När mallen inte stämmer Kungsbacka The Big Five. Information förr och nu:
|
|
- Christoffer Bergman
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 När mallen inte stämmer Kungsbacka Föreläsning : kl Maila: för kopior Litteraturlista finns i slutet av presentationen Innehåll: Från hjärnforskning till pedagogik Informationssamhällets konsekvenser Funktioner och förmågor som behövs för att klara målen i skolan. Pedagogiska strategier. Samtal. Starka reaktioner och utbrott. Problematisk skolfrånvaro. Krav eller curling? Samverkan hem och skola. Framgångsfaktorer. När mallen inte stämmer Hm En skola Standardmall för alla? Bok! 15,6% = elever var ej behöriga att söka till ett nationellt program på gymnasiet (Juni 2018) kenth.hedevag@telia.com Större tolerans i samhället Större krav i samhället Över 25% av eleverna saknar gymnasiekompetens 4 år efter grundskolan Information förr och nu: Mängden information ökar stort Vi får allt kortare processtid Mycket information sker verbalt Kraven på hur vi bearbetar information ökar Kraven på hur vi reagerar på information ökar The Big Five De fem viktigaste förmågorna i undervisningen för att uppnå långsiktiga mål och kunskapskrav i Lgr 11. (Göran Svanelid i Pedagogiska Magasinet ) Kommunikativ förmåga Analysförmåga Metakognitiv förmåga Mer info Snabbare info Mer verbal info Ska bearbetas Svar önskas Förmåga att hantera information Begreppslig förmåga 1
2 Speciellt utsatta grupper: Alla barn och ungdomar som saknar: Begriplighet Hanterbarhet - Meningsfullhet. (Antonovsky) Barn och ungdomar som har neuropsykiatrisk diagnos som t.ex. ADHD och inom autismspektrat Barn och ungdomar som har delar av funktionshindren men som inte uppfyller alla kriterier för en diagnos Barn och ungdomar med begåvning i den nedre normalzonen. Överbegåvade elever. Barn och ungdomar i stress Källa: Skolenkät autism 2018, Autism och Aspergerförbundet Vi möter elever som har ett annorlunda sätt att ta emot, processa och reagera på information. En del har diagnoser som ADHD eller inom autismspektrat. Andra har ingen diagnos men stora svårigheter ändå. Högre informationstryck Större krav på bearbetning Vi måste göra på ett annat sätt! Du är en professionell informationshanterare! Alla barn ska få en utbildning som är utformad och anpassad så att de utvecklas så långt som möjligt Förskolans nya läroplan från 2019 Hur kan vi få mallen att passa bättre? Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål Skollagen (2010:800) 3 kap. 3 För att fler elever ska nå målen behöver deras inlärningsnetto ökas Art.22 Nycklar till framgång! Art.22 Insatser som ett resultat av effektiva kartläggningar Kunskap om funktioner som påverkar inlärningen Förtroendefulla relationer mellan vuxna och elever Inlärningsnettot = Den kunskap som finns kvar efter avslutad undervisning Stressreducering i stress finns ingen potential för inlärning Gemensamt språk och förklaringsmodeller Ökad delaktighet för vårdnadshavare och elever Samarbete med vårdnadshavare och nätverket Flexibla pedagogiska lösningar 2
3 Checklistan som ett verktyg för hög kvalité Hur kan vi hjälpa personal att gå från teoretisk förståelse till praktiska pedagogiska strategier i vardagen Checklista för ett elevärende: Har personalen tillräckligt med kompetens? Kan man omsätta kunskaperna till pedagogik? Görs det ett relationsstärkande arbete Har vi gjort en bra kartläggning? Är föräldrar/vårdnadshavare delaktiga? Är eleven delaktig? Finns det extra anpassningar/särskilt stöd? Är vardagen begriplig, hanterbar och meningsfull? Har vi ett bra samarbete i nätverket? Fungerar övergångarna väl? Har vi en väl fungerande frånvarorapportering? Kartläggning av funktioner som påverkar inlärningsnettot Problem Utan spaning ingen aning! + Förklaring = Insats Art.4 Skollagen (2010:800) 3 kap. 8 Utredning. Vad säger skolans styrdokument? Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Skollagen (2010:800) 3 kap. 9 Åtgärdsprogram. Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är. Hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogram utarbetas. Skollagen (2010:800) 28 kap. 16 Beslut av rektor. Beslut av en rektor får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om åtgärdsprogram enligt 3 kap. 9. Detta kan gälla om åtgärdsprogram inte skrivs eller om det anses bristfälligt. Vad säger Skolinspektionen om stöd till elever med funktionsnedsättning? Rapport: Inte enligt mallen Resultaten visar att skolorna sällan genomför fullgoda utredningar och en konsekvens av det är att de insatser som sätts in inte grundas på elevens behov utan utgår från generell kunskap om vilka behov som elever med diagnos inom AST kan ha. Rapport: Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen ADHD De anpassningar som genomförs för eleverna är inte alltid de anpassningar som eleverna bäst behöver, utan skolorna använder ofta generella och allmängiltiga lösningar. 3
4 Teoretisk förståelse Pedagogiska konsekvenser Pedagogiska strategier Art.6 Delad kompetens ger styrka! Annika Lilja: Fötroendefulla relationer mellan lärare och elev (2013) Viktigaste framgångsfaktorn i skolan är relationen mellan personal och elev! Bra relation + god strategi = stark länk Art.6 Från hjärnforskning till pedagogik Undvik länkbrott! Svårigheter och möjligheter Förklaringsmodeller till funktioner och förmågor som elever behöver för att nå målen Nobel prize winner
