ELOF P R I O Elever med Lång Ogiltig Frånvaro Skolporten Sthlm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ELOF P R I O 2014-09-08. Elever med Lång Ogiltig Frånvaro Skolporten Sthlm 140919. kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se."

Transkript

1 ELOF Elever med Lång Ogiltig Frånvaro Skolporten Sthlm Hög PRIO-faktor = Bra pedagogik P R I O Presentation Relation Intresse Omvärldsfaktorer ELOF-ärende Elev med Lång Ogiltig Frånvaro (Skolverkets definition) Drop-outs? Skolmotstånd? Hemmasittare? Skolvägrare? Skolkare? Sjuk? Du gör skillnad! Se inte barnet/tonåringen som ensam bärare av problemet! There is no quick fix! (Ross Greene) Detta ser vi! Förklaringsmodell Detta gör vi! Problem + Förklaring = Insats Hårt professionellt arbete tillsammans 1

2 Föreläsningens innehåll: 1. Fakta och statistik i En skola för alla 2. Skolan förr och nu 3. Reaktioner vid brist på känsla av sammanhang 4. Framgångsfaktorer 5. Förklaringsmodeller för informationsutbyte 6. Kartläggningens betydelse 7. Fallbeskrivning: Utmattningssyndrom 8. Litteraturlista och andra källor elever hade återkommande ogiltig ströfrånvaro (2010) 500 elever hade hemundervisning pga av säkerhetsskäl (2010) Till största delen elever i skolår 7-9. Grund. Numera ungefär lika många pojkar som flickor skol. Stora brister vad det gäller kommunernas skolpliktsbevakning Gy. Barn och ungdomar som inte går i skolan!!! Över 1600 elever i helt frånvarande sedan minst en månad (2010) Under läsåret 2012/2013 fick drygt elever sitt studiebidrag indraget på grund av skolk (CSN) 10% hoppar av första året. 30% går inte ut med fullständigt betyg. (Skolverket) Antalet elever som inte går i skolan ökar stort! Källa: Skolverkets rapport nr. 309 Rätten till utbildning, 2007 Källa: Skolverkets rapport nr. 341 Skolfrånvaro och vägen tillbaka, 2010 Källa: CSN, 2013 Olika typer av frånvaro: 1. Elever som ofta är hemma hela dagar och längre 2. Elever som har ströfrånvaro 3. Elever som är i skolan men inte på lektionerna 4. Elever som är tillsammans med andra utanför skolan på skoltid Fungerande skolgång = Starkaste skyddsfaktorn (Socialstyrelsen 2010) Speciellt utsatta grupper: Alla ungdomar som saknar: Begriplighet Hanterbarhet - Meningsfullhet. (Antonovsky) Ungdomar som har neuropsykiatrisk diagnos som t.ex. ADHD och Aspergers syndrom Ungdomar som har delar av funktionshindren men som inte uppfyller alla kriterier för en diagnos Ungdomar med begåvning i den nedre normalzonen Ungdomar i stress där kraven överstiger förmågan (30% av ungdomar i 16-årsåldern uppvisar starka symtom på stress och 8% på utmattning, Karin Schraml 2013) Enligt Autism- och Aspergerförbundets medlemsenkäter är ca elever med AST frånvarande från skolan. De vanligaste skälen uppges vara låg autismkompetens hos personalen och bristande stödinsatser. Vägledning för elevhälsan (Socialstyrelsen och Skolverket 2014) Cirka 50% av alla elever med diagnos inom autismspektrat når inte målen i skolår 9. (Skolinspektionen 2012) Diagnoskriterierna inom autismspektrat: Kommunikation Samspel Föreställningsförmåga (Jämf. Läroplanens nya krav) Många normalbegåvade med AST klarar att gå i en vanlig klass med särskilt stöd medan andra delvis behöver få undervisning enskilt eller i mindre grupp. Några har så stora svårigheter att de behöver gå i mindre undervisningsgrupper under hela sin skoltid. 2

