Ev. övriga synpunkter ch kmmentarer Tack för din medverkan! 38
KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15
KmBas-prjektet: utvärdering av utbildning Psykscialt arbete med inriktning mt bendestöd/sysselsättning 7,5 hp Ll Lebedinski 21-6-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material... 4 Bstödjare...
4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3
.. Sammanställning Psykiatriråd nummer Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna 1a - 1e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,
Centrala Sacorådet i Malmö stad
Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter
4.5. Sammanställning Psykiatriråd nummer 4
4.5. Sammanställning Psykiatriråd nummer 4 Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna a - e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,
4.3. Sammanställning Psykiatriråd nummer: 2
4.. Sammanställning Psykiatriråd nummer: Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna a - e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,
Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.
Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens
Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande
Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden
YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke
YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete
Regional samverkanskurs 2014
L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde
Sammanställning av diskussionskarusellen
Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga
Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson
PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad
Vilka är ni? Syfte med förmiddagen. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.
Erik Rva leg. Psyklg Vilka är ni? Ungdmsmttagning Skla Prjekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rvasjgren.se 070-2363200 LÅGAFFEKTIVT BEMÖTANDE 9.30 10.30 Teri ch principer Prblemskapande beteende Ansvarsprincipen
13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO
13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna
Checklista förändringsledning best practice Mongara AB
Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen
METOD IPP METOD AICKO UTBILDNING FÖR PERSONAL/BRUKARE METOD IPP - INFLYTANDE PÅ PLATS HUR TILLKOM METODEN IPP? HUR SER METODEN UT? PÅ PLATS!
18-06- 04 METOD IPP METOD AICKO METOD IPP - INFLYTANDE PÅ PLATS Hur? Var? Varför? Resultat? När ska det inte användas? UTBILDNING FÖR PERSONAL/BRUKARE HUR TILLKOM METODEN IPP? HUR SER METODEN UT? Elsa
Hur viktig är studietekniken? Målet ger dig motivation VUXENUTBILDNINGEN, KRISTIANSTAD. Ma-NV-sektorn Sida 1
Hur viktig är studietekniken? För att lyckas med studierna är det viktigt att skaffa en gd studieteknik. För att befästa det sm du lär dig i sklan måste du ckså arbeta med ämnesinnehållet på egen hand
Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens
Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskmpetens Delrapprt Av Anneli Danielssn Eurpean Minds Sweden AB april 2013 SPIRA Anställningskmpetens ur ett deltagarperspektiv För att kunna påvisa hur deltagarna
Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet
Utvärdering av BROs kntaktpersnsverksamhet Beställare: Upplägg ch rapprt: Genmförande: Ingrid Kössler ch Kerstin Wåhleman Elise Leppänen 7-16 september 2009 Framtagen i samarbete med: www.easyresearch.se
Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s
Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...
Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?
Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det
LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016
LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2015/2016 1 Likabehandlingsplanen presenterar försklans arbete för att främja barns lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering,
Att ta emot internationella gäster på Vilda
Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande
Färingtofta skolas Likabehandlingsplan 2010-2011. Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar.
Färingtfta sklas Likabehandlingsplan 2010-2011 Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, persnal ch föräldrar. Barn berättar inte alltid m kränkningar ch mbbning sm de själva
LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016
LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2015/2016 Enhet Karl Jhan 1 Standargatans förskla 1 Likabehandlingsplanen presenterar försklans arbete för att främja barns lika rättigheter
4.7. Sammanställning Psykiatriråd nummer 6
.7. Sammanställning Psykiatriråd nummer 6 Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna a - e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,
4.8. Sammanställning Psykiatriråd nummer: 7
4.8. Sammanställning Psykiatriråd nummer: 7 Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna 1a - 1e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,
Att intervjua elever om hållbar utveckling
Ämnesövergripande Grundskla åk 7-9 Mdul: Hållbar utveckling Del 3: Sklan ch eleverna mttagare av kunskap ch deltagare i förändring Att intervjua elever m hållbar utveckling Claes Malmberg, Högsklan i Halmstad
Scouternas stipendier till världsscoutjamboree 2015 i Japan
Scuternas stipendier till världsscutjambree 2015 i Japan Scuterna har ett antal helstipendier ch ett antal delstipendier till världsscutjambreen 2015 i Japan. Man kan läsa mer m stipendierna här. För att
Designprocessdagbok. Grupp 3; Maria Törnkvist, Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Flink- Sundin.