5 En del elever överbelastar System 2 i skolan och får starka reaktioner i skolan och/eller hemma? Art.23 Hjärnans sätt att hantera informationsflödet OBS! Förenklad pedagogisk förklaringsmodell! Information Sekreteraren (Kahneman System 1) Bibliotekarien (Kahneman System 1) Chefen (Kahneman System 2) Motorik Perception Prioritera Värdera Tolka Skapa sammanhang Reglera Generalisera Fatta beslut Agera Luria/Edby/Hedevåg Uppmärksamhet Prioritering Organisera/planera Aktivitets/ vakenhetsreglering Känsloreglering Impulsreglering Övr. regleringar Arbetsminne Startenergi Tidsuppfattning Processtid Sekreteraren: Hos de flesta av oss jobbar Sekreteraren automatiskt utan att vi behöver koppla på det aktiva medvetandet. I stress så fungerar alla dessa funktioner mycket sämre. Om Sekreteraren inte klarar av sina funktioner så kan Chefen med det aktiva medvetandet gå in och kompensera under en tid men det kostar mycket energi och är inte hållbart över tid. Vid ADHD så är många Sekreterarfunktioner kraftigt nedsatta men man kan också ha stora svårigheter med dessa funktioner utan att det är aktuellt med en diagnos. Checklistan som ett verktyg för hög kvalité Hur kan vi hjälpa personal att gå från teoretisk förståelse till praktiska pedagogiska strategier i vardagen Exempel på stöd till Sekreterarfunktioner Bibliotekarien: Aktivitetsnivån: Pauser med rörelse Learning by doing Använd humor Gör det intressant Arbetsminnet: Kortare muntliga genomgångar Visualisera viktig information Reducera stress Reducera störande intryck Arbetsminnesträning Organisation/planering: Startuppgift Ge svar på: Vad? Var? När? Med vem? Hur länge? Varför? Sedan? Använd checklista Lista framgångs- och misslyckandefaktorer Föreställningsförmåga Kommunikation-ut Kommunikation-in Generalisering Helheter-sammanhang Tolkning och analys Skapa inre rubriker Socialt samspel Bibliotekarien gör för de flesta av oss också sitt jobb automatiskt utan det aktiva medvetandets hjälp. Här finns ett stort referensbibliotek med tidigare erfarenheter och detaljer sammanfogade till större helheter. Med denna grund kan vi sedan bilda inre föreställningar och utifrån den information vi får kommunicera och samspela på bästa sätt. Om Chefen aktivt måste lista ut och dra medvetna slutsatser så går det åt mycket energi på bekostnad av annat. Diagnoser inom autismspektrat innebär att dessa funktioner är kraftigt nedsatta. 5
6 Det var en gång en vacker prins. Han hade eldrött hår smaragdgröna ögon tänder som pärlor Art.11 Att beskriva något enbart med ord ställer höga krav på andras föreställningsförmåga Att kunna skapa inre bilder är avgörande för vår förmåga att hantera information och kunna kommunicera och samspela med andra. Detta gäller speciellt vid beskrivningar av något som är mer abstrakt Olika betydelser av ordet läger: Helheter och sammanhang Friluftsläger Lägereld Ridläger Lägerskola Helhetsfokus Detaljfokus Konfirmationsläger Koncentrationsläger Arbetsläger Flyktingläger Tältläger Slagit läger i en skog Klassen består av två läger Håkan går hem i alla läger Flexibel Kan lite om mycket Bra på reflektion Gillar förändringar Skapar sammanhang av många delar Inte så flexibel Stor detaljkunskap Konkret Ogillar förändringar Skapar sammanhang av färre delar urskilja texters budskap, både det uttalade och sådant som står mellan raderna (Läroplan 11 s. 88, 89) Hm, där står ju inget 6
7 Föreställningsförmåga - Socialt samspel Art.18 Konsekvens av bristande föreställningsförmåga: Art.12 Svårare att se med tanken? Lättare att se med ögat Pedagogiska konsekvenser? Pedagogiska strategier och stödinsatser: Skapa förförståelse Stöder föreställningsförmågan Underlättar aktivitetsbyten Ger kontroll och sammanhang Hjälper till att skifta den inre föreställningen Är stressreducerande Sammanhangsmarkera! Jämf. Meningsfullhet, begriplighet, hanterbarhet Vad? Vad är det som ska göras? Var? Var ska uppgiften göras? Med vem? Ensam? Med vem/vilka? Hur? På vilket sätt? Hur mycket? När? När ska den göras? Varför? Vad går det ut på? Motivation? Hur länge? När tar det slut? Tid? Sedan? Vad ska ske när den är klar? Visuellt stöd:? Veckans innehåll Exempel på stöd till Bibliotekariefunktioner Dagens innehåll Lektionens innehåll Nya aktiviteter Valsituationer För att ge information För att bearbeta information Vid elevsamtal Tydliggöra konflikter och socialt samspel Dagens lunch Rastaktiviteter Ny personal och vikarier Frilufts- och temadagar Svårt att bara se med tanken Lättare att också se med ögat IQ Aktivt tänkande Självkänsla Driven av succe Nyinlärning Chefsform Kränkbarhet Chefen: När Chefen jobbar går det åt mycket energi så det gäller att inte överbelasta Chefens funktioner. En utmattad och överansträngd Chef kan få starka reaktioner och utbrott. Att lära sig nya saker och aktivt processa information samt att undvika situationer av misslyckanden är ett hårt jobb. Ska dessutom Chefen kompensera för bristande funktioner på Sekreterarnivå och Bibliotekarienivå så är risken stor för överbelastning. Den största utmaningen är oftast att få en Chef att tro på sin egen förmåga och skapa inlärningssituationer som inte innebär upprepade misslyckanden speciellt inte i relation till andra. 7
8 Chefen undviker situationer där man riskerar synliga misslyckanden i relation till andra Chefen vill känna sig kompetent! Art.5 Stress är obalans mellan krav och förmåga Proximala zonen (Vygotsky) Nåbara mål (John Hattie) Stress är ett mycket stort hinder för all inlärning För att undvika stress bör kraven anpassas efter förmågan. Om du vill att eleven ska öka sitt inlärningsnetto så ska kraven ligga i linje med förmågan Om förmågan varierar så bör också kraven variera. Kravanpassa helst från start och inte efter hand Karin Schraml: Chronic stress among adolescents (2013) The Social Baseline Theory Psykologiprofessorn James Coan lanserar teorin om att hjärnan försätts i viloläge tillsammans med andra, inte när vi är ensamma. Samspel, ömsesidigt beroende och gemensamma intressen får hjärnan att hushålla med sin energi som allra bäst. De kallar hjärnans viloläge för the social baseline theory. Ref. Artikel i SvD avagneta Lagercrantz, Frilansjournalist, idag@svd.se Artikeln Social, Baseline Theory and the social regulation of emotion av James A. Coan och Erin L. Maresh (2014). Exempel på stöd till Chefsfunktioner Framgångssamtal Använd starka sidor vid inlärning Göra mer av det som man är bra på Repetera och automatisera kunskaper Gör positiva omformuleringar Lagom svårighetsgrad. Nåbara mål. Utgå mer från intressen Tydliggör egenvinsten. Varför? Balansera energigivare och energitagare Kort avstånd prestation-belöning Reducera stressorer Kravjustera utefter Chefsformen Undvik synliga misslyckanden i relation till andra Noga koll på skolfrånvaro Risk för soppatorsk? Motorik och perception Grovmotorik Öga-handkoordination Finmotorik Balans- (vestibulära) sinnet Visuell perception (synintryck) Auditiv perception (ljudintryck) Muskel och ledsinnet (kinestetisk perception) Taktil perception (yttre känseln) Smak och luktsinnet (konsistenskänsla i munnen) Varför? Varför är motorik och rörelse viktig? Ger bättre förutsättningar för: Skola och arbete Raster och fritid Självkänsla och självständighet. Undvika mobbning. Hälsan: (bättre kondition, motverkar stress, övervikt, hygien, högt blodtryck, motverkar diabets-2 mm) Utvecklingsmöjligheter av kommunikation och socialt samspel Pulshöjande aktiviteter Höjer vakenhetsgraden och påverkar koncentration, arbetsminne och inlärningsförmågan positivt Aktuell litteratur: Hansen/Sundberg: Hälsa på recept (2014) Anders Hansen: Hjärnstark (2016) 8
9 Hur ser din perceptuella profil ut? Ljud Smak, lukt och konsistens Balans Smaskljud Vissa maträtter Höjdrädsla Ventilationsljud Vissa drycker Gå i trappor Klockljud Fluorsköljning Gå i korridorer Höga ljud Lukt i lokaler, idrott, slöjd, no, hk Snurrövningar Plötsliga ljud Lukt av parfym, deo, kaffe Gungrörelser Lysrörsljud Speciella lukter Cykla Skrapljud Annat? Bil / bussåkning Ljud från verktyg Sjösjuka Musik Annat? Sorl Klassrumsljud Matsalsljud Andra ljud? Ytlig känsel Muskel o ledsinne Synintryck Problem i skolan? Förklaring Förslag på insats Ta i vissa material Vissa klädesplagg Kramar Klappar Massage Statisk elektricitet Skav av lappar i kläder Temperaturer Vassa duschstrålar Kamma sig, håröm Smärta, sprutor Annat? Tar i för hårt Tar i för löst Ont vid skrivande Pennfattning Kroppshållning Muskelvärk Välter Spiller Går emot/krockar Skiljer på höger o. vänster Annat? Känna igen personer Hitta i lokaler Hitta utomhus Följa och förstå en karta Göra efter skiss Rita/måla av Förstå tabeller Förstå diagram Sätta ihop efter en ritning Geometri i matten Rita av från tavlan Matteuppställningar Solljus Vissa maträtter Äter sällan av skolmaten Hitta i lokaler Vassa duschstrålar Klassrumsljud Överkänslighet Specialkost Lampljus Lysrörsljus Annat? Problem + Förklaring = Insats Exempel på stöd för motorik och perception Smak, lukt, konsistens: Kaffe, deo, parfym, rök Alternativ kost Erbjuda frukost Mellanmål Finmotorik/skriva: Ge färdiga anteckningar Skrivhjälp vid prov och redovisningar Extra tid vid skrivuppgifter Muntliga redovisningar Tankekartor/stödfrågor/mallar Skrivhjälpmedel ex. dator Pulshöjande aktiviteter: Rastaktiviteter Idrottslektioner Pausövningar Friluftsdagar Fritidsaktiviteter Kombinera teori och rörelse Art.27 Art.28 Visuellt stöd för att: Ge information Bearbeta information Få information (samtal) Ska det behövas? 9
10 Använd visuellt stöd! Exempel på visuellt stöd: Se med tanken? Se med ögat Visa i verkligheten Bilder av olika slag Skriven text Figurer, tankekartor, checklistor, mallar Film Ge konkreta exempel som eleven känner till Hans Rosling En professionell informationshanterare Öppna frågor ställer höga krav på den abstrakta föreställningsförmågan Hur har du det? Hur går det i skolan? Hur går det i livet? Har du goda vänner? Hur gjorde han svår och tråkig information begriplig? Hur kan du utveckla din roll som förälder eller professionell informationshanterare? Hur ser det ut från elevens utkikstorn? Använd checklistan som ett verktyg för högre kvalité! Checklista inför samtal med barn och ungdomar: Är det något speciellt vi ska tänka på? Styrkor eller svårigheter inom funktionsområden? Mål med samtalet? Plats och tid? Övrig sammanhangsmarkering? Vem håller i samtalet? Har vi gett tillräckligt med förförståelse? Samtalspartnerns egenvinst? Samtalsform och visuella hjälpmedel i samtalet? Reservplan om samtalet inte går att genomföra? Speciella intressen som kan vara bra att veta? Dokumentation/utvärdering av samtalet? 10
11 Stressburken En konkret förklaringsmodell för att lättare se sambandet mellan stress och reaktioner Vi har alla en burk men en del av oss har mer saker i den från början Som en grund för en energiinventering där man identifierar vad som fyller på och vad som minskar innehållet i burken Strategier för vad man kan göra när burken håller på att explodera? En modell som kan vara ett stöd för reflektion Lättare för omgivningen att förstå och förhålla sig till en reaktion. Pröva gärna med hela gruppen! Stressburken Vad finns i din stressburk? Hur kan du minska trycket? Vad kan du göra när burken är full? Vi kartlägger hela gruppens stressburkar! Art.9 Stressburken Energiinventering Art.24 När klassens stressburk är grön är det lugnt När den är gul är det oroligt i klassen När den är röd så är det riktigt jobbigt Vad kan du göra när klassens burk är gul? Vad ska du göra när klassens burk är röd? Många av de barn och ungdomar vi möter kompenserar svårigheter med kognitiva funktioner. Chefen kompenserar för brister hos Sekreteraren och Bibliotekarien. Detta tar mycket energi och gör att man blir extra sårbar i negativ stress. För dessa barn och ungdomar kan det vara viktigt att göra en kartläggning av aktiviteter, platser och personer som ger och tar energi. Ursprungsidé från Nåkkve Balldin Energiinventering Vad kan du göra när batterinivån är låg? Det här ger energi + Det här tar energi...- Läsa bok Rita en bild Intervjua en kompis Söka på internet Lyssna på ljudbok Läsa igenom min inlämningsuppgift Skriva en berättelse Leta metaforer i en text Annat förslag Aktiviteter, platser och personer som ger och tar energi 11