3 Orsaker till frånvaro? Skolan: Brister hos individ och familj Föräldrar: Brister i organisation, stöd och pedagogik Bristande respekt och bemötande Hm En skola Standardmall för alla? Kränkande behandling Kamratrelationer Vuxenrelationer Problem i hemmet Sociala problem Bristande stöd i skolan Stökig skolmiljö Avstängning pga risk för våld Funktionsnedsättningar som t.ex. ADHD/Aspergers syndrom Bristande motivation Känsla av meningslöshet 13,1% elever var ej behöriga att söka till ett nationellt program på gymnasiet (Juni 2014) Större tolerans i samhället Större krav i samhället Relationsstress Känsla av otillräcklighet Kunskapsstress 40% = Av alla unga vuxna i åldern år utan gymnasiekompetens är arbetslösa Integrering Inkludering - Exkludering 2. Skolan förr och nu Integrering = Inkludering = Exkludering = Att fysiskt befinna sig i ett standardsammanhang Att ha en hög känsla av sammanhang Att ha en låg känsla av sammanhang Mängden information ökar stort Vi får allt kortare processtid Mycket information sker verbalt Kraven på hur vi bearbetar information ökar Kraven på hur vi reagerar på information ökar Mer info Snabbare info Mer verbal info Ska bearbetas KASAM = Begriplighet Hanterbarhet - Meningsfullhet Svar önskas The Big Five De fem viktigaste förmågorna i undervisningen för att uppnå långsiktiga mål och kunskapskrav i Lgr 11. (Göran Svanelid i Pedagogiska Magasinet ) Kommunikativ förmåga Förmåga att hantera information Analysförmåga Begreppslig förmåga Metakognitiv förmåga Ökade kunskapskrav slår hårt mot stor grupp elever 15% enligt författarna Många barn kan aldrig klara dagens kunskapskrav. En växande grupp riskerar att inte klara den alltför högt lagda ribban, skriver fem läkare och psykologer. Allt fler barn och ungdomar remitteras från skolhälsovården och elevhälsan till sjukvården för utredning då de inte uppnår skolans kunskapskrav. Man kan på goda grunder fråga sig vilken kognitiv/teoretisk förmåga som i dag krävs för att klara grundskolans kunskapskrav. Dagens läroplan ställer ökade krav på elevers förmåga att självständigt planera sin kunskapsinhämtning, på att analysera och reflektera; det vill säga på de kognitiva/exekutiva funktionerna i DN Debatt Saxat från artikel av: Elisabeth Fernell, Magnus Landgren, Leif Svensson, Ida Lindblad och Christopher Gillberg 3

4 Stress är obalans mellan krav och förmåga 3. Exempel på starka reaktioner som en konsekvens av att befinna sig i ett obegripligt sammanhang : o o o För att undvika stress bör kraven anpassas efter förmågan. Om förmågan varierar så bör också kraven variera. Kravanpassa helst från start och inte efter hand Går ej i skolan Utmattningssyndrom Depression Sovstörning Ätstörning Passiv/dagdrömmeri Låg självvärdering Självskadande beteende Vägra undervisning Kompensationsbeteenden Verbalt utagerande Fysiskt utagerande Sökande efter ett mer begripligt sammanhang Droger/alkohol/spelmissbruk o Det är upp till dig som inte är i akut stress att vara smart och flexibel! Låg Begriplighet Hanterbarhet - Meningsfullhet Beteenden är symtom på att något inte är bra. Vi behöver ibland agera vid symtom men de framgångsrika insatserna görs på orsaksnivå. Är detta elever som kan bara dom vill? Beteendet Orsakerna Eller är det elever som egentligen vill men inte alltid kan? Kids do well if they can (Ross Greene) Dags att ta ett mer brutalt barn/ungdomsperspektiv 4. Framgångsfaktorer i arbetet med barn/ungdomar som inte går till skolan: Framgångsfaktorer i arbetet med barn och ungdomar i skolan 1. Tidiga insatser 2. Insatser i ett tidigt skede 3. Samarbete mellan hem och skola 4. Hög delaktighet 5. Tolerans och förståelse i kamratgruppen 6. Väl fungerande elevhälsoteam. Medicin/psykologi/pedagogik. 7. Samverkansinsatser mellan skola, socialtjänst, BUP, habilitering, polis, m.fl. 8. Effektiva rutiner för registrering av frånvaro / ELOF-plan 9. Insatser baserade på elevens unika situation och inte på generella antaganden 10.Goda vuxenrelationer med bra förhållningsstrategier 4

