ELOF P R I O Elever med Lång Ogiltig Frånvaro Skolporten Sthlm kenth.hedevag@telia.com

Transkript

1 ELOF Elever med Lång Ogiltig Frånvaro Skolporten Sthlm Hög PRIO-faktor = Bra pedagogik P R I O Presentation Relation Intresse Omvärldsfaktorer ELOF-ärende Elev med Lång Ogiltig Frånvaro (Skolverkets definition) Drop-outs? Skolmotstånd? Hemmasittare? Skolvägrare? Skolkare? Sjuk? Du gör skillnad! Se inte barnet/tonåringen som ensam bärare av problemet! There is no quick fix! (Ross Greene) Detta ser vi! Förklaringsmodell Detta gör vi! Problem + Förklaring = Insats Hårt professionellt arbete tillsammans 1

2 Föreläsningens innehåll: 1. Fakta och statistik i En skola för alla 2. Skolan förr och nu 3. Reaktioner vid brist på känsla av sammanhang 4. Framgångsfaktorer 5. Förklaringsmodeller för informationsutbyte 6. Kartläggningens betydelse 7. Fallbeskrivning: Utmattningssyndrom 8. Litteraturlista och andra källor elever hade återkommande ogiltig ströfrånvaro (2010) 500 elever hade hemundervisning pga av säkerhetsskäl (2010) Till största delen elever i skolår 7-9. Grund. Numera ungefär lika många pojkar som flickor skol. Stora brister vad det gäller kommunernas skolpliktsbevakning Gy. Barn och ungdomar som inte går i skolan!!! Över 1600 elever i helt frånvarande sedan minst en månad (2010) Under läsåret 2012/2013 fick drygt elever sitt studiebidrag indraget på grund av skolk (CSN) 10% hoppar av första året. 30% går inte ut med fullständigt betyg. (Skolverket) Antalet elever som inte går i skolan ökar stort! Källa: Skolverkets rapport nr. 309 Rätten till utbildning, 2007 Källa: Skolverkets rapport nr. 341 Skolfrånvaro och vägen tillbaka, 2010 Källa: CSN, 2013 Olika typer av frånvaro: 1. Elever som ofta är hemma hela dagar och längre 2. Elever som har ströfrånvaro 3. Elever som är i skolan men inte på lektionerna 4. Elever som är tillsammans med andra utanför skolan på skoltid Fungerande skolgång = Starkaste skyddsfaktorn (Socialstyrelsen 2010) Speciellt utsatta grupper: Alla ungdomar som saknar: Begriplighet Hanterbarhet - Meningsfullhet. (Antonovsky) Ungdomar som har neuropsykiatrisk diagnos som t.ex. ADHD och Aspergers syndrom Ungdomar som har delar av funktionshindren men som inte uppfyller alla kriterier för en diagnos Ungdomar med begåvning i den nedre normalzonen Ungdomar i stress där kraven överstiger förmågan (30% av ungdomar i 16-årsåldern uppvisar starka symtom på stress och 8% på utmattning, Karin Schraml 2013) Enligt Autism- och Aspergerförbundets medlemsenkäter är ca elever med AST frånvarande från skolan. De vanligaste skälen uppges vara låg autismkompetens hos personalen och bristande stödinsatser. Vägledning för elevhälsan (Socialstyrelsen och Skolverket 2014) Cirka 50% av alla elever med diagnos inom autismspektrat når inte målen i skolår 9. (Skolinspektionen 2012) Diagnoskriterierna inom autismspektrat: Kommunikation Samspel Föreställningsförmåga (Jämf. Läroplanens nya krav) Många normalbegåvade med AST klarar att gå i en vanlig klass med särskilt stöd medan andra delvis behöver få undervisning enskilt eller i mindre grupp. Några har så stora svårigheter att de behöver gå i mindre undervisningsgrupper under hela sin skoltid. 2

