När mallen inte stämmer Lidköping Kenth Hedevåg Information förr och nu:

Transkript

1 När mallen inte stämmer Lidköping Hm En skla Standardmall för alla? Kenth Hedevåg 13,1% elever var ej behöriga att söka till ett natinellt prgram på gymnasiet (Juni 2014) Större tlerans i samhället Större krav i samhället 40% = Av alla unga vuxna i åldern år utan gymnasiekmpetens är arbetslösa Infrmatin förr ch nu: Mängden infrmatin ökar strt Vi får allt krtare prcesstid Mycket infrmatin sker verbalt Kraven på hur vi bearbetar infrmatin ökar Kraven på hur vi reagerar på infrmatin ökar Mer inf Snabbare inf Mer verbal inf Ska bearbetas Svar önskas Sklan nu ch sklan förr: Skillnader? Undersökande arbetssätt Mindre fakta ch mer krav på reflektin nu. Betygens rll. Betyg från sklår 4? Kraven för att kmma in på gymnasiet har ökat. Innehållet i undervisningen har förändrats. Nu ställs högre krav på den verbala n. Mer teri ch mindre praktik. 13,1% ej behöriga (2014) Allt större krav på att ta emt, prcessa ch analysera infrmatin. Sätta den i sammanhang. The Big Five De fem viktigaste förmågrna i undervisningen för att uppnå långsiktiga mål ch kunskapskrav i Lgr 11. (Göran Svanelid i Pedaggiska Magasinet ) Kmmunikativ Förmåga att hantera infrmatin Analys Begreppslig Metakgnitiv 1

2 Nyfiken Saxat från jbbannnser i Götebrgspsten: Tycker m ett högt arbetstemp Strt eget driv Hög scial kmpetens - kundrienterat arbetssätt Ett genuint intresse för människr Hög kmmunikativ ch scial kmpetens Flexibel ch självständig Gärna jbba i team Gd att rganisera Exempel på starka reaktiner sm en knsekvens av att befinna sig i ett begripligt sammanhang : Går ej i sklan Utmattningssyndrm Svstörning Depressin Ätstörning Passiv/dagdrömmeri Låg självvärdering Självskadande beteende Vägra undervisning Kmpensatinsbeteenden Verbalt utagerande Fysiskt utagerande Sökande efter ett mer begripligt sammanhang Drger/alkhl/spelmissbruk Låg Begriplighet Hanterbarhet - Meningsfullhet Speciellt utsatta grupper: Alla ungdmar sm saknar: Begriplighet Hanterbarhet - Meningsfullhet. (Antnvsky) Ungdmar sm har neurpsykiatrisk diagns sm t.ex. ADHD ch inm autismspektrat Ungdmar sm har delar av funktinshindren men sm inte uppfyller alla kriterier för en diagns Ungdmar med begåvning i den nedre nrmalznen Ungdmar i stress där kraven överstiger n Vi möter barn/ungdmar sm har ett annrlunda sätt att ta emt, prcessa ch reagera på infrmatin. Högre infrmatinstryck Större krav på bearbetning Vi måste göra på ett annat sätt! Pedaggiska strategier Insatser ch hjälpmedel Är detta elever sm kan bara dm vill? Sm prfessinell så får du gärna bli kär men helst inte i dina hjälpmedel Insatserna handlar i första hand m att skapa förhållanden sm hjälper eleven att fungera ptimalt utifrån sina förutsättningar. (Vägledning för Elevhälsan 2014, Sklverket/Scialstyrelsen) Eller är det elever sm egentligen vill men inte alltid kan? Kids d well if they can (Rss Greene) Dags att ta ett mer brutalt barn/ungdmsperspektiv 2