Designprcessdagbk. Grupp 3; Maria Törnkvist, Ida Gustafssn, Mikael Karlssn, Jnas Lind, Hanne Flink- Sundin. Krt intrduktin Under hela vår designprcess har vi fört dagbk över våra möten, dagbken har vi
Uppföljning. Nej. Ibland ombeds du skriva ett eget svar. Det är då markerat med en skrivande hand:?, se exempel:
Uppföljning Om du inte längre ger stöd/vård till din närstående var då vänlig att endast besvara frågrna 1 till 11. Vi skulle även uppskatta m du vill ta tillfället i akt ch skriva någn kmmentar på den
Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015
Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett
för ordinärt boende inklusive servicelägenheter i Varbergs kommun
Kvalitetsdeklaratiner ch kvalitetskrav för rdinärt bende inklusive servicelägenheter i Varbergs kmmun KVALITETSDEKLARATIONER Varbergs kmmun har, sm en av sina målsättningar, att vara en bra kmmun att
Livslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg
Livslångt lärande Kmpetensutveckling i arbetslivet Författare: Olle Ahlberg Bakgrund Stra teknikskiften har genmsyrat samhället ch arbetsmarknaden under lång tid. Men till skillnad från tidigare skiften
4.9. Sammanställning Psykiatriråd nummer: 8
.9. Sammanställning Psykiatriråd nummer: 8 Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna 1a - 1e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,
Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola
Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga
Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom
Svenska Rddförbundet Prjekt #svenskrdd2020 barn ch ungdm Mål med prjektet ch för svensk rdd Det arbete sm görs i prjektet syftar till att skapa en gemensam färdriktning där resan frtsätter långt efter
Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16
2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid
Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011
Vuxenutbildningsavdelningen S SID 1 (13) 2011-04-20 Kvalitetsredvisning Läsåret 2010/2011 Anrdnare ABF Stckhlm Vux Inledning ABF Stckhlm har sedan 2003 genmfört vuxenutbildning på grundläggande - ch gymnasial
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6
Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,
Förskolan Västanvind
Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,
Handikappersättningen
Hur mycket får man i Handikappersättningen är 36, 53 eller 69 prcent av prisbasbelppet~( berende på vilket behv du har av hjälp ch hur stra dina merkstnader är på grund av funktinsnedsättningen. Handikappersättning
Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen
Prjektet Tbaksfri ungdm i Västra Götalandsreginen Sammanfattning Syfte ch metd Syftet med prjektet har varit att ge medarbetarna i Flktandvården Västra Götaland bättre förutsättningar att på ett effektivt
Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun
Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...
KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor
KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.
Inspirationsdag QRC Stockholm. Peter Graf, VD Katarina Sjöström, enhetschef IVA Annelie Borgenhammar Lund BUMM
Inspiratinsdag QRC Stckhlm Peter Graf, VD Katarina Sjöström, enhetschef IVA Annelie Brgenhammar Lund BUMM 170922 Att förbättra för patienten med patienten En utbildningsinsats Förbättringsarbete med fkus
Dnr LD07/02936. Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Dnr LD07/02936 Gemensamma riktlinjer för missbruks- ch berendevård i Dalarna Riktlinjer för scialtjänstens ch häls- ch sjukvårdens verksamhet för persner med missbruk- ch berendeprblem Versin 2007-12-18
Föräldrar och elever i årskurs fyras syn på schackspelandet och schackfyran på Stora Hammars skola.