3 Orsaker till frånvaro? Skolan: Brister hos individ och familj Föräldrar: Brister i organisation, stöd och pedagogik Bristande respekt och bemötande Hm En skola Standardmall för alla? Kränkande behandling Kamratrelationer Vuxenrelationer Problem i hemmet Sociala problem Bristande stöd i skolan Stökig skolmiljö Avstängning pga risk för våld Funktionsnedsättningar som t.ex. ADHD/Aspergers syndrom Bristande motivation Känsla av meningslöshet 13,1% elever var ej behöriga att söka till ett nationellt program på gymnasiet (Juni 2014) Större tolerans i samhället Större krav i samhället Relationsstress Känsla av otillräcklighet Kunskapsstress 40% = Av alla unga vuxna i åldern år utan gymnasiekompetens är arbetslösa Integrering Inkludering - Exkludering 2. Skolan förr och nu Integrering = Inkludering = Exkludering = Att fysiskt befinna sig i ett standardsammanhang Att ha en hög känsla av sammanhang Att ha en låg känsla av sammanhang Mängden information ökar stort Vi får allt kortare processtid Mycket information sker verbalt Kraven på hur vi bearbetar information ökar Kraven på hur vi reagerar på information ökar Mer info Snabbare info Mer verbal info Ska bearbetas KASAM = Begriplighet Hanterbarhet - Meningsfullhet Svar önskas The Big Five De fem viktigaste förmågorna i undervisningen för att uppnå långsiktiga mål och kunskapskrav i Lgr 11. (Göran Svanelid i Pedagogiska Magasinet ) Kommunikativ förmåga Förmåga att hantera information Analysförmåga Begreppslig förmåga Metakognitiv förmåga Ökade kunskapskrav slår hårt mot stor grupp elever 15% enligt författarna Många barn kan aldrig klara dagens kunskapskrav. En växande grupp riskerar att inte klara den alltför högt lagda ribban, skriver fem läkare och psykologer. Allt fler barn och ungdomar remitteras från skolhälsovården och elevhälsan till sjukvården för utredning då de inte uppnår skolans kunskapskrav. Man kan på goda grunder fråga sig vilken kognitiv/teoretisk förmåga som i dag krävs för att klara grundskolans kunskapskrav. Dagens läroplan ställer ökade krav på elevers förmåga att självständigt planera sin kunskapsinhämtning, på att analysera och reflektera; det vill säga på de kognitiva/exekutiva funktionerna i DN Debatt Saxat från artikel av: Elisabeth Fernell, Magnus Landgren, Leif Svensson, Ida Lindblad och Christopher Gillberg 3

4 Stress är obalans mellan krav och förmåga 3. Exempel på starka reaktioner som en konsekvens av att befinna sig i ett obegripligt sammanhang : o o o För att undvika stress bör kraven anpassas efter förmågan. Om förmågan varierar så bör också kraven variera. Kravanpassa helst från start och inte efter hand Går ej i skolan Utmattningssyndrom Depression Sovstörning Ätstörning Passiv/dagdrömmeri Låg självvärdering Självskadande beteende Vägra undervisning Kompensationsbeteenden Verbalt utagerande Fysiskt utagerande Sökande efter ett mer begripligt sammanhang Droger/alkohol/spelmissbruk o Det är upp till dig som inte är i akut stress att vara smart och flexibel! Låg Begriplighet Hanterbarhet - Meningsfullhet Beteenden är symtom på att något inte är bra. Vi behöver ibland agera vid symtom men de framgångsrika insatserna görs på orsaksnivå. Är detta elever som kan bara dom vill? Beteendet Orsakerna Eller är det elever som egentligen vill men inte alltid kan? Kids do well if they can (Ross Greene) Dags att ta ett mer brutalt barn/ungdomsperspektiv 4. Framgångsfaktorer i arbetet med barn/ungdomar som inte går till skolan: Framgångsfaktorer i arbetet med barn och ungdomar i skolan 1. Tidiga insatser 2. Insatser i ett tidigt skede 3. Samarbete mellan hem och skola 4. Hög delaktighet 5. Tolerans och förståelse i kamratgruppen 6. Väl fungerande elevhälsoteam. Medicin/psykologi/pedagogik. 7. Samverkansinsatser mellan skola, socialtjänst, BUP, habilitering, polis, m.fl. 8. Effektiva rutiner för registrering av frånvaro / ELOF-plan 9. Insatser baserade på elevens unika situation och inte på generella antaganden 10.Goda vuxenrelationer med bra förhållningsstrategier 4

5 Reducera orosfaktorn! Föräldraoro Vårt fel? Plan? Gymnasiet? Målen? Jobb? Uppfostran? Byte? Kamrater? Framtid? Vägrar? Konflikter? Går ej till skolan!!! Hög orosfaktor kan ge: Inställda möten Ilska eller uppgivenhet Samarbetssvårigheter - Detaljfokusering Fokus på annat Delaktighet: Eleverna ska efter förmåga vara delaktiga i och kunna påverka sin vardag i skolan. Kunna delge sina åsikter och tankar som en del av kartläggningen. (Skollagen 1 kap. 10 ) Efter förmåga vara med och sätta lämpliga mål Vara delaktig i de insatser som ska göras Utvärdera och följa upp mål och insatser Möten som hålls tillsammans med barn/ungdomar ska alltid helt vara på deras villkor. Hög delaktighet kan också uppnås med uppdelade möten där vuxna för med sig barnets/ungdomens åsikter. OBS! Att vara närvarande på obegripliga vuxenmöten är inte att förväxla med delaktighet utan liknar mer ett gisslantagande. 10. Lärarens relation till eleven viktigaste faktorn! Lärarens förhållningssätt och förhållningsstrategi är avgörande för relationen till eleven Förhållningsstrategier bygger på allmän- och individkompetens En bra pedagog växlar förhållningsstrategi (metod) utifrån gruppens och elevens behov. Metodkunskap krävs! Pedagogiska strategier för att underlätta informationsutbytet på gruppnivå och på individnivå. Informationsutbyteskompetens. Individuella insatser baserade på bra kartläggningar Stöd och hjälpmedel för att underlätta informationsutbytet på individnivå. Syfte: Att effektivt ge och få information. Tydliggör syfte, mål och mening med skolarbetet. Öka begripligheten, hanterbarheten och meningsfullheten. Sammanhangsmarkera! Nåbara mål utifrån aktuell kunskapsnivå Positiva förväntningar och involveringspedagogik Kenth Hedevåg Kungälv Om du har som mål att eleven ska nå högre höjder så kan din enda metod inte vara att bara höja ribban Humor och lek Motivation och lust Ge beröm En träningsplan Skadeproblem? Omvärldsfaktorer Nåbara mål Tålamod Undvik överbelastningar Utvärdering och samtal Metodikkunskap Nåbara utmaningar Startsträcka En bra relation Automatisera kunskaper Underlag Personrekord? Formkurva? Undvik stressfrakturer Taktik och strategier Uteblir från träningen? Vid behov ta hjälp av experter 5. Förklaringsmodeller till funktioner och förmågor som elever behöver för att nå målen Vi möter barn/ungdomar som har ett annorlunda sätt att ta emot, processa och reagera på information. Högre informationstryck Större krav på bearbetning Vi måste göra på ett annat sätt! 5

6 Hjärnans sätt att hantera informationsflödet OBS! Förenklad pedagogisk förklaringsmodell! Information Sekreteraren (förmedveten nivå) Bibliotekarien (förmedveten nivå) Chefen (medveten nivå) Motorik Perception Prioritera Värdera Tolka Skapa sammanhang Reglera Generalisera Fatta beslut Agera Luria/Edby/Hedevåg Sekreteraren: Uppmärksamhet Prioritering Organisera/planera Aktivitets/ vakenhetsreglering Känsloreglering Impulsreglering Övr. regleringar Arbetsminne Startenergi Tidsuppfattning Processtid Infokapacitet Hjärnans informationstolerans För lite eller för mycket belastning gör att hjärnan inte längre kan effektivt ta emot och processa information Vid för högt tryck söker sig hjärnan till ett informationsvaccum Bibliotekarien: Föreställningsförmåga Kommunikation-ut Kommunikation-in Generalisering Helheter-sammanhang Tolkning och analys Skapa inre rubriker Socialt samspel Ref. Matti Bergström: Hjärnans resurser, 1990 Infotryck Konsekvenser av bristande föreställningsförmåga: I ökad grad en uppfattning att vi delar samma information och då behöver man själv inte i söka information eller ge information till andra Svårt att processa information som man inte sett eller varit med om själv Svårt att lista ut information som inte klart framgår Svårt att generalisera/värdera/tolka information Stora konsekvenser för lek/samspel och kommunikation 6

7 Chefen: IQ Aktivt tänkande Självkänsla Driven av succe Nyinlärning Chefsform Kränkbarhet Skollagen 3 kap 10 Det särskilda stödet ska ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås IQ 100 IQ 70 Riskprofil: Begåvning i nedre normalzonen Sämre verbalt bättre praktisk Ytterligare vanliga riskfaktorer: ADHD Sociala faktorer Läs/skrivsvårigh. Sv. med föreställningsförmåga? 6. Kartläggningens betydelse Utan spaning ingen aning! Utan spaning ingen aning! Kartläggningen är mycket viktig! Den hjälper oss att: Individualisera insatserna. Inte generalisera. Sätta konkreta mål och delmål Skapa strategier och välja metoder Balansera anpassning och utveckling Öka delaktigheten hos elev och föräldrar Problem + Förklaring = Insats Utgå från starka sidor och intressen Ref. Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (Skolverket 2014) K3-Kvalité genom Kunskap och Kartläggning K3-modellen: Information från personal Kartläggning: Föräldrainformation Information från barn/elev Övrig information Individuell profil: Åtgärdsprogram: GPS i skolarbetet En sammanfattning av kartläggningen som beskriver både styrkor och svårigheter Här beskrivs de mål som bestämts och de insatser som ska göras samt vem som ansvarar för dessa. K3-utbildning våren 2015 i Göteborg 7

8 Visuellt stöd! För att få info Samtal med barn/ungdomar/vuxna Många av de barn och ungdomar vi samtalar med har bristande kommunikativa förmågor och samspelsvårigheter och/eller svårigheter med att bibehålla uppmärksamhet och fokus i samtalet Vi måste anpassa vårt sätt att kommunicera för att skapa förutsättningar för ett bra samtalsklimat Vi kan använda visuellt stöd som ett hjälpmedel! Visuellt stöd? Ska det behövas? Se artiklar på: Ex. skalfrågor: 10 0 Lunch Läxredovisningar Stressmätaren i skolan: När man inte fattar vad man ska göra Matte Störande ljud Vikarier Prov Nya moment Muntliga genomgångar Grupparbete Att hinna med Raster Temadagar Annat förslag Passa tider Ex. plus- och minuslista Placera de olika aktiviteterna under rubrikerna. + betyder en aktivitet som du gillar 0 betyder att det är en aktivitet som är OK - betyder att det är en aktivitet som du inte tycker om + 0 Styrketräning Friidrott Dans Innebandy Orientering Basket Trampetthopp Simning Teori Lekar Fotboll Volleyboll Terränglöpning Stafetter Hinderbanor Brännboll Ex. påståenden: Detta är jag bra på: Ringa in de saker som du är bra på: Texta snyggt Fotboll Matte TV-spel Laga mat Filmkunskap Stava rätt Lösa korsord Läsa Hålla ordning Cykla Prata med kunder Passa tider Dans Geografi Hålla tal Historia Snickra Komma ihåg namn 7. Fallbeskrivning Utmattningssyndrom Exempel på insatser kenth.hedevag@telia.com Fler saker som du är bra på: Melodifestivalen och schack 8