12 Aktivitetsskattning Välj aktivitet beskriv delarna skatta 1-10! Plus- och minuslistor Svenska Lyssna på genomgången Hinna med uppgifterna Be om hjälp När läraren vill hjälpa till Störande intryck Kommentar: Svårt att koncentrera mig Det mesta i vår tillvaro innehåller både positiva och negativa delar. Att placera färdiga påståenden i en plus- och minuslista kan vara en hjälp för att bättre kunna värdera och förmedla till andra vad man tycker och tänker. Veta hur man ska börja 4 Skriva för hand Skriva berättelser Läsa i bänkboken Grupparbeten Det tar så lång tid Det blir bara rörigt Ex. på plus- och minuslista: + Detta tycker jag mycket om att äta 0 Detta är OK att äta - Detta tycker jag inte om att äta Den här kaninen är väldigt arg! + 0 Hamburgare Gurka Aprikoskräm Risgrynsgröt Ris i frutti Potatis Pannkakor Rent kött Oliver Knäckebröd Fisk Ärtsoppa Ris Pasta Apelsiner Svamp När brukar du bli arg? Vad brukar du göra då? Från ett föräldrapars utkiksplats Art.37 Curling En bra sport hemma och i skolan Det var på mellanstadiet som det stora kaoset började. Nya lärare avlöste varandra och det blev aldrig någon riktig ordning och reda. På hösten i sexan började Tim uttrycka: Jag mår inte bra! och Jag går inte dit!. Vi hotade med polis och annat men inget hjälpte. Han vägrade allt oftare att gå ur bilen och det hände att han kräktes på skolans parkering. Till slut vägrade han helt att gå dit. Danska statens forskningscenter om välfärd bestämde sig för att ta reda på hur det har gått för 6000 barn födda 1995 där 600 av barnen tillhör gruppen som blivit curlade av curlingföräldrar under uppväxten. Studien som är större än någon tidigare studie om barnuppfostran slår fast att curlingföräldrarna är de som bäst förstår vad som är bra för deras barn. Ibland måste man sopa för att minska friktionen Man sopar bara när det behövs! Delnotat_1_3x.pdf 12
13 Det gemensamma språket har varit den största framgångsfaktorn! Ska jag bära min 15-åriga dotter till bussen? Det är rött/grönt Relationsbanken Länkbrott Bibliotekarien Slut på batteriet Energigivare Stressburken Sekreteraren Chefen Höjdhoppardag Elevens utkikstorn Inlärningsnettot När batteriet är slut så funkar inte mobilen! Exempel på starka reaktioner som en konsekvens av att befinna sig i ett obegripligt sammanhang : Art.30 Elever med problematisk skolfrånvaro Går ej till skolan Utmattningssyndrom Depression Sovstörning Ätstörning Passiv/dagdrömmeri Låg självvärdering Självskadande beteende Vägra utföra uppgifter Kompensationsbeteenden Verbalt utagerande Fysiskt utagerande Sökande efter ett mer begripligt sammanhang Droger/alkohol/spelmissbruk Drop-outs? Hemmasittare? Skolkare? ELOF: Elever med Lång Ogiltig Frånvaro Skolmotstånd? Skolvägrare? Sjuk? Låg Begriplighet Hanterbarhet - Meningsfullhet Eleven är inte ensam bärare av problemet! SOU 2016:94 Malin Gren Landell Unika barn och ungdomar kräver unika lösningar Nyckelord Relationens betydelse Delad kunskap ger styrka Visuellt stöd för att ge, bearbeta och få information Hur ser det ut i elevens utkikstorn? Problem Förklaring - Insats Öka inlärningsnettot! 13
14 Alla elever har rätt till utbildning. (Skollagen 7 kap. 3 ) Litteraturförslag: Ross Greene: Explosiva barn (2003), Treating Explosive Kids (2006), Lost at school (2008) / Vilse i skolan (2009) Matti Bergström: Hjärnans resurser (1990) Aaron Antonovski: Hälsans mysterium (Svensk översättning 2005) Karin Schraml: Chronic stress among adolescents (2013) Torkel Klingberg: Den översvämmade hjärnan (2007), Den lärande hjärnan (2011), Hjärna, gener & jävlar anamma (2016) Clay A. Johnson: The Information Diet (2012) Göran Svanelid: Lägg krutet på The Big Five (artikel i Ped.mag.) Kenth Hedevåg: När mallen inte stämmer (2016) Skollagen (2010:800) och Läroplan för grundskolan 2011 Saknad!: SOU 2016:94 Uppmärksamma elevers frånvaro och agera Jesper Juul: Relationskompetens (2003) Birgitta Johansson, Lars Rönnbäck: Om mental trötthet: Litteraturförslag forts.: Daniel Kahneman: Tänka snabbt och långsamt (2015) Peter Vermeulen: Autism as context blindness (2009) Jonas Aspelin (red.) Relationell specialpedagogik teori och praktik (2013) Annika Lilja: Fötroende fulla relationer mellan lärare och elev (2013) Bo Hejlskov Elve n: Beteendeproblem i skolan (2014) Hansen/Sundberg: Hälsa på recept (2014) Anders Hansen: Hjärnstark (2016) Christina Ahlström: Depp och Pepp (2015) David Edfelt: Utmaningar i förskolan (2016) Gerland/Aspeflo: Barn som väcker funderingar (2015) Inkludering, ett begrepp i blåsväder: Skolverket/Socialstyrelsen: Vägledning för elevhälsan (2014) Jönsson/Lyckman: Högläsning och boksamtal (studie 2012) Jensen Mikael: Kognitiv utveckling och låtsaslekens mysterier (2008) 14
Slöjd Svårigheter och möjligheter Skolporten Speciellt utsatta grupper:
Slöjd Svårigheter och möjligheter Skolporten 150512 Kenth Hedevåg kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se Åhörarkopior får du som pdf-fil Tid: 12.30-13.30 Litteraturlista finns i slutet av
Läs merEn bättre skolvardag för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Stockholm När mallen inte stämmer
En bättre skolvardag för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Stockholm 180124 www.hedevagpedagogik.se kenth.hedevag@telia.com 180124 Åhörarkopior får du som pdf-fil Tid: 15-17 Litteraturlista
Läs merNär mallen inte stämmer Östersund När mallen inte stämmer. Reflektera!
När mallen inte stämmer Östersund 181106 181106 Åhörarkopior får du som pdf-fil Föreläsning 181106: 18-21 Föreläsning 181107: 10-13 Litteraturlista finns i slutet av presentationen www.hedevagpedagogik.se
Läs mer2014-03-24. När mallen inte stämmer GR Göteborg 140321. Kenth Hedevåg kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se
När mallen inte stämmer GR Göteborg 140321 Kenth Hedevåg kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se Hm Standardmall Hm Standardmall 12,4% = 13000 elever är ej behöriga att söka till ett nationellt
Läs merBarn som ställer extra krav på verksamheten Skolporten Förskolan är bäst! There is no quick fix! (Ross Greene)
Barn som ställer extra krav på verksamheten Skolporten 141118 Kenth Hedevåg kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se Skolporten Förskola 141118 Tid: Kl. 14.15-15.45 Åhörarkopior har du i handen
Läs merStudiematerial för skolan
Studiematerial för skolan till boken När mallen inte stämmer Studiematerialet är upplagt för kollegialt lärande med boken som underlag. Målet är att lättare kunna gå från teoretisk förståelse vidare till
Läs merStudiematerial för förskolan
Studiematerial för förskolan till boken När mallen inte stämmer Studiematerialet är upplagt för kollegialt lärande med boken som underlag. Målet är att lättare kunna gå från teoretisk förståelse vidare
Läs merELOF P R I O 2014-09-08. Elever med Lång Ogiltig Frånvaro Skolporten Sthlm 140919. kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se.
ELOF Elever med Lång Ogiltig Frånvaro Skolporten Sthlm 140919 kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se Hög PRIO-faktor = Bra pedagogik P R I O Presentation Relation Intresse Omvärldsfaktorer
Läs merELOF 2015-03-11. Elever med Lång Ogiltig Frånvaro Lidköping 150309. kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se
ELOF Elever med Lång Ogiltig Frånvaro Lidköping 150309 kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se Föreläsningens innehåll: 1. En skola för alla 2. Skolan förr och nu 3. Reaktioner vid brist på
Läs merAtt leva i en annorlunda värld
Att leva i en annorlunda värld Att förstå autism och autismliknande tillstånd. Att förstå vardagskonsekvenser kopplade till autism. Bemötande och förhållningssätt i mötet med barnet/ungdomen/den vuxne.
Läs merUnikt sätt. Standard sätt. Copyright Familjeforum 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?
Hur kul är det att vara en standardpersonlighet? Erfarenheter av att möta människor med ett unikt sätt att fungera Nåkkve Balldin, socionom Familjeforum en del av INOM Made in Sweden - Uppväxt i Afrika
Läs merInkludering, utan exkludering, eller tack vare?
Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper
Läs merFramgångsrik lärmiljö för att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse
Framgångsrik lärmiljö för att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse Vilka hinder? Skapa gynnsamma förutsättningar! Hur då? Undanröja hinder! Utvärdera effekterna? Hur? 1 Finns inga färdiga recept varken
Läs merAutism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven
Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven Malin Sunesson, specialpedagog malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autism Autistiskt syndrom
Läs merWorkshop. Kvällen! Aggie Öhman
Workshop Hjälp! Skolan fungerar inte för mitt barn Och inte riktigt vardagen heller. Barn och unga som tänker känner och gör annorlunda Kvällen! 18.15 Introduktion, vilka är vi, situationerna! 18.30 Barn
Läs merAnnorlunda vägar skapar förutsättningar för att mötas om samtalstekniker och verktyg
Annorlunda vägar skapar förutsättningar för att mötas om samtalstekniker och verktyg Nåkkve Balldin Socionom Fritids,kortids,boende Behandlingsarbete Familjearbete Råd och stöd Handledning & utbildning
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merSärskolan, FÖRMÅGORNA och verkligheten - Konsten att få det att hänga ihop
Särskolan, FÖRMÅGORNA och verkligheten - Konsten att få det att hänga ihop Hur rustar vi eleven för livet? Genom att Få eleven att verkligen tänka Få eleven att bli medveten och delaktig Utmana eleven
Läs merMITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist
MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer
Läs merHandlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd
Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa
Läs merEXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV
EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV Bea Stöckemann, specialpedagog (utarbetad i samverkan med Emma Edvinsson, leg. Psykolog). 18-10-19 Hur arbetar ni med NPF på er skolor? EXEKUTIVA
Läs merElevers rätt till kunskap och särskilt stöd
Senast granskad juli 2011 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Sammanfattning Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Elever som riskerar att inte nå
Läs merAtt arbeta med elever i svårigheter. Belinda Norinder, specialpedagog 20151119 Linnéuniversitetet
Att arbeta med elever i svårigheter Belinda Norinder, specialpedagog 20151119 Linnéuniversitetet Föreläsningens upplägg Vad säger skollagen? Elever i svårigheter Vad innebär det för eleven att ha ADHD
Läs merAutismspektrumtillstånd AST
Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning
Läs merElevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd
Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever
Läs merSpråkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö
Mötet? störning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling Anna Liljestrand Leg psykolog Resurscenter tal och språk förskolekonferensen Hässleholm 2012-08-24 INRE YTTRE OSYNLIGT
Läs merElevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.
