När mallen inte stämmer Östersund När mallen inte stämmer. Reflektera!

Transkript

1 När mallen inte stämmer Östersund Åhörarkopior får du som pdf-fil Föreläsning : Föreläsning : Litteraturlista finns i slutet av presentationen kenth.hedevag@telia.com Innehåll: Funktioner och förmågor för att klara målen Kartlägga, kompensera och utveckla funktioner Pedagogiska strategier Visuellt stöd för att ge, bearbeta och få information När mallen inte stämmer Nytt! Studiematerial till boken: När mallen inte stämmer Ny bok! kenth.hedevag@telia.com Diskutera och reflektera: Sekreterarfunktioner Bibliotekariefunktioner Chefsfunktioner Motorik och perception Relation vuxen och elev Visuellt stöd för att ge, få och bearbeta information Starka reaktioner och stress Reflektera! Vilka tankar tar du med dig från dagens utbildning? Vad kan du använda i mötet med eleverna? Hmm 1

2 Hm En skola Standardmall för alla? 15,6% = elever var ej behöriga att söka till ett nationellt program på gymnasiet (Juni 2018) Större tolerans i samhället Större krav i samhället Över 25% av eleverna saknar gymnasiekompetens 4 år efter grundskolan Ökade kunskapskrav slår hårt mot stor grupp elever 15% enligt författarna Många barn kan aldrig klara dagens kunskapskrav. En växande grupp riskerar att inte klara den alltför högt lagda ribban, skriver fem läkare och psykologer. Allt fler barn och ungdomar remitteras från skolhälsovården och elevhälsan till sjukvården för utredning då de inte uppnår skolans kunskapskrav. Man kan på goda grunder fråga sig vilken kognitiv/teoretisk förmåga som i dag krävs för att klara grundskolans kunskapskrav. Dagens läroplan ställer ökade krav på elevers förmåga att självständigt planera sin kunskapsinhämtning, på att analysera och reflektera; det vill säga på de kognitiva/exekutiva funktionerna i DN Debatt Saxat från artikel av: Elisabeth Fernell, Magnus Landgren, Leif Svensson, Ida Lindblad och Christopher Gillberg Vårt uppdrag enlig skollagen: Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål Skollagen (2010:800) 3 kap. 3 Information förr och nu: Mängden information ökar stort Vi får allt kortare processtid Mycket information sker verbalt Kraven på hur vi bearbetar information ökar Kraven på hur vi reagerar på information ökar Mer info Snabbare info Mer verbal info Ska bearbetas Svar önskas The Big Five De fem viktigaste förmågorna i undervisningen för att uppnå långsiktiga mål och kunskapskrav i Lgr 11. (Göran Svanelid i Pedagogiska Magasinet ) Kommunikativ förmåga Förmåga att hantera information Analysförmåga Begreppslig förmåga Metakognitiv förmåga Speciellt utsatta grupper: Alla barn och ungdomar som saknar: Begriplighet Hanterbarhet - Meningsfullhet. (Antonovsky) Barn och ungdomar som har neuropsykiatrisk diagnos som t.ex. ADHD och inom autismspektrat Barn och ungdomar som har delar av funktionshindren men som inte uppfyller alla kriterier för en diagnos Barn och ungdomar med begåvning i den nedre normalzonen samt överbegåvade elever Barn och ungdomar i stress där kraven överstiger förmågan 2

3 Vi möter elever som har ett annorlunda sätt att ta emot, processa och reagera på information. En del har diagnoser som ADHD eller inom autismspektrat. Andra har ingen diagnos men stora svårigheter ändå. Högre informationstryck För att fler elever ska nå målen behöver deras inlärningsnetto ökas Art.22 Större krav på bearbetning Vi måste göra på ett annat sätt! Du är en professionell informationshanterare! Inlärningsnettot = Den kunskap som finns kvar efter avslutad undervisning Hur höjer vi inlärningsnettot? Art.22 Art.6 Relationell pedagogik Kunskap om funktioner och förmågor som påverkar inlärning Insatser som ett resultat av effektiva kartläggningar Stressreducering Pedagogiska strategier på skol-, klass- och elevnivå Annika Lilja: Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev (2013) Viktigaste framgångsfaktorn i skolan är relationen mellan personal och elev! Bra relation + god strategi = stark länk Art.6 Teoretisk förståelse Pedagogiska konsekvenser Pedagogiska strategier Undvik länkbrott! Delad kompetens ger styrka! 3