9 Utmattningssyndrom hos vuxna: Christina Maslach, Professor, Berkley University, Kalifornien. Obalans eller underskott på dessa områden kan leda till "job burnout": 1. Arbetsbelastning 2. Känslan av att ha kontroll 3. Återkoppling, uppmärksamhet och erkännande 4. Social omgivning. Hur är kollegerna, chefen och klienterna? Olösta konflikter? 5. Rättvisa och respekt 6. Meningsfulla arbetsuppgifter Omvänt kan balans inom vart och ett av områdena förebygga ohälsa. Birgitta Johansson, Lars Rönnbäck: Om mental trötthet: Kalle: Bakgrund: Kalle kommer från ett stabilt hem och har flera kamrater. Han har varit på många utvecklingssamtal under sin skoltid och alltid fått höra: Kalle jobbar bra och gör så gott han kan efter sina förutsättningar. Efter att ha fått sitt terminsbetyg i skolår 8 med få godkända betyg börjar Kalle att misströsta. Han får en plats i skolans lilla grupp men känner sig inte alls hemma där. Han låser ofta in sig på toaletten för att slippa vara med de andra på rasterna. Någon större kartläggning görs inte. Föräldrarna försöker motivera Kalle att gå till skolan men han får mer och mer frånvaro. Skolan skickar hem uppgifter så att Kalle inte ska komma efter i studierna. Kalle är genomsnittsbegåvad men har svårt med uppmärksamhet och fokus. Han största svårighet i skolan är att koppla ihop delar av skolkunskap till större helheter. I början av skolår 9 får föräldrarna inte Kalle till skolan alls. Han ligger på sitt rum i källaren och tittar på samma avsnitt av TV-serien Svensson och Svensson gång på gång. Han skrattar högt och verkar inte deprimerad. Han börjar vända på dygnet och träffar sällan kamraterna utom på Skype och på Counterstrikes spelsidor. Han vill inte träffa släktingar och kommer inte alltid upp till måltiderna. Nya situationer och personer verkar Kalle helst vilja undvika. Kalle växlar efter ett tag snabbt mellan att fungera som vanligt till att inte fungera alls. Detta förbryllar Kalles föräldrar och andra inblandade. Kalles pappa har väldigt svårt att acceptera att Kalle bara ligger hemma och kräver att han ska ta tag i sin situation. Det blir en stor konflikt som slutar med att Kalle springer barfota ut i skogen på kvällen mitt i november och vägrar komma in. Efter ett möte med skolan så tar föräldrarna kontakt med NPteamet för stöd. Insatser: Kalle får höga poäng på självskattningsskala för mental uttröttbarhet och bedöms vara mentalt utmattad. Se: Andra sjukdomstillstånd utesluts Kalle, föräldrarna, skolan och NP-teamet gör en plan: 1. En regelbunden samtalskontakt etableras 2. Föräldrautbildning ges till föräldrarna 3. Kalle får konkreta förklaringsmodeller till sitt tillstånd 4. Kartläggningssamtal med Kalle om bl.a. energiinventering 5. Aktivitetsskattningar görs inför energikrävande situationer 6. En grundstruktur i vardagen skapas ihop med Kalle 7. En helt ny skolplan tas fram i samråd med Kalle och föräldrarna. Kalle ska ha undervisning på deltid i KomVux lokaler. Ett ämne i taget. 8. Lärarna får handledning i visuellt stöd och sammanhangsstöd Energiinventering Många av de ungdomar vi möter kompenserar svårigheter med kognitiva funktioner (chefen kompenserar för brister hos sekreterare och bibliotekarie). Detta tar mycket energi och gör att man blir extra sårbar i negativ stress. För dessa ungdomar kan det vara viktigt att göra en kartläggning av vad som tar respektive ger energi. Ursprungsidé från Nåkkve Balldin Energiinventering Jag kör en fin bil. Jag måste fylla på lika mycket bensin som jag gör slut på annars får jag bensinstopp = Soppatorsk Vi gör en energiinventering där vi tar reda på när jag gör av med bensin och när jag fyller på. Skala ±10 liter. + Lyssna på musik +4L Se på TV +3L Illusterad vetenskap +5L Spela dator en timme +6L Schack +5L _ När jag blir arg -6L Genomgångar -8L Rast -3L Skriva -9L Matsalen -5L Aktiviteter Miljöer - Personer Hur ska vi skapa en bra balans? Inte förstå hur man ska göra -4L 9

10 Aktivitet: Gå och fika Kartläggning av delar som ingår. Skala 1-10 Passa tiden Gå till kafeterian Stå i kö Beställa kaffe och bulle Välja sittplats Samtalsämnen under tiden Gå tillbaks med brickan Gå tillbaks från kafeterian Kommentar: Jag kan sätta mig Kenth beställer Vi tittar i tidningen Exempel på innehåll i en grundstruktur i vardagen: (Schema som sedan utvärderas) Motion Fysisk träning Kost Hygien Handla Sociala kontakter Samtalsstöd Hemarbete Umgås med djur Exponeringsterapi/desensibilisering av jobbiga situationer Balansera energigivare och energitagare Slutsats: Då kan jag gå och fika Nyckelord Vuxenrelation +++ Begriplighet-Hanterbarhet-Meningsfullhet Förhållningsstrategier Samverkan och delaktighet Anpassa krav efter förmåga Problem + Förklaring = Insats Checklista: Har personalen tillräcklig kompetens? Kan man omsätta kunskaperna till pedagogik? Finns det en stabil vuxenrelation i skolan? Har vi gjort en bra kartläggning? Alla nivåer? Har vi ett bra föräldrasamarbete? Är barnet/tonåringen delaktig? Finns det ett effektivt åtgärdsprogram (GPS)? Är vardagen begriplig, hanterbar och meningsfull? Har vi ett bra samarbete i nätverket? Fungerar övergångarna väl? Har vi en väl fungerande frånvarorapportering? Alla barn har rätt till utbildning. (Skollagen 7 kap. 3 ) Du gör skillnad! Dags att ta ett mer brutalt barn/ungdomsperspektiv 8. Litteraturförslag: Ross Greene: Explosiva barn (2003), Treating Explosive Kids (2006), Lost at school (2008) /Vilse i skolan (2009) Matti Bergström: Hjärnans resurser (1990) Aaron Antonovski: Hälsans mysterium (Svensk översättning 2005) Karin Schraml: Chronic stress among adolescents (2013) Torkel Klingberg: Den översvämmade hjärnan (2007), Den lärande hjärnan (2011) Clay A. Johnson: The Information Diet (2012) Göran Svanelid: Lägg krutet på The Big Five (artikel i Ped.mag.) Kenth Hedevåg: Artiklar Skollagen (2010:800) och Läroplan för grundskolan 2011 Skolverkets häften: Rätten till utbildning (rapport 309), Grövre våld i skolan, Skolfrånvaro vägen tillbaka (rapport 341), Skolan och Aspergers syndrom (rapport 334) Skolinspektionen: Inte enligt mallen Skolinspektionens rapport 2012:11 ELOF-arbetsplan: Sök: Stenungsund ELOF-plan Jesper Juul: Relationskompetens (2003) Birgitta Johansson, Lars Rönnbäck: Om mental trötthet: 10

11 Aktuella länkar: GR Dropouts: Skolk ur elevernas och skolans perspektiv Doktorsavhandling av Anne-Sofie Strand 10 orsaker till avhopp : Rapport från Ungdomsstyrelsen 11