5 Reducera orosfaktorn! Föräldraoro Vårt fel? Plan? Gymnasiet? Målen? Jobb? Uppfostran? Byte? Kamrater? Framtid? Vägrar? Konflikter? Går ej till skolan!!! Hög orosfaktor kan ge: Inställda möten Ilska eller uppgivenhet Samarbetssvårigheter - Detaljfokusering Fokus på annat Delaktighet: Eleverna ska efter förmåga vara delaktiga i och kunna påverka sin vardag i skolan. Kunna delge sina åsikter och tankar som en del av kartläggningen. (Skollagen 1 kap. 10 ) Efter förmåga vara med och sätta lämpliga mål Vara delaktig i de insatser som ska göras Utvärdera och följa upp mål och insatser Möten som hålls tillsammans med barn/ungdomar ska alltid helt vara på deras villkor. Hög delaktighet kan också uppnås med uppdelade möten där vuxna för med sig barnets/ungdomens åsikter. OBS! Att vara närvarande på obegripliga vuxenmöten är inte att förväxla med delaktighet utan liknar mer ett gisslantagande. 10. Lärarens relation till eleven viktigaste faktorn! Lärarens förhållningssätt och förhållningsstrategi är avgörande för relationen till eleven Förhållningsstrategier bygger på allmän- och individkompetens En bra pedagog växlar förhållningsstrategi (metod) utifrån gruppens och elevens behov. Metodkunskap krävs! Pedagogiska strategier för att underlätta informationsutbytet på gruppnivå och på individnivå. Informationsutbyteskompetens. Individuella insatser baserade på bra kartläggningar Stöd och hjälpmedel för att underlätta informationsutbytet på individnivå. Syfte: Att effektivt ge och få information. Tydliggör syfte, mål och mening med skolarbetet. Öka begripligheten, hanterbarheten och meningsfullheten. Sammanhangsmarkera! Nåbara mål utifrån aktuell kunskapsnivå Positiva förväntningar och involveringspedagogik Kenth Hedevåg Kungälv Om du har som mål att eleven ska nå högre höjder så kan din enda metod inte vara att bara höja ribban Humor och lek Motivation och lust Ge beröm En träningsplan Skadeproblem? Omvärldsfaktorer Nåbara mål Tålamod Undvik överbelastningar Utvärdering och samtal Metodikkunskap Nåbara utmaningar Startsträcka En bra relation Automatisera kunskaper Underlag Personrekord? Formkurva? Undvik stressfrakturer Taktik och strategier Uteblir från träningen? Vid behov ta hjälp av experter 5. Förklaringsmodeller till funktioner och förmågor som elever behöver för att nå målen Vi möter barn/ungdomar som har ett annorlunda sätt att ta emot, processa och reagera på information. Högre informationstryck Större krav på bearbetning Vi måste göra på ett annat sätt! 5

6 Hjärnans sätt att hantera informationsflödet OBS! Förenklad pedagogisk förklaringsmodell! Information Sekreteraren (förmedveten nivå) Bibliotekarien (förmedveten nivå) Chefen (medveten nivå) Motorik Perception Prioritera Värdera Tolka Skapa sammanhang Reglera Generalisera Fatta beslut Agera Luria/Edby/Hedevåg Sekreteraren: Uppmärksamhet Prioritering Organisera/planera Aktivitets/ vakenhetsreglering Känsloreglering Impulsreglering Övr. regleringar Arbetsminne Startenergi Tidsuppfattning Processtid Infokapacitet Hjärnans informationstolerans För lite eller för mycket belastning gör att hjärnan inte längre kan effektivt ta emot och processa information Vid för högt tryck söker sig hjärnan till ett informationsvaccum Bibliotekarien: Föreställningsförmåga Kommunikation-ut Kommunikation-in Generalisering Helheter-sammanhang Tolkning och analys Skapa inre rubriker Socialt samspel Ref. Matti Bergström: Hjärnans resurser, 1990 Infotryck Konsekvenser av bristande föreställningsförmåga: I ökad grad en uppfattning att vi delar samma information och då behöver man själv inte i söka information eller ge information till andra Svårt att processa information som man inte sett eller varit med om själv Svårt att lista ut information som inte klart framgår Svårt att generalisera/värdera/tolka information Stora konsekvenser för lek/samspel och kommunikation 6

7 Chefen: IQ Aktivt tänkande Självkänsla Driven av succe Nyinlärning Chefsform Kränkbarhet Skollagen 3 kap 10 Det särskilda stödet ska ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås IQ 100 IQ 70 Riskprofil: Begåvning i nedre normalzonen Sämre verbalt bättre praktisk Ytterligare vanliga riskfaktorer: ADHD Sociala faktorer Läs/skrivsvårigh. Sv. med föreställningsförmåga? 6. Kartläggningens betydelse Utan spaning ingen aning! Utan spaning ingen aning! Kartläggningen är mycket viktig! Den hjälper oss att: Individualisera insatserna. Inte generalisera. Sätta konkreta mål och delmål Skapa strategier och välja metoder Balansera anpassning och utveckling Öka delaktigheten hos elev och föräldrar Problem + Förklaring = Insats Utgå från starka sidor och intressen Ref. Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (Skolverket 2014) K3-Kvalité genom Kunskap och Kartläggning K3-modellen: Information från personal Kartläggning: Föräldrainformation Information från barn/elev Övrig information Individuell profil: Åtgärdsprogram: GPS i skolarbetet En sammanfattning av kartläggningen som beskriver både styrkor och svårigheter Här beskrivs de mål som bestämts och de insatser som ska göras samt vem som ansvarar för dessa. K3-utbildning våren 2015 i Göteborg 7

8 Visuellt stöd! För att få info Samtal med barn/ungdomar/vuxna Många av de barn och ungdomar vi samtalar med har bristande kommunikativa förmågor och samspelsvårigheter och/eller svårigheter med att bibehålla uppmärksamhet och fokus i samtalet Vi måste anpassa vårt sätt att kommunicera för att skapa förutsättningar för ett bra samtalsklimat Vi kan använda visuellt stöd som ett hjälpmedel! Visuellt stöd? Ska det behövas? Se artiklar på: Ex. skalfrågor: 10 0 Lunch Läxredovisningar Stressmätaren i skolan: När man inte fattar vad man ska göra Matte Störande ljud Vikarier Prov Nya moment Muntliga genomgångar Grupparbete Att hinna med Raster Temadagar Annat förslag Passa tider Ex. plus- och minuslista Placera de olika aktiviteterna under rubrikerna. + betyder en aktivitet som du gillar 0 betyder att det är en aktivitet som är OK - betyder att det är en aktivitet som du inte tycker om + 0 Styrketräning Friidrott Dans Innebandy Orientering Basket Trampetthopp Simning Teori Lekar Fotboll Volleyboll Terränglöpning Stafetter Hinderbanor Brännboll Ex. påståenden: Detta är jag bra på: Ringa in de saker som du är bra på: Texta snyggt Fotboll Matte TV-spel Laga mat Filmkunskap Stava rätt Lösa korsord Läsa Hålla ordning Cykla Prata med kunder Passa tider Dans Geografi Hålla tal Historia Snickra Komma ihåg namn 7. Fallbeskrivning Utmattningssyndrom Exempel på insatser Fler saker som du är bra på: Melodifestivalen och schack 8

9 Utmattningssyndrom hos vuxna: Christina Maslach, Professor, Berkley University, Kalifornien. Obalans eller underskott på dessa områden kan leda till "job burnout": 1. Arbetsbelastning 2. Känslan av att ha kontroll 3. Återkoppling, uppmärksamhet och erkännande 4. Social omgivning. Hur är kollegerna, chefen och klienterna? Olösta konflikter? 5. Rättvisa och respekt 6. Meningsfulla arbetsuppgifter Omvänt kan balans inom vart och ett av områdena förebygga ohälsa. Birgitta Johansson, Lars Rönnbäck: Om mental trötthet: Kalle: Bakgrund: Kalle kommer från ett stabilt hem och har flera kamrater. Han har varit på många utvecklingssamtal under sin skoltid och alltid fått höra: Kalle jobbar bra och gör så gott han kan efter sina förutsättningar. Efter att ha fått sitt terminsbetyg i skolår 8 med få godkända betyg börjar Kalle att misströsta. Han får en plats i skolans lilla grupp men känner sig inte alls hemma där. Han låser ofta in sig på toaletten för att slippa vara med de andra på rasterna. Någon större kartläggning görs inte. Föräldrarna försöker motivera Kalle att gå till skolan men han får mer och mer frånvaro. Skolan skickar hem uppgifter så att Kalle inte ska komma efter i studierna. Kalle är genomsnittsbegåvad men har svårt med uppmärksamhet och fokus. Han största svårighet i skolan är att koppla ihop delar av skolkunskap till större helheter. I början av skolår 9 får föräldrarna inte Kalle till skolan alls. Han ligger på sitt rum i källaren och tittar på samma avsnitt av TV-serien Svensson och Svensson gång på gång. Han skrattar högt och verkar inte deprimerad. Han börjar vända på dygnet och träffar sällan kamraterna utom på Skype och på Counterstrikes spelsidor. Han vill inte träffa släktingar och kommer inte alltid upp till måltiderna. Nya situationer och personer verkar Kalle helst vilja undvika. Kalle växlar efter ett tag snabbt mellan att fungera som vanligt till att inte fungera alls. Detta förbryllar Kalles föräldrar och andra inblandade. Kalles pappa har väldigt svårt att acceptera att Kalle bara ligger hemma och kräver att han ska ta tag i sin situation. Det blir en stor konflikt som slutar med att Kalle springer barfota ut i skogen på kvällen mitt i november och vägrar komma in. Efter ett möte med skolan så tar föräldrarna kontakt med NPteamet för stöd. Insatser: Kalle får höga poäng på självskattningsskala för mental uttröttbarhet och bedöms vara mentalt utmattad. Se: Andra sjukdomstillstånd utesluts Kalle, föräldrarna, skolan och NP-teamet gör en plan: 1. En regelbunden samtalskontakt etableras 2. Föräldrautbildning ges till föräldrarna 3. Kalle får konkreta förklaringsmodeller till sitt tillstånd 4. Kartläggningssamtal med Kalle om bl.a. energiinventering 5. Aktivitetsskattningar görs inför energikrävande situationer 6. En grundstruktur i vardagen skapas ihop med Kalle 7. En helt ny skolplan tas fram i samråd med Kalle och föräldrarna. Kalle ska ha undervisning på deltid i KomVux lokaler. Ett ämne i taget. 8. Lärarna får handledning i visuellt stöd och sammanhangsstöd Energiinventering Många av de ungdomar vi möter kompenserar svårigheter med kognitiva funktioner (chefen kompenserar för brister hos sekreterare och bibliotekarie). Detta tar mycket energi och gör att man blir extra sårbar i negativ stress. För dessa ungdomar kan det vara viktigt att göra en kartläggning av vad som tar respektive ger energi. Ursprungsidé från Nåkkve Balldin Energiinventering Jag kör en fin bil. Jag måste fylla på lika mycket bensin som jag gör slut på annars får jag bensinstopp = Soppatorsk Vi gör en energiinventering där vi tar reda på när jag gör av med bensin och när jag fyller på. Skala ±10 liter. + Lyssna på musik +4L Se på TV +3L Illusterad vetenskap +5L Spela dator en timme +6L Schack +5L _ När jag blir arg -6L Genomgångar -8L Rast -3L Skriva -9L Matsalen -5L Aktiviteter Miljöer - Personer Hur ska vi skapa en bra balans? Inte förstå hur man ska göra -4L 9