4 Förklaringsmodeller till funktioner och förmågor som elever behöver för att nå målen Nobel prize winner 2002 Använder du System 1 eller System 2? =? Vad händer om man överbelastar System 2? Räkna ut! Hjärnans sätt att hantera informationsflödet OBS! Förenklad pedagogisk förklaringsmodell! Information Sekreteraren (Kahneman System 1) Bibliotekarien (Kahneman System 1) Chefen (Kahneman System 2) Motorik Perception Prioritera Värdera Tolka Skapa sammanhang Reglera Generalisera Fatta beslut Agera Luria/Edby/Hedevåg Uppmärksamhet Prioritering Organisera/planera Aktivitets/ vakenhetsreglering Känsloreglering Impulsreglering Övr. regleringar Arbetsminne Startenergi Tidsuppfattning Processtid Sekreteraren: Hos de flesta av oss jobbar Sekreteraren automatiskt utan att vi behöver koppla på det aktiva medvetandet. I stress så fungerar alla dessa funktioner mycket sämre. Om Sekreteraren inte klarar av sina funktioner så kan Chefen med det aktiva medvetandet gå in och kompensera under en tid men det kostar mycket energi och är inte hållbart över tid. Vid ADHD så är många Sekreterarfunktioner kraftigt nedsatta men man kan också ha stora svårigheter med dessa funktioner utan att det är aktuellt med en diagnos. Infokapacitet Hjärnans informationstolerans För lite eller för mycket belastning gör att hjärnan inte längre kan effektivt ta emot och processa information Ref. Matti Bergström: Hjärnans resurser, 1990 Vid för högt tryck söker sig hjärnan till ett informationsvaccum Infotryck 4

5 Checklistan som ett verktyg för hög kvalité Hur kan vi hjälpa personal att gå från teoretisk förståelse till praktiska pedagogiska strategier i vardagen Exempel på stöd till Sekreterarfunktioner Aktivitetsnivån: Pauser med rörelse Learning by doing Använd humor Gör det intressant Arbetsminnet: Kortare muntliga genomgångar Visualisera viktig information Reducera stress Reducera störande intryck Arbetsminnesträning Organisation/planering: Startuppgift Ge svar på: Vad? Var? När? Med vem? Hur länge? Varför? Sedan? Använd checklista Lista framgångs- och misslyckandefaktorer Föreställningsförmåga Kommunikation-ut Kommunikation-in Generalisering Helheter-sammanhang Tolkning och analys Skapa inre rubriker Socialt samspel Bibliotekarien: Bibliotekarien gör för de flesta av oss också sitt jobb automatiskt utan det aktiva medvetandets hjälp. Här finns ett stort referensbibliotek med tidigare erfarenheter och detaljer sammanfogade till större helheter. Med denna grund kan vi sedan bilda inre föreställningar och utifrån den information vi får kommunicera och samspela på bästa sätt. Om Chefen aktivt måste lista ut och dra medvetna slutsatser så går det åt mycket energi på bekostnad av annat. Diagnoser inom autismspektrat innebär att dessa funktioner är kraftigt nedsatta. Det var en gång en vacker prins. Han hade eldrött hår smaragdgröna ögon tänder som pärlor Att kunna skapa inre bilder är avgörande för vår förmåga att hantera information och kunna kommunicera och samspela med andra. Art.11 Helheter och sammanhang Helhetsfokus Detaljfokus Inte så flexibel Stor detaljkunskap Flexibel Kan lite om mycket Bra på reflektion Gillar förändringar Skapar sammanhang av många delar Konkret Ogillar förändringar Skapar sammanhang av färre delar 5

6 urskilja texters budskap, både det uttalade och sådant som står mellan raderna (Läroplan 11 s. 88, 89) Hm, där står ju inget Konsekvens av bristande föreställningsförmåga: Svårare att se med tanken? Lättare att se med ögat Art.12 Pedagogiska konsekvenser? Föreställningsförmåga - Socialt samspel Art.18 Pedagogiska strategier och stödinsatser: Skapa förförståelse Stöder föreställningsförmågan Underlättar aktivitetsbyten Ger kontroll och sammanhang Hjälper till att skifta den inre föreställningen Är stressreducerande Sammanhangsmarkera! Jämf. Meningsfullhet, begriplighet, hanterbarhet Vad? Vad är det som ska göras? Var? Var ska uppgiften göras? Med vem? Ensam? Med vem/vilka? Hur? På vilket sätt? Hur mycket? När? När ska den göras? Varför? Vad går det ut på? Motivation? Hur länge? När tar det slut? Tid? Sedan? Vad ska ske när den är klar? Visuellt stöd:? Veckans innehåll Exempel på stöd till Bibliotekariefunktioner Dagens innehåll Lektionens innehåll Nya aktiviteter Valsituationer För att ge information För att bearbeta information Vid elevsamtal Tydliggöra konflikter och socialt samspel Dagens lunch Rastaktiviteter Ny personal och vikarier Frilufts- och temadagar Svårt att bara se med tanken Lättare att också se med ögat 6

7 IQ Aktivt tänkande Självkänsla Driven av succe Nyinlärning Chefsform Kränkbarhet Chefen: När Chefen jobbar går det åt mycket energi så det gäller att inte överbelasta Chefens funktioner. En utmattad och överansträngd Chef kan få starka reaktioner och utbrott. Att lära sig nya saker och aktivt processa information samt att undvika situationer av misslyckanden är ett hårt jobb. Ska dessutom Chefen kompensera för bristande funktioner på Sekreterarnivå och Bibliotekarienivå så är risken stor för överbelastning. Den största utmaningen är oftast att få en Chef att tro på sin egen förmåga och skapa inlärningssituationer som inte innebär upprepade misslyckanden speciellt inte i relation till andra. Chefen undviker situationer där man riskerar synliga misslyckanden i relation till andra Proximala zonen (Vygotsky) Chefen vill känna sig kompetent! Nåbara mål (John Hattie) Om du vill att eleven ska öka sitt inlärningsnetto så ska kraven ligga i linje med förmågan Art.5 Stress är obalans mellan krav och förmåga Curling En bra föräldrasport Stress är ett mycket stort hinder för all inlärning För att undvika stress bör kraven anpassas efter förmågan. Om förmågan varierar så bör också kraven variera. Kravanpassa helst från start och inte efter hand Karin Schraml: Chronic stress among adolescents (2013) Ibland måste man sopa för att minska friktionen Man sopar bara när det behövs! Stressburken En konkret förklaringsmodell för att lättare se sambandet mellan stress och reaktioner Vi har alla en burk men en del av oss har mer saker i den från början Som en grund för en energiinventering där man identifierar vad som fyller på och vad som minskar innehållet i burken Strategier för vad man kan göra när burken håller på att explodera? En modell som kan vara ett stöd för reflektion Lättare för omgivningen att förstå och förhålla sig till en reaktion Art.9 Stressburken Art.9 7

8 Exempel på stöd till Chefsfunktioner Framgångssamtal Använd starka sidor vid inlärning Göra mer av det som man är bra på Repetera kunskaper Automatisera kunskaper Lagom svårighetsgrad. Nåbara mål. Utgå mer från intressen Tydliggör egenvinsten. Varför? Balansera energigivare och energitagare Kort avstånd prestation-belöning Reducera stressorer Kravjustera utefter Chefsformen Undvik synliga misslyckanden i relation till andra Noga koll på skolfrånvaro Risk för soppatorsk? Motorik och perception Grovmotorik Öga-handkoordination Finmotorik Balans (vestibulära sinnet) Visuell perception (synintryck) Auditiv perception (ljudintryck) Muskel och ledsinnet (kinestetisk perception) Taktil perception (yttre känseln) (konsistenskänsla i munnen) Smak och luktsinnet Varför? Varför är motorik och rörelse viktig? Ger bättre förutsättningar för: Skola och arbete Raster och fritid Självkänsla och självständighet. Undvika mobbning. Hälsan: (bättre kondition, motverkar stress, övervikt, hygien, högt blodtryck, motverkar diabets-2 mm) Utvecklingsmöjligheter av kommunikation och socialt samspel Pulshöjande aktiviteter Höjer vakenhetsgraden och påverkar koncentration, arbetsminne och inlärningsförmågan positivt Aktuell litteratur: Hansen/Sundberg: Hälsa på recept (2014) Anders Hansen: Hjärnstark (2016) Exempel på stöd för motorik och perception Smak, lukt, konsistens: Kaffe, deo, parfym, rök Alternativ kost Erbjuda frukost Mellanmål Finmotorik/skriva: Ge färdiga anteckningar Skrivhjälp vid prov och redovisningar Extra tid vid skrivuppgifter Muntliga redovisningar Tankekartor/stödfrågor/mallar Skrivhjälpmedel ex. dator Pulshöjande aktiviteter: Rastaktiviteter Idrottslektioner Pausövningar Friluftsdagar Fritidsaktiviteter Kombinera teori och rörelse Art.27 Art.28 Kartläggningens betydelse Utan spaning ingen aning! Art.4 Utan spaning ingen aning! Information från personal Information från vårdnadshavare/föräldrar Information från barn och ungdomar Övrig information Problem + Förklaring = Insats Problem + Förklaring = Insats 8

9 Skollagen (2010:800) 3 kap. 8 Utredning. Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. K3-Kvalité genom Kunskap och Kartläggning K3-modellen: Kartläggning: Individuell profil: Insatser Information från personal Föräldrainformation Information från eleven Övrig information En sammanfattning av kartläggningen som beskriver både styrkor och svårigheter Här beskrivs extra anpassningar och/eller särskilt stöd som behövs göras för att nå eleven ska nå målen K3-utbildning 4-5/ i Göteborg Unika elever kräver unika lösningar Visuellt stöd för att: Ge information Bearbeta information Få information (samtal) Ska det behövas? Konkret Abstrakt Använd visuellt stöd! Varför? För att effektivt kunna ge, bearbeta och få information Visuell information finns kvar. Kan visas för andra Ger längre processtid Lättare dela varandras bilder och föreställningar Utan krav på ögonkontakt och att tolka kroppsspråk Hjälp till att strukturera tankar och åsikter Ge ett underlag till anpassningar För att bättre kunna skapa utveckling och delaktighet Ritad bild? Digitalbild? Skriven text? Visa? Se med tanken? Se med ögat 9

10 Exempel på visuellt stöd: Hans Rosling Ger information med visuellt stöd Visa i verkligheten Bilder av olika slag Skriven text Figurer, tankekartor, checklistor, mallar Film Ge konkreta exempel som eleven känner till Titta på filmklippet Hur går det för världen? : och diskutera hans framgångsfaktorer. Visuellt stöd! För att ge info Hjälpmedel för ökad begriplighet 1. Gör klart arbetet om Din Författare (sista två frågorna) 3. Avslutning: Jag pratar Du kan rita under tiden Lektionsplanering: Svenska 2. Skriv på din Egen berättelse om kattungen (cirka 20 minuter) Kom ihåg att om du blir trött så är det bra att pausa med lite ritande!!!! Jag kollar hur det går inte för att se om du har gjort fel utan för att se om jag kan hjälpa dig med något. Lycka till. Visuellt stöd! För att bearbeta info Tolka Värdera Reflektera Analysera Sätta den i ett sammanhang Dra slutsatser 10

11 Aktivitetsskattning Välj aktivitet beskriv delarna skatta 1-10! Skollunchen Kommentar: Avbryta aktivitet 0 Oro för vad som serveras 2 Sittplatsen 5 0 Ta till sig mat 8 0 Störande intryck 3 Skicka mat till andra 6 2 Bli klar 2 Väntan 2 2 Plocka bort sin tallrik Slutsats: Nationellt prov i historia skolår 6, 2012/13 Att undersöka levnadsvillkor i olika tider Föreställ dig att du är 12 år gammal och lever under äldre stenåldern, det vill säga för ca 7000 år sedan. Du ska precis börja äta det vi idag skulle kalla middag, dagens huvudmåltid. Berätta om maten och hur matsituationen ser ut. Nationellt prov i historia skolår 6, 2012/13 Ex. på uppgift i so: Art.12 Att undersöka levnadsvillkor i olika tider Föreställ dig att du är 12 år gammal och lever under äldre stenåldern, det vill säga för ca 7000 år sedan. Du ska precis börja äta det vi idag skulle kalla middag, dagens huvudmåltid. Berätta om maten och hur matsituationen ser ut. Om du vill kan du använda frågorna i rutan. Vad ska du äta för något? Hur är det tillagat? Varifrån kommer maten? Vem eller vilka har skaffat maten? Hur gick det till när maten skaffades fram? Vem eller vilka har tillagat maten? Hur ser det ut där ni ska äta? Vilka sitter och ska äta tillsammans? Hur har Kinas starka ekonomiska utveckling påverkat den vanliga kinesiska medborgaren? Ex. på visuellt stöd för reflektion och värdering Hur har Kinas starka ekonomiska utveckling påverkat den vanliga kinesiska medborgaren? Placera följande påståenden under + om du tror att det inneburit något positivt 0 om du tror att det inte haft så stor betydelse - om du tror att det inneburit något negativt + 0 Större tillgång till mat Fler kan skaffa kyl, TV, bil mm Nya järnvägar byggs Ökad tillgång till internet Stor satsning på militären Stor satsning på rymdforskning Sämre luft i städerna Fler flyttar till städerna Internet censureras Ökad förorening av floder och sjöar Dyra bostäder i städerna Visuellt stöd! För att få info 11

12 Öppna frågor ställer höga krav på att man ska se med tanken Är du hjälpt av det visuella stödet? Hur har du det? Hur går det i skolan? Hur går det i livet? Har du goda vänner? Hur ser det ut från elevens utkikstorn? Samtal med barn/ungdomar/vuxna där målet är att få information: Varför ska vi ha ett samtal? Betona egenvinsten! Vem håller i samtalet? Var ska samtalet ske? Sammanhangsmarkera! Hur länge kommer samtalet att vara? Vilken samtalsform ska användas? Vilka stöd/hjälpmedel ska användas? Förslag på samtalsformer och hjälpmedel: Datorprat Skrivsamtal Chatt/sms/mail/skype Skalfrågor Plus- och minuslistor Påståendeformulär Bilder/tankekartor Verbal kommunikation med bildspråk Visa istället för att bara ge verbal info. Art.17 Datorprat I denna samtalsform används bara det skrivna ordet och eventuellt bilder på de som samtalar. Efter man har börjat får man inte tala alls utan bara turas om att använda tangentbordet. En rubrik sätts för innehållet och sedan skriver man frågor, svar och synpunkter tills ämnet är uttömt. Ställ gärna öppna frågor och försök förstå hur Din samtalspartner resonerar. På detta sätt kan man förklara, diskutera och hämta information om olika ämnen. Eftersom man inte använder det talade språket alls kan denna form bli ett mer konkret och en mer direkt form att uttrycka sig. Rubrik: Matsalskön V. Det verkar som att du är stressad i matkön. Är det så? K. Ja! Kön till matsalen är dålig därför att jag kommer nästan alltid sist. V. Är det viktigt att vara först? K. Nej, det är inte så viktigt men jag hinner inte äta färdigt och då går alla och då får man inte sällskap. V. Går alla vuxna också? K. Nej, en är kvar och dukar av och alla barnen har stuckit. Ibland är det en vuxen som jag inte känner och jag försöker äta så fort så att jag får ont i magen. V. Är du rädd för att bli kvar med en vuxen som du inte känner? K. Ja, för mamma säger att vissa människor tycker inte om barn. Och då är jag rädd för att det ska vara en sådan människa. V. Då förstår jag varför du blir stressad i kön. Ex. Datorprat : 12

13 Ex. Skrivsamtal om provstress Skrivsamtal Under tiden man samtalar skriver den som leder samtalet en sammanfattning av det som sägs så att båda kan läsa texten på bildskärmen. Man sätter en rubrik om det man vill samtala om och det viktigaste skrivs ned under tiden. Om man inte är nöjd med innehållet är det lätt att gå tillbaks och ändra under samtalets gång. Den som leder samtalet kan ställa frågor, skapa en överblick, sammanfatta, förklara hur andra tänker och på detta sätt skapa ett bra underlag för olika handlingsmöjligheter. Hur känns det när du har prov? Tryck över bröstet, huvudvärk, illamående, ilska, panik, besviken på mig själv, orolig Tankar som kommer? Vill fly, ta mig ur situationen, jag borde pluggat mer, jag får inte börja på matte 2, jag borde klara det, jag vill hem, jag har kunskaperna, jag klarar det inte, bättre att inte göra något alls än att riskera att göra fel, jag hakar upp mig på tal jag inte kan Vad vill du? Göra proven hos spec.pedagogen och klara det, lära mig att plugga mer strategiskt, inte skjuta upp det, hantera jobbiga situationer Hur kan du göra? Egna förslag: Försöka se sina negativa tankar som en åskådare på teatern och fundera på worst case scenario. Stoppa de negativa tankarna tidigt innan stormen kommer. Se den negativa tankeströmmen som ett klipp på Youtube som man kan stänga av. Min farbror Christer kan köra mig till skolan så jag slipper åka bussen när vi har provet. Mentorns förslag: Dela upp provet till fler tillfällen. Matteläraren frågar om du hakat upp dig på någon uppgift. Om du gjort det så klipper han bort uppgiften från provet. Om du vill så kan du hämta tillbaks den senare. Skalfrågor Skalfrågor kan vara ett bra hjälpmedel att använda i samtal eftersom vi genom att kartlägga med skalor är mer konkreta än om vi skulle använda ord som bra dåligt, viktigt oviktigt, mycket lite, roligt tråkigt o.s.v. Skalor är något som barn och ungdomar också är vana med. Mycket mäts med skalor. Skalfrågor kan användas och utformas på många olika sätt och ger oss också därmed bra möjligheter att anpassa form efter varje elev. Ex. skalfrågor: 10 Stressmätaren i skolan: När man inte fattar vad man ska göra Ex. skalfrågor: 10 Stressmätaren i förskolan: Matte Störande ljud Vikarier Prov Nya moment Muntliga genomgångar Att hinna med Grupparbete 0 Lunch Läxredovisningar Raster Temadagar Passa tider Annat förslag 0 13

14 Plus- och minuslistor Det mesta i vår tillvaro innehåller både positiva och negativa delar. Att placera färdiga påståenden i en plus- och minuslista kan vara en hjälp för att bättre kunna värdera och förmedla till andra vad man tycker och tänker. Ex. på plus- och minuslista: + Detta tycker jag mycket om att äta 0 Detta är OK att äta - Detta tycker jag inte om att äta + 0 Hamburgare Gurka Aprikoskräm Risgrynsgröt Ris i frutti Potatis Pannkakor Rent kött Oliver Knäckebröd Fisk Ärtsoppa Ris Pasta Apelsiner Svamp Hur tror du den här kaninen känner sig? Från ett föräldrapars utkiksplats Art.37 Brukar du känna dig ensam? Det var på mellanstadiet som det stora kaoset började. Nya lärare avlöste varandra och det blev aldrig någon riktig ordning och reda. På hösten i sexan började Tim uttrycka: Jag mår inte bra! och Jag går inte dit!. Vi hotade med polis och annat men inget hjälpte. Han vägrade allt oftare att gå ur bilen och det hände att han kräktes på skolans parkering. Till slut vägrade han helt att gå dit. Curling En bra föräldrasport Nyckelord Relationens betydelse Se med tanken Se med ögat Visuellt stöd för att ge, bearbeta och få information Sammanhangsmarkera Problem Förklaring - Insats Ibland måste man sopa för att minska friktionen Öka inlärningsnettot! Man sopar bara när det behövs! 14

15 Egen reflektion! Vilka tankar tar du med dig från dagens utbildning? Vad kan du använda i mötet med eleverna? Hmm Du gör skillnad! Art.31 Alla elever har rätt till utbildning. (Skollagen 7 kap. 3 ) Litteraturförslag: Ross Greene: Explosiva barn (2003), Treating Explosive Kids (2006), Lost at school (2008) / Vilse i skolan (2009) Matti Bergström: Hjärnans resurser (1990) Aaron Antonovski: Hälsans mysterium (Svensk översättning 2005) Karin Schraml: Chronic stress among adolescents (2013) Torkel Klingberg: Den översvämmade hjärnan (2007), Den lärande hjärnan (2011), Hjärna, gener & jävlar anamma (2016) Clay A. Johnson: The Information Diet (2012) Göran Svanelid: Lägg krutet på The Big Five (artikel i Ped.mag.) Kenth Hedevåg: När mallen inte stämmer (2016) Skollagen (2010:800) och Läroplan för grundskolan 2011 Saknad!: SOU 2016:94 Uppmärksamma elevers frånvaro och agera Jesper Juul: Relationskompetens (2003) Birgitta Johansson, Lars Rönnbäck: Om mental trötthet: Litteraturförslag forts.: Daniel Kahneman: Tänka snabbt och långsamt (2015) Peter Vermeulen: Autism as context blindness (2009) Jonas Aspelin (red.) Relationell specialpedagogik teori och praktik (2013) Annika Lilja: Fötroende fulla relationer mellan lärare och elev (2013) Bo Hejlskov Elve n: Beteendeproblem i skolan (2014) Hansen/Sundberg: Hälsa på recept (2014) Anders Hansen: Hjärnstark (2016) Christina Ahlström: Depp och Pepp (2015) David Edfelt: Utmaningar i förskolan (2016) Gerland/Aspeflo: Barn som väcker funderingar (2015) Inkludering, ett begrepp i blåsväder: Skolverket/Socialstyrelsen: Vägledning för elevhälsan (2014) Jönsson/Lyckman: Högläsning och boksamtal (studie 2012) Jensen Mikael: Kognitiv utveckling och låtsaslekens mysterier (2008) 15