Unikt sätt. Copyright Balldin & Balldin AB 1. standard förmågor - standard utveckling. Onormal. Normal. Vi behöver kunskap om

Transkript

1 Kognition och relation Steg 1 Vi möter barn och ungdomar som har olika sätt att sortera, filtrera och bearbeta information? Nåkkve Balldin Socionom Fritids,kortids,boende Behandlingsarbete Familjearbete Råd och stöd Handledning & utbildning e-post: nakkve@balldin.com Åhörarkopior: Ofta får detta även konsekvenser för hur de reagerar, hanterar och agerar på affekter Svårigheter tar sig olika uttryck Gemensamt: Att våra standard strategier, traditionella verktyg och metoder för samtal inte räcker Vi måste göra något annat! Normal Onormal Vi behöver kunskap om Unikt sätt standard förmågor - standard utveckling Komma ihåg att: Vad som betraktas som standard förändras över tid Variation av standardförmågor är och skall få vara stor! Barn är olika och barn utvecklas och mognar olika olika funktioner som påverkar våra individuella förmågor för lärande, samspel, kommunikation och att vara i meningsfulla relationer bemötandets betydelse för lärande, samspel, kommunikation och att kunna få vara i meningsfulla relationer Varför får fler personer idag olika diagnoser? Kognitiva neurovetenskapen stora framsteg - mer kunskap om hjärnan idag Lever i en tid som ställer allt större krav på oss hantera och bearbeta information Lever i en tid som ställer större krav på samspel Funktionsnedsättning funktionshinder.eller funktionsmöjlighet Diagnoser en beskrivning av sårbarhet i en specifik situation, ett visst sammanhang och i en viss miljö funktionshinder är de begränsningar som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen Copyright 1

2 I biosocial teori betonas samspelet mellan genetiska förutsättningar och omgivning Biosocial teori Individuell sårbarhet Invaliderande omgivning Svårigheter att reglera känslor och beteenden Syn Hörsel Känsel Tankar Impulser Känslor Hjärnans sätt att ta emot och bearbeta informationsflödet Sinnesintryck Luria/Edby/Hedevåg Förenklad skiss! C B S S = Sekreteraren (förmedveten nivå) B = Bibliotekarien (förmedveten nivå) C = Chefen (medveten nivå) Handlande Sekreteraren Arbetsminne - Arbetskoncentration Organisation Ta emot information Fokusera Att memorera information och att agera på den i ett nu och här perspektiv Lisa kan du gå ut och börja ta på dig overall och skor Tidsuppfattning Aktivitetsgrad Koncentration Reglering Planering Arbetsminne Att komma ihåg vad man skall koncentrera sig på i ett här och nu perspektiv Just nu skall jag lyssna på vad Nåkkve har att säga om arbetsminne. Impulsstyrning Prioritering Uppmärksamhet Dopamin, serotonin, noraadrenalin Arbetsminne - Arbetskoncentration Lagom aktivitetsgrad maximerar arbetsminne för låg/hög vakenhetsgrad försämrar arbetsminne Arbetsminne hjälper att oss att komma på banan igen när vi tappat fokus i aktivitet Arbetsminne hjälper oss bibehålla fokus i det vi skall göra En dag när Nalle puh satt hemma och räknade sina honungsburkar knackade det på dörren. Fjorton, sa Nalle Puh. Kom in. Fjorton. Eller var det femton? Äsch nu tappade jag bort mig igen. I stunden hämma benägenheten att handla Fördröja den reaktion man vill agera på Filtrerings och regleringssvårigheter Att leva utan bromsar (Barkley ADHD and the nature of selfcontrol) Inhibitionssvårighet Copyright 2