SEP Skola Elev Plan Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till särskild undervisningsgrupp eller vid problematisk skolfrånvaro. Den skrivs
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800) Utfärdad den 31 maj 2018 Publicerad den 21 juni 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800) 2 dels att 3
Läs merArbete med barn och elever med autism
Arbete med barn och elever med autism Stödmaterialet har arbetats fram av Stöd- och hälsoenheten 1 2016-01-20 Inledning Denna information vänder sig till rektorer, förskolechefer och pedagoger som arbetar
Läs merKommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument
Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument NPF-podden, UR www.aspeflo.se Språk och kommunikation i skolan Lek social interaktion, i olika sammanhang Information söka använda - värdera
Läs merUnga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh
Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations
Läs merI Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS
Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i
Läs merElever i behov av särskilt stöd
Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7
Läs merElevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan
2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla
Läs merLågaffektivt bemötande ger resultat på problematisk skolfrånvaro
Lågaffektivt bemötande ger resultat på problematisk skolfrånvaro Vad ska vi prata om? Tänkbara orsaker till problematisk skolfrånvaro Lågaffektivt bemötande i lärmiljön för att främja närvaro Checklista
Läs merEn likvärdig utbildning för alla
Barn som utmanar En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Britt-Lis Persson Linus Skarp Funktionsnedsättningar En diagnos är en indikation om en funktionsnedsättning och ska vara
Läs mer2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd
2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)
Läs merLågaffektivt bemötande ger resultat på problematisk skolfrånvaro
Lågaffektivt bemötande ger resultat på problematisk skolfrånvaro Vad ska vi prata om? Tänkbara orsaker till problematisk skolfrånvaro Lågaffektivt bemötande i lärmiljön för att främja närvaro Checklista
Läs merSTÖDINSATSER I SKOLAN
2017-02-14 STÖDINSATSER I SKOLAN FRÅN NOLL TILL SUPERKOLL annabe.moobis.se ANNA BENGTSSON @annabengtsson9 annabeutveckling.se Ledning & stimulans Åtgärdsprogram Behov Särskilt stöd Extra anpassningar Utredning
Läs merEXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram
EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån
Läs merMITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist
MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer
Läs merDen nya skollagen 2010:800
Den nya skollagen 2010:800 - avsnitt som berör r grundskolan 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 3 Alla barn och elever ska ges den ledning
Läs merSamverkan Växjö kommun och Specialpedagogiska skolmyndigheten
Samverkan Växjö kommun och Specialpedagogiska skolmyndigheten Carina Färdigh, förskolechef Birgitta Salomonsson Wiger,specialpedagog Britt-Lis Persson, rådgivare SPSM Samverkan kring tillgänglig lärmiljö,
Läs merHur upptäcker vi dem i tid?
Hur upptäcker vi dem i tid? Främja förstå förändra Arbeta för goda relationer (lärare-elev, elev-elev, lärare-föräldrar, kollegialt) Skapa ett respektfullt och tryggt klassrumsklimat. T ex, hur gör vi
Läs merAtt stödja exekutiva funktioner i praktiken
Specialpedagogik Grundskola åk 1-9 Modul: Inkludering och delaktighet uppmärksamhet, samspel och kommunikation Del 7: Variation i perception och kognitiv förmåga Att stödja exekutiva funktioner i praktiken
Läs merProblematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03
Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Bollnäs kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Kilafors skola F 9 i Bollnäs kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (8) Skolinspektionens beslut
Läs merBarn i behov av särskilt stöd Gudmuntorp skolas arbetsprocess
Förklaringstext till Barn i behov av särskilt stöd Gudmuntorp skolas arbetsprocess UPPMÄRKSAMMA Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från
Läs merElevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument
Elevhälsoplan Storvretaskolan 2013-14 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet
Läs merAdhd och Autism i vardagen
Adhd och Autism i vardagen Del 2 Andreas Svensson NPF/Adhd konsulent Ågrenska 2019-09-26 Kvällens plan 18.00 Skolan och NPF 19.15 Paus Grunder för att underlätta Hur kan vi spåra svåra situationer? 19.30
Läs merEtt elevärendes gång. Hälsofrämjande. Utveckling mot målen. Förebyggande
Ett elevärendes gång För elever i skolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot målen ska stödjas och det ska finnas tillgång till
Läs mer2015-03-11. När mallen inte stämmer Lidköping 150309. Kenth Hedevåg kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se. Information förr och nu:
När mallen inte stämmer Lidköping 150309 Hm En skla Standardmall för alla? Kenth Hedevåg kenth.hedevag@telia.cm www.trippelkmmunikatin.se 13,1% 13000 elever var ej behöriga att söka till ett natinellt
Läs merTILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!
TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA! HUR SKAPAR VI TILLGÄNGLIGA LÄRMILJÖER UTIFRÅN ALLA BARNS OLIKHETER? 8 mars 2019 Catarina Björk Specialpedagog FÖRMIDDAGENS INNEHÅLL Presentation Tillgänglig förskola- vad
Läs merSteg för att skapa en tillgänglig lärmiljö & möta olikheter. Ju mer KASAM ju färre behöver stödinsatser på individnivå
Kartlägga, analysera & dokumentera särskilt stöd inom förskolan 1 2 1 Steg för att skapa en tillgänglig lärmiljö & möta olikheter Övergångar 2. (Extra) Anpassningar Individinriktade stödinsatser Intensifieras
Läs merBeslut. efter kvalitetsgranskning av Prolympia Jönköpings arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Jönköpings kommun. Beslut
Beslut Prolympia AB info@prolympia.se 2018-03-01 Dnr 400-2016:11437 Beslut efter kvalitetsgranskning av Prolympia Jönköpings arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Jönköpings kommun Inledning Skolinspektionen
Läs merSociala berättelser och seriesamtal
Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,
Läs merAutismspektrumtillstånd
Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för
Läs merELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD
Elever i behov av särskilt stöd har enligt styrdokumenten rättighet att få det stöd de behöver för sin skolgång och utveckling. I Lgr-11 kan vi läsa Läraren ska i samarbetet särskilt uppmärksamma elever
Läs merMen man måste väl lära sig att ha lite tråkigt..? OM ADHD SOM EN ALLERGI MOT ATT HA TRÅKIGT OCH VAD VI KAN GÖRA ÅT DET LEG PSYKOLOG MARIA BÜHLER
Men man måste väl lära sig att ha lite tråkigt..? OM ADHD SOM EN ALLERGI MOT ATT HA TRÅKIGT OCH VAD VI KAN GÖRA ÅT DET LEG PSYKOLOG MARIA BÜHLER Vem är jag? Hur är det möjligt..? Agenda ADHD som allergi
Läs merAtt samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan
Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Hur kan vi förändra förhållningssätt och undervisningsformer för att nå alla elever i deras väg mot en högre måluppfyllelse? Vi lyfter fram
Läs merBREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14
BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar
Läs merKommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor
Social kommunikation Föreläsning av susanne jessen Utbildningscenter Autism Vad betyder kommunikation för livskvalitet i vardagen? Alla människor har behov av att påverka sina livsvillkor utifrån sina
Läs merEFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA
EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA DISPOSITION 1) Vad är syftet med skolan? 2) Ska skolan vara effektiv och inkluderande? 3) Vad säger forskningen? 4) Dokumenterad
Läs merDagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?
Lågaffektivt bemötande i kulturskolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende? 29 oktober Uppsala Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan? Dagens innehåll Den kortkorta (hiss-)versionen Lågaffektiva
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 43-2017:6133 Bollnäs kommun för grundsärskola efter tillsyn i Alirskolan i Bollnäs kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (11) Skolinspektionens beslut Föreläggande
Läs merKollegahandledning. Från styrkor och behov till anpassningar. November 2017
Kollegahandledning Från styrkor och behov till anpassningar November 2017 Kollegahandledning ca 45 min 1. Välj tidshållare, ordfördelare och sekreterare 2. Kort presentation av frågorna/problemen (max
Läs merHur ska jag gå till väga för att få det att funka för mitt barn i skolan?
Hur ska jag gå till väga för att få det att funka för mitt barn i skolan? Agneta Söder, ombudsman skolfrågor och annat som rör barn och unga agneta.soder@autism.se Mer information och material se vår hemsida:
Läs merÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd
ÅTGÄRDSPROGRAM Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd Att arbeta med åtgärdsprogram (Skolverket, 2013) Syftet med åtgärdsprogram Redskap för skolpersonal att stödja
Läs merAtt skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan
Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan Anna Borg Skolsamordnare på KIND - Kompetenscentrum för utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar KIND - Kompetenscentrum för utvecklingsrelaterade
Läs merBeslut. Skolinspektionen. Beslut. efter kvalitetsgranskning av Dammfriskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Malmö kommun
Skolinspektionen Beslut Malmö kommun 2018-02-05 malmostad@malmo.se Dnr 400-2016:11437 Beslut efter kvalitetsgranskning av Dammfriskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Malmö kommun Inledning
Läs merAtt göra saker i rätt ordning
#hemmasittare2017 Att göra saker i rätt ordning Kartlägg Åtgärda Hemmasittarprogrammet- HSP Inlärningsteori Elev Föräldrar Skola Samverkan Samordning Arbete i team Kartläggningsfas Behandlingsfas Vidmakthållandefas
Läs merAlla har rätt till undervisning- en likvärdig skola!
Alla har rätt till undervisning- en likvärdig skola! Kerstin Isaksson Specialpedagog Centralt Skolstöd, Örebro kommun ansvarig för kommungemensamma skolplaceringar 019-21 67 61 kerstin.isaksson@ Syftet
Läs merSärskild begåvning. Vad kan det innebära och hur kan skolan anpassa undervisningen? Michael Dahlman Psykolog Psykologgruppen
Särskild begåvning Vad kan det innebära och hur kan skolan anpassa undervisningen? Malin Nilsson Specialpedagog Centralt skolstöd, Lotsen malin.d.nilsson@ Michael Dahlman Psykolog Psykologgruppen michael.dahlman@
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merManual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum
Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------
Läs merUtredning av en elevs behov av särskilt stöd
1(10) BARN- OCH GRUNDSKOLA BOG Central elevhälsa Utredning av en elevs behov av särskilt stöd 2(10) Innehållsförteckning Generellt gällande utredning... 3 Skäl till att utreda... 3 Vad utredningen bör
Läs merHandlingsplan - Elevhälsa
Handlingsplan - Elevhälsa Munktorpsskolan Läsåret 2017-2018 Elevhälsoteam Munktorpsskolan Utdrag skollag: För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan
Läs merSkolfrånvaro. Anette Stockhaus, leg psykolog
Skolfrånvaro Anette Stockhaus, leg psykolog Vill ni ha kontakt? Anette Stockhaus Legitimerad psykolog med erfarenhet från skola och elevhälsa, barnhälsovård och företagshälsa. Malevik Utveckling och Psykologi
Läs merSärskilt stöd enligt nya skollagen
Särskilt stöd enligt nya skollagen Nya skollagen (2010:800) tillämpas på utbildning från den 1 juli 2011 Utökade rättigheter för elever i behov av särskilt stöd framhålls som en av de största förändringarna
Läs merLära på egna villkor utmaningar och utveckling
Lära på egna villkor utmaningar och utveckling Annelie Westlund och Johanna Benfatto, rådgivare SPSM Stockholm 19 november 2018 https://www.spsm.se/om-oss/ Förfrågan om rådgivning Npf och/eller Tal & språk,
Läs merUnikt sätt. Standard sätt. Copyright Familjeforum 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?