Lärarutbildningen Shackpedaggisk kurs 7,5p Vt 2014 Föräldrar ch elever i årskurs fyras syn på schackspelandet ch schackfyran på Stra Hammars skla. Ulf Sandberg Ulf.p.sandberg@vellinge.se Syfte Jag ville
Delrapport utvärdering av Samverkansrådet för arbetsterapi och sjukgymnastik, ReKo Sjuhärad
Delrapprt utvärdering av Samverkansrådet för arbetsterapi ch sjukgymnastik, ReK Sjuhärad Brås den 30 december 2008 Angela Bångsb Leg.arbetsterapeut/prjektledare ÄldreVäst Sjuhärad Sammanfattning av hur
Leda digitalisering 21 september Ale
Leda digitalisering 21 september Ale Prgram för dagen Check in FIKA! Text 2 Digi. skla ch ledarskap Lärgrupper Text 1 Digi. ch samhälle Till nästa gång Check ut Upplägg ch tidsplan - Ale Intr Förarbete
1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna
SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning
4.6. Sammanställning Psykiatriråd nummer: 5
.6. Sammanställning Psykiatriråd nummer: 5 Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna a - e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,
Handledarmaterial för introduktion till bra arbetsteknik vid städning
Allt m städ www.prevent.se/allt-m-stad Handledarmaterial för intrduktin till bra arbetsteknik vid städning I den här handledningen har vi sammanställt tips ch gda råd samt lite bakgrundsinfrmatin sm du
Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad
SOCIALTJÄNST. OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELN INGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-10-07 Handläggare: Leif Styfberg Telefn: 08 508 25 702 Till Scialtjänst- ch arbetsmarknadsnämnden
Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.
Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:
Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015
Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret
Samverkansdag KUR på Gotland
Dkumentatin från 14 september 2012 1 Samverkansdag KUR på Gtland ch prcess et med dagen är att skapa en skapa gemensamma bilder av samarbete Prcessen/vägen är lika viktig sm målet. Det är lätt att skriva
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016
Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska
Arbetsplan för förskolan Nolängen
Arbetsplan för försklan Nlängen Läsåret 2015/2016 Alingsås kmmun, Barn- ch ungdmsförvaltningen, Utvecklingsenheten Pstadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefn: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61
Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier
Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen
SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN (12) Utvärdering sommarjobb 2016
2016-09-05 1 (12) Utvärdering smmarjbb 2016 Sammanfattning Uppdraget har varit att alla ungdmar i första året ch andra året i gymnasiet ska erbjudas smmarjbb 2016. Alla sm sökt i målgruppen har erbjudits
Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna
Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen
Revisionsrapport Mjölby Kommun
Revisinsrapprt Omsrgs- ch scialnämndens åtgärder för eknmisk balans Mjölby Kmmun Matti Leskelä Karin Jäderbrink Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisinsfrågr 2
Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015
Fritidshemmets uppdrag ch utmaningar ALP bservatörsutbildning 10 september 2015 Samtala två ch två- Vad tänker du på när du tänker på fritidshem? Innehållet vi skall ta ss an är Fritidshemmets styrdkument
Handbok Samordnad Individuell Plan 2015
Handbk Samrdnad Individuell Plan 2015 Sammanställd ch revideras av den Lkala Ledningsgruppen Västbus. Inledning Tanken med denna handbk är att du sm handläggare ch/eller sm sammankallande skall få infrmatin
LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN
Makten över maten - Ett flkbildningsmaterial från Latinamerikagrupperna LEKTINSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Här presenteras ett lektinsupplägg sm på fem lektiner sm ger bakgrund, inspiratin ch kunskap m hur
världen & vi Lärarhandledning b/c
världen & vi Lärarhandledning b/c Världen&vi, nr 3, 2013 Vi har till detta nummer gjrt två varianter av lärarhandledning. Den här handledningen lämpar sig för elever sm har en hörförståelse ch läsförståelse
Denna metodbeskrivning kompletterar den metodbeskrivning som finns i rapporten.
Metdbeskrivning underlag till rapprten Lång väg till patientnytta en uppföljning av natinella riktlinjers inverkan på vården i ett decentraliserat system Denna metdbeskrivning kmpletterar den metdbeskrivning
Genomförande av auskultation i grupp
Auskultatin Genmförande av auskultatin i grupp Att auskultera innebär att du besöker en kllega då den genmför en lärandeaktivitet ch att du därefter ger kllegial återkppling. Kllegr i auskultatinsgrupp
Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län
KUN 2009-01-22, p 9 Enheten för kultur- ch föreningsstöd Handläggare: Margaretha Häggrth Rapprt rörande det statliga stödet till Skapande skla 2008 inm Stckhlm län 1 Ärendet Landstingets kulturnämnd har
Delrapport Utvärdering av C2C/PIMA
Utvärdering av sciala investeringar Delrapprt Utvärdering av C2C/PIMA Jnas Huldt Götebrg, 2018-01-23 payff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefn 076-13 41 503 www.payff.se Innehållsförteckning Sammanfattning...
Ansökan om insatser med stöd av socialtjänstlagen
Inkmmande: Individ ch familjemsrgen Handläggare: Ansökan m insatser med stöd av scialtjänstlagen Jag ansöker m stöd i hemmet Beskrivning av vad jag behöver stöd med: Namn: Persnnummer: Telefnnummer: Du
Till samtliga deltagare vid Telö 17 seminarieövning november 2017
1 (10) Till samtliga deltagare vid Telö 17 seminarieövning 14 16 nvember 2017 Denna enkät är en del av utvärderingen av Telö 17. Enkäten delas ut till samtliga deltagare i seminarieövningen 14 16 nvember
Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi
Samråd m översynen av EU:s handikappstrategi 2010 2020 Omkring 80 miljner människr i EU har en funktinsnedsättning. De stöter fta på hinder sm gör att de inte kan leva sm andra. EU vill få brt hindren
Lokal arbetsplan Trevnaden
Lkal arbetsplan Trevnaden Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten
Slutrapport Uppdragsutbildning ITM
Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets
Växtverk & Framtidstro!
2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund
Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin
Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm
SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013
Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling
Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016
Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt
Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten
Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet
YH och internationalisering
YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering
Riktlinjer och arbetssätt för Synpunkt Höör
2014-11-27 1 (7) Riktlinjer ch arbetssätt för Synpunkt Höör Inledning Höörs kmmun arbetar kntinuerligt med att utveckla verksamheterna utifrån medbrgarnas behv ch samhällets förändringar. Ett viktigt underlag
Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015
Läs m Stiftelsen Skgssällskapets ch närstående stiftelsers anslag för frskning ch kunskapsutveckling, kmmunikatin ch kunskapsspridning; m ansökan, granskning av ansökningar ch kmmunikatin kpplad till prjekten.
Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1
1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns
Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen
Rapprt delprjektgrupp HR i genmförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsrefrmen HR gruppen HR gruppen deltagare har bestått av de fyra persnalcheferna för landstingets västra, centrala, östra länsdelar
Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten
Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...
Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Malmö
Kvalitetsrapprt 2013-2014 Rytmus Malmö Innehållsförteckning Sklans namn ch rt... Fel! Bkmärket är inte definierat.1 Innehållsförteckning... 2 Visin ch värdegrund:... 3 Grundfakta m sklan/förutsättningar...
KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014)
KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Ny diskrimineringslag Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) Lagens syfte (1 ) Lagens tillämpningsmråde (2 ) Den nya diskrimineringslagen, sm trädde i kraft den 1 januari
Omsorgsnämnden!!"#$%& 08-01-28
Omsrgsnämnden!!"#$%& 08-01-28 '( Denna rapprt är 2008 års kvalitetsredvisning/verksamhetsplan för RE vård ch gruppbstäder. Plenheten, hälsfrämjande arbetet, behvsbedömarrganisatinen, medicinskt ansvarig
KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp
KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp m lagar och andra styrdokument. Föreläsare: Jonas Reinholdsson
PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009
KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch
Barn och ungas delaktighet i samhällsvård
Barn ch ungas delaktighet i samhällsvård Syfte: Öka delaktighet för placerade barn ch ungdmar Mål: Utarbetat en mall för DUS samtal (delaktighetsch utvecklingsstödjande samtal) Hur kan dessa samtal systematiseras
Trygghetsplan för Hästens förskola
Trygghetsplan för Hästens förskla Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: På vår förskla känner alla, barn ch vuxna; sig sedda, trygga ch respekterade för den man är. Vad
MERITSAMMANSTÄLLNING FÖR ANSÖKAN TILL PSYKOTERAPEUTPROGRAM VID LIU
MERITSAMMANSTÄLLNING FÖR ANSÖKAN TILL PSYKOTERAPEUTPROGRAM VID LIU OBS! Detta är inte en ansökningsblankett. Det är en bilaga, sm bifgas till ansökan sm görs på www.antagning.se För sökande till Psykterapeutprgrammet
Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025
Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8
Kvalitetsredovisning 2004
Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4
Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Botkyrka Friskola i Botkyrka kommun
Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Btkyrka Friskla i Btkyrka kmmun 1 (13) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Btkyrka Friskla Resultat
Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015
Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa
Turismutbildning 2.0
Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets