ELOF P R I O Elever med Lång Ogiltig Frånvaro Skolporten Sthlm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ELOF P R I O 2014-09-08. Elever med Lång Ogiltig Frånvaro Skolporten Sthlm 140919. kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se."

Transkript

1 ELOF Elever med Lång Ogiltig Frånvaro Skolporten Sthlm Hög PRIO-faktor = Bra pedagogik P R I O Presentation Relation Intresse Omvärldsfaktorer ELOF-ärende Elev med Lång Ogiltig Frånvaro (Skolverkets definition) Drop-outs? Skolmotstånd? Hemmasittare? Skolvägrare? Skolkare? Sjuk? Du gör skillnad! Se inte barnet/tonåringen som ensam bärare av problemet! There is no quick fix! (Ross Greene) Detta ser vi! Förklaringsmodell Detta gör vi! Problem + Förklaring = Insats Hårt professionellt arbete tillsammans 1

2 Föreläsningens innehåll: 1. Fakta och statistik i En skola för alla 2. Skolan förr och nu 3. Reaktioner vid brist på känsla av sammanhang 4. Framgångsfaktorer 5. Förklaringsmodeller för informationsutbyte 6. Kartläggningens betydelse 7. Fallbeskrivning: Utmattningssyndrom 8. Litteraturlista och andra källor elever hade återkommande ogiltig ströfrånvaro (2010) 500 elever hade hemundervisning pga av säkerhetsskäl (2010) Till största delen elever i skolår 7-9. Grund. Numera ungefär lika många pojkar som flickor skol. Stora brister vad det gäller kommunernas skolpliktsbevakning Gy. Barn och ungdomar som inte går i skolan!!! Över 1600 elever i helt frånvarande sedan minst en månad (2010) Under läsåret 2012/2013 fick drygt elever sitt studiebidrag indraget på grund av skolk (CSN) 10% hoppar av första året. 30% går inte ut med fullständigt betyg. (Skolverket) Antalet elever som inte går i skolan ökar stort! Källa: Skolverkets rapport nr. 309 Rätten till utbildning, 2007 Källa: Skolverkets rapport nr. 341 Skolfrånvaro och vägen tillbaka, 2010 Källa: CSN, 2013 Olika typer av frånvaro: 1. Elever som ofta är hemma hela dagar och längre 2. Elever som har ströfrånvaro 3. Elever som är i skolan men inte på lektionerna 4. Elever som är tillsammans med andra utanför skolan på skoltid Fungerande skolgång = Starkaste skyddsfaktorn (Socialstyrelsen 2010) Speciellt utsatta grupper: Alla ungdomar som saknar: Begriplighet Hanterbarhet - Meningsfullhet. (Antonovsky) Ungdomar som har neuropsykiatrisk diagnos som t.ex. ADHD och Aspergers syndrom Ungdomar som har delar av funktionshindren men som inte uppfyller alla kriterier för en diagnos Ungdomar med begåvning i den nedre normalzonen Ungdomar i stress där kraven överstiger förmågan (30% av ungdomar i 16-årsåldern uppvisar starka symtom på stress och 8% på utmattning, Karin Schraml 2013) Enligt Autism- och Aspergerförbundets medlemsenkäter är ca elever med AST frånvarande från skolan. De vanligaste skälen uppges vara låg autismkompetens hos personalen och bristande stödinsatser. Vägledning för elevhälsan (Socialstyrelsen och Skolverket 2014) Cirka 50% av alla elever med diagnos inom autismspektrat når inte målen i skolår 9. (Skolinspektionen 2012) Diagnoskriterierna inom autismspektrat: Kommunikation Samspel Föreställningsförmåga (Jämf. Läroplanens nya krav) Många normalbegåvade med AST klarar att gå i en vanlig klass med särskilt stöd medan andra delvis behöver få undervisning enskilt eller i mindre grupp. Några har så stora svårigheter att de behöver gå i mindre undervisningsgrupper under hela sin skoltid. 2

3 Orsaker till frånvaro? Skolan: Brister hos individ och familj Föräldrar: Brister i organisation, stöd och pedagogik Bristande respekt och bemötande Hm En skola Standardmall för alla? Kränkande behandling Kamratrelationer Vuxenrelationer Problem i hemmet Sociala problem Bristande stöd i skolan Stökig skolmiljö Avstängning pga risk för våld Funktionsnedsättningar som t.ex. ADHD/Aspergers syndrom Bristande motivation Känsla av meningslöshet 13,1% elever var ej behöriga att söka till ett nationellt program på gymnasiet (Juni 2014) Större tolerans i samhället Större krav i samhället Relationsstress Känsla av otillräcklighet Kunskapsstress 40% = Av alla unga vuxna i åldern år utan gymnasiekompetens är arbetslösa Integrering Inkludering - Exkludering 2. Skolan förr och nu Integrering = Inkludering = Exkludering = Att fysiskt befinna sig i ett standardsammanhang Att ha en hög känsla av sammanhang Att ha en låg känsla av sammanhang Mängden information ökar stort Vi får allt kortare processtid Mycket information sker verbalt Kraven på hur vi bearbetar information ökar Kraven på hur vi reagerar på information ökar Mer info Snabbare info Mer verbal info Ska bearbetas KASAM = Begriplighet Hanterbarhet - Meningsfullhet Svar önskas The Big Five De fem viktigaste förmågorna i undervisningen för att uppnå långsiktiga mål och kunskapskrav i Lgr 11. (Göran Svanelid i Pedagogiska Magasinet ) Kommunikativ förmåga Förmåga att hantera information Analysförmåga Begreppslig förmåga Metakognitiv förmåga Ökade kunskapskrav slår hårt mot stor grupp elever 15% enligt författarna Många barn kan aldrig klara dagens kunskapskrav. En växande grupp riskerar att inte klara den alltför högt lagda ribban, skriver fem läkare och psykologer. Allt fler barn och ungdomar remitteras från skolhälsovården och elevhälsan till sjukvården för utredning då de inte uppnår skolans kunskapskrav. Man kan på goda grunder fråga sig vilken kognitiv/teoretisk förmåga som i dag krävs för att klara grundskolans kunskapskrav. Dagens läroplan ställer ökade krav på elevers förmåga att självständigt planera sin kunskapsinhämtning, på att analysera och reflektera; det vill säga på de kognitiva/exekutiva funktionerna i DN Debatt Saxat från artikel av: Elisabeth Fernell, Magnus Landgren, Leif Svensson, Ida Lindblad och Christopher Gillberg 3

4 Stress är obalans mellan krav och förmåga 3. Exempel på starka reaktioner som en konsekvens av att befinna sig i ett obegripligt sammanhang : o o o För att undvika stress bör kraven anpassas efter förmågan. Om förmågan varierar så bör också kraven variera. Kravanpassa helst från start och inte efter hand Går ej i skolan Utmattningssyndrom Depression Sovstörning Ätstörning Passiv/dagdrömmeri Låg självvärdering Självskadande beteende Vägra undervisning Kompensationsbeteenden Verbalt utagerande Fysiskt utagerande Sökande efter ett mer begripligt sammanhang Droger/alkohol/spelmissbruk o Det är upp till dig som inte är i akut stress att vara smart och flexibel! Låg Begriplighet Hanterbarhet - Meningsfullhet Beteenden är symtom på att något inte är bra. Vi behöver ibland agera vid symtom men de framgångsrika insatserna görs på orsaksnivå. Är detta elever som kan bara dom vill? Beteendet Orsakerna Eller är det elever som egentligen vill men inte alltid kan? Kids do well if they can (Ross Greene) Dags att ta ett mer brutalt barn/ungdomsperspektiv 4. Framgångsfaktorer i arbetet med barn/ungdomar som inte går till skolan: Framgångsfaktorer i arbetet med barn och ungdomar i skolan 1. Tidiga insatser 2. Insatser i ett tidigt skede 3. Samarbete mellan hem och skola 4. Hög delaktighet 5. Tolerans och förståelse i kamratgruppen 6. Väl fungerande elevhälsoteam. Medicin/psykologi/pedagogik. 7. Samverkansinsatser mellan skola, socialtjänst, BUP, habilitering, polis, m.fl. 8. Effektiva rutiner för registrering av frånvaro / ELOF-plan 9. Insatser baserade på elevens unika situation och inte på generella antaganden 10.Goda vuxenrelationer med bra förhållningsstrategier 4

5 Reducera orosfaktorn! Föräldraoro Vårt fel? Plan? Gymnasiet? Målen? Jobb? Uppfostran? Byte? Kamrater? Framtid? Vägrar? Konflikter? Går ej till skolan!!! Hög orosfaktor kan ge: Inställda möten Ilska eller uppgivenhet Samarbetssvårigheter - Detaljfokusering Fokus på annat Delaktighet: Eleverna ska efter förmåga vara delaktiga i och kunna påverka sin vardag i skolan. Kunna delge sina åsikter och tankar som en del av kartläggningen. (Skollagen 1 kap. 10 ) Efter förmåga vara med och sätta lämpliga mål Vara delaktig i de insatser som ska göras Utvärdera och följa upp mål och insatser Möten som hålls tillsammans med barn/ungdomar ska alltid helt vara på deras villkor. Hög delaktighet kan också uppnås med uppdelade möten där vuxna för med sig barnets/ungdomens åsikter. OBS! Att vara närvarande på obegripliga vuxenmöten är inte att förväxla med delaktighet utan liknar mer ett gisslantagande. 10. Lärarens relation till eleven viktigaste faktorn! Lärarens förhållningssätt och förhållningsstrategi är avgörande för relationen till eleven Förhållningsstrategier bygger på allmän- och individkompetens En bra pedagog växlar förhållningsstrategi (metod) utifrån gruppens och elevens behov. Metodkunskap krävs! Pedagogiska strategier för att underlätta informationsutbytet på gruppnivå och på individnivå. Informationsutbyteskompetens. Individuella insatser baserade på bra kartläggningar Stöd och hjälpmedel för att underlätta informationsutbytet på individnivå. Syfte: Att effektivt ge och få information. Tydliggör syfte, mål och mening med skolarbetet. Öka begripligheten, hanterbarheten och meningsfullheten. Sammanhangsmarkera! Nåbara mål utifrån aktuell kunskapsnivå Positiva förväntningar och involveringspedagogik Kenth Hedevåg Kungälv Om du har som mål att eleven ska nå högre höjder så kan din enda metod inte vara att bara höja ribban Humor och lek Motivation och lust Ge beröm En träningsplan Skadeproblem? Omvärldsfaktorer Nåbara mål Tålamod Undvik överbelastningar Utvärdering och samtal Metodikkunskap Nåbara utmaningar Startsträcka En bra relation Automatisera kunskaper Underlag Personrekord? Formkurva? Undvik stressfrakturer Taktik och strategier Uteblir från träningen? Vid behov ta hjälp av experter 5. Förklaringsmodeller till funktioner och förmågor som elever behöver för att nå målen Vi möter barn/ungdomar som har ett annorlunda sätt att ta emot, processa och reagera på information. Högre informationstryck Större krav på bearbetning Vi måste göra på ett annat sätt! 5

6 Hjärnans sätt att hantera informationsflödet OBS! Förenklad pedagogisk förklaringsmodell! Information Sekreteraren (förmedveten nivå) Bibliotekarien (förmedveten nivå) Chefen (medveten nivå) Motorik Perception Prioritera Värdera Tolka Skapa sammanhang Reglera Generalisera Fatta beslut Agera Luria/Edby/Hedevåg Sekreteraren: Uppmärksamhet Prioritering Organisera/planera Aktivitets/ vakenhetsreglering Känsloreglering Impulsreglering Övr. regleringar Arbetsminne Startenergi Tidsuppfattning Processtid Infokapacitet Hjärnans informationstolerans För lite eller för mycket belastning gör att hjärnan inte längre kan effektivt ta emot och processa information Vid för högt tryck söker sig hjärnan till ett informationsvaccum Bibliotekarien: Föreställningsförmåga Kommunikation-ut Kommunikation-in Generalisering Helheter-sammanhang Tolkning och analys Skapa inre rubriker Socialt samspel Ref. Matti Bergström: Hjärnans resurser, 1990 Infotryck Konsekvenser av bristande föreställningsförmåga: I ökad grad en uppfattning att vi delar samma information och då behöver man själv inte i söka information eller ge information till andra Svårt att processa information som man inte sett eller varit med om själv Svårt att lista ut information som inte klart framgår Svårt att generalisera/värdera/tolka information Stora konsekvenser för lek/samspel och kommunikation 6

7 Chefen: IQ Aktivt tänkande Självkänsla Driven av succe Nyinlärning Chefsform Kränkbarhet Skollagen 3 kap 10 Det särskilda stödet ska ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås IQ 100 IQ 70 Riskprofil: Begåvning i nedre normalzonen Sämre verbalt bättre praktisk Ytterligare vanliga riskfaktorer: ADHD Sociala faktorer Läs/skrivsvårigh. Sv. med föreställningsförmåga? 6. Kartläggningens betydelse Utan spaning ingen aning! Utan spaning ingen aning! Kartläggningen är mycket viktig! Den hjälper oss att: Individualisera insatserna. Inte generalisera. Sätta konkreta mål och delmål Skapa strategier och välja metoder Balansera anpassning och utveckling Öka delaktigheten hos elev och föräldrar Problem + Förklaring = Insats Utgå från starka sidor och intressen Ref. Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (Skolverket 2014) K3-Kvalité genom Kunskap och Kartläggning K3-modellen: Information från personal Kartläggning: Föräldrainformation Information från barn/elev Övrig information Individuell profil: Åtgärdsprogram: GPS i skolarbetet En sammanfattning av kartläggningen som beskriver både styrkor och svårigheter Här beskrivs de mål som bestämts och de insatser som ska göras samt vem som ansvarar för dessa. K3-utbildning våren 2015 i Göteborg 7

8 Visuellt stöd! För att få info Samtal med barn/ungdomar/vuxna Många av de barn och ungdomar vi samtalar med har bristande kommunikativa förmågor och samspelsvårigheter och/eller svårigheter med att bibehålla uppmärksamhet och fokus i samtalet Vi måste anpassa vårt sätt att kommunicera för att skapa förutsättningar för ett bra samtalsklimat Vi kan använda visuellt stöd som ett hjälpmedel! Visuellt stöd? Ska det behövas? Se artiklar på: Ex. skalfrågor: 10 0 Lunch Läxredovisningar Stressmätaren i skolan: När man inte fattar vad man ska göra Matte Störande ljud Vikarier Prov Nya moment Muntliga genomgångar Grupparbete Att hinna med Raster Temadagar Annat förslag Passa tider Ex. plus- och minuslista Placera de olika aktiviteterna under rubrikerna. + betyder en aktivitet som du gillar 0 betyder att det är en aktivitet som är OK - betyder att det är en aktivitet som du inte tycker om + 0 Styrketräning Friidrott Dans Innebandy Orientering Basket Trampetthopp Simning Teori Lekar Fotboll Volleyboll Terränglöpning Stafetter Hinderbanor Brännboll Ex. påståenden: Detta är jag bra på: Ringa in de saker som du är bra på: Texta snyggt Fotboll Matte TV-spel Laga mat Filmkunskap Stava rätt Lösa korsord Läsa Hålla ordning Cykla Prata med kunder Passa tider Dans Geografi Hålla tal Historia Snickra Komma ihåg namn 7. Fallbeskrivning Utmattningssyndrom Exempel på insatser Fler saker som du är bra på: Melodifestivalen och schack 8

9 Utmattningssyndrom hos vuxna: Christina Maslach, Professor, Berkley University, Kalifornien. Obalans eller underskott på dessa områden kan leda till "job burnout": 1. Arbetsbelastning 2. Känslan av att ha kontroll 3. Återkoppling, uppmärksamhet och erkännande 4. Social omgivning. Hur är kollegerna, chefen och klienterna? Olösta konflikter? 5. Rättvisa och respekt 6. Meningsfulla arbetsuppgifter Omvänt kan balans inom vart och ett av områdena förebygga ohälsa. Birgitta Johansson, Lars Rönnbäck: Om mental trötthet: Kalle: Bakgrund: Kalle kommer från ett stabilt hem och har flera kamrater. Han har varit på många utvecklingssamtal under sin skoltid och alltid fått höra: Kalle jobbar bra och gör så gott han kan efter sina förutsättningar. Efter att ha fått sitt terminsbetyg i skolår 8 med få godkända betyg börjar Kalle att misströsta. Han får en plats i skolans lilla grupp men känner sig inte alls hemma där. Han låser ofta in sig på toaletten för att slippa vara med de andra på rasterna. Någon större kartläggning görs inte. Föräldrarna försöker motivera Kalle att gå till skolan men han får mer och mer frånvaro. Skolan skickar hem uppgifter så att Kalle inte ska komma efter i studierna. Kalle är genomsnittsbegåvad men har svårt med uppmärksamhet och fokus. Han största svårighet i skolan är att koppla ihop delar av skolkunskap till större helheter. I början av skolår 9 får föräldrarna inte Kalle till skolan alls. Han ligger på sitt rum i källaren och tittar på samma avsnitt av TV-serien Svensson och Svensson gång på gång. Han skrattar högt och verkar inte deprimerad. Han börjar vända på dygnet och träffar sällan kamraterna utom på Skype och på Counterstrikes spelsidor. Han vill inte träffa släktingar och kommer inte alltid upp till måltiderna. Nya situationer och personer verkar Kalle helst vilja undvika. Kalle växlar efter ett tag snabbt mellan att fungera som vanligt till att inte fungera alls. Detta förbryllar Kalles föräldrar och andra inblandade. Kalles pappa har väldigt svårt att acceptera att Kalle bara ligger hemma och kräver att han ska ta tag i sin situation. Det blir en stor konflikt som slutar med att Kalle springer barfota ut i skogen på kvällen mitt i november och vägrar komma in. Efter ett möte med skolan så tar föräldrarna kontakt med NPteamet för stöd. Insatser: Kalle får höga poäng på självskattningsskala för mental uttröttbarhet och bedöms vara mentalt utmattad. Se: Andra sjukdomstillstånd utesluts Kalle, föräldrarna, skolan och NP-teamet gör en plan: 1. En regelbunden samtalskontakt etableras 2. Föräldrautbildning ges till föräldrarna 3. Kalle får konkreta förklaringsmodeller till sitt tillstånd 4. Kartläggningssamtal med Kalle om bl.a. energiinventering 5. Aktivitetsskattningar görs inför energikrävande situationer 6. En grundstruktur i vardagen skapas ihop med Kalle 7. En helt ny skolplan tas fram i samråd med Kalle och föräldrarna. Kalle ska ha undervisning på deltid i KomVux lokaler. Ett ämne i taget. 8. Lärarna får handledning i visuellt stöd och sammanhangsstöd Energiinventering Många av de ungdomar vi möter kompenserar svårigheter med kognitiva funktioner (chefen kompenserar för brister hos sekreterare och bibliotekarie). Detta tar mycket energi och gör att man blir extra sårbar i negativ stress. För dessa ungdomar kan det vara viktigt att göra en kartläggning av vad som tar respektive ger energi. Ursprungsidé från Nåkkve Balldin Energiinventering Jag kör en fin bil. Jag måste fylla på lika mycket bensin som jag gör slut på annars får jag bensinstopp = Soppatorsk Vi gör en energiinventering där vi tar reda på när jag gör av med bensin och när jag fyller på. Skala ±10 liter. + Lyssna på musik +4L Se på TV +3L Illusterad vetenskap +5L Spela dator en timme +6L Schack +5L _ När jag blir arg -6L Genomgångar -8L Rast -3L Skriva -9L Matsalen -5L Aktiviteter Miljöer - Personer Hur ska vi skapa en bra balans? Inte förstå hur man ska göra -4L 9

10 Aktivitet: Gå och fika Kartläggning av delar som ingår. Skala 1-10 Passa tiden Gå till kafeterian Stå i kö Beställa kaffe och bulle Välja sittplats Samtalsämnen under tiden Gå tillbaks med brickan Gå tillbaks från kafeterian Kommentar: Jag kan sätta mig Kenth beställer Vi tittar i tidningen Exempel på innehåll i en grundstruktur i vardagen: (Schema som sedan utvärderas) Motion Fysisk träning Kost Hygien Handla Sociala kontakter Samtalsstöd Hemarbete Umgås med djur Exponeringsterapi/desensibilisering av jobbiga situationer Balansera energigivare och energitagare Slutsats: Då kan jag gå och fika Nyckelord Vuxenrelation +++ Begriplighet-Hanterbarhet-Meningsfullhet Förhållningsstrategier Samverkan och delaktighet Anpassa krav efter förmåga Problem + Förklaring = Insats Checklista: Har personalen tillräcklig kompetens? Kan man omsätta kunskaperna till pedagogik? Finns det en stabil vuxenrelation i skolan? Har vi gjort en bra kartläggning? Alla nivåer? Har vi ett bra föräldrasamarbete? Är barnet/tonåringen delaktig? Finns det ett effektivt åtgärdsprogram (GPS)? Är vardagen begriplig, hanterbar och meningsfull? Har vi ett bra samarbete i nätverket? Fungerar övergångarna väl? Har vi en väl fungerande frånvarorapportering? Alla barn har rätt till utbildning. (Skollagen 7 kap. 3 ) Du gör skillnad! Dags att ta ett mer brutalt barn/ungdomsperspektiv 8. Litteraturförslag: Ross Greene: Explosiva barn (2003), Treating Explosive Kids (2006), Lost at school (2008) /Vilse i skolan (2009) Matti Bergström: Hjärnans resurser (1990) Aaron Antonovski: Hälsans mysterium (Svensk översättning 2005) Karin Schraml: Chronic stress among adolescents (2013) Torkel Klingberg: Den översvämmade hjärnan (2007), Den lärande hjärnan (2011) Clay A. Johnson: The Information Diet (2012) Göran Svanelid: Lägg krutet på The Big Five (artikel i Ped.mag.) Kenth Hedevåg: Artiklar Skollagen (2010:800) och Läroplan för grundskolan 2011 Skolverkets häften: Rätten till utbildning (rapport 309), Grövre våld i skolan, Skolfrånvaro vägen tillbaka (rapport 341), Skolan och Aspergers syndrom (rapport 334) Skolinspektionen: Inte enligt mallen Skolinspektionens rapport 2012:11 ELOF-arbetsplan: Sök: Stenungsund ELOF-plan Jesper Juul: Relationskompetens (2003) Birgitta Johansson, Lars Rönnbäck: Om mental trötthet: 10

11 Aktuella länkar: GR Dropouts: Skolk ur elevernas och skolans perspektiv Doktorsavhandling av Anne-Sofie Strand 10 orsaker till avhopp : Rapport från Ungdomsstyrelsen 11

2014-03-24. När mallen inte stämmer GR Göteborg 140321. Kenth Hedevåg kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se

2014-03-24. När mallen inte stämmer GR Göteborg 140321. Kenth Hedevåg kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se När mallen inte stämmer GR Göteborg 140321 Kenth Hedevåg kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se Hm Standardmall Hm Standardmall 12,4% = 13000 elever är ej behöriga att söka till ett nationellt

Läs mer

ELOF 2015-03-11. Elever med Lång Ogiltig Frånvaro Lidköping 150309. kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se

ELOF 2015-03-11. Elever med Lång Ogiltig Frånvaro Lidköping 150309. kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se ELOF Elever med Lång Ogiltig Frånvaro Lidköping 150309 kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se Föreläsningens innehåll: 1. En skola för alla 2. Skolan förr och nu 3. Reaktioner vid brist på

Läs mer

Kunskap och erfarenheter kring elever/unga som inte kommer till skolan. Vad vi ser, hör och gör

Kunskap och erfarenheter kring elever/unga som inte kommer till skolan. Vad vi ser, hör och gör Kunskap och erfarenheter kring elever/unga som inte kommer till skolan Vad vi ser, hör och gör Att tänka på: Sverige var ett av de första länderna i världen som undertecknade Barnkonventionen, som ger

Läs mer

2015-03-11. När mallen inte stämmer Lidköping 150309. Kenth Hedevåg kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se. Information förr och nu:

2015-03-11. När mallen inte stämmer Lidköping 150309. Kenth Hedevåg kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se. Information förr och nu: När mallen inte stämmer Lidköping 150309 Hm En skla Standardmall för alla? Kenth Hedevåg kenth.hedevag@telia.cm www.trippelkmmunikatin.se 13,1% 13000 elever var ej behöriga att söka till ett natinellt

Läs mer

Barn som ställer extra krav på verksamheten Skolporten Förskolan är bäst! There is no quick fix! (Ross Greene)

Barn som ställer extra krav på verksamheten Skolporten Förskolan är bäst! There is no quick fix! (Ross Greene) Barn som ställer extra krav på verksamheten Skolporten 141118 Kenth Hedevåg kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se Skolporten Förskola 141118 Tid: Kl. 14.15-15.45 Åhörarkopior har du i handen

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright Familjeforum 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright Familjeforum 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard? Hur kul är det att vara en standardpersonlighet? Erfarenheter av att möta människor med ett unikt sätt att fungera Nåkkve Balldin, socionom Familjeforum en del av INOM Made in Sweden - Uppväxt i Afrika

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Hur kan vi förändra förhållningssätt och undervisningsformer för att nå alla elever i deras väg mot en högre måluppfyllelse? Vi lyfter fram

Läs mer

Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan

Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan Anna Borg Skolsamordnare på KIND - Kompetenscentrum för utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar KIND - Kompetenscentrum för utvecklingsrelaterade

Läs mer

Den viktiga skolnärvaron

Den viktiga skolnärvaron Den viktiga skolnärvaron http://www.sou.gov.se/elevfranvaro/ Varje dag räknas Varje lektion har betydelse Stephen.R. Zubrick 14.4% PISA-rapporten: hos de 10 % som presterar lägst förklarar frånvaro hela

Läs mer

Presentation. * Navet Science center * Pedagog och bildterapeut * Projektledare: Elise, NOS, STEPS, ESIF, ELA, HELA * Ledarskapsutveckling

Presentation. * Navet Science center * Pedagog och bildterapeut * Projektledare: Elise, NOS, STEPS, ESIF, ELA, HELA * Ledarskapsutveckling Presentation * Navet Science center * Pedagog och bildterapeut * Projektledare: Elise, NOS, STEPS, ESIF, ELA, HELA * Ledarskapsutveckling Kontaktuppgifter: fredrika.lundqvist@navet.com 0768-482420 Presentation

Läs mer

2014-04-15. Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. Vilka spår lämnar skoltiden?

2014-04-15. Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. Vilka spår lämnar skoltiden? Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka Föreläsning Miriam Lindström Speciallärare och handledare www.attention-utbildning.se Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. En inkluderande skola innefattar

Läs mer

Elever med ADHD. ADHD kräver nya pedagogiska arbetssätt i klassrummet. Verktyg och vägledning för din skolvardag!

Elever med ADHD. ADHD kräver nya pedagogiska arbetssätt i klassrummet. Verktyg och vägledning för din skolvardag! Elever med ADHD Inbjudan till konferens i Stockholm den 20-21 april 2010 TALARE Speciellt inbjuden talare Marita Hovmark Journalist, tidigare redaktör och ordförande inom Attention ADHD kräver nya pedagogiska

Läs mer

Autismspektrumtillstånd AST

Autismspektrumtillstånd AST Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning

Läs mer

Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven

Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven Malin Sunesson, specialpedagog malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autism Autistiskt syndrom

Läs mer

Inkludering. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. 16 juni 2015 Örnsköldsvik

Inkludering. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. 16 juni 2015 Örnsköldsvik 16 juni 2015 Örnsköldsvik Grundkurs NPF för skolan Miriam Lindström Speciallärare och handledare www.attention-utbildning.se 1 We have to teach the children we have Not the children we want to have Not

Läs mer

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Umeåmodellen Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor Elever med hög skolfrånvaro Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Dokumentansvarig: Karin Arnqvist specialpedagog och Cecilia

Läs mer

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA Föreläsning av Susanne Jessen Helsingborg oktober 2014 Varje hemmasinare är unik! Elever i behov av särskilt stöd Med sin egen historia Inte passar in i skolans värld Inget

Läs mer

Handlingsplan för ökad Skolnärvaro gymnasiet HÄRJEDALENS KOMMUN HERJEDAELIEN TJIELTE

Handlingsplan för ökad Skolnärvaro gymnasiet HÄRJEDALENS KOMMUN HERJEDAELIEN TJIELTE 1 Handlingsplan för ökad Skolnärvaro gymnasiet 2016-04 - 30 HÄRJEDALENS KOMMUN HERJEDAELIEN TJIELTE 1 Bakgrund Uppdraget har varit att skapa en handlingsplan för ökad skolnärvaro som är gemensam för alla

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning.

Läs mer

Arbete med barn och elever med autism

Arbete med barn och elever med autism Arbete med barn och elever med autism Stödmaterialet har arbetats fram av Stöd- och hälsoenheten 1 2016-01-20 Inledning Denna information vänder sig till rektorer, förskolechefer och pedagoger som arbetar

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan 2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla

Läs mer

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright Familjeforum 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright Familjeforum 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard? Hur kul är det att vara en standardpersonlighet? Erfarenheter av att möta människor med ett unikt sätt att fungera Nåkkve Balldin, socionom Familjeforum en del av INOM Made in Sweden - Uppväxt i Afrika

Läs mer

Attentions Skolplattform

Attentions Skolplattform Attentions Skolplattform INNEHÅLL En skola för alla hur når vi dit?...5 1. Kunskap, kompetens och bemötande...7 2. Tillgänglighet och anpassningar...7 3. Samverkan...9 4. Inkludering, delaktighet och inflytande...9

Läs mer

Samverkan Växjö kommun och Specialpedagogiska skolmyndigheten

Samverkan Växjö kommun och Specialpedagogiska skolmyndigheten Samverkan Växjö kommun och Specialpedagogiska skolmyndigheten Carina Färdigh, förskolechef Birgitta Salomonsson Wiger,specialpedagog Britt-Lis Persson, rådgivare SPSM Samverkan kring tillgänglig lärmiljö,

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

Skolfrånvaro. Anette Stockhaus, leg psykolog

Skolfrånvaro. Anette Stockhaus, leg psykolog Skolfrånvaro Anette Stockhaus, leg psykolog Vill ni ha kontakt? Anette Stockhaus Legitimerad psykolog med erfarenhet från skola och elevhälsa, barnhälsovård och företagshälsa. Malevik Utveckling och Psykologi

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet? Autism Vad är det? Autism är en genomgripande, medfödd funktionsnedsättning som ofta förekommer tillsammans med andra funktionsnedsättningar som utvecklingsstörning, epilepsi, syn- och hörselnedsättning.

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

Handlingsplan för arbetet med att motverka ogiltig frånvaro från skolan. Almby skola

Handlingsplan för arbetet med att motverka ogiltig frånvaro från skolan. Almby skola Handlingsplan för arbetet med att motverka ogiltig frånvaro från skolan Almby skola Inledning Alla skolpliktiga barn och ungdomar har rätt till utbildning. Kommunen har ansvar att se till att alla hemmahörande

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Neuropsykiatri i förskolan

Neuropsykiatri i förskolan Neuropsykiatri i förskolan Leg. Psykolog George Rein Omtolkning av beteende Beteenden vid funktionsnedsättning är normala beteenden De uppträder mer intensivt och mer frekvent eftersom personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk

Läs mer

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA Föreläsning av Susanne Jessen Stockholm oktober 2015 Varje elev är unik! Elever i behov av särskilt stöd Med sin egen historia Inte passar in i skolans värld Inget förtroende

Läs mer

Redo att lära bokmärke

Redo att lära bokmärke AIDE MEMOIR Redo att lära bokmärke Känner jag till varje elevs individuella utbildningsbehov? Inkluderar jag? VÄLKOMNANDE Välkomnar jag varje elev? Välkomnar jag varje elev på samma sätt? Har jag välkomstritualer?

Läs mer

Inkludering. Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet. Delaktighet

Inkludering. Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet. Delaktighet Inkludering Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet Delaktighet Integrering är inte det samma som inkludering! Fysisk integrering kan leda till social exkludering Organisation Kunskap om de

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

Hur det är att leva med NPF

Hur det är att leva med NPF Hur det är att leva med NPF Göteborg 22 oktober 2015 Föreläsare: Anders Moberg www.attention-utbildning.se Vägen till diagnos Lekar Mamma VS Mig Mamma VS Barnavårdscentralen 2 ADHD klass Egen undervisning

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Bemötande och beteendeanalys

Bemötande och beteendeanalys Bemötande och beteendeanalys Skoldagen 21 mars 2013 Christina Tysk Leg. Psykolog Agenda Beteendeanalys Förhållningssätt och bemötande - LUNCH Falldiskussion i grupper Beteendeanalys Situation ( gör att

Läs mer

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com Robert Palmér HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar Ia Sundberg Lax HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com,

Läs mer

Handlingsplan för ökad skolnärvaro

Handlingsplan för ökad skolnärvaro Handlingsplan för ökad skolnärvaro 2015 04-30 Bakgrund Uppdraget har varit att skapa en handlingsplan för ökad skolnärvaro som är gemensam för alla kommunens skolor. Vilket bidrar till en ökad likvärdighet

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan. Ulrika Aspeflo www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan. Ulrika Aspeflo www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Ulrika Aspeflo www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se Olika fast ändå lika ADHD Aspergers syndrom Bipolär sjukdom Tourette Inlärningssvårigheter Vad

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna Idrott och hälsa för alla - hur vi hittar vägarna En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett

Läs mer

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen. SEP Skola Elev Plan Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till särskild undervisningsgrupp eller vid problematisk skolfrånvaro. Den skrivs

Läs mer

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att

Läs mer

Alternativ och Kompletterande Kommunikation - AKK. Helena Molker-Lovén Pedagog DART

Alternativ och Kompletterande Kommunikation - AKK. Helena Molker-Lovén Pedagog DART Alternativ och Kompletterande Kommunikation - AKK Helena Molker-Lovén Pedagog DART DART Kommunikations- och dataresurscenter för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning Kommunikationsstöd (AKK)

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM

CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM Efter kartläggningen görs en pedagogisk bedömning av elevens eventuella behov av särskilt stöd. Det är betydelsefullt att både kartläggningen

Läs mer

Att minska skolfrånvaro

Att minska skolfrånvaro Att minska skolfrånvaro The basic things in life are simple: one person who cares and one thing to be good at, simply to be loved and to be needed. (Rutter) Litteratur Vänd frånvaro till närvaro Sveriges

Läs mer

Pajala Centralskola. Vårt arbete med att främja närvaro i skolan

Pajala Centralskola. Vårt arbete med att främja närvaro i skolan Pajala Centralskola Vårt arbete med att främja närvaro i skolan Rutiner för arbete med elever med problematisk skolfrånvaro Tydliga rutiner för uppföljning av frånvaro Närvaron rapporteras varje dag av

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

En skola som hjälper eller stjälper? ADHD ur ett pedagogiskt perspektiv

En skola som hjälper eller stjälper? ADHD ur ett pedagogiskt perspektiv En skola som hjälper eller stjälper? ADHD ur ett pedagogiskt perspektiv Nåkkve Balldin 1 Kenth Hedevåg 2 1 Socionom och metodgarant IHF och NP. INOM Familjeforum Konsult. Stora Södergatan 3, 222 23, Lund.

Läs mer

Temadag. Elever med långvarig frånvaro Unga vuxna utan arbete eller studier

Temadag. Elever med långvarig frånvaro Unga vuxna utan arbete eller studier Temadag Elever med långvarig frånvaro Unga vuxna utan arbete eller studier Aggie Öhman inkludering tillgänglighet 070 553 85 48 aggie.ohman@institutet.org Slutet på april 2016 Datum sätts under 2015, anmälan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4

Läs mer

UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV

UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV SKOLKURATORSENHETEN Utbildningsförvaltningen UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV SKOLA Typ av skola grundskola gymnasium Huvudman kommunal skola friskola Stadium/ år F-5 6 9 F-9 gymn Antal elever INLEDNING Detta

Läs mer

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se INKLUDERANDE OCH UTVECKLANDE UNDERVISNING Att undervisa är att visa under Att undervisa innebär att omvandla

Läs mer

Falkenberg gymnasieskolas plan för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan (2013/2014)

Falkenberg gymnasieskolas plan för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan (2013/2014) Falkenberg gymnasieskolas plan för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan (2013/2014) Vår vision Alla ska lyckas! Falkenbergs gymnasieskola och gymnasiesärskola är

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla

En likvärdig utbildning för alla Barn som utmanar En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Britt-Lis Persson Linus Skarp Funktionsnedsättningar En diagnos är en indikation om en funktionsnedsättning och ska vara

Läs mer

VÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning. Innehåll idag

VÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning. Innehåll idag VÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning Innehåll idag Presentation av Lotsen Språkets delar Vad är språkstörning/språklig sårbarhet? Förhållningssätt, pedagogik, extra anpassningar,

Läs mer

Pedagogisk utredning. Elevens och vårdnadshavares syn på situationen 2014-03-24. Adress: Kontaktperson-uppgifter:

Pedagogisk utredning. Elevens och vårdnadshavares syn på situationen 2014-03-24. Adress: Kontaktperson-uppgifter: Resurscentrum Pedagogisk utredning Datum: Elevens namn: Vårdnadshavare 1: Vårdnadshavare 2: Klass: Personnr: Telefon: Telefon: Adress: Kontaktperson-uppgifter: Vilken är anledningen till anmälan? Särskilt

Läs mer

Regelbunden tillsyn av skolenhet

Regelbunden tillsyn av skolenhet 1 (5) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Grundsärskola Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt stöd 3. Bedömning och betygssättning

Läs mer

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering

Läs mer

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden

Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden Ross Greene Gee e Collaborative Problem Solving (CPS) Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden Mats Johnson Enheten för Barnneuropsykiatri (BNK) Gillbergcentrum, Sahlgrenska

Läs mer

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Autism & AspergerföreningenDistrikt Göteborg Onsdagen 22april 2015 Thomas Ahlstrand,

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Pajala kommun Dnr KUN 2007, Kultur- och utbildningsnämnden Antagen ELEVHÄLSA OCH LIKABEHANDLINGSPLAN

Pajala kommun Dnr KUN 2007, Kultur- och utbildningsnämnden Antagen ELEVHÄLSA OCH LIKABEHANDLINGSPLAN Pajala kommun Dnr KUN 2007,399620 Kultur- och utbildningsnämnden Antagen 2007-09-13 67 ELEVHÄLSA OCH LIKABEHANDLINGSPLAN Upprättad 2002 Reviderad 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Elevhälsa 1 Ansvar 1 Vad är diskriminering

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011. Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Ållebergsskolan Grundsärskola Läsår 2010 / 2011 Charlotta Robson Rektor Innehållsförteckning Del 1 Enhet Kyrkerörs vision Del

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan. Örgryte-Härlanda Förskoleklass en lekfull övergång till skolan www.goteborg.se Förskoleklassens viktigaste pedagogiska redskap är lek, skapande och elevens eget utforskande. Genom leken stimuleras elevens

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Copyright 2010 Familjeforum 1. Familjeforum i Lund och Stockholm. Vad menar vi med beteendeproblem?

Copyright 2010 Familjeforum 1. Familjeforum i Lund och Stockholm. Vad menar vi med beteendeproblem? Familjeforum i Lund och Stockholm IHF Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling - Team med olika roller - Insatser ges på de platser som familjen vill ofta hemma - Tillgänglighet IHF NPF - Behandlingsverksamhet

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011 LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011 Klockareskolan ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Förutsättningar Utdrag ur Klockareskolans beskrivning av det pedagogiska arbetet. Delar av presentationen redovisas

Läs mer

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd ÅRSRAPPORT 2016 Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd Jag kan inte riktigt skilja på vad som är min diagnos och vad som är jag Barn är aktiva och kompetenta aktörer som bär på otroligt mycket

Läs mer

Hemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com

Hemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com Hemmasittare Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com Några frågor som väcktes hos oss Hur definierar vi hemmasittare? Hur kan vi förstå problematiken

Läs mer

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe

Läs mer

Bemöta och undervisa explosiva barn

Bemöta och undervisa explosiva barn För dig i förskolan, F-6 och fritidshem! Bemöta och undervisa explosiva barn Inbjudan till konferens i Stockholm den 13-14 juni 2011 TALARE NSPH Riksförbundet Attention Anki Sandberg Klockaretorpsskolan

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Projektledare, Vägar till jobb ingela.halvarsson@attention-riks.se 1 Mina erfarenheter Möten med människor Möten med kommuner/myndigheter Möten

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Tre skolmyndigheter Skolverket Skolinspektionen Specialpedagogisk skolmyndigheten Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 Klämmaskolan ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Klämmaskolans huvudsakliga uppgift är att ta emot och pedagogiskt arbeta med elever i stort behov av fler vuxna omkring

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarnskolan Läsåret 2014/2015 2(6) Rektors reflektioner (analys av kunskapsresultaten) Fritidshem Under lå 14/15 fortsatte Fritids med sitt Utvecklingsområdet

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag

Fritidshemmets uppdrag Fritidshemmets uppdrag Vårt arbetssätt Fritidshemmen Ädelstenen Kungsörnen Diamanten Linköping läsåret 2013/14 Vi stimulerar elevers utveckling och lärande genom att: 1. Utveckla elevernas identitet och

Läs mer