3 ADHD Attention Deficit Hyperactivity Disorder 1. ADHD med primärt uppmärksamhetssvårigheter Svårt att bibehålla fokus Tre undergrupper Svårt att förstå det sammanhanget Svårt att använda erfarenheter Arbetsminnet har stor betydelse 2. ADHD med primärt impulsivitet hyperaktivitet Svårt att reglera aktivitet kompenserar med överaktivitet Säger och gör saker förhastat Inhibitionsförmågor har stor betydelse 3. ADHD av kombinerad typ både uppmärksamhet och Impulsivitet hyperaktivitet Rörig Stökig, stimmig Säger och gör olämpliga saker Glömmer bort Disträ - dagdrömmare Bilbarn Unik sekreterare Kreativ Ser möjligheter Energisk Modig Närvarande här och nu Fångar stunden Stöd vid uppmärksamhetssvårigheter Korta instruktioner färre ord En instruktion ett göra Ställtid Tänk på Nej som Jag behöver mer tid Längre pass med mer av samma Visuella stöd: listor, kom ihåg lappar, whiteboard, Visuella påminnare: mobillarm, appar, sms Stöd med att organisera och planera: Uppgifter, läxor, prov, inlämningsuppgifter, material, mappar, pärmar, lösa papper, datorns organisation med mera Starthjälp. Vuxenstöd som stöttar i igångsättning, oftast bäst genom ett görande, inte pratande Fysisk rörelse Arbetsminnesträning Stöd vid hyperaktivitet Korta instruktioner färre ord En instruktion ett göra Ställtid Tänk på Nej som Jag behöver mer tid Visuella stöd i genomförande Positiv förstärkning Korta pass med uppgifter direktbelöningar Fysisk rörelse Träna strategier att vänta; Räkna tyst till 20 innan du ställer om fråga, Gå in på rummet och lyssna på två låtar sen kommer jag En konflikthanteringsplan för att hantera starka reaktioner: Förebyggande insatser / akutinsatser / efterarbete Träna självprat Visualisera tiden med scheman, digitala äggklockor, timglas, tid på datorn, koppla ihop tid med aktivitet mm Föreställningsförmåga Känna igen Tolka Likheter Bibliotekarien vår pejlare Koda/analysera Föreställningsförmåga Språkligt sammanhang Generalisering Helheter - detaljer Socialt samspel Konkret (visuell) föreställningsförmåga Se med ögat Abstrakt föreställningsförmåga (mentaliseringsförmåga) Se med tanken Ab tra t fö eställningsf rm ga är f rmågan att f lla i t mrumm n o h att k nna se m d t nken v d d tt ö a inte k n se Synapser, Spegelneuroner Copyright 3

4 Abstrakt föreställningsförmåga: Skapa inre bilder Att själv kunna komplettera given information Leka med tanken, spela upp på den inre teatern Hur tänker och känner andra? Andras intentioner? Konsekvenser av bristande abstrakt föreställningsförmåga: Svårigheter med kommunikation och samspel Generaliseringssvårigheter Behov av förförståelse inför nya situationer Bristande flexibilitet Svårt att dela andras tankar och känslor Kognitiv Empati inte samma som affektiv empati!!! Varför jag känner när du känner. Kognitiv empati Läsa av signaler hos andra Föreställa vad andra behöver/vill bli bemötta med i visst känsloläge Affektiv empati Förmåga att känna med andra Kommunikationsförmågor Kommunikationsförmågor Pragmatik: Att använda språket rätt i olika sociala sammanhang. Detta kan bero på: Sammanhanget Platsen Vem eller vilka man pratar med Anpassning av innehållet Anpassning efter samtalspartners reaktioner Fördelning av samtalstiden Avståndet till den man pratar med Semantik: Ord och uttrycks innebörd - Abstrakta ord och begrepp - Metaforer och bildliga uttryck - Skämt - Ironi - Anspelningar Prosodi: Kunna tolka andras kroppsspråk t.ex. - ögonkontakt - gäspningar - se på klockan - vända sig bort - ansiktsuttryck Samspelsförmågor Autismspektrum Förstå sina egna tankar och känslor Föreställa sig och förstå andras tankar och avsikter Förstå och använda sociala signaler Osynliga sociala regler Intuition och kognitiv empati Strukturella - funktionella avvikelser i hjärnan Begränsad föreställningsförmåga Pe Kognition rc ep tio n Symptom K Huvud og symptom Diagnoskriterier ni Diagnoskriteriertio n Ärftliga faktorer Begränsad förmåga till socialt samspel Kromosomavvikelser Förlossningsskador Annorlunda sätt att tänka och förstå Annorlunda lärande Begränsad kommunikations förmåga Skador uppkomna i fosterlivet Skador uppkomna efter förlossningen Synapser, Spegelneuroner Copyright 4

5 Autism verkar bero på att olika delar i hjärnan är dåliga på att kommunicera med varandra Unik Bibliotekarie Fastnar i detaljer Oflexibel Ogillar förändringar Upplevs fyrkantig Upplevs socialt udda Noggrann Uthållig Fokuserad Vågar egna vägar Ärlig och rak Tågbarn Stöd vid svårigheter med föreställningsförmåga Skapa stor förutsägbarhet vad det gäller situationer, förändringar och personer. Använd visuellt stöd i form av text/skisser/bilder/scheman Dagsscheman, veckoplaneringar Visualisera Plan B Mycket fokus på varför förklaringar Visualisera hur delar hänger ihop till större sammanhang. Använd bilder, skisser, tankekartor Sociala berättelser, ritprat, sociala manuskript, papper, penna! Onsdag o Läxor; Engelska + matte o Gå ut med hunden Helst innan 17.00! Fotbollsträning !!! Glöm inte mellanmål vid Tala är silver, visualisera är guld Checklista Mobil Jojo kort Plånbok Skolväska Nycklar Hjälpmedel för att öka social förståelse Ritprat - en kommunikationsmetod skriva och rita små berättelser för att öka förståelsen i sociala situationer för att förstå sig själv i relation till andra OBS! Glöm inte låsa! Copyright 5

6 Chefen Aktivt tänkande Aktiv planering Aktiv analys IQ Aktiv utvärdering Aktiva beslut Aktiv nyinlärning Böcker - Gunilla Gerland Slutsatser: Chefen fattar aldrig bättre beslut än underlaget som kommer från Sekreteraren och Bibliotekarien. Det går åt mycket energi när chefen måste kompensera för bristande sekreterar- och bibliotekariefunktioner. Detta ger en större risk för en stressad och utbränd chef. Förmågor varierar med chef Chefen vill lyckas och undviker helst arenor där man riskerar att misslyckas Nedsatta chefsförmågor påverkar personens utvecklingsnivå Positiv förstärkning Framgångssamtal. Där man bara tar upp positiva saker och händelser. Med visuellt stöd så man kan visa vad som är bra. Betona även positiva tendenser. Använd starka sidorna och intressen vid nyinlärning Energiinventering och balansera dagen Kartlägga stressorer Stressredcuering Avbryt i succe! Fortsätt inte tills det inte funkar längre. Ställ olika krav på beroende på Chefsformen Mat, sömn Stöd till chefen Omtanke, kärlek och lite service Sinnesintryck (perception) Intryck Bearbetning Uttryck Hörsel Syn Smak Lukt Känsel Muskelsinnet Samordning av sinnesintryck Foto: Robert Svensson Copyright 6

7 Vid hög stress/affekt minskar blodflödet i vissa delar av hjärnan och ökar i andra delar Hög negativ stress/hög affekt försämrar: Arbetsminne - metakognition Kognitiva förmågor för planering och reglering Intellektuella förmågor Kommunikativa och affektiva förmågor Personer med kognitiva svårigheter har lättare att hamna i hög negativ stress: Ojämna hanteringsförmågor krav chefen arbetar betydligt mer tar mer mental energi Förmågor som försämras i stress är redan nedsatta Sensitivitet Hur känslig, sensitiv man är för ett stimuli Emotionell sårbarhet Återgång till normaltillstånd Hur länge reaktionen håller på Reaktivitet Hur starkt man reagerar på ett stimuli En affekt varar bara ca 90 sekunder. Tankar kan få den att hålla på längre Låg Låg Långsamt Långvariga reaktioner Bidrar till hög känslighet för eventuell ny emotionell stimulus Emotionell sårbarhet Sensitivitet Reaktivitet Återgång till normaltillstånd Hög Omedelbara reaktioner Låg tröskel för emotionella reaktioner Hög Extrema reaktioner Högt påslag stör kognitiva processer Snabbt Emotionell sårbarhet en olycklig kombination Sensitivitet Låg X Hög 100 Emotionell sårbarhet Känslomässigt dysreglerad Känslostyrd Låg Reaktivitet X Hög Känslomässigt reglerad Förnuftsstyrd Långsamt X Återgång till normaltillstånd Snabbt 0 Reflektionsförmåga Copyright 7

8 Vad skall vi göra då???? Det finns inga mirakellösningar men vi kan bidra med mycket. Visa förståelse Öka vår kunskap om kognitiva funktioner och hur de påverkar förmågor Bemötandets betydelse - vilket ansikte möts jag av idag? Kroppsspråk, mimik, tonalitet affektsmitta Förstå att det handlar om barn och ungdomar som kräver mer av oss och som behöver mer av oss.. Vi skall vara påverkansagenter! Bemötande och kommunikation Positiv förstärkning bekräftelse Behåll lugn och ha mycket tålamod Tydlig och konkret kommunikation Balansera mellan anpassningar och krav - Tänk på chefsformen! Tolka inte undvikande av ögonkontakt som ointresse Ge tid att vänta in personens respons Tänk på mängd ord (Första och sista ordet) Ge positiva strategier Undvik fokus på inte Ge varför förklaringar Skilj på vad vi gör och säger när barnet/ungdomen är känslostyrt och när barnet/ungdomen är förnuftsstyrt Relationellt sökande Relationellt gensvar i samtal Vilket relationellt gensvar vi får är helt avgörande i hur vi ser på den andra. Det påverkar vilken uthållighet vi har i, vilken vilja vi har till att vara kvar i relationen, hur benägna vi är att förstå, hur benägna vi är att kompromissa Relationellt avvisande Relationellt gensvar i samtal Att samtala och möta någon som ger relationellt gensvar kräver ingen speciell kunskap men att samtala och möta någon som inte ger relationellt gensvar kräver specialkompetens och kontinuerligt stöd Kids in stress create in adults their feelings and, if not trained, the adults will mirror their behaviour (Long & Fecser, 2000) Diagnoser på gott och ont Fara om diagnoser används som förklaringsmodell för att göra individ till bärare av problem och att individualisera insatser, i värsta fall för att motivera exkludering Copyright 8

9 Diagnoser på gott och ont Fördel om diagnos blir en väg till ökad förståelse för att möjliggöra att få vara i nära och meningsfulla relationer Avslutande magiska orden: Slut för idag, tack för idag Nåkkve Balldin E post: nakkve@balldin.com Litteraturtips Den översvämmade hjärnan Torkel Klingberg (Natur och Kultur) Den lärande hjärnan Torkel Klingberg (Natur och kultur) Barn med överlappande diagnoser Kutscher (Natur och Kultur) ADHD att leva utan bromsar Kutscher (Natur och kultur) Varför jag känner som du känner Joachim Bauer (Natur och Kultur) Familjevardag med autism och Asperger Lindberg-Månsson (Gothia) En alldeles särskild familj Lindberg (Gothia) Problemskapande beteende Hejlskov Elven Studentlitteratur Explosiva barn Ross Greene Studentlitteratur Vilse i skolan Ross Greene Studentlitteratur Copyright 9