Hur kul är det att vara en standardpersonlighet? Erfarenheter av att möta människor med ett unikt sätt att fungera Nåkkve Balldin, socionom Familjeforum en del av INOM Made in Sweden - Uppväxt i Afrika
Läs merRutin för arbete med lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd
Rutin för arbete med lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd Rutinen är skapad efter att bestämmelserna kring stödinsatser förändrats från och med den 1 juli 2014. I de nya bestämmelserna används
Läs merHandlingsplan för elever i behov av särskilt stöd
Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad
Läs merFördjupad kartläggning
UN/2016:259 Fördjupad kartläggning Instruktioner Inför mötet Informera eleven om att vårdnadshavare kommer att kontaktas för ett nytt möte. Kontakta båda vårdnadshavarna vid gemensam vårdnad. Berätta att
Läs mer1
www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter
Läs merDen viktiga skolnärvaron
Den viktiga skolnärvaron http://www.sou.gov.se/elevfranvaro/ Varje dag räknas Varje lektion har betydelse Stephen.R. Zubrick 14.4% PISA-rapporten: hos de 10 % som presterar lägst förklarar frånvaro hela
Läs merBeslut för gymnasieskola
uj Skolinspektionen 1(7) Dnr 44-2018:185 Strömma Naturbrukscentrum AB Org.nr. 559048-8465 claesgoran.claesson@gmail.com Beslut för gymnasieskola efter förstagångstillsyn av Strömma Naturbrukscentrum belägen
Läs merElevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017
Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017 Åtgärdande: Klassarbete, utvecklingsbedömning, särskild undervisningsgrupp Förebyggande: Workshops, Drop in, tidsbokning, salutogent, föra in begrepp såsom mentalisering,
Läs merArbetet med extra anpassningar samt åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd.
Arbetet med extra anpassningar samt åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. september 2016 Styrdokument Denna handlingsplan har sin utgångspunkt i vad som sägs om extra anpassningar samt åtgärdsprogram
Läs merBeslut. efter kvalitetsgranskning av Spånga grundskolas arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Stockholms kommun. Beslut
Beslut Stockholms kommun registrator.utbildning@stockholm.se 2018-02-02 Dnr 400-2016:11437 Beslut efter kvalitetsgranskning av Spånga grundskolas arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Stockholms
Läs merNär föräldern har kognitiva svårigheter
När föräldern har kognitiva svårigheter Den 6 december, 2018, Uppsala socialtjänst Agnetha Hammerin Eleonor Belin SUF-Kunskapscentrum www.regionuppsala.se/suf www.regionuppsala.se/suf Anpassat föräldraskapsstöd
Läs merMotiverande samtal vid autism och adhd
Motiverande samtal vid autism och adhd Varför vi har skrivit boken Anna Sjölund www.autismpedagogik.se Behov av att kunna samanvända Mi och tydliggörande pedagogik Motiverande samtal (MI) = kommunikationsmetod
Läs merÖkad skolnärvaro. Vänersborg Var står vi idag? 27 nov 2017 Högskolan Väst
Ökad skolnärvaro Vänersborg Var står vi idag? 27 nov 2017 Högskolan Väst Vänd skolfrånvaro till skolnärvaro Lena Ericsson Elevhälsochef Vänersborgs kommun Carianne Lundvall Karlsson Biträdande elevhälsochef
Läs merUnikt sätt. Copyright Balldin & Balldin AB 1. standard förmågor - standard utveckling. Onormal. Normal. Vi behöver kunskap om
Kognition och relation Steg 1 Vi möter barn och ungdomar som har olika sätt att sortera, filtrera och bearbeta information? Nåkkve Balldin Socionom Fritids,kortids,boende Behandlingsarbete Familjearbete
Läs merVerksamt i skolan och förskolan Gunilla Carlsson Kendall Leg psykolog
Verksamt i skolan och förskolan Gunilla Carlsson Kendall Leg psykolog Utveckling, utbildning och utredning Drivs av leg psykologerna Gunilla Carlsson Kendall och David Edfelt Adress: Rålambsvägen 12 b,
Läs merAutism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola
Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se INKLUDERANDE OCH UTVECKLANDE UNDERVISNING Att undervisa är att visa under Att undervisa innebär att omvandla
Läs merCopyright 2010 Familjeforum 1. Annan kognitiv grunddisposition
Annan kognitiv grunddisposition Familjeforum Lund och Stockholm Hemsida: www.familjeforum.com e-post: nakkve.balldin@familjeforum.com ilj f OH: www.syvi.se Annorlunda grunddisposition/sätt att sortera,
Läs merElevhälsoarbetet vid Hagaskolan
Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och
Läs merATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA
ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA Föreläsning av Susanne Jessen Stockholm oktober 2015 Varje elev är unik! Elever i behov av särskilt stöd Med sin egen historia Inte passar in i skolans värld Inget förtroende
Läs merAdhd och Autism i vardagen
Adhd och Autism i vardagen - Del 1 Andreas Svensson NPF/Adhd konsulent Ågrenska Kvällens plan 18.00 Hej och välkomna Vad är NPF? Adhd och Autism Energireglering Sinnesintryck 19.00 Paus 19.20 Att möta
Läs mer