10 Aktivitet: Gå och fika Kartläggning av delar som ingår. Skala 1-10 Passa tiden Gå till kafeterian Stå i kö Beställa kaffe och bulle Välja sittplats Samtalsämnen under tiden Gå tillbaks med brickan Gå tillbaks från kafeterian Kommentar: Jag kan sätta mig Kenth beställer Vi tittar i tidningen Exempel på innehåll i en grundstruktur i vardagen: (Schema som sedan utvärderas) Motion Fysisk träning Kost Hygien Handla Sociala kontakter Samtalsstöd Hemarbete Umgås med djur Exponeringsterapi/desensibilisering av jobbiga situationer Balansera energigivare och energitagare Slutsats: Då kan jag gå och fika Nyckelord Vuxenrelation +++ Begriplighet-Hanterbarhet-Meningsfullhet Förhållningsstrategier Samverkan och delaktighet Anpassa krav efter förmåga Problem + Förklaring = Insats Checklista: Har personalen tillräcklig kompetens? Kan man omsätta kunskaperna till pedagogik? Finns det en stabil vuxenrelation i skolan? Har vi gjort en bra kartläggning? Alla nivåer? Har vi ett bra föräldrasamarbete? Är barnet/tonåringen delaktig? Finns det ett effektivt åtgärdsprogram (GPS)? Är vardagen begriplig, hanterbar och meningsfull? Har vi ett bra samarbete i nätverket? Fungerar övergångarna väl? Har vi en väl fungerande frånvarorapportering? Alla barn har rätt till utbildning. (Skollagen 7 kap. 3 ) Du gör skillnad! Dags att ta ett mer brutalt barn/ungdomsperspektiv 8. Litteraturförslag: Ross Greene: Explosiva barn (2003), Treating Explosive Kids (2006), Lost at school (2008) /Vilse i skolan (2009) Matti Bergström: Hjärnans resurser (1990) Aaron Antonovski: Hälsans mysterium (Svensk översättning 2005) Karin Schraml: Chronic stress among adolescents (2013) Torkel Klingberg: Den översvämmade hjärnan (2007), Den lärande hjärnan (2011) Clay A. Johnson: The Information Diet (2012) Göran Svanelid: Lägg krutet på The Big Five (artikel i Ped.mag.) Kenth Hedevåg: Artiklar Skollagen (2010:800) och Läroplan för grundskolan 2011 Skolverkets häften: Rätten till utbildning (rapport 309), Grövre våld i skolan, Skolfrånvaro vägen tillbaka (rapport 341), Skolan och Aspergers syndrom (rapport 334) Skolinspektionen: Inte enligt mallen Skolinspektionens rapport 2012:11 ELOF-arbetsplan: Sök: Stenungsund ELOF-plan Jesper Juul: Relationskompetens (2003) Birgitta Johansson, Lars Rönnbäck: Om mental trötthet: 10

11 Aktuella länkar: GR Dropouts: Skolk ur elevernas och skolans perspektiv Doktorsavhandling av Anne-Sofie Strand 10 orsaker till avhopp : Rapport från Ungdomsstyrelsen 11

2014-03-24. När mallen inte stämmer GR Göteborg 140321. Kenth Hedevåg kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se

2014-03-24. När mallen inte stämmer GR Göteborg 140321. Kenth Hedevåg kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se När mallen inte stämmer GR Göteborg 140321 Kenth Hedevåg kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se Hm Standardmall Hm Standardmall 12,4% = 13000 elever är ej behöriga att söka till ett nationellt

Läs mer

ELOF 2015-03-11. Elever med Lång Ogiltig Frånvaro Lidköping 150309. kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se

ELOF 2015-03-11. Elever med Lång Ogiltig Frånvaro Lidköping 150309. kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se ELOF Elever med Lång Ogiltig Frånvaro Lidköping 150309 kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se Föreläsningens innehåll: 1. En skola för alla 2. Skolan förr och nu 3. Reaktioner vid brist på

Läs mer

2014-04-15. Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. Vilka spår lämnar skoltiden?

2014-04-15. Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. Vilka spår lämnar skoltiden? Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka Föreläsning Miriam Lindström Speciallärare och handledare www.attention-utbildning.se Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. En inkluderande skola innefattar

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Autismspektrumtillstånd AST

Autismspektrumtillstånd AST Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan. Ulrika Aspeflo www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan. Ulrika Aspeflo www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Ulrika Aspeflo www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se Olika fast ändå lika ADHD Aspergers syndrom Bipolär sjukdom Tourette Inlärningssvårigheter Vad

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Umeåmodellen Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor Elever med hög skolfrånvaro Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Dokumentansvarig: Karin Arnqvist specialpedagog och Cecilia

Läs mer

Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden

Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden Ross Greene Gee e Collaborative Problem Solving (CPS) Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden Mats Johnson Enheten för Barnneuropsykiatri (BNK) Gillbergcentrum, Sahlgrenska

Läs mer

CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM

CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM Efter kartläggningen görs en pedagogisk bedömning av elevens eventuella behov av särskilt stöd. Det är betydelsefullt att både kartläggningen

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Copyright INOM Familjeforum 1

Copyright INOM Familjeforum 1 Utan bensin stannar motorn om vikten av energiinventering och att skapa balans i tillvaron Nåkkve Balldin INOM Familjeforum Hemsida: www.inom.com epost: nakkve.balldin@inom.com OH: www.inom.com Vi möter

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

Copyright 2010 Familjeforum 1. Familjeforum i Lund och Stockholm. Vad menar vi med beteendeproblem?

Copyright 2010 Familjeforum 1. Familjeforum i Lund och Stockholm. Vad menar vi med beteendeproblem? Familjeforum i Lund och Stockholm IHF Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling - Team med olika roller - Insatser ges på de platser som familjen vill ofta hemma - Tillgänglighet IHF NPF - Behandlingsverksamhet

Läs mer

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA Föreläsning av Susanne Jessen Helsingborg oktober 2014 Varje hemmasinare är unik! Elever i behov av särskilt stöd Med sin egen historia Inte passar in i skolans värld Inget

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se INKLUDERANDE OCH UTVECKLANDE UNDERVISNING Att undervisa är att visa under Att undervisa innebär att omvandla

Läs mer

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och

Läs mer

Aktuell forskning kring långvarig ogiltig skolfrånvaro (april 2015)

Aktuell forskning kring långvarig ogiltig skolfrånvaro (april 2015) Aktuell forskning kring långvarig ogiltig skolfrånvaro (april 2015) Omfattning: Långvarig ogiltig skolfrånvaro: Mätning från läsåret 2008/2009 är att 1500 elever i kommunala skolor och 150 elever i fristående

Läs mer

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com Robert Palmér HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar Ia Sundberg Lax HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com,

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Hur det är att leva med NPF

Hur det är att leva med NPF Hur det är att leva med NPF Göteborg 22 oktober 2015 Föreläsare: Anders Moberg www.attention-utbildning.se Vägen till diagnos Lekar Mamma VS Mig Mamma VS Barnavårdscentralen 2 ADHD klass Egen undervisning

Läs mer

Skola Elev Plan (SEP)

Skola Elev Plan (SEP) Artikel 23: Skola Elev Plan (SEP) pedagogiskt perspektiv Skola Elev Plan (SEP) Ulrika Aspeflo Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Tre skolmyndigheter Skolverket Skolinspektionen Specialpedagogiska skolmyndigheten Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag

Fritidshemmets uppdrag Fritidshemmets uppdrag Vårt arbetssätt Fritidshemmen Ädelstenen Kungsörnen Diamanten Linköping läsåret 2013/14 Vi stimulerar elevers utveckling och lärande genom att: 1. Utveckla elevernas identitet och

Läs mer

Anna förmår inte gå i skolan

Anna förmår inte gå i skolan Anna förmår inte gå i skolan Om Aspergers syndrom, stress och en väg tillbaka till undervisning fd spec ped vid Aspergercenter, Stockholm Aspergers syndrom och hemmasittare Frågor jag sökt svar på Barn

Läs mer

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard? Att skapa möjligheter Teoretisk förståelse praktiskt bemötande Inom Familjeforum Hemsida: www.familjeforum.com www.inom.com e-post: nakkve.balldin@inom.com Åhörarkopior: www.inom.com Ibland möter vi personer

