Vilka är ni? Syfte med förmiddagen. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Transkript

1 Erik Rva leg. Psyklg Vilka är ni? Ungdmsmttagning Skla Prjekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet LÅGAFFEKTIVT BEMÖTANDE Teri ch principer Prblemskapande beteende Ansvarsprincipen Fika Kntrllprincipen Affektsmitta Metd ch frågr Hantera, utvärdera ch förändra Syfte med förmiddagen Presentera en teretisk bas, bidra till gemensamma begrepp. Få verktyg/mdeller för att hantera, utvärdera ch förändra. En utgångspunkt att arbeta vidare ifrån i era lika sammanhang. Rva & Sjögren Bråk, knflikter, prblemskapande beteende, gränser ch regler. Vad göra? Lågaffektivt bemötande - förhållningssätt Rva & Sjögren Trauma, nedstämdhet, uppgivenhet. Vad göra? Hur jbba med en läkande miljö? Traumamedveten msrg 1

2 Böcker Vad är prblemskapande beteende? - Prblemskapande beteende är ett beteende sm leder till prblem. Vem uppvisar prblemskapande beteende? - Människr sm kan uppföra sig gör det! Rss W. Greene Människr sm vill uppföra sig gör det! Mtivatin blir centralt Str risk för uppgivenhet Persnal erbjuder mindre hjälp Tuffare att skilja persn från beteende. Pessimism. Människr sm kan uppföra sig gör det! Outvecklade färdigheter, svårigheter. Utfrskande Persnal erbjuder mer hjälp Lättare att skilja persn från beteende. Optimism. När uppstår prblemskapande beteende? Krav Förmåga Vem hamnar i prblemskapande beteende? Människr sm fta hamnar i situatiner sm leder till prblembeteende har fta svårigheter med: Exekutiva förmågr Språk ch kmmunikatin Känslreglering Adaptiva strategier Flexibilitet Sciala färdigheter 2

3 Prblemskapande beteende Vad är lågaffektivt bemötande? Försök kmma på när du senast var med m en krck mellan krav ch förmågr. Hur såg den krcken ut? Krav Förmåga - Ett förhållningssätt, med metder sm är utvecklade för att hantera prblemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Hur jbbar man lågaffektivt? Hur jbbar man lågaffektivt? Förståelse Förebygga Hantera Etik Vi värnar m självbestämmande ch autnmi När är det försvarbart att inskränka på självbestämmande? Undvikande av fara Omsrg Öka faktiskt självbestämmande 16 Hur jbbar man lågaffektivt? Alla har rätt att säga nej! Pedaggisk uppgift få ett ja. Vi använder metder sm bygger tillit Inte kravlöst utan krav sm funkar! Tre pedaggiska principer för ett lågaffektivt bemötande 1. Ansvarsprincipen 2. Kntrllprincipen 3. Principen m affektsmitta 17 3

4 Princip 1: Ansvarsprincipen Den sm tar ansvar kan påverka! Att fkusera på det man kan påverka minskar upplevd maktlöshet Minskad upplevd maktlöshet minskar risken för negativ interaktin mellan persnal ch elev Princip 1: Ansvarsprincipen Var lägger vi ansvaret när vi inte lägger det på ss själva? Sjukvård Sklan Scialtjänst Ungdmen själv Princip 1: Ansvarsprincipen Princip 1: Ansvarsprincipen Att lägga ansvaret på ungdmen Människr sm kan uppföra sig gör det Om vi misslyckas med uppdraget måste vi söka lösningen hs ss själva i verksamheten Den språkliga beskrivningen spelar rll! Lat Svårt att starta/kmma igång Omtiverad Lyckas inte få överblick eller sammanhang Ouppfstrad Svårt att hitta bra strategier Tjurig Svårt med övergångar Manipulativ Svårigheter med scialt samspel Bråkig Svårt att reglera känslr vid mtgångar menti.cm Prblembeskrivning Försök kmma på fler beskrivningar sm lägger ansvaret för prblemet hs någn annan? Sammanfattning ansvarsprincipen Vad innebär detta för mig? Genm att fkusera på vad jag kan påverka ökar min möjlighet att förändra situatinen samtidigt sm frustratin ch prblembeteende minskar. 4

5 menti.cm Ansvar Hur kan du i din rll bidra till att fkus i samband med prblemskapande beteende ligger på det vi kan påverka? Princip 2: Kntrllprincipen Man måste ha kntrll över sig själv m man ska kunna samarbeta med andra. ü Vi måste ha metder sm säkerställer ungdmens självkntrll. ü Vi måste ha förståelse för ch kunskap m ungdmens agerande. Självkntrllmdellen Princip 2: Kntrllprincipen Affektintentsitet Affektutlösare Kas Ingen självkntrll Självkntrll Kasbeteende Vardag Eskalering Kas Deeskalering Vardag Fritt från Hejlskv Uhrskv Kaplan and Wheeler (1983) 27 Princip 2: Kntrllprincipen Strategiskt beteende - för att behålla eller återfå självkntrll Princip 2: Kntrllprincipen Det är viktigt att vi försöker förstå vilket syfte barnets beteende har för att kunna bemöta ch skapa alternativ. Det är svårt m vi stirrar ss blinda på vår sida av prblematiken. 5

6 Princip 2: Kntrllprincipen Vägra, ljuga, skapa avstånd, hta självskada Kasbeteende Ju högre affekt ch stress dest sämre tillgång till förmågr. Självkntrll är nödvändigt för att kunna tillgdgöra sig pedaggiska interventiner 32 Fasthållningar Det är ytterst farligt Terin att en persn lugnar sig m man håller fast den är direkt felaktig Skadar tillit ch är ptentiellt traumatiserande Fasthållningar Nödvärnsrätten håller inte. Ur ett rättighetsperspektiv är fasthållning förkastligt, både ur barnets ch kamraternas perspektiv. I barnknventinens artikel 19 står att varje barn har rätt att skyddas mt fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller annan sm har hand m barnet. Sammanfattning kntrllprincipen Vad innebär detta för mig? Min uppgift är att hjälpa barnet behålla eller återfå självkntrllen. Det är viktigt att vi försöker förstå vilket syfte barnets beteende har för att kunna bemöta ch skapa alternativ. Det är svårt m vi stirrar ss blinda på vår sida av prblematiken. Reflektin - Kntrll Hitta exempel där prblembeteende kan ses sm barnets strategier för att behålla självkntrll. Har du gda praktiska exempel då barnet fått möjlighet att behålla självkntrllen. Vad gjrde du då? 6

7 Princip 3: Affektsmitta Princip 3: Affektsmitta Spegling sker på neurlgisk nivå Vanligtvis kan de flesta av ss skilja på dina ch mina affekter Vissa har dck av lika anledningar svårare att reflektera över ch påverka sina egna affekter än andra Princip 3: Affektsmitta Undvika negativ affektsmitta Främja psitiv affektsmitta Sammanfattning affektsmitta Vad innebär detta för mig? Vi påverkas av ch påverkar andras affekter. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på egna affekter ch bibehålla lugn för att öka chansen att situatinen skall präglas av lugn. menti.cm Affektsmitta Kan du kmma på praktiska exempel för att främja eller förhindra affektsmitta? Sammanfattning av lågaffektiva principer Vi sm vuxna måste ta ansvar för att inte bli uppgivna. Barnet vi möter ska inte förlra sin självkntrll, det måste finnas en utväg. En bra utgångspunkt för att barnet ska behålla sin självkntrll är att vi har en trygg ch lugn kntrll över vår egen affekt. 7

8 Tre verktygslådr Vad gör vi? Vad behöver vi göra just nu? Tre verktygslådr Hantera Utvärdera Förändra När lär vi ss? Vi lär ss när vi har förmåga till det! Den sm är väldigt stressad (i eller nära kas) är inte särskilt mttaglig för pedaggiska interventiner. Den sm är van att misslyckas lär sig inget av att misslyckas på nytt. Tillit, välvilja ch validering skapar förutsättningar för lärande. 45 Hantera: Avledning Hantera: Avledning Enkla avledningar Aktiva avledningar Kraftiga avledningar 8

9 Självkntrllmdellen Hantera: Affektreglering Affektintentsitet Affektutlösare Kas Ingen självkntrll Självkntrll Avstånd Psitin Ögnkntakt Lugn ch avslappning Vardag Eskalering Kas Deeskalering Vardag Fritt från Hejlskv Uhrskv Kaplan and Wheeler (1983) 49 Hantera: Affektreglering Hantera: Affektreglering Avstånd Psitin Ögnkntakt Lugn ch avslappning Miljö Hantera: Affektreglering Avstånd Psitin Ögnkntakt Lugn ch avslappning Miljö Reflektin Hantera Kan du kmma på exempel på situatiner då du själv använt dig av avledning eller affektreglering? 9

10 Utvärdera: Analys ch kartläggning Systematiskt arbete vid beteendeprblem Många prblem kräver många lösningar: Så klart en mängd lika sätt att utvärdera ch kartlägga en prblemsituatiner. Gemensamt syfte att öka förståelsen för eleven ch hitta ingångar för att förebygga liknande situatiner. Exempel: - Affektutbrttsmdellen - Registrering Prblem? Prblem! Prblem? Prblem! LÖSNING? Stressmdellen Utvärdera Upplevd rättvisa Stressnivå Stökig mrgn Or för lillebrr Krav Förmåga Sömnsvårigheter Utvärdera: Självkntrllmdellen Utvärdera: Självkntrllmdellen Affektintentsitet Affektutlösare Kas Ingen självkntrll Självkntrll Vad ökade affektintensiteten? Vad gjrde vi? Hur kan vi skapa utrymme för barnets egna strategier? Hur kan vi hjälpa barnet att lugna sig? Vardag Eskalering Kas Deeskalering Vardag Hur gör vi annrlunda nästa gång? Fritt från Hejlskv Uhrskv Kaplan and Wheeler (1983)

11 Affektutbrttsmdellen Christian Bergbm Registrera Registrera Reflektin Utvärdera Hur går det till när ni utvärderar? När? Var? Hur? Vilka mdeller använder ni? Vad i detta fungerar bra ch mindre bra? Tre verktygslådr Hantera Utvärdera Förändra 66 11

12 Förändra: Kravanpassning Ställa krav på ett sådant sätt att ungdmen kan klara av dem Öka begripligheten Släppa överkrav praktivt Den sm är van att misslyckas lär sig inget av att misslyckas på nytt. Förändra: Kravanpassning Öka begripligheten t.ex. genm att: Göra saker tillsammans. Förbättra överblicken av situatinen Intrducera ett krav just när någt annat är färdigt. Skapa en så kallad prmpt. Skapa en känsla av delaktighet. Förändra: Samarbetsbaserad prblemlösning Samarbetsbaserad prblemlösning (CPS) Rss Greene Gemensam ingång Reflektin - Krav Kan du kmma på exempel då du lyckats ställa ett krav på ett nytt sätt så att ungdmen lyckats möta det? Sammanfattning av lågaffektiva principer Vi sm vuxna måste ta ansvar för att inte bli uppgivna. Barnet vi möter ska inte förlra sin självkntrll, det måste finnas en utväg. En bra utgångspunkt för att barnet ska behålla sin självkntrll är att vi har en trygg ch lugn kntrll över vår egen affekt. Sammanfattning av lågaffektiva metder Vid beteendeprblem måste vi hålla isär hantering, utvärdering ch förändring Vid kas är det centrala att persnen återfår sin självkntrll Vi måste anpassa kraven så att det matchar med ungdmens förmågr, annars kmmer prblemet kvarstå Misslyckanden kräver utvärdering 12

13 Syfte med förmiddagen menti.cm Vad tar ni med er? Presentera en teretisk bas, bidra till gemensamma begrepp. Få verktyg/mdeller för att hantera, utvärdera ch förändra. En utgångspunkt att arbeta vidare ifrån i era lika sammanhang. Prata med din granne - vad kmmer ni ta med er från dagens föreläsning? Frågr ch reflektin? Erik Rva erik@rvasjgren.se 76 13