3 Framgångsfaktrer: Insatser vid tidig ålder Insatser i ett tidigt skede Individuellt utfrmade insatser Gda vuxenrelatiner med bra förhållningsstrategier Hög delaktighet Samarbete med hemmet Nggranna övergångar! Samverkansinsatser mellan skla, scialtjänst, BUP, habilitering, plis m.fl. Öka begripligheten, hanterbarheten ch meningsfullheten Persnalens relatin till eleven viktigaste faktrn! Persnalens förhållningssätt ch förhållningsstrategi är avgörande för relatinen till eleven Förhållningsstrategier bygger på allmän- ch individkmpetens Bra persnal växlar förhållningsstrategi (metd) utifrån gruppens ch elevens behv. Metdkunskap krävs! Pedaggiska strategier för att underlätta infrmatinsutbytet på gruppnivå ch på individnivå. Infrmatinsutbyteskmpetens. Individuella insatser baserade på bra kartläggningar Stöd ch hjälpmedel för att underlätta infrmatinsutbytet på individnivå. Syfte: Att effektivt ge, bearbeta ch få infrmatin. Tydliggör syfte, mål ch mening med sklarbetet. Öka begripligheten, hanterbarheten ch meningsfullheten. Sammanhangsmarkera! Nåbara mål utifrån aktuell kunskapsnivå Psitiva förväntningar ch invlveringspedaggik Kenth Hedevåg Kungälv Stress är balans mellan krav ch För att undvika stress bör kraven anpassas efter n. Om n varierar så bör ckså kraven variera. Kravanpassa helst från start ch inte efter hand Det är upp till dig sm inte är i akut stress att vara smart ch flexibel! Kartläggningens betydelse Detta ser vi! Prblem + Förklaringsmdell Förklaring = Detta gör vi! Insats Om du har sm mål att eleven ska nå högre höjder så kan din enda metd inte vara att bara höja ribban Humr ch lek Mtivatin ch lust Ge beröm En träningsplan Skadeprblem? Omvärldsfaktrer Nåbara mål Tålamd Undvik överbelastningar Utvärdering ch samtal Metdikkunskap Grundträning Vid behv ta hjälp av experter Startsträcka En bra relatin Autmatisera kunskaper Underlag Persnrekrd? Dagsfrm? Undvik stressfrakturer Taktik ch strategier Uteblir från träningen? Uppvärmning 3

4 Funktiner ch förmågr sm ungdmar behöver för att: Nå målen i sklan Fungera i arbetslivet Inte hamna i utanförskap The Big Five De fem viktigaste förmågrna i undervisningen för att uppnå långsiktiga mål ch kunskapskrav i Lgr 11. (Göran Svanelid i Pedaggiska Magasinet ) Kmmunikativ Analys Metakgnitiv Förmåga att hantera infrmatin Begreppslig Visuellt stöd för att: Knkret Abstrakt Ge infrmatin Bearbeta infrmatin Få infrmatin (samtal) Ska det behövas? Varför? Ge, bearbeta ch få infrmatin Visuell infrmatin finns kvar. Kan visas för andra. Ger längre prcesstid Lättare dela varandras bilder ch föreställningar Utan krav på ögnkntakt ch att tlka krppsspråk Hjälp till att strukturera tankar ch åsikter Ge ett underlag till anpassningar Skapa utveckling ch delaktighet Ritad bild? Digitalbild? Skriven text? Visa? Infkapacitet Hjärnans infrmatinstlerans För lite eller för mycket belastning gör att hjärnan inte längre kan effektivt ta emt ch prcessa infrmatin Vid för högt tryck söker sig hjärnan till ett infrmatinsvaccum Visuellt stöd! För att ge inf Ref. Matti Bergström: Hjärnans resurser, 1990 Inftryck 4

5 Sammanhangsmarkera! Jämf. Meningsfullhet, begriplighet, hanterbarhet Vad? Vad är det sm ska göras? Var? Var ska uppgiften göras? Med vem? Ensam? Med vem/vilka? Hur? På vilket sätt? Hur mycket? När? När ska den göras? Varför? Vad går det ut på? Mtivatin? Hur länge? När tar det slut? Tid? Sedan? Vad ska ske när den är klar? Veckschema MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG MU VC, C KR SO NI, VC, AT B MA ENG UN, VC ID HA Sal B SO Språkv.ENG NI, VC UN, VC MA Slöjd CL/LB, VC C10/ SV LB MA , AT B Språkv.ENG UN, VC SO NI, VC B ENG ID UN, AT HA Sal B Tillsamman LB, AT SV LB HK/BD VC Språkv.ENG UN, VC, LB, VC EV B21 I klassrummet I grupprummet Praktikplatsen: Dina arbetstider: Klädsel: Lunch: Raster: Handledare: Om du är sjuk: Startplats: Annan plats Visuellt stöd! För att bearbeta inf Att kunna skapa gemensamma inre föreställningar är avgörande för kmmunikatin, samspel ch för att ge en grundtrygghet inför nya situatiner, platser ch aktiviteter Knsekvenser av bristande föreställnings: Använd visuellt stöd! Svårt att prcessa infrmatin sm man inte sett eller varit med m själv Svårt att lista ut infrmatin sm inte klart framgår Svårt att generalisera/värdera/tlka infrmatin Svårt att kppla ihp detaljer till större sammanhang Svårt att reflektera ch analysera Stra knsekvenser för samspel ch kmmunikatin Stra svårigheter att nå målen i sklan Stra svårigheter att kmma in på arbetsmarknaden Se med tanken? Se med ögat 5

6 Ex. på uppgift i s: Hur har Kinas starka eknmiska utveckling påverkat den vanliga kinesiska medbrgaren? Ex. på visuellt stöd för reflektin ch värdering Hur har Kinas starka eknmiska utveckling påverkat den vanliga kinesiska medbrgaren? Placera följande påståenden under + m du trr att det inneburit någt psitivt 0 m du trr att det inte haft så str betydelse - m du trr att det inneburit någt negativt + 0 Större tillgång till mat Fler kan skaffa kyl, TV, bil mm Nya järnvägar byggs Ökad tillgång till internet Str satsning på militären Str satsning på rymdfrskning Sämre luft i städerna Fler flyttar till städerna Internet censureras Ökad förrening av flder ch sjöar Dyra bstäder i städerna Visuellt stöd! För att få inf Öppna frågr ställer höga krav på att man ska se med tanken Är du hjälpt av det visuella stödet? Hur har du det? Hur går det i sklan? Hur går det i livet? Har du gda vänner? Ex. på plus- ch minuslista: Ex. påståenden: Detta är jag bra på: + Detta fungerar mycket bra på praktikplatsen 0 Detta är OK - Detta fungerar inte så bra Ringa in de saker sm du är bra på: Texta snyggt Ftbll Matte TV-spel Handledaren Karin + 0 Visa kunder Chefen är bra Köttavdelningen Arbetstiderna Plcka upp varr Kartngerna Städa Lunchen Raster Arbetskläderna Arnes humr Jag blir trött Krsrd Filmkunskap Stava rätt Laga mat Läsa Hålla rdning Cykla Prata med kunder Passa tider Dans Gegrafi Hålla tal Histria Snickra Kmma ihåg namn Fler saker sm du är bra på: Meldifestivalen ch schack 6

7 Ex. påståendefrmulär: + = stämmer fta 0 = stämmer ibland - = stämmer inte Jag blir lätt trött när jag gör uppgifter på arbetet Jag blir lätt störd av annat när jag jbbar Jag tycker det är svårt att sitta still Jag tycker det är svårt att lyssna på persnal när han/hn pratar Jag säger eller gör saker innan det är min tur Jag tycker det är svårt att börja med uppgifter Jag tycker det är svårt att avsluta uppgifter Jag blir inte klar med uppgifter i tid Jag glömmer fta brt eller tappar brt saker Jag vet inte vad jag skall göra m jag inte kan en uppgift Jag tycker det är jbbigt när persnal ber mig göra lika uppgifter Jag tycker det är svårt när jag får välja mellan lika saker Stödinsatser: Ökade utbildningsinsatser till persnal Insatser i tidig ålder Insatser i tidigt skede Individuella stödinsatser ej generella Unika elever behöver unika lösningar Ge, bearbeta ch få infrmatin med visuellt stöd Bättre kartläggningar av styrkr ch svårigheter Fler sklalternativ efter misslyckande (ex. Beda Hallberg, KmVux, Flkhögskla m.fl. Kmmunen hyr ut arbetskraft till företag sm inte vill ha ett arbetsgivaransvar Du gör skillnad! Hur ser det ut från elevens utkikstrn? Litteraturförslag: Rss Greene: Explsiva barn (2003), Treating Explsive Kids (2006), Lst at schl (2008) /Vilse i sklan (2009) Hattie/SKL: Synligt lärande (2011) Aarn Antnvski: Hälsans mysterium (Svensk översättning 2005) Peter Währbrg: Stress ch den nya hälsan (2002) Trkel Klingberg: Den översvämmade hjärnan (2007), Den lärande hjärnan (2011) Clay A. Jhnsn: The Infrmatin Diet (2012) Göran Svanelid: Lägg krutet på The Big Five (artikel i Ped.mag.) Kenth Hedevåg: Artiklar Skllagen (2010:800) ch Lärplan för grundsklan 2011 Sklverkets häften: Rätten till utbildning (rapprt 309), Grövre våld i sklan, Sklfrånvar vägen tillbaka (rapprt 341), Sklan ch Aspergers syndrm (rapprt 334) Sklinspektinen: Inte enligt mallen Sklinspektinens rapprt 2012:11 Diarienummer :1445 Vermeulen, Peter: Autistic thinking. This is the title. Jessica Kingsley Publishers, UK (2001) 7