Läs mer

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA Föreläsning av Susanne Jessen Sundsvall November 2014 Varje hemmasinare - ELOF är unik! Elever i behov av särskilt stöd Med sin egen historia Inte passar in i skolans värld

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard? Att skapa möjligheter Teoretisk förståelse praktiskt bemötande Nåkkve Balldin INOM Familjeforum Hemsida: www.familjeforum.com www.inom.com e-post: nakkve.balldin@inom.com Ibland möter vi personer som har

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL Arbete och Studier ADHD-center 1 2 Innehåll ADHD i skola/arbete Gymnasieutbildning Vuxenutbildning och Högskola ADHD i arbetslivet Sidan 3 ADHD i skola/arbete; Att planera och komma igång Att komma ihåg

Läs mer

Copyright Familjeforum 2

Copyright Familjeforum 2 pedagogiskt perspektiv Att skapa möjligheter och inte att vinna krig info@pedagogisktperspektiv.se www.pedagogisktperspektiv.se Dagens hålltider Fm fika 10.00-10.30 Lunch på egen hand 11.45 13.00 Em fika

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Anteckningar från möte med nätverket Barn i behov av särskilt stöd

Anteckningar från möte med nätverket Barn i behov av särskilt stöd GR Utbildning 2007-04-25 Anteckningar från möte med nätverket Barn i behov av särskilt stöd Tid: onsdagen den 25 april 2007 kl. 13.30-16.00 Plats: GR-huset, Gårdavägen 2, rum 260 Närvarande: Telefon Susanne

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är

Läs mer

Tidig förståelse i ett långt perspektiv

Tidig förståelse i ett långt perspektiv Tidig förståelse i ett långt perspektiv Helene Tranquist För en tid sedan blev jag tillfrågad om att medverka på en konferens om tidig intervention vid autism. Jag har sedan dess många gånger återkommit

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Vi ska ha barnen här hos oss. De ska få möjligheter här och nu och framåt

Vi ska ha barnen här hos oss. De ska få möjligheter här och nu och framåt Vi ska ha barnen här hos oss. De ska få möjligheter här och nu och framåt Barn och elevhälsoplan Lerum Alla barn är olika, lär på olika sätt och har olika behov. Därför har Lerums kommun en skola för alla,

Läs mer

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola Projektmaterial NÄTTIDNING Dalarö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...3

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Lyssna på mig! - Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar berättar om sin skolsituation

Lyssna på mig! - Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar berättar om sin skolsituation Lyssna på mig! - Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar berättar om sin skolsituation 2014-12-18 Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen

Läs mer

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard? Att skapa möjligheter Teoretisk förståelse praktiskt bemötande Familjeforum En del av INOM Hemsida: www.familjeforum.com www.inom.com e-post: nakkve.balldin@inom.com OH www.finsamjonkopingslan.se Ibland

Läs mer

Formativ bedömning 2014

Formativ bedömning 2014 Formativ bedömning 2014 kunskap utveckling inspiration Formativ bedömning från teori till praktik Nyckelstrategierna som hjälper eleverna att komma igång med det formativa tänkandet steg för steg Vilka

Läs mer

ADHD. - i skolan. Gunilla Svanfeldt. www.atvidaberg.se BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

ADHD. - i skolan. Gunilla Svanfeldt. www.atvidaberg.se BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN ADHD - i skolan Gunilla Svanfeldt Är extremt beroende av stimulans utifrån för att inte tröttna En tendens att reagera på allt utan urskillning, reflektion eller eftertanke Svårighet att styra och reglera

Läs mer

Unikt sätt. Copyright Balldin & Balldin AB 1. standard förmågor - standard utveckling. Onormal. Normal. Vi behöver kunskap om

Unikt sätt. Copyright Balldin & Balldin AB 1. standard förmågor - standard utveckling. Onormal. Normal. Vi behöver kunskap om Kognition och relation Steg 1 Vi möter barn och ungdomar som har olika sätt att sortera, filtrera och bearbeta information? Nåkkve Balldin Socionom Fritids,kortids,boende Behandlingsarbete Familjearbete

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi?

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? 2013-09-03 / Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

VIS - Verksamt i skolan

VIS - Verksamt i skolan 2014-06- 18 Gunilla Carlsson Kendall, psykolog www.provivus.se Om ADHD för barn och ungdomar AkMv och processinriktad utbildning Komple5era den kunskap som finns hos pedagoger Verksamma strategier i den

Läs mer

Från förmedling till förståelse

Från förmedling till förståelse Specialpedagogen presenterar: Från förmedling till förståelse Elevhälsans uppdrag Twitter: @ardbegmum! Facebook: Specialpedagogen Gången från anpassning till åtgärd En korkad specialpedagog Kognitiva

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Närvarande: Elev, Vårdnadshavarna, skolpersonal Tänk på balans vid mötet. Ostörd plats. Trevlig miljö.

Närvarande: Elev, Vårdnadshavarna, skolpersonal Tänk på balans vid mötet. Ostörd plats. Trevlig miljö. Lathund exempel. ÅTGÄRDSPROGRAM Elevens namn: Personnummer: Datum: Klass: Skola: Närvarande: Elev, Vårdnadshavarna, skolpersonal Tänk på balans vid mötet. Ostörd plats. Trevlig miljö. Bakgrund: (kan förvaras

Läs mer

Utbildningar hösten 2013

Utbildningar hösten 2013 Utbildningar hösten 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VÅRA UTBILDNINGAR...3 ASSISTENTUTBILDNING...4 Stockholm 5/11, Göteborg 17/9 ARBETSLEDARUTBILDNING...5 Stockholm 15/10, Göteborg 1/10 KONDUKTIV PEDAGOGIK 1...6

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Thomas Ahlstrand, samordnare NPF, SPSM Innehåll Information om SPSM samt den särskilda

Läs mer

Deltagare i projektet

Deltagare i projektet Skolan.En plats med höga ljud och rörelser. När jag precis lärt mig hitta ska vi byta sal och byggnad. Gympan är en plåga. Jag kan inte hoppa och springa, jag trillar och känner mig klumpig. På en lektion

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

Utbildningar våren 2014

Utbildningar våren 2014 Utbildningar våren 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VÅRA UTBILDNINGAR...3 ASSISTENTUTBILDNING...4 Stockholm 5/2 & 14/5, Göteborg 26/3 ARBETSLEDARUTBILDNING...5 Stockholm 10/4, Göteborg 15/4 KONDUKTIV PEDAGOGIK

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Rutin gällande ogiltig frånvaro

Rutin gällande ogiltig frånvaro Rutin gällande ogiltig frånvaro Fortsatt ogiltig frånvaro Rektor kallar vårdnadshavare och elev till möte på skolan. Samverkande socialsekreterare bjuds in. 7:e ogiltiga frånvarotillfället Klassföreståndare

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Unikt sätt. pedagogiskt perspektiv. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Unikt sätt. pedagogiskt perspektiv. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard? pedagogiskt perspektiv Neuropsykiatriska funktionshinder teoretisk förståelse och praktiskt bemötande info@pedagogisktperspektiv.se www.pedagogisktperspektiv.se Dagens hålltider Fm fika 10.00-10.30 Lunch

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Fagrabäckskolan ska vara Växjös bästa 7-9 skola där eleverna känner trygghet och får kunskaper för att utvecklas i en föränderlig värld!

Fagrabäckskolan ska vara Växjös bästa 7-9 skola där eleverna känner trygghet och får kunskaper för att utvecklas i en föränderlig värld! Fagrabäckskolan ska vara Växjös bästa 7-9 skola där eleverna känner trygghet och får kunskaper för att utvecklas i en föränderlig värld! DETTA HÄNDER PÅ FAGRABÄCKSKOLAN! Skolstart Skolmat Städ Datorerna

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Hemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com

Hemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com Hemmasittare Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com Några frågor som väcktes hos oss Hur definierar vi hemmasittare? Hur kan vi förstå problematiken

Läs mer

Aspergers syndrom. Vad är det?

Aspergers syndrom. Vad är det? Aspergers syndrom Vad är det? Aspergers syndrom är en form av autism där personer med en begåvning inom normalområdet har: Begränsad förmåga till socialt umgänge Begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga

Läs mer

Syftet med studien. vad vet man forskning identifiera, värdera och utvärdera kännetecken för en bra grundskola få underlag för utvecklingsarbete

Syftet med studien. vad vet man forskning identifiera, värdera och utvärdera kännetecken för en bra grundskola få underlag för utvecklingsarbete En bra skola för elever med Aspergers syndrom? En studie i Norrköpings kommun Marita Falkmer Specialpedagog doktorand i handikappvetenskap Högskolan för Lärande och Kommunikation (HLK) Jönköping marita.falkmer@hlk.hj.se

Läs mer

EN SKOLA MOT ALKOHOL OCH DROGER

EN SKOLA MOT ALKOHOL OCH DROGER EN SKOLA MOT ALKOHOL OCH DROGER KLIPPANS GYMNASIESKOLOR Information till elever, föräldrar och personal Klippans gymnasieskolor, 264 80 Klippan. Telefon 0435 280 00vx www.klippan.se/gymnasieskolan HANDLINGSPLAN

Läs mer

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Delregional överenskommelse Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Antagen av Temagrupp Barn och Unga 22 maj 2014 Inledning LGS Temagrupp Barn och Unga

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer